Uppsala studenkårs VERKSAMHETSPLAN 2015/2016
Innehållsförteckning 1. Politiskt påverkansarbete 4 1.1 Utvärdering av utbildning 4 1.2 Verksamhetsförlagd utbildning 4 1.3 Tillgänglighet på campus 5 1.4 Rättsäkerhet för studenter 5 1.5 Internationella studenters villkor 6 1.6 Universitetets rekryteringsprocesser 6 1.7 Breddad rekrytering till universitetet 7 1.8 Litteraturgranskningen 7 1.9 Medstudent 7 1.10 Kartläggning av lika villkorsgrupper på Uppsala universitet 8 1.11 Bostäder 8 1.12 Årets studentstad 8 1.13 Kulturarrangemang 9 1.14 Psykisk ohälsa 9 1.15 Digitala tentor 9 1.16 Studenters rättigheter 10 2 Organisationsutveckling 11 2.1 Medlemsrekrytering 11 2.2 Studentrepresentantutbildningar 11 2.3 Lokal förankring 12 2.4 Ergo 13 2.5 Kommunikationsarbete 13 2.6 Fullmäktige 13 2.7 Kårstatus 14 2.8 Kårsamverkan 14 2.9 Gemensam förening för medlemsregistret 15 2.10 Ekonomi 15 2.11 Åsiktsprogram 16 2.12 Stiftelsen UBBO 16 2.13 Kårfrukost 16
1. Politiskt påverkansarbete 1.1 Utvärdering av utbildning Just nu pågår ett arbete med att ta fram riktlinjer för utbildningsutvärdering vid Uppsala universitet. I det arbetet är det av stor vikt att föra fram studenternas åsikter. Redan nu har främst två åsikter utkristalliserats när studentrepresentantgruppen samlat in åsikter från studenter om hur utbildning ska utvärderas. Först och främst önskas att kursvärderingarna ska bli mer standardiserade så att det blir möjligt för studentrepresentanter och studiebevakare att få en tydlig överblick över hur studenterna upplever sin utbildning. För det andra önskar studenter att institutionerna bör använda sig av olika typer av fokusgrupper bestående av studenter och lärare i samband med utbildningsutvärdering. Vid flera institutioner har studenter påpekat att kursvärderingar allt som oftast utgår från en binär syn på kön, det vill säga att det är utformat så att studenten endast kan välja man eller kvinna. Detta borde åtgärdas då det exkluderar icke-binära studenter. Detta ska göras via information och riktlinjer till respektive jämlikhetsansvarig vid institutionerna, som sedan bör genomföra detta. verka för att kursvärderingar standardiseras verka för att det ska bli standard vid Uppsala universitet att utbildningar bland annat ska utvärderas genom fokusgrupper av studentrepresentanter och kursansvariga lärare införa möjligheten att definiera sig icke-binärt vid bl.a. kursvärderingar 1.2 Verksamhetsförlagd utbildning Idag är det stor skillnad i vilken typ av ersättning studenter har rätt till i samband med sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). När det gäller verksamhetsförlagd utbildning så är det ytterst viktigt att alla studenter får samma förutsättningar att kunna ta sig till sin VFU-plats. Idag så får till exempel lärarstudenter endast 75 procent tillbaka i ersättning ifall de behöver pendla medan läkarstudenter får 100 procent. Med detta nuvarande system så gör universitetet skillnad på studenter. Det är viktigt att införa riktlinjer som gäller alla utbildningar, det ska vara lika för alla. I och med att VFU är en viktig del i utbildningen och en obligatorisk del, så är det viktigt att alla får samma förutsättningar för att kunna genomföra sin VFU. Kvalitet på VFU-platserna varierar också och det skulle behövas satsningar för att förbättra handledarnas kompetens och de pedagogiska metoderna som används. Sen finns det dessutom brister i kommunikation mellan universitet och VFU-platserna med många olika ansvariga på universitetet och en bättre samordning skulle behövas och mer stöd till VFU-platserna. verka för att ersättningsnivåerna för kostnader i samband med VFU blir samma oavsett utbildning 4
