Planering och Bedömning för och av Lärande Pernilla Lundgren pernilla.lundgren@stockholm.se @frkpernilla http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning Idag Bedömningen börjar i planeringen Bedömning vad är det? Ramverk och verktyg för formativ bedömning Betygsättning Frågor Bedömningen börjar i planeringen 1
Vad måste jag tänka på när jag planerar? Syfte och mål Elevers intressen och erfarenheter Centralt innehåll Vad eleverna kan och behöver utveckla Kunskapskrav Allt jag vet och kan om lärande. Vad är svårt? Missuppfattningar? Övergripande läroplansmål Backward design Baklängesplanering Lärandemål Vad ska läras? Undervisning Bedömning Vad bedöms och hur visar eleverna sitt lärande? (Wiggins & McTighe, 2000) Vad säger Skolverket? Vad ska läras? Tydliggöra vilka delar av ämnets syfte (inkl. förmågor) som undervisningen inom ett arbetsområde ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas. Undervisning Se till att eleverna förstår syftet med de aktiviteter som ska ske i undervisningen, vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla samt hur de ska få visa sina kunskaper. Vad bedöms och hur visar eleverna sitt lärande? Identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå ifrån och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper. 2
Samstämmighet (constructive alignment) den skrivna läroplanen den undervisade läroplanen den bedömda läroplanen Samstämmighet Att Mål Undervisning Bedömning hänger ihop Mål Utveckla förmågan att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder Undervisning Hur kan man i undervisningen utveckla elevers förmåga att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder Bedömning Hur du formulerar och löser problem med hjälp av matematik samt värderar valda strategier och metoder. Kunskapskrav 3
Vad ska eleven kunna? Vad ska eleven kunna GÖRA med sina kunskaper? Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. / / / Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. / / Eleven kan också förklara och visa på samband mellan människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. (K krav åk 6 ) Kunskapskravens effekter på planering Formuleringarna kan vara viktiga att ta hänsyn till. Det kan handla dels om att de styr redovisningsformer eller att man måste beakta hur det centrala innehåll som nämns i kunskapskraven påverkar den långsiktiga planeringen. Svenska 1 (K krav E) Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Samhällskunskap (K krav E åk 6) Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka. Fysik (K krav C åk 6) I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband. Historia (K krav A åk 9) Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. E C A Analys Analys Analys Förståelse Förståelse Förståelse Fakta Fakta Fakta 4
E C A Analys Analys Analys Förståelse Förståelse Förståelse Fakta Fakta Fakta Kunskaper om biologiska sammanhang grundläggande goda mycket goda Samband mellan biologiska begrepp och sammanhang ge exempel på och beskriva förklara och visa på enkla samband förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag Användning av viss användning relativt god användning god användning biologins begrepp Människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. beskriva och ge exempel förklara och visa på samband Förstå värdeorden förklara och visa på mönster mer genom: Kommentarmaterial Bedömningsstöd NP http://www.pedagogstockholm.se/reformer/lgr11/lgr11/lgr11 Samlade kursplaner pdf/ 5
Bedömning Summativ bedömning Betyg /betygsbedömning Kort sammanfattande omdöme Bedömningens olika syften Formativ bedömning Den kontinuerliga pedagogiska bedömningen som: 1) synliggör och stöttar elevers lärande och 2) påverkar undervisningens inriktning Konsekvenser av bedömning (Pettersson, 2005) 6
Definition Formativ bedömning Practice in a classroom is formative to the extent that evidence about student achievement is elicited, interpreted, and used by teachers, learners, or their peers, to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions they would have taken in the absence of the evidence that was elicited. Det är viktigt att eleverna upplever att bedömningarna ända fram till att slutbetyg sätts är till för att stödja deras kunskapsutveckling. För att läraren ska kunna följa och stödja elevernas kunskapsutveckling behöver bedömningen vara en integrerad del i undervisningen. Då kan den enskilda eleven fortlöpande få återkoppling på vad hon eller han hittills har utvecklat och behöver utveckla för att nå kunskapskraven. Ett sådant arbetssätt kan även ge läraren återkoppling på hur den egna undervisningen fungerar och vad hon eller han behöver ändra på eller utveckla för att nå bättre resultat. 7
