Utrikespolitisk idealism möter svenska exportintressen

Utrikespolitisk idealism möter svenska exportintressen En undersökning om realpolitiska och normativa intressen i svensk utrikespolitik Kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Statsvetenskapliga institutionen Höstterminen 2017 Författare: Mimmi Lundin Handledare: Per Ekman Antal ord: 13870

Innehållsförteckning 1. Introduktion... 3 2. Syfte och frågeställning... 4 3. Teoretiska utgångspunkter... 5 3.1 Kontroversen mellan liberalism och realism... 5 3.2 Realism och liberalism inom utrikespolitiken... 6 3.3 Vad säger utrikespolitisk forskning om konflikten?... 6 4. Metodologiska utgångspunkter... 9 4.1 Beskrivande idéanalys... 9 4.2 Idealtypers funktion i analysverktyget... 9 4.3 Operationalisering av en utrikespolitisk linje... 10 5. Material... 13 5.1 Vall av fall Saudiarabien... 13 5.2 Socialdemokratisk utrikespolitik... 14 5.3 Materialavgränsning... 15 6. Analys... 15 6.1 2005/2006 Saudiavtalets början... 15 6.1.1 Miljö och mål i utrikesdeklaration... 15 6.1.2 Medel i utrikesdeklaration... 16 6.1.3 Metod i utrikesdeklaration... 17 6.1.4 Miljö och mål i riksdagsdebatter och media... 18 6.1.5 Medel i riksdagsdebatter och media... 20 6.1.6 Metod i riksdagsdebatter och media... 21 6.2 2015 Saudiavtalets avslut... 22 6.2.1 Miljö och mål i utrikesdeklarationen... 22 6.2.2 Medel i utrikesdeklarationen... 24 6.2.3 Metod i utrikesdeklarationen... 25 6.2.4 Miljö och mål i riksdagsdebatter och medieuttalanden... 26 6.2.5 Medel i riksdagsdebatter och medieuttalanden... 28 6.2.6 Metod i riksdagsdebatter och medieuttalanden... 29 7. Sammanfattande diskussion... 32 7.1 Finns det några skillnader mellan utrikesdeklarationerna och argumentationen i riksdagsdebatter och media?... 32 7.2 Finns det en konflikt mellan realpolitiska och normativa intressen?... 34 7.3 En konflikt inom utrikespolitisk metod?... 36 1

7.4 Vad kan undersökningen ge för vidare insikter till utrikespolitisk forskning?... 37 8. Referenser... 41 8.1 Primära Källor... 41 8.2 Sekundära källor... 42 2

1. Introduktion Att staters utrikespolitik är tudelad och till viss del motsägelsefull är en långtgående diskussion inom både media, politiken och den akademiska diskursen. USA har exempelvis länge bedrivit utrikespolitik som varit fyllt av moraliska undertoner men har flera gånger agerat med andra dolda motiv i agendan, exempelvis vid invasionen av Vietnam och Irak. 1 2 Rysslands invasion av Krimhalvön i Ukraina är ett annat exempel. Folkrättsliga argument användes för att försvara invasionen, dock har en maktdemonstration från Rysslands sida ansetts vara en mer trolig förklaring av annekteringen. 3 4 Även EU:s flyktingpolitik har varit föremål för denna debatt, de normativa ideal att värna om människors frihet och rätt till skydd, fick stå åt sidan för en alltmer restriktiv flyktingpolitik när flyktingströmmen var som störst. 5 6 Varför väcker dessa frågor så mycket diskussion i samhällsdebatten? En problematik är den etiska aspekten. När politiker säger sig arbeta hårt för att säkra mänskliga rättigheter men sedan agerar med en stats nationella intressen i åtanke, är en rimlig följdfråga om ett sådant agerande är moraliskt försvarbart. Problematiken kan även härledas till en demokratisk diskussion. Hur ska väljare kunna lita på sina representanter när de säger sig vilja föra en politik, men som när det väl kommer till en kritisk situation tar beslut i en annan riktning? Det är även av intresse att undersöka konflikten med hänsyn till den akademiska diskursen. Visserligen finns det forskare som hävdar att en motsättning mellan dessa perspektiv inte är någon nyhet, men det finns även röster som pekar på att det nödvändigtvis inte behöver finnas någon motsättning mellan normativa ideal och realpolitiska beslut. Det handlar snarare om en kombination som länder utövar i sitt utrikespolitiska beslutsfattande. 7 Sett ur en svensk kontext bör denna konflikt vara särskilt intressant att undersöka, eftersom det historiskt sett länge funnits en vilja att föra en idealistisk utrikespolitik i 1 Diez, Constructing the Self and Changing Others: Reconsidering Normative Power Europe, 614 2 Lapidus, För Sverige i kristider. 3 Hall, Ryssland bryter mot folkrätt och internationella avtal. 4 Sveriges Radio. Därför är Ryssland intresserade av Krim. 5 Bank, Amnesty: Det här förstärker fästning Europa. 6 Davod, Sveriges skräckscenario: havererad flyktingpolitik. 7 Egnell, Feministisk utrikespolitisk i teori och praktik, 582 3

Sverige. Under kalla kriget var detta extra tydligt, då Olof Palmes högljudda omvärldskritik var en nagel i ögat på stormakterna samtidigt som det fanns klara incitament att tillgodose säkerhetspolitiska och ekonomiska intressen på grund av Sveriges geopolitiska läge mellan de två blocken under denna period. 8 Ett mer modernt exempel på hur olika svenska utrikespolitiska intressen gestaltas bör gå att finna i Sveriges utrikespolitiska relation till Saudiarabien. Viljan mellan att verka för universella värden och samtidigt värna om Sveriges nationella intressen har tvingat politiska företrädare att noga väga sina ord i debatten, då Saudiarabien är ett land som kontinuerligt kränker de mänskliga rättigheterna men samtidigt är en av Sveriges viktigaste handelspartner. 9 10 11 Konflikten mellan realpolitiska och normativa intressen kommer att behandlas som det centrala problemet i denna uppsats, och eftersom Saudiarabien är ett aktuellt exempel på hur olika intressen verkar kollidera inom svensk utrikespolitik kommer det användas som fall i undersökningen. Socialdemokraterna var regeringsparti under i princip hela eran som myntade den svenska aktiva utrikespolitiken under kalla kriget, och de var också det parti som ingick det omdebatterade militära samförståndsavtalet mellan Sverige och Saudiarabien år 2005, samt ledde den regering som sade upp avtalet år 2015. 1213 Därför kommer socialdemokratiska utrikespolitiska linjer att undersökas i det aktuella fallet. 2. Syfte och frågeställning Då konflikten mellan realpolitiska och normativa intressen inom utrikespolitiska linjer inte kan betraktas som helt självklar är det för det första relevant att klarlägga om en sådan konflikt kan identifieras i det aktuella fallet som undersöks, alltså socialdemokraternas utrikespolitiska linjer i fallet Saudiarabien. För att bättre förstå hur denna motsättning uppstår och tar sig i uttryck i den aktuella kontexten är det vidare av intresse att undersöka hur politiska ledare hanterar en sådan konflikt i ett kritiskt läge. Syftet är att med denna undersökning bidra med en grund för vidare förståelse för hur utrikespolitik bedrivs genom 8 Bjereld, Svensk utrikespolitisk i ett historiskt perspektiv, 42 ff. 9 Jakobsson, Pressen på Löfven under Saudibesöket. 10 TT, Sverige inleder kritiserat militärt samarbete. 11 Wicklén, Bakgrund: Saudavtalet. 12 Ibid 13 TT, Sverige inleder kritiserat militärt samarbete. 4