samarbeta med relevanta organisationer för att utvärdera och ge förslag på förbättringar av VFU samt att opinionsbilda i frågan arrangera ett seminarium tillsammans med landstinget om pedagogik och handledning under verksamhetsförlagd utbildning verka för att universitet inför en samordnare för den verksamhetsförlagda utbildningen 1.3 Tillgänglighet på campus Det finns stora brister i tillgängligheten på campus, vilket försvårar för personer med normbrytande funktionaliteter att medverka. Det saknas exempelvis dörröppnare som gör det möjligt för bl.a. rullstolsburna att utan hjälp öppna tunga dörrar och i vissa föreläsningssalar finns inte tillräckligt med utrymme för att få plats med rullstol. Dessutom kan det vara svårare för personer med hörselnedsättningar att höra föreläsare om inte hörselslingor och/eller mikrofon finns på plats eller används. Universitet planerar att uppdatera sin lokalförsörjningsplan och i det arbete bör Uppsala studentkår speciellt uppmärksamma de otillgängliga lokaler som finns. I dag är universitetets toaletter märkta med en man- och kvinnosymbol. För att stärka könsneutraliteten och inte utesluta andra kön borde dessa symboler bytas ut med WC. uppmärksamma Uppsala universitet på de otillgängliga lokaler som finns och verka för att de ska tillgänglighetsanpassas motverka ett könsbinärt campus 1.4 Rättsäkerhet för studenter Varje år anmäls några tiotal misstänkta fall av plagiat och fusk till universitetets disciplinnämnd och ännu fler fall upptäcks inte eller anmäls inte. Plagiat och fusk är ett allvarligt problem och ansvaret för att undvika det vilar ytterst på den enskilda studenten, Antalet fall av plagiat och fusk skulle dock till viss del kunna förebyggas genom att universitetet vidtog mer långtgående åtgärder för att samordna reglerna om plagiat och fusk samt informera studenterna om dessa regler. I dagsläget finns stora variationer angående vad som klassas som plagiat inte bara mellan institutioner utan även inom institutioner. En större samordning av reglerna skulle leda till färre fall av rena missförstånd angående reglerna om plagiat och fusk. Det är också viktigt att studenterna ges tydlig information om vilka regler som gäller i det enskilda fallet. För vissa kurser kan det vara nödvändigt med en mer ingående diskussion angående plagiatreglerna än normalt, särskilt inför uppgifter där det kan vara svårt för en oerfaren student att förstå skillnaden mellan en tillåten citering och ett otillåtet plagiat. verka för att reglerna om fusk och plagiat implementeras likartat, med hänsyn taget till institutionernas olika förutsättningar och verksamhet verka för att universitetet bereder sin undervisande personal en djupare förståelse för reglerna om fusk och plagiat 5
verka för att universitetet bereder studenterna en djupare förståelse för reglerna om fusk och plagiat 1.5 Internationella studenters villkor Uppsala universitet har genomgått en betydande internationalisering. Idag är en stor del av studenterna vid universitetet är internationella studenter, både utbytesstudenter och programstudenter. Detta ställer nya krav både på universitetet och på kåren. Det är viktigt att alla studenter känner sig inkluderade i kårens arbete och det är därför viktigt att viktig information om kårens arbete finns tillgänglig på engelska. Det är även viktigt att kåren beaktar internationella studenters intressen i alla studentfrågor och att internationella studenter så långt som möjligt involveras i kårens arbete, exempelvis vid kårval, sektionsarbete och andra påverkansaktiviteter. Här spelar även kårens buddy-program en stor roll för att välkomna nya internationella studenter till Uppsala. Det är viktigt att universitetet är medvetet om att studentgruppen idag är bredare än tidigare. Exempelvis måste information om universitetets och enskilda institutioners plagiatregler finnas tillgänglig på engelska och aktivt delas med studenterna, något som inte alltid är fallet idag. tillse att viktiga dokument som rör kårens verksamhet finns tillgängliga på engelska verka för att universitetet översätter dokument till engelska och att nyheter även finns tillgängliga på engelska möjliggöra för startandet av ett utskott för internationella studenter, som kan lyfta och påpeka problem till studentkåren i de internationella studenternas situation vid universitetet arbeta för att information om fusk och plagiat finns tillgänglig på engelska på hela universitetet