DELPROJEKTRAPPORT En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län Sara Thil Pernilla Nilsson 2014-12-31
Sammanfattning Syftet med projektet har varit att fortsätta utvecklingen kring att implementera ett återhämtningsinriktat arbetssätt i Jönköpings län. Under 2014 har utbildningar i återhämtningsinriktat arbetssätt genomförts för enhetschefer i Jönköpings kommun och landstinget samt en utbildning för personal på AMA i Jönköpings kommun. Det har varit en fortsatt efterfrågan på dialogutbildningar under våren med en viss minskning på hösten. Fler dialogutbildare har utbildats och några, men inte alla, har haft möjlighet att genom föra utbildningar under hösten. Hjärnkolls arbete har fortsatt och manifestationer genomfördes på tre olika platser i länet i maj månad. Flera ambassadörer har fått uppdrag att föreläsa i olika sammanhang. Det har under 2014 skett en ökad efterfråga om att komma ut och informera om Hjärnkoll på psykiatridagar och för politiker och chefer. En mycket uppskattad framtidskonferens genomfördes den 10 oktober. Återhämtningsseminariet den 25 september med inslag av intressant forskning om hur det kan gå att mäta om enheter arbetar återhämtningsinriktat utifrån brukarnas perspektiv blev väl besökt. Dokumenten 100 ways to support recovery skrivit av engelsmannen Mike Slade är nu översatt till svenska, 100 sätt att stödja återhämtning. 2
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 BAKGRUND... 4 SYFTE... 5 METOD... 6 RESULTAT... 7 DISKUSSION... 9 REFERENSER... 10 3
Bakgrund Projektet är ett pågående arbete med att implementera ett återhämtningsinriktat arbete i Jönköpings län. Projektet har sedan 2011 utvecklats i olika riktningar med huvudsyftet att hela tiden ha personers kunskap och erfarenhet av psykisk ohälsa i centrum. Projektet är en del av arbetet med nationella PRIO-satsningen i Jönköpings län och finansieras av PRIOmedel från länets kommuner och Region Jönköpings län Utifrån de erfarenheter som gjorts under projekttiden och den inspiration som vi har fått från England och genom studiebesök i Italien, sker en fortsatt utveckling mot en återhämtningsinriktad psykiatri. Det finns intresse i länet, från både kommuner och landsting, att arbeta vidare för att personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa eller närstående ska kunna bidra med sin komplementära kunskap i olika sammanhang, en evidensbaserad praktik. Specifikt har utbildningar där egenerfarna berättar sin livsberättelse varit uppskattade och efterfrågade. Återhämtning Återhämtning är ett upplevelsebaserat och subjektivt begrepp, som innebär att det bara är individen själv som kan tala om i fall den upplever sig vara återhämtad. Att återhämta sig innebär att individen anser sig ha ett tillräckligt bra och meningsfullt liv. Centralt i en återhämtningsprocess är goda relationer, att man kan känna hopp om att kunna återhämta sig, att tillhöra ett meningsfullt sammanhang, att bli mer aktiv i sitt eget liv och att känslan för att det egna ansvaret ökar (Slade 2009, Topor m.fl. 2007). Återhämtning handlar om många och ofta små steg i en lång process, som för brukaren handlar både om att lära känna sina begränsningar för att kunna konfrontera utmaningar och se möjligheter och ha kontroll. Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt är ett förhållningssätt, som främjar hälsa. Den professionelle arbetar tillsammans med individen genom att undersöka vad i individens liv som kan främja återhämtning. Om återhämtningsprocessen ska gå framåt behöver personalen bli medveten om betydelsen av sin egen roll som stöd. Om inte, riskerar förhållandet mellan personal och brukare att konservera beroendet. Personalen behöver finnas med som bärare av hopp, genom att uppmuntra och stärka individens vilja och förmåga att ta över kontrollen över sitt liv (Slade 2009). Personalen behöver bygga upp ett partnerskap med brukaren som innebär att båda parter är experter; personalen som expertise-by-training och brukaren som expertiseby-experience (Slade 2009). Båda parter delar på inflytande, men tolkningsföreträdet är brukarens. Brukaren är den som i den unika situationen har de bästa förutsättningarna att förstå vad som han/hon behöver. Vad som just då bäst gynnar hans/hennes återhämtning (Slade 2009). Dialogutbildning Dialogutbildningen leds av två personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa. Värderingsoch diskussionsövningar varvas med forskningsresultat kring bemötande och återhämtning. Vid sista utbildningstillfället arbetar deltagarna fram konkreta förbättringsförslag som sedan ska följas upp. Syftet med utbildningarna har varit att personalen ska utveckla ett nytt tänk kring relationen mellan personal och klient för att kunna stödja individen i dennes återhämtningsprocess. 4