att undersöka den socialdemokratiska utrikespolitiska argumentationen gentemot Saudiarabien. Frågeställningarna i undersökningen är: 1. Kan det identifieras några skillnader i synen på den utrikespolitiska linje som socialdemokraterna argumenterar för i sina utrikesdeklarationer och den linje som socialdemokraterna argumenterar för i fallet Saudiarabien? 2. Om en skillnad finns, kan denna skillnad kopplas till den teoretiska debatten gällande realpolitiska och normativa intressen? 3. Hur har de socialdemokratiska representanterna argumenterat för det utrikespolitiska agerandet gentemot Saudiarabien vid det militära samförståndsavtalets början respektive avslut? 3. Teoretiska utgångspunkter 3.1 Kontroversen mellan liberalism och realism Inom fältet internationella relationer har realismen och liberalismen länge varit de två dominerande teoriskolorna. Realismen sätter makten i fokus vid analys av internationell politik; den internationella miljön betraktas som anarkisk och misstänksam och i slutändan är varje stat utlämnad till sig själv. 14 På grund av detta är militär makt av central betydelse och ett av statens främsta intressen är att se till att den är skyddad gentemot hot från andra stater. 15 Ur ett utrikespolitiskt perspektiv blir realismens förklaringsmodell starkt kopplat till säkerhetspolitiska frågor, samt andra områden som är avgörande för statens överlevnad. Liberalismen å sin sida är en av de starkaste motstående teorier som växt fram i reaktion mot det realistiska, egoistiska perspektivet. Liberalismen är ett brett paradigm med flera olika grenar. För denna undersökning är det dock den tidiga liberala skolan, ofta betecknad idealism, som är av stört intresse. De tidiga liberalisterna menade att den moraliska aspekten med demokratiska värden och mänskliga fri-och rättigheter är grundläggande för att nå en fredlig värld. Det är dessa frågor staters ledare navigerar utifrån när de fattar beslut, och således en utgångspunkt vid analysen av internationella 14 Hall, Realism, 53 15 Ibid, 57 5

relationer. Den normativa dimensionen inom liberalismen bygger på en universell tanke om att alla människor har medfödda fri och rättigheter, och att dessa rättigheter alltid är en grundprioritering. 16 3.2 Realism och liberalism inom utrikespolitiken De ovanstående två traditionerna kan kopplas ihop med statsvetaren Kjell Goldmanns teori om två övergripande intressen i en stats utrikespolitik; nationella intressen och internationalistiska intressen. Enligt Goldmann består den förstnämnda kategorin av två huvudprioriteringar: en stats säkerhetspolitik samt dess ekonomiska välfärd. 17 Staten strävar därmed efter att upprätthålla sin maktställning på den internationella arenan, både ur ett säkerhetspolitiskt och ur ett ekonomiskt perspektiv. 18 De nationella intressen Goldmann pekar på påminner starkt om det realistiska synsättet där statens egna behov och prioriteringar förklarar dess agerande. Det andra övergripande intresset är enligt Goldmann en stats internationalistiska intressen, vilka innefattar viljan att främja universella ideal såsom mänskliga rättigheter och demokrati. 19 Den internationalistiska kategorin går därmed att spåra till den normativa sidan inom den tidiga liberala skolan, där ett främjande av dessa ideal är en huvudprioritering. Det centrala problemet i undersökningen, det vill säga motsättningen mellan realpolitiska och normativa intressen inom utrikespolitiken, antas ha ursprung i denna uppdelning av en stats utrikespolitik. Realpolitik är ett uttryck som förknippas med en stats nationella intressen medan målet att främja universella ideal är ledande i kategorin internationalistiska frågor, som fortsättningsvis kommer benämnas som normativa intressen. Dessa uppdelningar, och eventuella motsättningar, inom en stats utrikespolitik kan alltså spåras till idékonstruktioner från två av de största teoretiska skolorna inom internationella relationer. 3.3 Vad säger utrikespolitisk forskning om konflikten? Robert Egnell skriver i sin analys av den nyligen implementerade svenska feministiska utrikespolitiken att det inte är något nytt att normativa ställningstaganden ibland få stå 16 Ericsson, Liberalism,68 69 17 Goldmann, Berglund och Sjöstedt Democracy and foreign policy, the case of Sweden, 27 28 18 Ibid, 28 19 Ibid 6

åt sidan för realpolitiska beslut. När det väl kommer till kritan är det ofta är svårt för staters ledare att balansera dessa två olika intressen med varandra. Egnell pekar specifikt på problematiken i att Sverige har en omfattande vapenexport till diktaturer samtidigt som politiker argumenterar för en utrikespolitik som främjar fred och jämställdhet. 20 Lars Ingelstam är vidare av samma åsikt. Han pekar bland annat på den dissonans som uppstått till följd av Sveriges roll i de viktiga nedrustningsförhandlingar som förs, och uppdagandet av bland annat Saudiaffären 2012 när det avslöjades att totalförsvarets forskningsinstitut samarbetade med Saudiarabien med syfte att bygga en avancerad vapenfabrik i landet. 21 Denna inkonsekvens understryker också Karin Aggestam och Annika Bergman-Rosamond när de diskuterar hur den feministiska utrikespolitiken kan påverka framtida svensk utrikespolitik. De hävdar att den inbyggda spänningen mellan idealism och pragmatism i utrikespolitiken blir särskilt synlig i den feministiska utrikespolitiken, och nämner både Saudiaffären och flyktingkrisen 2015 som exempel på detta. 22 Om vi går tillbaka till den teoretiska uppdelningen av en stats utrikespolitik så går denna dock att problematisera. Både Jakob Gustavsson och Kjell Goldmann påpekar att finns fler utrikespolitiska intressen och mål för en stat än de nationella och normativa, och att distinktionen mellan dessa områden inte är helt oproblematisk. 23 24 Även Bjereld framhäver denna problematiken i samband med en diskussion av den utrikespolitiska opinionen i Sverige. Han poängterar att normativa motiv som exempelvis värnandet om demokrati i andra stater på sikt också leder till en stabilare och fredligare värld, vilket indirekt kan tjäna en stats nationella intresse. 25 Dennis Gyllensporre skriver i sin undersökning om realism i säkerhetspolitisk analys att debatten mellan realism och liberalism varit, och fortfarande är, grundläggande inom internationella relationer då deras olika förklaringskrafter för den akademiska debatten framåt. 26 En användning av dessa olika perspektiv ger sammantaget en mer nyanserad förståelse av utrikes-och säkerhetspolitik och att det därför är viktigt att realismen, som 20 Egnell, Feministisk utrikespolitik i teori och praktik, 578 21 Ingelstam, Vision och verklighet: på spaning efter utrikespolitikens kompass, 4 22 Aggestam och Bergman-Rosamond, Swedish Feminist Foreign Policy in the Making: Ethics, Politics, and Gender, 329 23 Gustavsson, Utrikespolitiskt beslutsfattande, 263 24 Goldmann, Berglund och Sjöstedt, Democracy and foreign policy, 28 25 Bjereld, Utrikespolitisk opinion i Sverige, 67 68. 26 Gyllensporre, Den vetenskapliga analysen av svensk säkerhetspolitik dags för vitalisering och realism, 475 7

