En rapportserie om skolledaryrket del 1. Ansvar som en vd men lönen då?

En rapportserie om skolledaryrket del 1 Ansvar som en vd men lönen då?

Dags att satsa på skolledares löner! Att vara skolledare är som att vara vd för ett medelstort svenskt företag, säger rektorn Lena Dyremark i den här rapporten. Så är det verkligen. Men om vd:n fick veta vad rektorn tjänar skulle hon eller han antagligen häpna. Men nu väljer vi inte att jämföra skolledarens lön med vd:ns i ett medelstort företag. Vi granskar i stället lönerna utifrån vad andra chefer i kommunen och i privat sektor tjänar. Gemensamt för såväl marknadschefen som it-chefen och ekonomichefen är att de tjänar tusenlappar mer än skolledaren. Och: de har haft en markant bättre löneutveckling än skolledaren de senaste tio åren. Vi vet sedan tidigare att lärarkåren är felavlönad. Varför är det så här? Varför värderar samhället arbete med utbildning, barn och ungdomar så lågt? Det är obegripligt. Utbildningen är rekordlång med vanligtvis en lärarutbildning i botten och sedan en särskild rektorsutbildning. Kraven är höga och befogenheterna stora. Besluten skolledare tar påverkar så många under så lång tid. Inget av detta återspeglas i lönen. För att locka kompetenta skolledare att både välja och stanna kvar i detta utmanande, ansvarsfyllda och krävande yrke i framtiden måste helt enkelt villkoren bli bättre. Att ge bra skolledare en konkurrenskraftig lön är en avgörande faktor för skolans utveckling. Skola och utbildning är så viktigt för kommunens attraktionskraft, framtida innovationer och framtidstron. För oss alla. Det är viktigt att ha i åtanke. Det är dags att prioritera skolan och skolans chefer. Det är inte svårt att hitta argumenten till varför skolledare borde ha högre löner. Skolledarnas ansvar har ökat det senaste decenniet och märkbart i den nya skollagen. Det är ett mer komplicerat och tyngre ansvar än det som många andra chefer i kommunen har. Skolledarna har ett nationellt uppdrag, och ansvarar för stora personal-, barn- och elevgrupper, ofta utan tillräckligt administrativt eller strategiskt stöd. Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet Agneta Cederbom, ordförande Lärarförbundets skolledarförening 2 Rapport från Lärarförbundets skolledarförening Rapport från Lärarförbundets skolledarförening 3

Skolledares löner hur ser de ut? Vad tjänar skolans chefer, de som har ansvar för lika många medarbetare som en vd i ett medelstort företag? Det granskar vi närmare här. Resultaten förskräcker. Löneutvecklingen de senaste tio åren Många chefer i kommunerna har haft en bra löneutveckling sedan år 2000. Det gäller inte skolledarna. Drift- och verksamhetscheferna har ökat sina löner med 66 procent, it-cheferna och de administrativa cheferna med 56 respektive 53 procent. Pr-cheferna ökade sina löner med 45 procent. För skolledarna har det inte gått lika bra, där är ökningen under samma period 39 procent. 1 Skolledares löner idag I kommunerna tjänar en skolledare i genomsnitt 38 200 kronor per månad (2010 års löner). Om vi jämför med några andra chefsgrupper betalar dock samma arbetsgivare betydligt högre löner. Administrativa chefer och ekonomichefer har nästan 10 000 kronor mer, i snitt 47 600 kronor per månad. It-chefer och pr-chefer tjänar 44 600 respektive 44 700 kronor per månad. 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 Övriga drift- och verksamhetschefer It-chefer Ekonomichefter och administrativa chefer Reklam- och pr-chefer Verksamhetschefer inom utbildning (skolledare) Yrkesgrupp i kommuner Genomsnittlig månadslön år 2010 20 000 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Ekonomichefer och administrativa chefer 47 600 Reklam- och pr-chefer 44 700 It-chefer 44 600 Övriga drift- och verksamhetschefer 41 900 Verksamhetschefer inom utbildning (skolledare) 38 200 Medellöner bland kommunanställda chefer. Senast tillgängliga statistik från 2010, SCB:s lönestrukturstatistik. Det verkar löna sig bättre att arbeta inom en mansdominerad sektor i kommunen, än inom en kvinnodominerad. Trots att ansvaret är lika stort eller större för en skolledare är lönenivån en helt annan. Genomsnittlig månadslön för kommunanställda chefer 2000 2010. SCB:s lönestrukturstatistik. Mellan skolledaren och ekonomichefen eller den administrativa chefen skiljer det alltså i snitt 9400 kronor varje månad. Det är 112 800 kronor på en årslön, eller 2,3 miljoner på ett 20-årigt yrkesliv som chef. Dessutom blir pensionen för den administrativa chefen och ekonomichefen bra mycket högre, eftersom pensionen beror på lönen. 1 Löneutveckling i procent baserad på genomsnittlig månadslön efter yrke och sektor, SCB:s lönestrukturstatistik, ej identiska individer. 4 Rapport från Lärarförbundets skolledarförening Rapport från Lärarförbundets skolledarförening 5