tillsammans med relevanta organisationer arbeta för att förbättra internationella studenters livsvillkor 1.6 Universitetets rekryteringsprocesser Universitet rekryterar ständigt ny undervisande personal. När det gäller rekrytering av professorer kan vi se en stor skillnad mellan könen i vilka som anställs. Undantag från anställningsordningens krav på 10 veckors pedagogisk meritering görs ofta och det saknas regleringar för hur en bedömning av motsvarande kunskap ska utföras. Det är även viktigt att kvalifikationer inom pedagogik uppmärksammas och prövas vid rekrytering. Kravet på pedagogiska färdigheter bör framhävas ytterligare vid tjänstutlysning och utmärkelser inom detta område bör ses som meriterande. För att den undervisande personalen ska förmedla ett inkluderande lärande bör denne även ha erfarenhet av och/eller förståelse för alternativa och varierande undervisningsformer. För att de sökandes pedagogiska skicklighet ska bedömas på rätt sätt bör förslagsvis alltid en extern pedagogisk sakkunnig alltid medverka i rekryteringsprocessen. sammanställa stödmaterial för studentrepresentanter som sitter i rekryteringsgrupper verka för att Uppsala universitet lägger större tyngd vid pedagogisk skicklighet vid rekryteringsärenden 6
1.7 Breddad rekrytering till universitetet Frågan om den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är ständigt aktuell. Det är en stor förlust både för studenterna och för samhället i stort att den högre utbildningen i praktiken är mer öppen för vissa studentgrupper än för andra. Det finns flera orsaker till den sociala snedrekryteringen, och en av dessa är att traditionella urvalsmetoder tenderar att gynna vissa grupper på bekostnad av andra. Samtidigt finns det för en rad utbildningar goda anledningar att beakta andra meriter än högskoleprovsresultat och gymnasiebetyg. Idag utnyttjas möjligheten till alternativt urval vid antagning till högskolan i mycket liten utsträckning vid Uppsala universitet. Som ett exempel på en typ av alternativ urvalsmetod är det i dag vid exempelvis Linköpings universitet meriterande att ha arbetat inom den vårdrelaterade sektorn, liksom hemtjänsten, vid ansökan till läkarlinjen. Har ansökande minst två års arbetslivserfarenhet finns det möjlighet att söka inom ännu en kvot utöver gymnasiebetyg och högskoleprovpoäng. verka för att möjligheten till att använda alternativt urval vid fler utbildningar på Uppsala universitet utreds på sikt verka för att alternativt urval används på prov vid fler utbildningar opinionsbilda för frågor som skapar förutsättningar för breddad rekrytering till Uppsala universitet 1.8 Litteraturgranskningen Under förra verksamhetsåret påbörjades projektet Litteraturgranskningen där Uppsala studentkår samordnar studenter som vill granska sin kurslitteratur ur normkritiska perspektiv. Projektet är igång, men kan på många sätt fortfarande anses vara i uppstartsfasen. fortsätta driva projektet Litteraturgranskningen arvodera jämlikhetsansvarig på minst 50 % som ska fungera som projektledare för Litteraturgranskningen söka externa medel för att finansiera Litteraturgranskningen upprätta samarbeten med ytterligare minst tre institutioner inom projektet Litteraturgranskningen 1.9 Medstudent Studenter med neuropsykiatriska funktionsvariationer och/eller läs- och skrivsvårigheter möts ofta av en stor oförståelse och okunskap inför de utmaningar som kan uppstå i studierna. Oförståelse i bemötandet från både medarbetare på universitetet och från sina kurskamrater skapar ytterligare stress och nya svårigheter som lätt kan undvikas. Uppsala studentkår vill uppmärksamma deras situation samtidigt som studenter uppmuntras och ges möjligheter till att stötta varandra. Medstudent ska genomföras i samarbete med Rådet för lika villkor, samordnarna för studenter med funktionsnedsättningar och andra relevanta studentföreningar 7