de senaste decennierna försvunnit allt mer som förklaringskraft inom den akademiska diskursen, inte bör glömmas bort. 27 Håkan Edström är inne på samma linje i sin undersökning av realism i svenska riksdagsdebatter. Han hänvisar både till sina egna resultat, samt tidigare resultat av Gyllensporre, som pekar på att liberalism och realism snarare bör betraktas mer som kompletterande än konkurrerande teoretiska utgångspunkter. 28 Egnell, som även påpekat att konflikten mellan realpolitik och normativa intressen är vedertagen, menar vidare att de flesta länder idag utövar en utrikespolitik baserat på en kombination av dessa intressen. Han hävdar därmed att det nödvändigtvis inte behöver finnas något motsatsförhållande mellan realpolitik och normativa ambitioner. Liksom Bjereld diskuterar han att stater kan främja sina nationella intressen med hjälp av en aktivistisk agenda genom exempelvis handel, bistånd och humanitära interventioner. 29 Bjereld har vidare även undersökt om de två olika utrikespolitiska roller Sverige hade under kalla kriget (den ena som högljudd kritiker och den andra som medlare i konflikter) var oförenliga med varandra eller möjliga att kombinera. 30 Hans undersökning kan visserligen inte helt knytas till konflikten mellan realpolitiska och normativa intressen, men väl till en möjlig konflikt inom eller mellan en stats olika utrikespolitiska linjer. Bjereld konkluderar att generellt sett verkade rollen som kritiker och medlare gå att kombinera under denna tid. Den svenska kritiken i den internationella opinionen påverkade inte medlarrollen, utan verkade snarare förstärka möjligheten för Sverige att agera som trovärdig förhandlare. 31 Dock påpekar Bjereld även att detta positiva samband inte alltid verkade gälla när Sverige var inblandad som medlare i en aktuell konflikt. Om Sverige spelade en aktiv roll i att försöka medla och verka för fred i ett land kunde man inte samtidigt verka som kritiker och opinionsbildare mot samma land då det påverkade dialogen negativt. 32 Resultatet visar därmed att en konflikt mellan en stats olika utrikespolitiska linjer inte är självklar, men det är mer troligt att den uppstår om dessa linjer drivs mot ett och samma land. Problematiseringen som lyfts i de ovanstående avsnitten är viktig. För det första visar den att realistiska och liberala perspektiv inte nödvändigtvis måste ses som rivaliserande 27 Ibid, 493 494 28 Edström, Gömd eller glömd? Realism i den svenska riksdagsdebatten, 531 29 Egnell, Feministisk utrikespolitik i teori och praktik. 582 30 Bjereld, Kritiker eller medlare? Sveriges utrikespolitiska roller 1945 1990, 7 31 Ibid, 60 32 Ibid, 161 8

teorier inom utrikes-och säkerhetspolitisk analys, utan snarare som kompletterande skolor. Vidare pekar det även på att motsättningen mellan realpolitiska och normativa intressen därför kanske heller inte är så självklar som det tidigare antagits. Uppenbarligen finns det dock fortfarande en debatt kring de realistiska och liberala förklaringsmodellerna, samt hur deras idéer tar sig i uttryck i faktiskt utrikespolitik. Därför ämnar denna undersökning att bidra till den debatten genom att använda sig av paradigmens teoretiska idéer för att applicera på ett relevant och aktuellt fall i svensk utrikespolitik. Målet är kunna bidra med resultat och slutsatser som kan fortsätta föra denna teoretiska diskussion framåt. 4. Metodologiska utgångspunkter 4.1 Beskrivande idéanalys Undersökningen kommer att använda sig av en beskrivande idéanalys för att granska och dra slutsatser av materialet. Den generella utgångspunkten i en idéanalys är enligt Bergström och Boréus att analysera förekomsten av idéer i debatter, sakområden eller i allmänhet. 33 Metoden innebär en sortering av materialet i fråga för att kunna utläsa och identifiera företeelser som inte självklart går att utläsa i materialet i sig självt. 34 Den beskrivande idéanalysen kommer därmed att användas för att systematiskt gå igenom och klassificera de argument som används i socialdemokratisk utrikespolitik, och sedan koppla dem till övergripande idéer som antas vara ledande för utrikespolitiskt beslutsfattande. Hur denna sortering kommer gå till beskrivs i nedanstående stycken. 4.2 Idealtypers funktion i analysverktyget I en idéanalys används idealtyper för att rekonstruera och identifiera idésystem i materialet som undersöks. Bergström och Boréus beskriver det som att idealtyperna används som ett raster att lägga över texten, alltså ett slags rutnät som läggs på materialet för att kunna sortera det enligt övergripande teman. 35 Eftersom denna undersökning har kopplingar till kontroversen mellan realism och liberalism inom internationell politisk 33 Bergström och Boréus, Textens mening och makt metodbok i samhällsvetenskaplig text-och diskursanalys, 146 34 Beckman, Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer, 50 35 Ibid 9