Hjärnkoll Hjärnkoll är en nationell kampanj som startades 2009 på initiativ av regeringen och drivs av Handisam och NSPH(Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa). Kampanjen pågick till och med 2014. Hjärnkolls vision är att vi ska ha ett samhälle med lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett psykiska funktionssätt. Målet är att öka allmänhetens kunskap, förbättra attityder och motverka diskriminerande beteende gentemot personer med psykisk ohälsa. Navet i kampanjen är de ca 350 attitydambassadörer som finns i landet, personer med egenerfarenhet, som är ute och bl.a. föreläser om sina egna upplevelser och erfarenheter av vård och stöd. I Jönköpings län finns det 21 utbildade ambassadörer. Under 2014 har fokus varit på att ta fram ett alternativ till hur Hjärnkoll ska kunna drivas vidare efter kampanjens slut. Utifrån de effekter och resultat som framkommit i den nationella redovisningen av kampanjen så framgår det klart att det är viktigt att arbetet fortsätter. Det är också viktigt att det finns goda förutsättningar till stöd regionalt för att det ska gå att fortsätta arbetet som påbörjats. Peer support Peer support worker (specialist) är en person med egenerfarenhet av psykisk ohälsa som är utbildad och anställd för att stödja andra. De kan verka på en rad olika sätt och i olika verksamheter. Gemensamt är att de erbjuder hjälp och stöd som en jämlike och delar personliga erfarenheter av återhämtning på ett sätt som inger hopp. De har själva varit där, har hittat sätt att hantera kriser och tillför självförtroende och engagemang i stödet till andra. Recovery college Finns i bl.a. England och USA. Det är ett lärocentrum där personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa kan söka kunskap inom olika områden kring den psykiska ohälsan. I England finns det ett kursutbud som bestäms utifrån de behov och den efterfrågan som finns bland de egenerfarna. Kurserna kan vara alltifrån någon dag till mer återkommande träffar under en längre period. Utbildningarna designas efter kursdeltagarnas behov och kursledare rekryteras utifrån den kunskap de förmedlar. De egenerfarna söker de kurser och workshops de önskar gå och alla som läser vid ett Recovery college är studenter. Syftet är att varje student ska få den kunskap som behövs för att kunna bli mer delaktig och få ett större inflytande i sin vård och behandling. Syfte Projektet hade flera syften: Att öka kunskapen kring ett återhämtningsinriktat arbetssätt inom psykiatrisk vård och omsorg i Jönköpings län. Att sprida kunskapen om psykisk ohälsa förhindra stigmatisering samt förändra attityder. Att ge personer med egenerfarenhet möjlighet att bidra med sin kunskap i olika sammanhang. Mål Målen för 2014, att utbilda ytterligare 15 personer till dialogutbildare dialogutbildningar ska genomföras för chefer och personal vid minst 10 olika enheter inom kommun- och landstingspsykiatrin genomföra två 2-dagars utbildningar i återhämtningsinriktat arbetssätt 5