ta fram informationsmaterial med praktiska tips och råd på hur studenter med neuropsykiatriska funktionsvariationer samt läs-, skriv-, och koncentrationssvårigheter kan stöttas och delta i studierna på lika villkor informera om Medstudent på campus i början av och under vårterminen söka medel från Rådet för lika villkor för att genomföra projektet 1.10 Kartläggning av lika villkorsgrupper på Uppsala universitet Flera institutioner och fakulteter på Uppsala universitet har arbetsgrupper med uppgiften att arbeta förebyggande med lika villkorsfrågor. Inte alla institutioner och fakulteter har arbetsgrupper, och de som finns har väldigt olika förutsättningar för sitt arbete. Olikheterna gör det mycket svårt för universitetet att driva ett effektivt och förebyggande lika villkorsarbete. Uppsala studentkår ämnar att genomföra en kartläggning av lika villkorsgrupper på universitetet som ska ligga till grund för kårens fortsatta gransknings- och påverkansarbete. kartlägga lika villkorsgrupper på institutioner och fakulteter på Uppsala universitet och använda resultaten för att samordna vårt påverkansarbete i likavillkorsfrågor 1.11 Bostäder Den nuvarande debatten i bostadsfrågan handlar inte längre huruvida vi ska bygga fler bostäder eller inte. Det finns en konsensus i den frågan det behövs bygga fler bostäder. Det finns alltså inget behov av att bedriva påverkansarbete i att bygga fler bostäder eller påpeka att det finns en bostadsbrist. Det om däremot måste göras är att flytta fokus till vad det är för bostäder som byggs och för vilka. När nya bostadsområden planeras i Uppsala uppstår det ofta konflikter mellan de som vill bevara stadssilhuetten och grönområden som ofta inte utnyttjas i särkilt hög utsträckning, och de med ambitionen att bygga mer på höjden och förtäta staden. Problemet är att nybyggnationer är dyra och kräver en hög hyressättning om marken som de byggs på inte utnyttjas till fullo. Dessa bostäder blir således inte tillgängliga för den stora studentgruppen. Det som behövs är hyreslägenheter för studenter som har en bra standard och har ett bra läge i förhållande till centrum och campus. Fortsätta driva kravet att 4000 nya hyresrätter ska ha byggts innan 2018 Bedriva ett aktivt påverkansarbete för fler studentvänliga bostäder i samband med planerande av nya bostadsområden i Uppsala 1.12 Årets studentstad Uppsala blev utnämnd till Årets studentstad 2015/2016 av Sveriges förenade studentkårer (SFS) efter ett omfattande påverkansarbete av Uppsala studentkår genom kampanj 7 krav för en bättre studentstad. Ansökan gjordes tillsammans med Uppsala kommun, Uppsala universitet, Sverige Lantbruksuniversitet (SLU), Ultuna studentkår och Veterinärmedicinska föreningen. I och med utmärkelsen får de som ansökt använda sig av det i sin marknadsföring. För att Uppsala studentkår ska få ut så mycket som möjligt av utmärkelsen bör en kampanj utformas som lyfter att Uppsala är Årets studentstad. Kampanjen bör även knyta an till 7 krav för en bättre studentstad. 8
Som vinnare till Årets studentstad får kåren möjlighet att ansöka om att få arrangera SFSFUM. SFSFUM är Sveriges största möte för studentkårsaktiva där över 200 personer träffas i tre dagar för att diskutera studentpolitik. Uppsala har definitivt förutsättningarna för att stå värd för mötet och kommer därför ansöka om att få arrangera. uppmärksamma utmärkelsen Årets studentstad 2015/2016 ansöka om att få arrangera SFSFUM 2016 och söka externa medel för arrangemanget 1.13 Kulturarrangemang Den högskolepolitiska debatten engagerar många och väcker känslor, vilket märkts inte minst under det senaste året. Uppsala studentkår har en roll i denna debatt, inte bara som debattör, utan även som samordnare och arrangör. Kåren bör arrangera seminarier, debatter och panelsamtal i aktuella frågor för att väcka och ta vara på intresset för den studentpolitiska debatten samt för att öka intresset för kårens arbete. Under verksamhetsåret 2014/2015 inleddes ett samarbete mellan Uppsala studentkår och Uppsala universitet som kallas Alumnsalongen. Det ska fungera som ett forum mellan universitetets alumner (tidigare studenter) och dagens studenter, ett arrangemang för inspiration och erfarenhetsutbyte. arrangera minst tre debatter (eller motsvarande) i aktuella högskolepolitiska frågor arrangera tre föreläsningar inom konceptet Alumnsalongen 1.14 Psykisk ohälsa Enligt Uppsala studentkårs arbetsmiljörapport från 2012/2013 är psykisk ohälsa och stress ett allt vanligare problem. Av studenterna som tillfrågade svarade 31 % att det varit ett hinder för att lyckas med sin utbildning. Det är en ökning med 6 procentenheter från undersökningen 2010. Viktigt är också att inte bara diskutera hur psykisk ohälsa ska hanteras när den redan inträffat utan också hur det kan förebyggas. Det kan handla om till exempel föreläsningar arrangerade av sektionerna tillsammans med Studenthälsan. genom sektionerna sprida kunskap om hur psykisk ohälsa kan förebyggas genom sektionerna utvärdera den psykosociala arbetsmiljön utifrån Uppsala studentkårs arbetsmiljörapport. lyfta problematiken med den ökande psykiska ohälsan och att adekvata förändringar görs vid berörda instanser för att förbättra studiemiljön. 1.15 Digitala tentor En fråga som har drivits på sektionsnivå är att införa digitala tentamen. Eftersom det krävs både en förändring av tentamenslokalerna och utbildning av tentamensvakterna för att det ska bli möjligt och salarnas utformning inte är så lätt att påverka på fakultetsnivå bör Uppsala studentkår driva frågan både via sektionerna och via kåren centralt. 9
Det ser ut att finnas goda förutsättningar för att kunna verka för en satsning på tentamenslokalerna under verksamhetsåret. En digitalisering av tentorna kan göras på olika sätt men det är att föredra att tentamenslokaler, både stora och små, utrustas med datorer eftersom man inte kan förutsätta att alla studenter har tillgång till en bärbara dator att ta med själv. driva frågan om digitalt tentor på Uppsala universitet 1.16 Studenters rättigheter Många studenter har idag inte full kunskap om vilka rättigheter de har och vilka riktlinjer som universitetet har åtagit sig att följa när det kommer till studenters arbetsvillkor. Genom en samlad informationskampanj som kan organiseras över sektionsgränserna kan vi sprida kunskap om studenters rättigheter, och var en kan vända sig om dessa inte följs. Uppsala universitet listar rättigheter man har som student i Riktlinjer avseende studenternas arbetsvillkor vid Uppsala Universitet. Reglerna är schemalagda att revideras under innevarande verksamhetsår. Det är viktigt att Uppsala studentkår är aktiva i utformningen och innehållet av de reviderade arbetsvillkoren och även tar till vara på arbetet som lagts ner på studenternas arbetsvillkor tidigare verksamhets år. Dokumentet Pedagogiskt program för Uppsala universitet kommer revideras och även här är det viktigt att Uppsala studentkår tar en aktiv roll. bedriva en informationskampanj om studenters rättigheter vid universitetet ta en aktiv roll i arbetet med revisionen av Riktlinjer avseende studenternas arbetsvillkor vid Uppsala Universitet samt Pedagogiskt program för Uppsala universitet. 10
2 Organisationsutveckling 2.1 Medlemsrekrytering Varje år börjar nya studenter vid Uppsala universitet och det är en viktigt för Uppsala studentkår att nå ut och rekrytera nya medlemmar. Målet med medlemsrekryteringen är både att så många som möjligt ska känna till kårens verksamhet, välja att bli medlemmar och att också bli aktiva medlemmar och därmed bidra till verksamheten. För att nå ut så bra som möjligt i terminsstart är det viktigt att kårens förtroendevalda jobbar effektivt och målinriktat med medlemsrekrytering. När vi informerar om vår verksamhet ska det ske konkret och tydligt. Tillgänglig information om kåren ska vara uppdatera och inskrivare på nation ska ha mycket god kännedom om hur de ska informera om kåren och kårens arbete. arbeta för att alla A-kurser ska besökas av förtroendevald inom Uppsala studentkår som informerar om kåren och möjligheterna att bli medlem/engagerad arbeta för att alla större relevanta aktiviteter riktade mot nya studenter ska besökas av förtroendevald inom Uppsala studentkår som informerar om kåren och möjligheterna att bli medlem/ engagerad 2.2 