forskning kommer dessa två teorier fungera som idealtyper i analysverktyget. Uppdelningen av en stats utrikespolitik kommer således delas in under dessa två idealtyper, med nationella säkerhetspolitiska och ekonomiska intressen under realism, samt normativa intressen under liberalism. 36 37 38 4.3 Operationalisering av en utrikespolitisk linje För att kunna identifiera olika argument och hur de är kopplade till de bakomliggande idealtyperna och idéerna har inspiration hämtats från tidigare utrikespolitisk forskning. Douglas Brommesson och Marie Ekengren formulerade fyra idealtyper i ett analysverktyg som användes för att undersöka utrikespolitiska idéer och ideologier vid regeringsbyten i Sverige och Storbritannien. 39 Ideologier definieras i deras undersökning som ett system av idéföreställningar bestående av tre nivåer: worldviews, principled beliefs och casual beliefs. Denna nivåindelning har de hämtat från statsvetarna Judith Goldstein och Robert Keohane. 40 Utgångspunkten i denna typ av ramverk är att ideologier och idéer manifesterar sig i olika dimensioner inom utrikespolitiken, där de går från abstrakta till konkreta plan. 41 I denna undersökning kommer fyra kategorier att användas som olika komponenter och idénivåer i en utrikespolitisk linje: Miljö, Mål, Medel och Metod. Dessa komponenter har anknytning till de tidigare nämna kategorierna, men är mer anpassade för en utrikespolitisk kontext. Inspirationen till denna omskrivning hämtas från Håkan Edström, som använder sig av en liknande uppdelning för att analysera utrikespolitiska linjer i Sverige efter EU-medlemskapet. 42 Kategorin miljö är förknippad med worldviews, och handlar om vilken världsbild aktören anser sig att ha exempelvis synen på övergripande förhållanden som mänskliga rättigheter och demokrati. Vidare anger mål helt enkelt målen med utrikespolitiken, och är sammankopplad med principled beliefs. I analysen kommer miljö och mål dock att slås samman till en kategori, då de är tätt sammankopplade och kan vara svåra att särskilja från varandra. Komponenten medel används för att identifiera vilka medel som ska nyttjas 36 Hall, Realism, 53 37 Goldmann, Berglund, Sjöstedt, 1986. Democracy and foreign policy, the case of Sweden, 28 38 Ericsson, Liberalism, 69 39 Brommesson och Ekengren, What happens when a new government enters office? A comparison of ideological change in British and Swedish foreign policy 1991 2011, 3 40 Ibid. 41Demker, Idéer, normer, identiteter och diskurser i utrikespolitiken, 51 52 42 Edström, Efter EU-medlemskapet Nya riktlinjer i svensk utrikespolitik?, 503-504 10

för att nå de utrikespolitiska målen, och är kopplad till casual beliefs. 43 I de nyss nämnda kategorierna kommer indikatorer och nyckelord att användas som utgångspunkt för att identifiera argument som kan förknippas till antingen ett realistiskt eller ett liberalt perspektiv. Inspirationen till dessa indikatorer kommer från Brommesson och Ekengrens analysverktyg, då deras övergripande beskrivningar av de realistiska och liberala perspektiven kopplat till de olika nivåerna gav tydliga riktlinjer för detta ändamål. 44 Den sista kategorin, metod, syftar till att mäta graden av aktivism i de olika utrikespolitiska linjerna. Edström motiverar denna kategori med att tidigare analyser av utrikespolitiska linjer har saknat denna dimension, då relativt olika typer av utrikespolitiska linjer hamnat under en och samma idealtyp. 45 Mer konkret syftar metod till att försöka mäta till vilken grad partiet vill säkerställa sina utrikespolitiska mål. Denna definition är hämtad från Edströms resonemang kring kategorin då han pekar på att ett parti rimligtvis inte kan prioritera alla politiska områden och mål lika mycket, varpå en viss gradering bör gå att identifiera. 46 Beroende på vilka argument som används kommer de att klassificeras som antingen en mjuk eller hård metod, ur ett realistiskt eller liberalt perspektiv. Indikatorerna och nyckelorden som tagits fram har delvis även hämtat inspiration från de så kallade passiva och aktiva utrikespolitiska linjer som fördes i Sverige under 1946 62 i ledning av Östen Undén, respektive 1967 86 av Olof Palme. 47 En indikator som tyder på en hård liberal metod kan vara exempelvis offentlig kritik, sanktion, isolering eller något annat som profilerar utrikespolitiken genom att göra en tydlig markering för att främja mänskliga rättigheter och universella värden. Exempel på en liberal mjuk metod är istället en något mer passiv hållning, som stannar vid exempelvis samtal, dialog eller medling. En realistisk hård metod har indikatorer som signalerar att politikerna gör en tydlig markering för att värna om nationella intressen, exempelvis genom att rusta upp försvaret eller vidta andra åtgärder som görs i direkt syfte att skydda det egna territoriet. Att ingå kontroversiella handelsavtal med tydlig prioritering av statens egen ekonomi ses också som en indikator på realistisk hård metod. Mjukare realistiska indikatorer kan istället vara att använda sig av en lågmäld säkerhetspolitisk retorik där man undviker kontroversiella uttalanden, nyttjar militära medel för att främja 43 Ibid 44 Brommesson och Ekengren, What happens when a new government enters office? A comparison of ideological change in British and Swedish foreign policy 1991 2011, 8 45 Edström, Efter EU-medlemskapet Nya riktlinjer i svensk utrikespolitik, 504 46 Ibid 47 Bjereld, Svensk utrikespolitik i ett historiskt perspektiv, 41 ff. 11

global stabilitet som på ett mer indirekt sätt tjänar nationens intresse, samt fokusera på mindre kontroversiella handelsavtal som gynnar den nationella ekonomin. Syftet med idéanalysen är att ge en nyanserad bild av hur socialdemokratiska företrädare argumenterar för sin syn på den utrikespolitiska linjen, samt vilka kopplingar som kan dras till de olika idealtyperna och idéerna. Det kommer att jämföras om de idéer som uttrycks i utrikesdeklarationerna skiljer sig mot bakomliggande idéer som identifieras i uttalanden i riksdagsdebatter och media, kopplat till fallet Saudiarabien. Målet är dels att se om en idékonflikt kan identifieras, samt också att undersöka hur argumentationen för den utrikespolitiska linjen ser ut vid två olika tillfällen. Miljö och Mål Övergripande världsbild och uttalande utrikespolitiska mål vad vill partiet uppnå? Medel Vilka medel vill partiet använda sig av? Realism Det internationella systemet präglas av anarki som leder till osäkerhet och statscentrism. Försvaret av territoriet samt prioritering av ekonomisk välfärd avgörande för överlevnad. Indikatorer och nyckelord: suveränitet, internationell osäkerhet och stabilitet, säkra svensk export och näringsliv, Stater ansvarar för medborgares säkerhet. Militära medel och utrikeshandel nödvändigt för att säkra överlevnad Indikatorer och nyckelord: militära tillgångar och militär utveckling prioriteras. Militärt samarbete, handel för att säkra svensk välfärd. Liberalism Den globala världsordningen bygger på demokrati och universella värden där olika aktörer inkl. stater samarbetar. Principen om ickevåld är viktig i internationella relationer. Ömsesidig respekt för frihet och mänskliga rättigheter. Indikatorer och nyckelord: Demokrati, fred, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och individens säkerhet är grundläggande värden och ska alltid prioriteras. Politiken ska påverka och främja demokrati och jämställdhet. Demokrati, handel och samarbeten mellan människor kan påverka världen i en fredlig riktning. Indikatorer och nyckelord: internationella samarbeten, handelssamarbete dialog och diplomati används för att främja demokrati. Nedrustning och kärnvapenavveckling. Tabell 1. Analysmodell med Realism och Liberalism kopplat till komponenter i utrikespolitiska linjer. De övergripande beskrivningarna av realistiska och liberala kännetecken är hämtade från Brommesson och Ekengren (2012), med översättning av Edström (2016), samt har några modifieringar och tillägg. 12