Ett ramverk för Formativ bedömning 5 strategier för en formativ undervisning 1. Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen och vad som krävs för att lyckas i sitt lärande. 2. Få till stånd ett lärande klassrum: 5. Aktivera eleverna diskussioner, frågor, som undervisningsresurser för varandra uppgifter som aktiviteter och utvecklar och visar elevers lärande. 4. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Arbeta med metakognition. 3. Ge feedback (gensvar) som för de lärande framåt. Wiliam & Thompson, 2007 8
1. Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen och vad som krävs för att lyckas i sitt lärande. 2. 4. 3. Vart ska jag gå? Lärandemål kan även vara frågor The big Q (and the small q s) Q: Vad ska eleverna kunna göra med sina kunskaper? Vilken fråga/frågor/uppgift sammanfattar eleverskunnande? q:vilka svårigheter/ missuppfattningar/viktigheter finns som jag måste hålla koll på formativt i undervisningen? 9
Tydliggöra kvaliteter Bild: Tommy Lucassi, http://pedagogstockholmblogg.se/provfrimatematik/ The clearer you are about what you want the more likely you are to get it, but the less likely it is to mean anything. (Dylan Wiliam, 2011) Arbete med bedömningsmatriser kan Öka elevers kunskapsutveckling Öka de svagpresterandes begreppsförståelse dramatiskt Utjämna skillnader som uppkommer genom elevers olika sociala bakgrund Öka bedömaröverenstämmelsen Reliabilitet Tydliggöra vad som är centralt och vad som ska bedömas Validitet Underlätta självbedömning och feedback Kombinera med elevexempel Höja elevers motivation och fokusera mer på sin egen personliga utveckling Jönsson & Svingby, 2007 Jönsson, 2010 10
Elexexempel Resultatstandard Båda bra och dåliga exempel Elever kan jobba med att para ihop med varandras arbeten med feedback Arbeta utifrån en annan elevs lab. rapport eller instruktion Formulera tillsammans varför olika elevsvar/exempel skiljer i kvalitet (ev. utveckla matriser) Diskutera och utveckla exempel från t.ex. NP 4. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Arbeta med metakognition. 1. Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen och vad som krävs för att lyckas i sitt lärande. 2. Få till stånd ett lärande klassrum: diskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som utvecklar och visar elevers lärande. 3. Ge feedback (gensvar) som för de lärande framåt. Varifrån kommer de 500 kg? 1. Näring, kol och vatten från jorden. 2. Näring och vatten från jorden, kol från luften. 3. Vatten och klfå kol från luften, näring äi från jorden. 4. Kväve och kol från luften, övriga näringsämnen och vatten från jorden. Serien gjord i writecomics.com av Linn Gustavsson http://pedagogstockholmblogg.se/jakten pa den perfekta lektionen/ 11
Från klassiker Beskriv formeln för fotosyntes. Vad är formeln för cellandning? Beskriv kolets kretslopp. till Big Q Förklara hur en kolatom i ett äpple kan hamna i en banan. Använd begreppen: fotosyntes, cellandning och förbränning. Beskriv formeln för fotosyntes. Vad är formeln för cellandning? Beskriv kolets kretslopp. Förklara hur en kolatom i ett äpple kan hamna i en banan. Använd begreppen: fotosyntes, cellandning och förbränning. Eleven redogör översiktligt för innebörden av begrepp, Eleven redogör översiktligt för innebörden av begrepp, modeller. Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera biologiska samband på olika nivåer, från molekylnivå till ekosystemnivå. Eleven analyserar och söker svar på enkla frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat.. Eleven diskuterar översiktligt frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk Svårigheter i matematik Vilket bråk är minst? a) 1 6, b) 2 3, c) 1 3, d) 1 2. Vilket bråk är störst? Andel rätt svar 88% a) 4 5, b) 3 4, c) 5 8, d) 7 10. Andel rätt svar 46%; 39% valde (b) 12