Studentrepresentantutbildningar Genom studentrepresentantutbildningarna stärker vi kårens förtroendevalda i deras uppdrag och ger dem verktygen att bevaka studenternas intresse av god utbildningskvalitet och ett öppet universitet på bästa sätt. Utbildningarna är också ett sätt för våra förtroendevalda att snabbt få en inblick i kårens organisation i stort och kårens påverkansmöjligheter, vilket underlättar för dem att driva sina hjärtefrågor vidare på andra nivåer än den där de själva innehar uppdrag. Även utbildning i mötesteknik och inkluderande mötesklimat är viktiga inslag.utbildningarna stärker därigenom både Uppsala studentkårs löpande arbete och lägger en fastare grund för kårens och dess förtroendevaldas vidare utveckling. Vi tror att ett bra sätt att göra detta är att hålla utbildningarna uppdelade efter vilken nivå av kårens (och universitetets) organisation som de förtroendevalda är engagerade på. Då skapar utbildningarna också kontaktytor som kan vara till nytta för sektionsnätverken. Studentrepresentanter på institution och campusnivå organiseras och utbildas med fördel på sektionerna, medan studentrepresentanter i fakultetsöverskridande organ kan samordnas av kåren centralt. Utöver dessa nivå-utbildningar kan mer fokuserade utbildningar anordnas baserade på teman vilka alla studentrepresentanter kan ha nytta av att fortbilda sig inom (såsom påverkansarbete, medlemsrekrytering, aktuella studentpolitiska frågor eller liknande). Dessa tematiska utbildningar kan vara öppna för alla intresserade förtroendevalda oavsett var de är engagerade, men bör organiseras centralt, gärna i samarbete med Presidieutskottet. ta fram en standardiserad studentrepresentantutbildning ta fram rutiner för hur studentrepresentantutbildningarna ska organiseras på sektion respektive central nivå 11
anordna minst en studentrepresentantutbildning per sektion per termin anordna minst en studentrepresentantutbildning på central nivå per termin anordna minst en tematisk utbildning för studentrepresentanter och förtroendevalda per termin 2.3 Lokal förankring Samverkan inom kåren behöver stärkas ytterligare. Kontakten mellan sektionsråden och programråd/-föreningar fungerar oftast väl, likaså kontakten mellan de flesta sektionsråd och kårens styrelse och presidium. Vad som behöver stärkas är samordningen mellan sektioner och mellan studentrepresentanter på institutionsnivå. Kontakterna mellan de olika nivåerna inom kåren ska vara löpande, snabb och dimensionerad efter vilka behov som finns. Idag finns det på vissa ställen ingen kommunikationslinje alls som löper hela vägen från exempelvis en representant i en institutionsstyrelse till kårstyrelsen. Det hämmar möjligheterna för verksamheten att dra åt samma håll och använda sig av alla kårens resurser. Det saknas även nätverk för att sektionsrepresentanter ska kunna utbyta erfarenheter med andra i samma situation. Kåren ska verka för att skapa sådana horisontella nätverk. Det ska också finnas en ansvars- och arbetsfördelning inom organisationen som tydligt visar för alla typer av ställningstaganden vilket organ som har mandat att fatta beslut om det. För att kåren ska kunna göra det mesta av sina förtroendevalda ska mobiliteten inom organisationen vara hög. Detta ger också de engagerade de bästa möjligheterna att själva utvecklas i och genom sitt engagemang. Detta ska åstadkommas genom en öppen, transparent och inkluderande organisation med god framförhållning och goda interna och externa informationskanaler. Det stöd som ges till olika studentföreningar tydliggörs i reglemente för kårföreningar som är något som behöver implementeras under året. Dessutom ska Uppsala studentkår fortsätta erbjuda utbildningar till föreningar i relevanta ämnen som mötesteknik, inkluderande möten, ekonomi och projektledning med mera. Uppsala Studentkår är en påverkansorganisation och finns till för att representera medlemmarnas åsikter. Dessa inhämtas främst genom kårval och via sektionerna, men ibland kan det också vara av vikt att inhämta studenternas åsikter på ett mer direkt