Utrikespolitisk metod Realism Liberalism Mjuk metod Hård metod Indikatorer och Nyckelord: prioritera statens neutralitet, undvika kontroversiella säkerhetspolitiska uttalanden, militära medel och samarbeten för att uppnå global stabilitet, fokus på mindre kontroversiella handelsavtal. Indikatorer och nyckelord: stärka försvaret, ingå försvarssamarbeten för att bemöta territoriella hot, utrikeshandel med fokus på egna statens ekonomiska välstånd, oavsett exempelvis styrelseskick på samarbetsland. Indikatorer och nyckelord: fokus på diskussioner, samtal, dialog och handel för påverkan och främja universella värden. Indikatorer och nyckelord: offentlig kritik, isolering, sanktioner, embargon, bistånd, eller på andra sätt stödja/aktivt göra en åtgärd för att markera en prioritering av universella värden. Tabell 2. Två grader av utrikespolitiska liberala och realistiska metoder. 5. Material 5.1 Val av fall Saudiarabien Saudiarabien är en konservativ, totalitär monarki där rättsstaten utgår från strikta islamska lagar. Både den exekutiva och den informella legislativa makten är samlad kring kungafamiljen politiska partier är inte tillåtna, och det finns inga parlamentsval. De medier som finns i landet är hårt styrda av regimen, och all kritik som riktas mot islam, kungafamiljen eller regeringen är förbjuden. 48 Landet utfärdar dödsstraff, kroppsstraff och tortyr och har varit föremål för omfattande internationell kritik för brott mot de mänskliga rättigheterna. 49 50 Samtidigt är Saudiarabien arabvärldens största ekonomi, och är för närvarande världens största oljeproducent med 25 % av världens oljetillgångar. 51 Landet är alltså en storspelare ekonomiskt med en hög inverkan på 48 Nationalencyklopedin, Saudiarabien. 49 Regeringskansliet. Saudiarabien. 50 Regeringskansliet, Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Saudiarabien. 51 Nationalencyklopedin, Saudiarabien. 13

svensk handel och export, samt är sedan länge Sveriges viktigaste handelspartner i Mellanöstern. 52 En eventuell motsättning mellan olika utrikespolitiska intressen bör med andra ord vara tydlig i fallet Saudiarabien. Å ena sidan kränker landet de universella ideal som länge varit en prioritering inom svensk utrikespolitik, å andra sidan är landet oerhört viktigt för svenskt näringsliv och export. Saudiarabien ses alltså som ett kritiskt fall, och graden av generalisering kommer därmed bero på utfallet av undersökningen. Om idealism och normativa värderingar visar sig vara högt prioriterade även i ett fall där nationella ekonomiska intressen bör vara starka, kan fallet ses som ett least-likely fall där graden av generalisering är relativt hög. Om det däremot visar sig att politiker prioriterar bort universella värden till förmån för nationella intressen är det fortfarande av värde för själva undersökningen och dess bidrag till den teoretiska debatten, men i och med att fallet är ett extremfall så blir generaliserbarheten för resultatet lägre. 5.2 Socialdemokratisk utrikespolitik Varför Socialdemokraternas utrikespolitik granskas i undersökningen har två primära orsaker. För det första är Socialdemokraterna Sveriges äldsta och största parti, samt även det parti som regerat landet under större delen av 1900-talet med ett i princip ett oavbrutet maktinnehav i 44 år. 53 54 På grund av detta har partiet haft mycket inflytande på hur svensk utrikespolitik har bedrivits, något som format både den svenska självidentifikationen samt hur Sverige uppfattas av övriga världen. Bilden av Sverige som humanitär stormakt formades under denna period, då Sverige under den så kallade Palmelinjen bedrev en aktiv utrikespolitik som i mångt och mycket gick ut på att offentligt kritisera stater som man uppfattade inskränkte på universella värden. 55 Denna identifikation ligger nära socialdemokratins politiskt ideologiska kamp för rättvisa och solidaritet, och socialdemokratisk utrikespolitik är än idag fortfarande starkt kopplad till normativa värderingar och moral inom utrikespolitiken. 56 Ytterligare en anledning till att just socialdemokraternas utrikespolitiska argumentation studeras är kopplat till det aktuella fallet. Eftersom att 52 Regeringen. Saudiarabien 53 Nationalencyklopedin, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. 54 Stiernstedt, Wijnbladh och Rosén, Socialdemokraterna historia och ideologi. 55 Bjereld, Svensk utrikespolitik i ett historiskt perspektiv, 43 56 Eriksson och Rosén, Det politiska spelet som ledde fram till Saudikrisen. 14

socialdemokraterna var det parti som både slöt det kritiserade samförståndsavtalet med Saudiarabien år 2005, samt ledde den samarbetsregering som bröt avtalet år 2015, faller det sig naturligt att undersöka just deras utrikespolitiska linje och argumentation under dessa två tidpunkter. 5.3 Materialavgränsning Det material som kommer att undersökas är från två tidpunkter. Den första tidpunkten är 2005, då det militära samförståndsavtalet med Saudiarabien ingicks. Den socialdemokratiska utrikesdeklarationen från 2005 kommer att analyseras och jämföras med socialdemokratiska uttalanden från riksdagsprotokoll med debatter och frågestunder, samt medieuttalanden från 2005 och 2006 som är knutna till Sveriges utrikespolitiska relationer med Saudiarabien. Den andra tidpunkten som granskas är 2015, då samförståndsavtalet sades upp. Här kommer argumentationen i 2015 års utrikesdeklaration att jämföras med argumentationen i riksdagsdebatter och artiklar kopplade till fallet Saudiarabien. Totalt undersöks två utrikesdeklarationer, sex riksdagsprotokoll och åtta nyhetsartiklar från olika svenska medier. 6. Analys 6.1 2005/2006 Saudiavtalets början I nedanstående avsnitt kommer en analys av den första kritiska tidpunkten i materialet presenteras. Analysen kommer att vara indelad enligt de olika komponenter som denna undersökning antar att en utrikespolitisk linje är uppdelad i; miljö/mål, medel och metod. Det ska även tilläggas att målet var att presentera fler medieuttalanden från denna tidpunkt, men detta material visade sig vara mycket svårt att finna. 6.1.1 Miljö och mål i utrikesdeklaration Utrikesdeklarationen uttrycker till en början en realistisk miljö med fokus på internationella hot. Leila Freiwalds nämner Tsunamikatastofen som ett exempel och en skoningslös påminnelse om att alla länder delar en hotbild med krig, konflikter, massförstörelsevapen, naturkatastrofer, miljöförstöring och fattigdom. 57 57 Riksdagsprotokoll 2004/05:72, Utrikespolitisk debatt, 1. 15