Värdera påståendet 0 (osant) 10 (helt sant) Giraffen fick längre hals så att den kunde nå maten bättre. No hands up Exit ticket Förklara hur en kolatom i ett äpple kan hamna i en banan genom att använda begreppen: fotosyntes, cellandning och förbränning. Skriv några meningar där du använder 2 olika former av dialogskrivande. På TV sa de att Socialdemokraterna gått från 30% till 33% väljarstöd och att det var en treprocentig ökning. Har de rätt? Visa hur du tänker. Beskriv en blodkropps resa från höger hand till vänster hand. Använd begreppen 13
3. Ge feedback (gensvar) som för de lärande framåt. Feedback Feed back Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Feed forward Hur kommer du dit? Vad är nästa steg? Feed up Vart ska eleven? Uppgiftsnivå t.ex. faktafel Processnivå t.ex. hur nästa uppgift ska bli bättre Metakognitiv nivå t.ex. hur ska jag hantera den feedbackjag får Personlig nivå t.ex. beröm Hattie & Timperley (2007) 14
Filmad feedback http://pedagogstockholm.se/ 15
Studenter använder feedback när de ges möjlighet att: Revidera en uppgift och lämna in igen Använda sin feedback i kommande uppgifter Förstå och kan använda feedbacken Öva först på hur man hanterar feedback Inre vs. Yttre motivation Du löste det bra! du måste vara riktigt smart! Du löste det bra! du måste ha jobbat riktigt hårt! Feedback efter första uppgiften Efter det fick eleverna välja om de ville lösa ett liknande, lättare pussel eller ett svårare. 90% av eleverna som fick feedback kopplat till arbetsinsatsen valde då ett mer utmanande problem problems that I ll learn a lot from, even if I won t look so smart Endast 1/3 av eleverna som fick feedback om att de var smarta ville lösa svårare problem (Mueller & Dweck, 1998) Lärare Vilken feedback är mest effektiv? Elev Kamrat 16
Feedbacken från eleverna viktig www.pedagogstockholm.se/film 4. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Arbeta med metakognition. Följa ALLA elevers lärande minut - för - minut Tumme upp Siffra Mini whiteboards Trafikljus (Duplu, mattor ) Exit cards Digitala respons Voto Mentimeter Socrative 17
Hur väl kan du förklara: Att alla organismer är släkt Att i fotosyntesen bildas det mer träd Att komposthögen blir varm av nedbrytningen Hur en kolatom i ett äpple kan hamna i en banan Varför det är bra att återvinna plast och papper Värdera 0 5 Om lägre än 3, vet du hur du kan ta reda på det? Reflektionslogg Idag har jag lärt mig Det jag blev mest förvånad över var Det viktigaste jag tar med mig från lektionen är Det jag gillade mest med lektionen var Jag blev intresserad av och vill veta mer om Detta tyckte jag var lite svårt och vill veta mer om Jag hade kunnat lära mig mer om 18
5. Aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra Proximala utvecklingszonen Kan ZPD Kan med stöd Kan inte I do We do You do Genrepedagogik Diskutera/värdera olika sätt att lösa uppgifter i grupp Peerinstruction Elever lär varandra Gruppfeedback och revidering Parprov Kamratbedömning (fiffiga kompisar) Two stars and a wish Kombineras med att diskutera elevexempel Stöd: protokoll med frågor eller matris Öva Kan ge stora effekter Större att GE feedback? 19
Betyg Hur tänker man vid betygsättning i åk 7 och 8 (samt ht åk 6/9)? i åk 9. Betyg i de ämnen man haft undervisning i (NYTT!) Ej ett medelvärde Terminsbetyg= ej bara vad man sett under terminen Alla betygssteg kan fås i ALLA årskurser Bortse från de delar som ej behandlats i undervisningen Krav för A Åk7 Krav för A Åk8 Krav för A Åk9 OBS! Sammanvägning till provbetyg på nationella proven följer inte samma principer som för lärares betygsättning. Skolverket har därför sett det som en kompromiss att eleven kan få provbetyget E även om betyget något delprov är F. Observera alltså att dessa principer för provbetyg inte ska förväxlas med principerna för slutbetyg i ämnet. 20