marknadsföra Hjärnkoll genom information och manifestationer ge förslag på en organisation av fortsättning på Hjärnkoll regionalt genomföra forskningsprojekt Metod Återhämtningsinriktat arbetssätt I början av året fullföljdes två tvådagarsutbildningar i återhämtningsinriktat arbetssätt för 25 personal som arbetar som SE-coacher i länets olika kommuner. Ytterligare en tvådagarsutbildning i återhämtningsinriktat arbetssätt genomfördes för 15 personal i Jönköping på Arbetsmarknadsavdelningen (AMA). I arbetet med återhämtningsombud som pågår i Jönköping, Habo och Mullsjö samt Psykiatriska kliniken på Ryhov gjordes en utbildning för enhetscheferna. Det deltog 11 chefer från Jönköpings kommun och 5 chefer från psykiatriska kliniken. Ytterligare uppdrag har under året varit en föreläsning om Återhämtningsinriktat arbetssätt för Akademikerförbundet för 30 personer, samt en under temat psykiatri för chefer i kommun och landsting, där deltagandet var ca 15 personer. Forskningsanknytning Under 2014 kopplades två forskare till projektet för att undersöka om instrument som mäter ett återhämtningsinriktat arbetssätt kan användas och bidra till en förändringsprocess i Jönköpings län. Syftet med studien har varit att; 1) testa några instrument som har översätts till svenska, för att mäta personalgruppens kunskap om återhämtning och brukarnas upplevelse av deras arbetssätt utifrån ett återhämtningsperspektiv. 2) Utvärdera effekterna av Dialogutbildningen med ett urval av psykiatrins personal 3) Undersöka hur dialogutbildarna kan bidra till och stödja en sådan process. Återhämtningsseminarium Som en avslutning på forskarnas arbete anordnades ett seminarium för att presentera forskningsresultatet. Ytterligare föreläsningar var om forskningen kring Delat beslutsfattande i Sverige och två representanter från BISAM i Stockholm berättade om sin utbildning för medarbetare med egenerfarenhet. 100 sätt att stödja återhämtning Dokumentet 100 ways to support recovery författat av Mike Slade, 2009, har översatts klart och tryckts upp. Dokumentet har distribuerats till samtliga kommuner i länet, antal efter kommunstorlek. Landstinget i länet har också fått ett stort antal för att dela ut på olika enheter. Det finns även att hämta och skriva ut via länken http://plus.rjl.se/news.jsf?nodeid=42978&childid=22577 Dialogutbildning Kina Andersen från Psykiatri Skåne höll en fyradagarsutbildning för egenerfarenhet i februari/mars. Syftet var att ge ytterligare 13 personer möjlighet att utbilda sig och hålla i Dialogutbildningar för delaktighet i vård och stöd. Dialogutbildningarna vänder sig i första hand till personalgrupper inom psykiatrin. Under 2014 bokades 20 utbildningar. Uppföljningar har genomförts på de flesta enheterna. Uppföljningarna har gjorts tillsammans med någon av de två eller båda dialogutbildarna samt en representant för Qulturum. 6
Utbildarna har fått handledning under året vid 6 tillfällen. Workshops har anordnats vid två tillfällen för att sammanföra alla dialogutbildarna och dela erfarenheter. Utveckling och förändring av utbildningsmaterialet har påbörjats under hösten. Det finns en efterfrågan av att kunna använda konceptet på fler sätt. Under hösten 2014 har en kostnad tagits ut för dialogutbildningarna. Hjärnkoll Våren 2014 var länets Hjärnkollsambassadörer på fortbildning i två dagar tillsammans med Västra Götaland och Halland. Efterfrågan om att informera om Hjärnkoll och länets arbete har ökat och önskemålet har kommit från både politiker och tjänstemän. Flera av ambassadörerna har fått uppdrag att föreläsa vid flera sammanhang. Chefsnätverket vill ha ett förslag på hur en organisation skulle kunna se ut kring Hjärnkoll och andra delar av projektet, om möjligheter till att permanenta projektet. Under året har det också varit viktigt att fundera över om Jönköpings län ska fortsätta arbetet kring Hjärnkoll och i så fall på vilket sätt. Kampanjen tog slut sista december och förutsättningarna till hur det kan bli möjligt att fortsätt har diskuterats både på nationell- som regionalnivå. Resultat Återhämtningsinriktat arbetssätt Under 2014 genomfördes 4 tvådagarsutbildningar i återhämtningsinriktat arbetssätt i länet med sammanlagt 56 deltagare. Utvärderingarna visar att ca 65 % skattar utbildningen som mycket bra. Återkommande omdömen är att deltagarna uppskattar de berättelser som personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa delger på utbildningen. Två föreläsningar med sammanlagt ca 30 personer. Feedbacken på dessa är också att det som berör mest är den egna berättelsen och reflektioner kring den. Forskningsresultatet Slutsatser Rapporten har redovisat de resultaten som hittills har kommit fram i Jönköping och kan förhoppningsvis bidrar till den förändringsprocess som pågår sedan länge med