Samtidigt överskuggas de realistiska tongångarna av liberala antaganden om att det är genom gemensamma institutioner som FN och EU, som alla länder tillsammans kan bemöta dessa hot. Övergripande fokus i de utrikespolitiska målen ligger på att skydda demokratiska värden, rättsstaten och mänskliga rättigheter. 58 Vidare säger Freiwalds att regeringen vill omdefiniera säkerhetsbegreppet till att ha individers skydd och rättigheter, och folkrätten i centrum vilket också är en tydlig liberal utgångspunkt. 59 Hon uttrycker tydliga mål som anknyter till nedrustningsarbetet, då regeringen bland annat vill se ett kollektivt ansvar i kampen mot massförstörelsevapen. 60 Dessa argument följer tydligt den liberala linjen med demokrati och universella värden som grund för den globala världsordningen, där samarbete mellan olika aktörer för att respektera dessa värden, helst genom icke-våldslösningar, är de primära målen. Sammantaget är den miljö och de mål som identifierats i utrikesdeklarationen från 2005 klart överhängande liberala, med universella värden och demokrati som utgångspunkt. 6.1.2 Medel i utrikesdeklaration Även i denna kategori dominerar de liberala argumenten. En spridning av budskap om demokrati och mänskliga rättigheter är det medel som Freiwalds främst vill använda sig att för att bemöta de hot som tidigare framställts i deklarationen. 61 Att detta sker genom samarbete och med hjälp av gemensamma institutioner är tydligt, då både FN, EU och WTO nämns som verktyg för att nå de utrikespolitiska mål man satt upp. Freiwalds nämner bland annat att konfliktförebyggande politik, handelspolitik och bistånd är EU:s främsta verktyg, och att dessa är effektiva medel för att bemöta de nya globala utmaningarna. 62 Som tidigare nämnt argumenterar Freiwalds även starkt för nedrustningsarbetet, och att den svenska regeringen anser att ett förhindrande av kärnvapenspridning är en prioriteringsfråga, vilket är klart liberala medel. 63 Freiwalds menar dock även att vissa militära insatser både inom och utanför EU är nödvändiga, samt att man vill satsa mer på militära samarbeten i fredsbevarande insatser 58 Ibid, 2 59 Ibid, 1 60 Ibid, 3 61 Ibid, 4 62 Ibid 63 Ibid, 2 16

genom FN, EU och Nato. 64 65 Med andra ord kan identifieras en del realistiska medel, med syftet att säkra individers säkerhet och skydda mänskliga rättigheter i instabila områden i världen. Det påpekas att det internationella samfundet har ett gemensamt ansvar för att rädda människor från våld och övergrepp. 66 67 Trots de militära, och därmed realistiska, medel som också kan identifieras på ett fåtal ställen så är det till största del en liberal syn på de medel som bör användas inom utrikespolitiken. Fokus ligger alltjämt på gemensamma samarbeten för skydda de universella värdena och främja demokrati, genom framförallt FN och EU. Konfliktförebyggande och långsiktiga fredsfrämjande civila insatser är en huvudprioritering i deklarationen. 6.1.3 Metod i utrikesdeklaration Freiwalds argumentation i deklarationen tyder till stor del på att en liberal, hård metod förordas, alltså att partiet på olika sätt vill göra tydliga ställningstaganden för att signalera de universella värdenas prioritering i internationella sammanhang. Exempelvis hävdar Freiwalds att Sverige har ansvar att ingripa om FN:s säkerhetsråd inte tar ansvaret att skydda de universella värdena, samt att partiet vill att FN:s säkerhetsråd ska införa sanktioner mot de ansvariga för övergrepp mot mänskliga rättigheter i Darfur. 68 Vidare poängterar hon att Sverige måste stödja den nya ukrainska regeringens reformsträvanden med bland annat fördubblat bistånd. Bistånd tas upp i flera avsnitt i deklarationen, då Freiwalds bland annat säger att Sverige satsar på särskilt bistånd till utvecklingsländer för att de ska kunna delta i internationell handel, och argumenterar för att både Sverige och EU bör höja biståndet. 69 Hon vill också isolera den politiska ledningen i Vitryssland för att stödja de demokratiska krafterna i landet, samt meddelar att Sverige bistår demokratiska utvecklingsarbeten genom utbildning och resurser i exempelvis Irak och Palestina. 70 71 Vidare betonas att även om regeringen gärna ser ett fördjupat 64 Ibid,3 65 Ibid, 5 66 Ibid, 2 67 Ibid, 5 68 Ibid, 2 3 69 Ibid, 5 70 Ibid, 7 71 Ibid, 6 17

samarbete med Ryssland, så är en förutsättning för detta att överträdelserna av de mänskliga rättigheterna i landet upphör. 72 I några fall identifieras dock också en mjukare liberal metod; bland annat är det samtal och dialog som förordas i de utrikespolitiska relationerna till Kina, samt mellan Kina och Taiwan. 73 Även Sveriges traditionella roll som medlare och konfliktlösare poängteras, vilket är i linje med en mer mjuk liberal metod. 74 Av de handelssamarbeten som tas upp i deklarationen nämns alltid sambandet att främja utveckling och fred i andra områden snarare än att främja Sveriges ekonomiska intressen därmed klassas även de som en mjuk liberal metod. 75 I de fall där realistiska militära medel används betonar Freiwalds att Sveriges insatser är till för att främja fred och stabilitet i områden som inte ligger i Sveriges närområde dock går utläsa några realistiska mål som tyder på att dessa ageranden indirekt syftar till Sveriges säkerhet, därför kan de inte enligt verktyget klassas som realistisk metod. 7677 Freiwalds betonar emellertid Sveriges alliansfrihet vilket kan ses som ett tecken på mjuk realistisk metod. Dock ser hon också Nato som viktig samarbetspartner vilket föranleder en intern konflikt mellan alliansfriheten och viljan att samarbeta med en militär alliansorganisation. 78 Sammanfattningsvis är den samlade bedömningen att den övergripande utrikespolitiska metoden som kan identifieras i utrikesdeklarationen från 2005 är av liberal, hård metod då det är den metod som Freiwalds argumenterar tydligast för i de flesta avsnitten i deklarationen. 6.1.4 Miljö och mål i riksdagsdebatter och media I en artikel från Dagens Nyheter som publicerades den 15 november 2005 uttalar sig dåvarande försvarsminister Leni Björklund om samförståndsavtalet med Saudiarabien hon precis skrivit under. Hon säger att avtalet syftar till ett utökat samarbete inom försvarsområdet, vilket klassas som ett realistiskt mål i syfte att stärka försvaret. 79 I 72 Ibid, 4 73 Ibid, 7 74 Ibid, 6 75 Ibid, 4-5 76 Ibid, 2 3 77 Ibid, 5 78 Ibid,6 79 TT, Sverige inleder kritiserat militärt samarbete. 18