Hur ser det ut i privat sektor? I privat sektor tjänar en skolledare lite mer än i den kommunala, i genomsnitt 41 400 kronor per månad, eller 3 200 kronor mer per månad. Men precis som i kommunerna tjänar andra chefer ännu mer. Glappet mellan chefer inom utbildning och andra verksamhetsområden är till och med ännu större, och inte heller inom den privata sektorn värderas chefskap inom utbildning lika högt som chefskap inom andra områden. Yrkesgrupp i privat sektor Genomsnittlig månadslön år 2010 Reklam- och pr-chefer 57 200 It-chefer 55 500 Ekonomichefer och administrativa chefer 54 100 Övriga drift- och verksamhetschefer 47 500 Verksamhetschefer inom utbildning (skolledare) 41 400 Medellöner bland privatanställda chefer, 2010. SCB:s lönestrukturstatistik Oavsett sektor kommunal eller privat tjänar skolledarna mindre än andra chefer. Arbete med utbildning, barn och ungdomar lönar sig sämre än att arbete med till exempel teknik, ekonomi, marknadsföring eller it. Det viktigaste ledarjobb man kan ha Löneutvecklingen för skolledare har varit sämre än den för andra chefer i kommunen de senaste tio åren. Vad har hänt? Är kraven på skolledarna lägre nu än då? Har jobbet blivit enklare och mindre ansvarsfullt? Antalet medarbetare färre? Nej, tvärtom. Ett yrke som blivit allt mer komplext Att vara skolledare är kanske det viktigaste och svåraste ledaruppdrag man kan ha. Skolledarna är ytterst ansvariga för elevernas kunskapsutveckling och skolans resultat. De är samtidigt chefer med personalansvar och beslutsbefogenheter. Skolledare har gått från att vara förvaltare av ett regelsystem till att vara utvecklare med ansvar för att förverkliga uppsatta mål. Det är ett komplext uppdrag, med både statliga och kommunala styrdokument. Skolledare måste hela tiden navigera i spänningsfälten mellan olika system, olika intressenter och ibland motstridiga mål. Det nationella uppdraget regleras av riksdagen i skollag, läroplaner och förordningar. Rektorer och förskolechefer ska leda den pedagogiska verksamheten och ansvara för skolans resultat, organisera och fördela lärarnas arbete. Nu, när skolan reformeras till stora delar, påverkar det förstås också skolledares arbete. Ansvaret är stort för att förverkliga ny gymnasieskola, läroplaner i förskola och grundskola, lärarlegitimation m.m. Skolledaren avgörande för skolframgång Många är de rapporter som pekar på skolledaren som alldeles avgörande för skolans framgång och elevernas resultat. I den senaste McKinsey-rapporten How the world s most improved school systems keep getting better (2010) står att en utmaning för Sverige, som enligt rapporten befinner sig på nivå good, är skolornas självbestämmande och lärares och skolledares inflytande. 6 Rapport från Lärarförbundets skolledarförening Rapport från Lärarförbundets skolledarförening 7

