Diabetes historiskt. Diabetes mellitus och migration. Diabetes i världen. Diabetes-värstingar. Diabetes typ I. Typ 2 Diabetes 12/11/2014



Relevanta dokument
Diabetes mellitus och migration

Diabetes och migration vilka är våra utmaningar?

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

Diagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare.

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KDi:

Stockholms besöksnäring. April 2015

0nQJDERVDWWHVLJSnJUXQGDYIDPLOMHVNlO 6WRUGHODV\OV NDQGHXQGHUYDUDVLDWLVNDHOOHU HXURSHLVNDPHGERUJDUH

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Kulturanpassad livsstilsintervention till utom-europiska invandrare

+ - = Diabetes. Diabetes Introduktion. - Blev diabetes ett känt begrepp tidigt i Indien, Kina, Korea, Japan. - Sugar urine disease

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda

Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

Den utrikes födda befolkningen ökar

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

BEFPAK-Befolkningsförändringar helår 2004 KF

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Stockholms besöksnäring. November 2016

Hälsoeffekter av motion?

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Stockholms besöksnäring. September 2014

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad?

Antalet som flyttar från Sverige ökar. Familjeskäl den största orsaken till uppehållstillstånd. Minskning av antalet asylsökande

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Individualiserade kostråd

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Stockholms besöksnäring. November 2014

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

Stockholms besöksnäring. December 2014

Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund

studie av risk faktorer för LADA och typ 2 diabetes uppdatering!

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Bakgrund. Kulturmötet i vården. Sammanfattning av studier om Diabetes och etniska minoritet i Europa

Andelen sysselsatta av hela befolkningen större bland flera medborgarskapsgrupper än bland finländare

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Befolkning efter bakgrund

Befolkning. Population

VESTA Vårprogrammet Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Snart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Diabetes.

Swedavias resvanebarometer

Kulturanpassad diabetesvård och utbildning

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES

Stockholms besöksnäring. December 2015

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Hur kan man förebygga demens?

6. Farmakologisk behandling vid debut

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Diabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Blodsmitta. Basutbildning riskbruk, missbruk, beroende Gunilla Persson infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare

Primärvården och laboratorie-prover

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

14 Internationella uppgifter om jordbruk

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

Inresande studenter 1997/ / / /07

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Malmö Kost Cancer undersökningen

Transkript:

Diabetes historiskt Diabetes mellitus och migration Per Wändell Centrum för allmänmedicin, KI Inte bara de gamla grekerna (andra var före!) Egypten: Ebers papyrus 1.550 f.kr. Indien: Susruta Samhita 600-talet f.kr. Även beskrivet i Persien Grekland: Demetrios av Apamaia 276 f.kr. skapade begreppet diabetes ( diabeinein =passera igenom, vattenrör) Aretaios från Kappadokien 120-180 e.kr. första kompletta kliniska beskrivningen Senare tillskott: Thomas Willis 1674, sötma i urinen, livsstilens betydelse begreppet mellitus (mellítus=honungssöt på latin) Diabetes i världen Stora variationer i förekomst Lågprevalent (< 3%): Naturfolk (Nya Guinea, Sydamerika, Afrika) Medelprevalent (3-10%): Västvärlden, gamla Östblocket, urbana samhällen i tredje världen Högprevalent (>10%): Speciella regioner och grupper Diabetes-värstingar Specifika grupper: Pima-indianer i USA (40-50%) Nauru 35% Arab-befolkningar i gulf-staterna (upp till 30%) Indier i diasporan Diabetes typ I Autoimmun sjukdom Genetisk predisposition + infektion Vanligast i Finland (genetiken!) Vanligare i norr, nordiska länderna (men även t.ex. Sardinien) Typ 2 Diabetes Vanligaste typen, 85-90% Genetisk disposition Livsstilsfaktorer 95% av typ II DM skulle kunna förebyggas» Normalvikt» Regelbunden fysisk aktivitet» Kost (fullkorn, Medelhavskost)» Inte röka (rökning 40% ökad risk)» Alkohol i liten-måttlig mängd tycks skyddande (30% minskad risk) 1