artikeln nämns också att Saudiarabien är intresserat av att köpa svenska övervaknings och stridsledningssystem, och att delegationen ska träffa svenska exportföretag. Detta föranleder att nationella intressen som export och välfärd är en målsättning, dock uttalas detta exportmål inte specifikt av Björklund. 80 I en frågestund den 24 november 2005 svarar Freiwalds på en fråga om det nya militära samförståndsavtalet med Saudiarabien. I svaret, där det dock mestadels är komponenterna medel och metod som står i fokus, påpekar Freiwalds att mänskliga rättigheter är en fråga som alltid står på dagordningen, samt att demokrati och mänskliga rättigheter är en övergripande prioritetsfråga för regeringen vilket klassas som tydliga liberala mål. 81 I interpellationsdebatten den 17e januari 2006 får Freiwalds återigen en fråga om Sveriges utrikespolitiska agerande mot Saudiarabien, och i detta svar är synen på miljö och mål tydligare. Här dominerar dock inte det liberala perspektivet, utan det är i princip lika mycket fokus på Sveriges nationella intressen. Bland annat poängterar Freiwalds Saudiarabiens position som ekonomisk, religiös och politisk stormakt, landets viktiga position på världsmarknaden, samt att Saudiarabien är Sveriges viktigaste exportmarknad i arabvärlden. 82 Samtidigt hävdar Freiwalds återigen att värnandet av de mänskliga rättigheterna är en prioritet inom svensk utrikespolitik som ska påverka och genomsyra alla dess delar. 83 Hon poängterar särskilt att svensk utrikespolitik faktiskt består av flera olika delar, och att näringslivsintressen, säkerhetspolitiska intressen och främjandet av mänskliga rättigheter måste dela på detta. I jämförelse med den miljö och de mål som Freiwalds uttryckte i utrikesdeklarationen så har liberala argument helt klart tappat i plats och gett rum för prioriteringar av nationella intressen. I konstitutionsutskottets granskningsbetänkande hölls en debatt den 9 juni 2006, som knyter an till Sveriges utrikespolitiska handlande mot Saudiarabien. Komponenterna miljö och mål är inte så framträdande här, men av det som kan identifieras är det liberala mål som socialdemokraten Karin Åström hänvisar till då hon påpekar att debatten om mänskliga rättigheter i Saudiarabien är väldigt viktig samt att man bör diskutera på vilket sätt man bäst kan påverka Saudiarabien att ändra detta. 84 80 Ibid 81 Riksdagsprotokoll 2005/06:37, Frågestund, 29 82 Riksdagsprotokoll 2005/06:56, Svar på interpellationer, 14 83 Ibid, 13 84 Riksdagsprotokoll 2005/06:138, Granskningsbetänkande (Avtal om militärt samarbete med Saudiarabien), 34 19

Sammanfattningsvis kan det konstateras att de argument som kan kopplas till miljö och mål i de socialdemokratiska uttalandena är av en mer blandad karaktär i detta material, till skillnad mot i utrikesdeklarationen. Realistiska mål som värnar om nationella intressen, framförallt svensk export, är mer framträdande än tidigare. Detta gäller delvis analysen av försvarsminister Björklunds medieuttalanden, men framförallt i interpellationsdebatten syns denna mer blandade argumentation av utrikesminister Freiwalds. 6.1.5 Medel i riksdagsdebatter och media I artikeln från november 2005 säger Björklund att Sverige och Saudiarabien ska lära känna varandra bättre inom försvarssektorn samt eventuellt ha gemensam militär träning. Därmed är det enligt analysverktyget realistiska medel som identifieras. 85 I frågestunden från november 2005 säger Freiwalds att olika samarbeten mellan länder är en viktig strategi som används av Sverige, vilket identifieras som ett liberalt medel. Även dialog och samtal påpekas som viktiga medel. 86 I interpellationsdebatten från januari 2006 använder sig Freiwalds under merparten av debatten av resonemanget att Sverige genom handel och andra samarbeten kan påverka Saudiarabien mot ett mer demokratiskt håll: Det är därför Sveriges engagemang för att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna kommer att fortsätta, liksom vi kommer att fortsätta insatser för handelsoch investeringsfrämjande, kulturella, sportsliga och andra åtgärder. Det är det enda sättet vi tror att vi i längden kan förändra förhållandena, för kvinnor, för barn, för minoriteter, för sexuellt avvikande personer och för alla de andra grupper som lider under diktatur och icke-respekt för mänskliga rättigheter. Det är Sveriges politik. 87 Samtidigt påpekar Freiwalds också Saudiarabiens viktiga position för Sveriges export och näringsliv, och att regeringen på grund av detta stödjer Sverigefrämjande insatser gentemot Saudiarabien.. 88 Detta skulle kunna tolkas som ett realistiskt medel, det vill säga att regeringen vill handla med landet för att främja svensk ekonomi. I konstitutionsutskottets granskningsbetänkande i juni 2006 argumenterar Karin Åström tydligt för att socialdemokraterna vill använda sig av liberala medel. Bland annat 85 TT, Sverige inleder kritiserat militärt samarbete. 86 Riksdagsprotokoll 2005/06:37, Frågestund, 29 87 Riksdagsprotokoll 2005/06:56, Svar på interpellationer, 16 17 88 Ibid, 14 20