syftet att utveckla ett återhämtningsinriktat arbetssätt. Projektet har också bidragit till utvecklingen av kunskap om hur ett system kan jobba med återhämtning och kommer att ge effekter på en nationell plan. Det nationella forskningsprojektet som drivs främst av CEPI, siktar på att fortsätta att forska om hur kunskap om återhämtning och delaktighet kan överföras till personal och verksamheter och om metoder som kan konkret bidra till ett återhämtningsinriktat system. Personalgruppens svar på RKI bekräftar en kunskapsbas och värderingar som stämmer väl med hur ett återhämtningsinriktat arbetssätt beskrivs. Samtidigt pekar vissa frågor på ett behov av vidare diskussion, helst inom ramen för dialog med personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, t ex återhämtningsombuden. Resultaten från INSPIRE och RSA visar att patienterna som har svarat på enkäten anser att personalgruppens bemötande och relationer stämmer med ett återhämtningsinriktat arbetssätt. Ingen specifik enskild insats kan lyftas som orsak till att patienterna som svarade på enkäterna ställde sig så positiva till personalens återhämtningsinriktade arbetssätt. Troligtvis är det den långsiktiga satsningen på ett återhämtningsinriktat arbetssätt som sammantaget har visat resultat. Liknande erfarenheter har beskrivits i litteraturen, där 7
många författare har skrivit om de viktiga element som ingår när man vill omvandla ett system. Rapporten som helhet finns som bilaga till rapporten Vid Återhämtningsseminariet i september redovisades bl.a. forsningsresultaten. På seminariet deltog ca 130 personer, personal och personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa från hela Jönköpings län. Dialogutbildning Under 2014 har 20 dialogutbildningar genomförts, sammanlagt har 240 personer deltagit. Tre utbildningar har varit på psykiatriska kliniken i Jönköping, 12 i Jönköpings kommun och en i respektive Värnamo, Aneby, Gnosjö, Gislaved samt Sävsjö kommun. Utvärderingarna visar att de flesta uppfattar utbildningarna som mycket bra, ca 77 % skattade helhetsintycket som mycket bra. Uppföljningar är gjorda vid de flesta enheterna. Vid de enheter där inte uppföljning är gjorda är anledningarna, svårt att få kontakt och återkoppling på föreslagna tider och bristande intresse. Vid uppföljningarna har det visats sig att enheten oftast inte tagit upp de förändringsförslag som togs fram på utbildningen. Det som återkommer som önskemål för fortsatta insatser utifrån dialogutbildningarna har varit att personalen vill att deras klienter/patienter också får den kunskap och upplevelse som de flesta upplevt under dialogutbildningarna. Det har kommit förslag och intresse för utbildningar för endast egenerfarna i olika former. Eller föreläsningar där personalen kan ta med sig sina klienter för att lyssna på någon som berättar sin berättelse om sin egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Under 2014 har ytterligare 13 personer utbildats till dialogutbildare, av dessa har 7 genomfört varsin utbildning. 1 person har avsagt sig uppdrag, 1 person fullförde inte utbildningen och 3 har uttryckt en viss tveksamhet till att de är redo att ta uppdrag. Träffar i form av workshop har genomförts vid två tillfällen för att stötta både nya och gamla dialogutbildare, ca 10-15 personer har deltagit. Handledning vid 6 tillfällen där de nyutbildade kommit med efter att de haft en utbildning. Antalet deltagare varierar vid varje tillfälle men sammanlagt har 10 dialogutbildare deltagit under 2014 vid 1 4 gånger. Hjärnkoll Två workshops med Cajsa Tengblad erbjöds alla ambassadörerna för att få tips och idéer till att föreläsa. Det var 8 personer som deltog i workshopens båda tillfällen. En fortbildning för attitydambassadörer genomfördes också i Göteborg tillsammans med Västra Götaland och Halland. Från Jönköpings län deltog 15 personer. Fokus var på att diskutera framtiden och hur vi gemensamt kan fortsätta Hjärnkolls arbete på regional nivå. Totalt är det 21 utbildade ambassadörer i Jönköpings län. Manifestationer anordnades i samband med olika aktiviteter som fanns i de kommunerna vi befann oss i. Vi var i Tranås en lördag då det var en föreningsdag och andra aktiviteter. En lördag befann vi oss i Värnamo och under Jönköpings marknad i slutet av maj så var vi aktiva under två dagar. Information om Hjärnkoll en dag i Aneby där temat var Alla får plats. Uppdrag som föreläsningar och information om Hjärnkoll ökade under 2014. Föreläsningarna har bl.a. varit om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, suicid och andra erfarenheter. Målgrupperna har bl.a. varit skolor, BUP, räddningstjänsten samt personal inom kommun och landsting. Information om Hjärnkoll har efterfrågats av socialchefer samt politiker i länet. 8