Diabetesutveckling i världen Diabetesprevalens i alla åldrar (WHO) År 2000 2,8%, 171 miljoner År 2030 4,4%, 336 miljoner Skillnad i olika regioner I-länder svag ökning, fr.a. antal > 65 år U-länder ökning med 40-100% Sub-Sahariska Afrika 97%, Mellanöstern 67%, Asien f.ö., Latinamerika 40% Diabetes och migration Klassiska migrationsstudier Tokelauaner i NZ, etiopier i Israel Viktuppgång, DM och hypertoni ökar Indier i diasporan UK, Polynesien, Sydafrika, Mauritius Invandrare i Europa Indier i UK Turkar och marockaner i Nederländerna Invandrare i Sverige Andelen utlandsfödda i Sverige: 1960: 4.0% 1970: 6.7% 1980: 7.5% 1990: 9.2% 2000: 11.3% 2010: 14.7% Skillnad mellan olika delar av Sverige Stockholms län 21,2% Gotlands län 4,7% Invandrare i Sverige Ursprungsområden Norden 17% (finnar största gruppen även totalt, 11%) Övriga Europa 32% (f.d. Jugoslavien vanligast) Icke-europeiska länder 50% (Mellanöstern, med Turkiet och Iran inräknat, totalt 20%; Irak näst största gruppen totalt) Diabetesprevalens bland invandrare i Norden Översikt med genomgång av litteratur om diabetesprevalens bland invandrare i Norden Prevalence of Diabetes Among Immigrants in the Nordic Countries. Per E. Wändell et al. Current Diabetes Reviews, 2010, 6, 126-133 Sammanställning av resultat från 17 artiklar Diabetesprevalens i Norden ~3% (2,3-4,4%) Andel utlandsfödda i de Nordiska länderna 3-13% Finland ~3% Danmark, Norge, Island ~6% Sverige ~13% Ursprung Antal studier Resultat Män RR Kvinnor RR Alla RR Europeiskt 6 0,8-1,4 0,8-1,5 0,9-1,4 Utom- Europeiskt Mellersta Östern Södra Asien 3 1,6-2,7 2,0 4,2 1,8-3,2 5 1,0-3,9 2,2-7,8 1,3-5,5 6 2,4-5,5 2,3-11,7 5,6-7,5 2

Viktigaste resultat Icke-europeiska invandrare hög prevalens 2-3 ggr ökad risk i Sverige Mellanöstern -invandrare utsatta 3-4 ggr ökad risk i Sverige Folk från indiska subkontinenten högst prevalens I Danmark och Norge 10-12 ggr ökad hos kvinnor Svenska studier Turkar i Sverige (Invandrar-ULF) Kvinnor 3 ggr ökad risk Försvann efter justering för BMI, utbildningsnivå och arbete utanför hemmet Turkar i Flemingsberg Högre prevalens än i Turkiet (Konya) DM 11,8% mot 7,1% (lab-verifierad, OGTT) IGT 15,6% mot 7,6% Könsskillnader Turkar i Flemingsberg (jfr med Turkiet) Hjörleifsdottir-Steiner K et al. Diabetes and impaired glucose tolerance among Turkish immigrants in Sweden. Diabetes Res Clin Pract 2011;92:118-123 Diabetes (lab-verifierad) Kvinnor 10,8% mot 5,5% Män 6,7% mot 4,6% Nedsatt glukostolerans (IGT) Kvinnor 14,2% mot 9,6% Män 17,8% mot 4,9% Stockholms län Centrum för folkhälsa 2007:9 Stora skillnader i förekomst Danderyd Kvinnor 0,75 % Män 2 % Rinkeby Kvinnor 10 % Män 7,5 % Studie från Malmö Louise Bennet et al: High prevalence of type 2 diabetes in Iraqi and Swedish residents in a deprived Swedish neighbourhood - a population based study. BMC Public Health 2011, 11:303 Svensk-födda (n=79) och irakier (n=96) 45-65 år Rosengård, Malmä T2DM: 19,0% vs 21,9% IFG/IGT: 25,3% vs 24,0% Slutsats: Hög förekomst av diabetes och andra glukosstörningar Oberoende av etnicitet! Studie från AMORISdatabasen Svensk-födda 20-80 år Män: 3,9% Kvinnor: 2,5% Utlandsfödda (med signifikanta överrisker) Män» Övriga Mellanöstern (ej Irak, Syrien, Iran, Turkiet): 8,9% Kvinnor» Nordafrika: 16,8%» Irak: 13,9%; Syrien: 13,1%; Turkiet 8,9%» Södra Asien: 7,7% 3