Om Sverige ska klara resan från good till great handlar det enligt McKinsey om att stärka professionens autonomi. Då kan vi se till att måluppfyllelsen ökar och vända trenden med sjunkande resultat i internationella undersökningar. De som siar om framtiden sätter också skolledarens roll i fokus: Framtidens skola kan endast nå upp till sin fulla potential om det finns rektorer som kan plocka fram det bästa ur lärare och elever. Så står det i Kairos Futures undersökning Framtidens skolledare (2009). I samma undersökning skriver Kairos Future: Rektor ska inte bara kunna leverera goda elevresultat. Hon eller han ska också uppfattas som en bra rektor av omgivningen och ha ett proaktivt omvärldsfokus. Rektor ska stå för sina idéer, vara en vass rekryterare och inspiratör. Ett yrke med ständiga utmaningar Det är ett faktum idag att en skolledares ansvar är mycket omfattande och att de många och olika uppgifterna ska utföras på både kort och lång sikt och dessutom samtidigt. För att skolledare ska kunna vara de pedagogiska ledare de ska vara, måste de få mer administrativt stöd. Rektorers och förskolechefers ansvar inbegriper i första hand ledning och samordning av den pedagogiska verksamheten. Dessutom har de ansvar för det som ligger i övriga kommunala chefers ansvarsområden (ekonomi, administration, marknadsföring, personal, drift, teknik osv). Finns tiden till det? Senast vi frågade skolledarna själva hur mycket tid de lägger på administration, blev svaret att närmare hälften ägnar 41 60 procent av arbetstiden åt administrativa uppgifter. Vi vet av andra undersökningar att alldeles för få procent läggs på den pedagogiska ledningen. Hur stor del av din tid skulle du uppskatta att du ägnar dig åt administrativa uppgifter som exempelvis ekonomi och personaladministration? 0-20 % 7 % 21-40 % 26 % 41-60 % 45 % 61-80 % 20 % 81-100 % 3 % Ur Lärarförbundets rapport, Tid att leda, mars 2009, där nästan 1000 skolledare har svarat på frågor om sin arbetstid. Den nya skollagens bestämmelser om lärarlegitimation och skärpta behörighetsregler för lärarna ökar kraven ytterligare. Ökar gör däremot inte det administrativa stödet. Mer jobb än andra Skolsektorn utmärker sig i förhållande till andra sektorer, enligt TCO:s rapport Det moderna arbetslivets chefer. Den utmärker sig när det gäller sådant som ökande tidsåtgång för administration, ökande krav på uppföljningar och ekonomiskt resultat. Skolsektorn är målstyrd, men ändå kringgärdad av ett omfattande regelverk. Konsultbranschen är mer ostrukturerad och ger större möjligheter till inflytande och påverkan och snabba beslut. Däremellan befinner sig de mer könsbalanserade branscherna bank och statsförvaltning. Omkring tre fjärdedelar av kvinnliga chefer och rektorer uppger i undersökningen ökande krav, att jämföra med uppåt hälften av cheferna i konsultbranschen. 8 Rapport från Lärarförbundets skolledarförening Rapport från Lärarförbundets skolledarförening 9

Hur ofta har du många bollar i luften i ditt arbete? Andel, procent 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Totalt Alltid Ofta Män Kvinnor Upp till 39 år Ibland Sällan eller aldrig 40 64 år Bank Konsultföretag och försäkring Staten Skolan Tre skolledare om sin lön Vad tjänar du? Roland Hybelius, förskolechef och rektor i grundskola F-6, Växjö. Har jobbat som biträdande rektor sedan 1999 och rektor sedan 2003. Ålder: 48 år. Antal medarbetare: 36. Antal barn/elever: 170. Jag tjänar 37 700 kronor, och det är ganska bra jämfört med flera andra rektorer i vår kommun. Ur TCO:s rapport Det moderna arbetslivets chefer, 2009 och fler medarbetare Sju av tio kvinnliga och fyra av tio manliga chefer har personalansvar för fler än 20 personer. Grund- och gymnasieskolan är den sektor där andelen kvinnliga chefer är högst och det är också den sektor som har högst andel (71 %) personalgrupper med fler än 30 medarbetare. Nästan en av fem (snitt alla sektorer) har ansvar för fler än 50 personer. Omkring hälften av skolledarna i undersökningen tycker att det vore rimligt med mellan 20 och 30 medarbetare för att matcha arbetsmängden och vad som är lagom att vara chef över. (Ur Det moderna arbetslivets chefer, TCO 2009) I samma rapport påtalas också att skolan är den sektor eller bransch där det är vanligast med arbetsrelaterade besvär och sjukskrivningar. Varför borde skolledare tjäna mer? Vi har ett så komplext yrke! Uppdraget är dubbelt både kommunalt och från statligt håll. Vi har stora krav på oss att leverera goda resultat. Det är också ett brett ansvar som spänner från asfalt till dyslexi, som en utvärdering beskrev det för några år sedan. Vad tror du är skälet till att skolledare inte tjänar mer än vad de gör? Det beror på den värdering samhället och arbetsgivarna gör av att arbeta i skolan. Lärarlönerna är också på tok för låga och har släpat efter länge. Allt hänger ihop. Skolledarna är på många sätt avgörande för skolframgång, och därmed i förlängningen för hela samhällets framgång. Det visar rapport efter rapport. Då borde väl också villkor och förutsättningar vara i paritet med det? 10 Rapport från Lärarförbundets skolledarförening Rapport från Lärarförbundets skolledarförening 11