Framtidskonferensen den 10 oktober var en nationell satsning och den genomfördes på olika sätt i hela Sverige samtidigt. I Jönköping valde vi att boka en lokal och mingla kring korta föreläsningar, musik och korta inlägg från socialchef och politiker. Tillställningen besöktes av ca 100 personer och det blev en mycket uppskattad dag. Ambassadörerna fick sitt diplom av Minoo Akhtarzand, landshövding i Jönköpings län. Hjärnkolls kampanj är slut och det har diskuterats med brukarorganisationer och föreningar hur det ska se ut i vår region fortsättningsvis. Planer från nationellt håll är att det kommer att finnas en förordning att söka pengar från och att förutsättningarna för att kunna det är att bilda en ideell förening. Under början av 2015 kommer en förening bestående av enskilda medlemmar startas i Jönköpings län. Diskussion och fortsatt arbete Samtliga aktiviteter som har genomförts i projektet ligger i linje med ett återhämtningsinriktat arbetssätt. All den komplementära kunskapen som personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa kan bidra med i vård och stöd är viktigt för att kunna stödja individen på ett återhämtningsinriktat sätt. Det innebär också att arbetet är evidensbaserat då all kunskap involveras i utvecklingen av vården. Arbetet mot ett återhämtningsinriktat förhållningssätt är en process som kommer att ta tid. Den kommer ständigt att behöva påfyllning av reflektioner kring vad det verkligen innebär för alla, både personalen och egenerfarna. Flera personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa i länet har rekryterats som dialogutbildare och attitydambassadörer. Uppföljningarna av Dialogutbildningarna visar att det finns en efterfrågan om att kunna erbjuda personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa mer kunskap om återhämtning. Personalen ansåg att det hopp som de upplevt på utbildningarna är lika viktig att förmedla till klienterna och patienterna. Viktig erfarenhet att ta med från uppföljningarna är att tiden ska bokas samtidigt som utbildningen så att det inte går alltför lång tid mellan utbildningen och uppföljningen. Under 2014 har det tagits fram flera olika förslag på en fortsättning av projektet men det finns fortfarande inget klart i hur det skulle kunna se ut framåt. Jönköping, Habo och Mullsjö kommun har startat upp ett projekt som ligger i linje med en fortsättning i att arbeta mot en återhämtningsinriktad psykiatri. Detta projekt är i samverkan med Region Jönköpings län och tankarna är att det kommer att stå som modell för övriga länet så småningom. Tankar kring hur vi kan påbörja implementeringen av peer-supports och ett Recovery college är också i linje med tankar kring hur vi kan gå vidare med att verkligen göra skillnader. Att anställa personer med egenerfarenhet i olika verksamheter och därmed introducera en ny yrkesroll. Detta pågår i andra delar av Sverige bl.a. i Psykiatri Skåne, i Stockholm och internationellt så finns det med som en naturlig del av vårdutbudet. (Repper, 2013) Bilagor Forskarrapport: Ett återhämtningsorienterat arbetssätt i Jönköpings län - erfarenheter från ett uppföljningsarbete David Rosenberg & Ulla-Karin Schön September 2014 9
Referenser Topor, A., Broström, K. och Strömvall, R. (red.). (2007). Vägen vidare -verktyg för återhämtning vid psykisk ohälsa. Stockholm: RSMH & FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm. Slade Mike (2009). Personal Recovery and Mental Illness. A Guide for Mental Health Professionals. Cambridge Medicine. Repper Julie (2013). Peer Support Workers: Theory and Practice: Centre for mental health, London 10