Orsaker till ökning av DM hos migranter? Omgivningsfaktorer viktigast Medför ökad risk för övervikt och fetma Speciella faktorer Urbanisering och mekanisering Förändringar i kost och livsstil Stress? Genetik? Genetik Indier Jämfört med andra asiatiska befolkningar (Japan, Kina):» Högre prevalens, topp-prevalens 10 år tidigare» Högre grad av insulinresistens» Tycks ha starkare genetisk disposition Mellanöstern Jämfört med svensk-födda:» Tidigare debut, starkare hereditet» Snabbare försämring av beta-cellsfunktion» Mer insulinresistenta vid graviditetsdiabetes Svenska studier Turkar i Flemingsberg Faktorer för DM och IGT Män: Förekomst av hypertoni Rökning eller f.d. rökare Kvinnor: Övervikt/bukfetma Stress (självupplevd) faller ej ut! Samma mönster hos arabiska invandrare i USA Andra viktiga faktorer Socio-ekonomiska riskfaktorer Viktiga faktorer för diabetesförekomst Svenska studier hos Mellanöstern -invandrare Amerikanska studier av arabiska invandrare Låg utbildning Låg sysselsättningsgrad (i arbete utanför hemmet) Ackulturationen viktig Iranier högutbildade Tveksamt om högre DM-förekomst i Sverige än i Iran Diabeteskontroll Kristina Sundquist et al: Country of birth, socioeconomic factors, and risk factor control in patients with type 2 diabetes: a Swedish study from 25 primary health-care centres. Diabetes Metab Res Rev 2011; 27: 244 254 25 VC i SLL, 25-74 år, n=5048 HbA1c (%-enheter): Svenskfödda : män 6,2 kvinnor 6,2 Mellanöstern : män 6,8 kvinnor 6,7 Måluppfyllelse ( 6,0 %): Sv enskfödda: män 51,7% kvinnor 54,7% Mellanöstern : män 35,2% kvinnor 38,4% Slutsatser Både genetiska och miljöbetingade riskfaktorer samverkar till den förhöjda diabetesrisken. Genetisk predisposition hos invandrare från Mellanöstern och Södra Asien (indiska subkontinenten) Socioekonomiska faktorer (låg utbildningsnivå, låg sysselsättningsgrad) Övervikt/bukfetma (fr.a. kvinnor) Stress? (finsk studie om traumatiska upplevelser tidigt i livet) 4

Förebyggande arbete Exempel från UK Samarbete med religiösa ledare (invandrare från Bangladesh) Exempel från Norge Interventionsstudier, fysisk aktivitet Vad göra? Insatser på olika nivåer Samhällsnivå Förbättrad ackulturation av invandrarna Förebyggande åtgärder Sjukvården Ökad medvetenhet Förbättrad patientundervisning Kulturanpassad utbildning Fokusgruppsstudie Diabetesansvariga sköterskor på VC Framkomna teman Låg utbildningsnivå och dålig kroppskännedom hos många patienter Behov av kulturanpassad utbildning Kommunikation varierar utifrån patienternas kön och ålder Patienternas egna erfarenheter av sjukvårdskontakter i hemlandet och i Sverige Behov av forum för att mötas och diskutera Avhandling om invandrarpatienter Nuha Saleh Stattin: Immigrant patients with diabetes, 2001 Patientcentrerad modell effektiv Patienten aktiv, reflekterande och experimenterande Kultur och etnisk bakgrund Enbart en del i patientens upplevelse och förståelse av sin diabetes Lärobok Omvårdnad vid diabetes (red Karin Wikblad) Studentlitteratur 2012, upplaga 2:1 Kapitel 19: Kulturellt anpassad patientutbildning (Nouha Saleh Stattin och Per Wändell) Speciella aspekter Muslimsk fasta, Ramadan Ökad hypoglykemirisk framför allt Studie i Malaysia: relativ risk 1,6 Ökad risk vid bättre metabol kontroll (HbA1c <7,0) och hos äldre (> 60 år) (> 2 ggr) Minskad risk vid frukost innan Studie i Libanon: relativ risk ökad 5-7 ggr Risk även för ketoacidos, hyperglykemi, dehydrering och trombos 5

Översiktsartiklar Artiklar med risker och råd beskrivna Klinisk översikt i Läkartidningen Läkartidningen 2011;108 (29-31):1434-6 Översiktsartikel i brittisk tidskrift J R Soc Med 2010;103:139-47 Översiktsartikel från Diabetes Care (tidigare version från 2005) Diabetes Care 2010;33:1895-1902 Generella råd vid Ramadan OBS! Sjuka behöver ej fasta! Många vill ändå göra det Upplysa om risker (avråds generellt vid insulin-behandling) Självkontroller Ev. testa i förväg hur det fungerar Modifiera medicinering efter matintag Se upp med SU-preparat, hypoglykemirisk Metformin farligt vid dehydrering Dosering av tabletter, generellt: Endos: ges på kvällen Flerdos: större delen på kvällen (2/3) Mer detaljerade råd i artiklarna! 6