Ann-Charlotte Strand, biträdande rektor för mångfaldsfrågor, Tyresö. Har jobbat som rektor sedan 2008. Ålder: 57 år. Antal medarbetare: 35. Antal elever som har modersmål: ca 500. Lena Dyremark, rektor i grundskola 4 9, Sandviken. Har jobbat som rektor sedan 1991. Ålder: 54 år. Antal medarbetare: 28. Antal elever: 250. Vad tjänar du? Jag tjänar 39 000 kronor. Vad tjänar du? Jag tjänar 43 900 kronor. Varför borde skolledare tjäna mer? Vi har ett betydelsefullt arbete med stort ansvar. Många berörs av våra beslut. Som biträdande rektor har jag ansvar för det dagliga arbetet med allt från personalansvar till elev- och föräldrasamtal, resursbehov samt ansvar för den pedagogiska utvecklingen med mera. Ansvaret och komplexiteten i uppdraget måste märkas på lönen, så att rätt personer rekryteras. Vad tror du är skälet till att skolledare inte tjänar mer än vad de gör? Offentlig verksamhet är inte speciellt välbetald. Vår verksamhet går inte att mäta i snabba omedelbara resultat. Mjukvaror värderas inte lika högt som till exempel teknisk utveckling. Vi jämförs med kommunens chefer i andra verksamheter och skolan tillåts inte sticka ut gentemot dem. Varför borde skolledare tjäna mer? Att vara skolledare är som att vara vd i ett medelstort företag! Du har ett ansvar för en komplex, lagbunden verksamhet, inklusive personal, ekonomi, arbetsmiljö m.m. Det borde avspeglas på lönen. Vad tror du är skälet till att skolledare inte tjänar mer än vad de gör? Många skolledare har varit lärare från början, och lärarlönerna är också för låga. Höjda löner skulle underlätta rekryteringen till läraryrket och på sikt även för rektorer. 12 Rapport från Lärarförbundets skolledarförening Rapport från Lärarförbundets skolledarförening 13

Är du skolledare? Bli medlem! Bli medlem i Lärarförbundets Skolledarförening ett självklart val för den professionella skolledaren SMS:a SKOLLEDARE samt ditt för- och efternamn till 72080 Läs mer på lararforbundet.se/skolledare 14 Rapport från Lärarförbundets skolledarförening

Ansvar som en vd, men lönen då? Skolledare har ett av landets viktigaste ledarjobb, med det yttersta ansvaret för elevernas resultat. De driver varje dag medelstora företag och ansvarar ofta för stora personalgrupper inte sällan utan tillräckligt administrativt stöd. Trots det är lönen alldeles för låg. Månadslönen är flera tusenlappar lägre för skolledaren än för andra jämförbara chefer. Löneutvecklingen har varit markant sämre för skolledare än för andra chefer i kommunen de senaste tio åren. Oavsett sektor kommunal, privat så lönar det sig sämre att vara chef inom utbildning, än exempelvis inom it, ekonomi och drift. Form: 13268 FWD Reklambyrå Foto omslag: Anna Emilia Lundgren/Johnér Tryck: Trosa Tryckeri 3 000 ex November 2011 För att locka kompetenta skolledare att välja detta spännande, ansvarsfyllda och krävande yrke i framtiden måste helt enkelt villkoren bli bättre. Lärarförbundet är det största förbundet för skolledare och organiserar all personal inom utbildningsområdet som har ledarbefattningar. Skolledarföreningen har drygt 6 000 yrkesaktiva medlemmar.