påpekar hon att Sverige genom internationella samarbeten samt bilaterala diskussioner med Saudiarabien försöker driva den demokratiska utvecklingen åt rätt håll. 89 Sammantaget kan det konstateras att det är liberala medel det som förordas mest i det analyserade materialet, då både Freiwalds och Åström för tydliga och starka argumentationslinjer för att framförallt handel och olika typer av samarbeten används som medel för att påverka en demokratisk utveckling. Även om realistiska medel med fokus på svensk export och militärt försvarsarbete också går att utläsa på några ställen är dessa argument klart färre, och inte heller lika tydligt framförda. 6.1.6 Metod i riksdagsdebatter och media I artikeln från november 2005 är den metod som kan identifieras av en realistisk hård metod. Björklund menar att avtalet syftar till att vi [Sverige och Saudiarabien] ska lära känna varandra bättre inom försvarssektorn, och hävdar att regeringen inte skriver på avtal om vi [regeringen] inte tror att de har ett positivt värde för Sverige. 90 Detta tyder på att avtalet har skrivits med hänsyn direkt till Sveriges nationella intresse. Avtalet bör klassas som relativt kontroversiellt med tanke på Saudiarabiens status och historia. Under frågestunden från november 2005 markerar dock Freiwalds tydligt att det är dialog och samtal som regeringen vill använda för att påverka Saudiarabiens hållning till de mänskliga rättigheterna. Freiwalds benämner det bland annat som frågor som ständigt tas upp och alltid står på dagordningen. Det nämns dock inget som tyder på några fler åtaganden, utan metoden stannar vid samtal och dialog vilket tyder på en liberal mjuk metod. 91 En liknande argumentation kan identifieras i interpellationsdebatten i januari 2006. Visserligen påpekar Freiwalds att EU aktivt har gått ut och fördömt Saudiarabien och dess brister i upprätthållandet av mänskliga rättigheter vilket klassas som hård liberal metod, men när det gäller Sveriges hållning påtalas istället att Sverige genom att samarbeta, diskutera, ta upp, utbyta åsikter och erfarenheter främjar demokratisk utveckling i Saudiarabien. 92 Freiwalds säger specifikt att isolering inte är en metod som fungerar i dessa sammanhang, trots att man i utrikesdeklarationen exempelvis förordade just 89 Riksdagsprotokoll 2005/06:138, Granskningsbetänkande (Avtal om militärt samarbete med Saudiarabien), 34 90 TT, Sverige inleder kritiserat militärt samarbete. 91 Riksdagsprotokoll 2005/06:37, Frågestund, 29 92 Riksdagsprotokoll 2005/06:56, Svar på interpellationer, 15 21

isolering mot den dåvarande vitryska regeringen för att markera prioriteringen av de universella värdena. 93 Åström argumenterar tydligt för en mjuk, liberal metod i frågan vid KU:s granskningsbetänkande. Hon påpekar bland annat att försvarsminister Björklund tagit upp situationen med den saudiska regimen när avtalet skrevs under. 94 Vidare markerar Åström tydligt att partiet tror på öppenhet och dialog för påverkan för att skapa en förändringsprocess snarare än att isolera och ta avstånd från landet, vilket är en tydlig mjuk liberal metod: Ska vi göra så att vi inskränker och isolerar, eller ska vi faktiskt föra öppna samtal med dessa diktaturer? [ ] Det är alltid bättre att föra öppna diskussioner genom den typ av samverkansavtal som vi nu har med Saudiarabien. Man kommer då en bra bit på väg och kan så småningom också framföra kritik mot brotten mot mänskliga rättigheter och det som faktiskt sker i Saudiarabien. 95 Sammanfattningsvis landar merparten av det material som analyserats i en klart överhängande liberal mjuk metod, till skillnad mot större delen av argumentationen i utrikesdeklarationen från 2005 där en liberal hård metod genomsyrade argumenten. Det bör även nämnas att realistisk hård metod med fokus på svenska nationella intressen också kunde identifieras, vilket också utgör en stor kontrast mot utrikesdeklarationen. 6.2 2015 Saudiavtalets avslut I nedanstående avsnitt presenteras en analys av materialet från den andra kritiska tidpunkten, år 2015 då det militära samförståndsavtalet med Saudiarabien avslutades. Analysen kommer att genomföras på samma sätt som analysen av den första tidpunkten. 6.2.1 Miljö och mål i utrikesdeklarationen I denna upplaga av deklarationen är säkerhetspolitiska influenser tydligare än i 2005 års deklaration, och utrikesminister Margot Wallström poängterar flera gånger att tiderna är oroliga. Rysslands intåg i Krim kallas exempelvis för den största utmaningen mot 93 Ibid, s.16 94 Riksdagsprotokoll 2005/06:138, Granskningsbetänkande (Avtal om militärt samarbete med Saudiarabien), 35 95 Ibid 22

europeisk fred och säkerhet sedan kalla krigets slut. 96 Miljön i utrikesdeklarationen präglas därmed delvis av realistiska toner med betoning på krig, konflikt och internationell instabilitet. 97 Även gällande de utrikespolitiska målen syns mer realistiska influenser, då Wallström exempelvis menar att situationen i närområdet gör det nödvändigt att förstärka Sveriges försvarsförmåga. 98 Hon belyser även att främjandet av export, import och av investeringar i Sverige är [ ] ett ansvar för hela regeringen, vilket är ett realistiskt mål med fokus på Sveriges ekonomiska välstånd. 99 Denna ekonomiska prioritering nämns dock bara i ett avsnitt av deklarationen. Av de realistiska argument som kan identifieras fokuserar merparten snarare på det säkerhetspolitiska läget än svensk ekonomi och välstånd. Samtidigt är det tydligt att den liberala synen, det vill säga att samarbete mellan gemensamma institutioner på sikt skapar fred och stabilitet, fortfarande genomsyrar deklarationen. Både EU och FN ses som centrala för att säkra fred och säkerhet, och att Sverige genom dessa institutioner vill bidra för att försvara mänskliga rättigheter och individers säkerhet. 100 Säkerställandet av mänskliga rättigheter, folkrätten, demokratisk utveckling samt icke-våldslösningar är fortsatt en huvudprioritering i deklarationen. Eftersom de mänskliga rättigheterna enligt Wallström är en av hörnstenarna i svensk utrikespolitik, ska en ny strategi för att främja dessa rättigheter tas fram av regeringen. 101 Även den feministiska utrikespolitiken som regeringen vill föra vittnar om en tydlig målsättning som fokuserar på universella värden, jämställdhet och fredsutveckling. 102 Ser man på deklarationen i sin helhet innehåller den fortfarande en övervägande liberal ton i miljö och mål. Trots att den ändrade hotbilden leder till att större fokus läggs på att diskutera nationell och internationell stabilitet, så är det alltjämt främjandet av demokrati och mänskliga rättigheter som utgör huvudprioriteringen i argumentationen. 96 Regeringskansliet, Utrikesdeklarationen 2015, 1 97 Ibid 98 Ibid, 2 99 Ibid, 7 100 Ibid, 1 2 101 Ibid, 3 102 Ibid, 7 23