Mål/Förmåga Centralt innehåll E C A Medvetet & Varierat kunskaper om Skriftlig framställning Du skriver argumenterande Du skriver argumenterande Du skriver argumenterande text språkriktighet i text av texter för text och andra typer av texter, text och andra typer av texter, och andra typer av texter, som samt förmåga att kommunikation, lärande som är sammanhängande och som är sammanhängande och är sammanhängande, utforma texter som och begripliga samt till viss del begripliga samt anpassade till begripliga och väldisponerade fungerar väl i sitt reflektion. anpassade till syfte, mottagare syfte, mottagare och samt anpassade till syfte, sammanhang. Språkriktighet, dvs. och kommunikationssituation. kommunikationssituation. mottagare och kunskaper om hur du vilka språkliga kommunikationssituation. på ett strukturerat och egenskaper och Du följer i huvudsak Du följer i huvudsak metodiskt sätt kan textegenskaper i skriftspråkets normer för skriftspråkets Du följer i huvudsak planera och genomföra övrigt som en text bör ha språkriktighet. normer för språkriktighet, och skriftspråkets normer för skriftlig framställning för att Du läser, reflekterar över och språket är varierat och delvis språkriktighet, och språket är som tar hänsyn till syfte, fungera väl i sitt gör enkla sammanfattningar av välformulerat. varierat och innehåller goda mottagare och sammanhang. sakprosatexter samt skriver Du läser, reflekterar över och formuleringar. kommunikationssituatio Läraren bedömer Argumentationsteknik hur du egna Du texter har som visat anknyter att till du kangör sammanfattningar Tänk på till av nästa gång Du läser, reflekterar över och n i övrigt. och skriftlig det lästa. I ditt arbete värderar texter samt skriver egna texter gör sammanfattningar av texter kunskaper om det framställning av och granskar du med viss som lyfter fram huvudtanken i samt skriver egna texter som svenska språkets argumenterande säkerhet källor kritiskt samt det lästa. I ditt arbete värderar lyfter fram huvudtanken i det uppbyggnad använder biologins text. begrepp för tillämpar grundläggande regler och granskar du med viss lästa och ger nya, relevanta förmågan att läsa, Grunderna i den för citat och referatteknik säkerhet källor kritiskt samt perspektiv. I ditt arbete arbeta med, att reflektera beskriva och retoriska förklara kolets tillämpar grundläggande regler värderar och granskar du med över kretslopp. arbetsprocessen. för citat och referatteknik. säkerhet källor kritiskt samt Bearbetning, tillämpar grundläggande regler sammanfattning och för kritisk granskning av citat och referatteknik. sakprosatext. ställer frågor om Citat och referatteknik. diskuterar Grundläggande källkritik. källsortering. Din text har en del intressanta poänger och är väl värd att arbeta vidare med. Argumentationen mot skoluniform var särskilt bra underbyggd, och du använde dig av olika källor. I delen om ämnen bestod texten mer av ditt eget tyckande. Jobba vidare med den delen av texten genom att 1) läsa instruktionen till uppgiften och de tips på hur man kan hitta lämpliga källor som du finner där. 2) försök hitta stöd för dina argument i en källa och skriv om det avsnittet i din text. Visa gärna för mig innan du går vidare! presenterar Från källsortering till ny produkt genom att använda biologins begrepp genomför systematiska undersökningar relaterade till kretslopp http://pedagogstockholm.se/utveckling/bedomning-och-betyg/betyg/ Sammanfattning 21
Planera bedömningen Vad är syftet med bedömningen? Samstämmighet och transparens Hur återkoppla och dokumentera? Lär av varandra Litteratur Biggs, J. B. (2003). Teaching for quality learning at university. Butler, Ruth (1988). Enhancing and undermining intrinsic motivation; The effects of task involving and ego involving evaluation on interest and performance. British Journal of Educational Psychology, 58, 1 14. Durkin, K., & Rittle Johnson, B. (2012). The effectiveness of using incorrect examples to support learning about decimal magnitude. Learning and Instruction, 22, 206 214. Hattie, J. (2009). Visible learning. Hattie, John & Timperley, Helen (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77, 81 112. Jönsson, A. & Svingby, G. (2007). The use of scoring rubrics: Reliability, validity and educational consequences. Educational Research Review, 2, 130 144. Jönsson, A. (2010). Lärande bedömning. Kluger Avraham N. & DeNisi, Angelo (1996). The effects of feedback interventions on performance: A historical review, a meta analysis, and a preliminary feedback intervention theory. Psychological Bulletin, 119, 254 284. Shute, Valerie J. (2008). Focus on formative feedback. Review of Educational Research, 78, 153. Wiggins, G. & McTighe, J. (1999). Understanding by design. Wiliam, D. (2011). Embedded formative assessment. Pernilla Lundgren pernilla.lundgren@stockholm.se @frkpernilla 22