sätt, exempelvis då kåren ger remissvar på diverse dokument som upprättas inom universitetet eller gör utredningar av olika slag. Det har under året gjorts försök att involvera fler studenter i detta arbete, men arbetet kan utvecklas för att fler studenter ska involveras. Exempelvis bör möjligheten att samla in synpunkter digitalt testas. fortsätta stärka banden och samarbetet mellan kåren centralt och sektionerna genom presidieutskottet förbättra samordningen av studentrepresentanterna förbättra uppföljningen av studentrepresentanternas arbete verka för att skapa nätverk mellan sektionerna implementera och utvärdera konceptet kårföreningar testa nya former för att samla in studenters åsikter i aktuella studentpolitiska frågor vid minst tre tillfällen samla in studenters åsikter i aktuella studentpolitiska frågor 12
2.4 Ergo Oberoende journalistisk granskning av så stora och för studenterna viktiga organisationer som Uppsalas universitet, kårer och nationer är livsviktig. Den krävs för att bibehålla insynen i dessa organisationers maktutövande och bruk av de medel och det förtroende som studenterna ger dem. Den enda professionella part som idag har detta till huvuduppgift är tidningen Ergo. Det ligger därför i uppsalastudenternas intresse att Ergo fortsätter vara en tidning med goda förutsättningar att fullgöra sina uppgifter. Samtidigt är Uppsala studentkår idag i huvudsak ensamma om att ta ekonomiskt ansvar för tidningen, med indirekt stöd av Uppsala universitet. Vi vill i år arbeta för att skapa en ägar- och avtalssituation där fler parter tar reellt ekonomiskt ansvar för Ergo för att skapa en långsiktig stabilitet. verka för att säkra en stabil och gemensam finansiering av Ergo med bibehållet journalistiskt oberoende 2.5 Kommunikationsarbete För att kunna nå ut med de budskap som vi vill föra fram, och för att på ett tydligt sätt förmedla kårens verksamhet och vad en studentkår är behöver vi ett strategiskt kommunikationsarbete. Under förra verksamhetsåret antog styrelsen en kommunikationspolicy som reglerar den interna och externa kommunikationen. Nu behövs ett arbete för att implementera policyn när vi tar fram nytt informationsmaterial, profilprodukter och när hemsidan ska uppdateras. Men arbetet slutar inte där. Ett problem är att det inte finns någon tydlig struktur i hur vi beskriver och marknadsför vår verksamhet, en svårighet som går igen när det kommer till kårens hemsida, informationsmaterial eller hur vi presenterar kåren för nya studenter. Genom att använda den nya kommunikationspolicyn och skapa en tydlig struktur för hur Uppsala studentkårs verksamhet ska beskrivas bör vi kunna nå ut med vår verksamhet mer effektivt. Ett av Uppsala studentkårs viktigaste redskap när det kommer till extern kommunikation är kårens hemsida. I dagsläget är dock hemsidan undermålig, både när det gäller det redaktionella innehållet och strukturen i uppbyggnaden. För att hemsidan ska kunna användas till sin fulla potential behöver innehållet omstruktureras, nya texter behöver produceras och hemsidan behöver fyllas med aktuella bilder. utvärdera och förbättra hur organisationens verksamhet kommuniceras uppdatera kårens hemsida (både layout och det redaktionella innehållet) och göra informationen som finns där mer tillgänglig 2.6 Fullmäktige Kårfullmäktige är kårens högsta beslutande organ och den demokratiska nerven i kåren. Därför är det viktigt att fullmäktige präglas av ett öppet och konstruktivt debattklimat som är inkluderande och leder till lösningar. För att detta ska uppnås är det viktigt att presidiet arbetar proaktivt och kreativt för att se till att alla fullmäktigeledamöter och intresserade ska kunna höras. Därför är det till exempel viktigt att fullmäktigeledamöterna får möjlighet att genomgå en utbildning om mötesformalia, härskartekniker och främjartekniker samt inkluderande mötesformer,kårens verk- 13
samhet och funktionssätt, och att samarbetet mellan presidiet och partiombuden fungerar smidigt. Inom fullmäktige finns stor kunskap och medvetenhet om alternativa mötesformer, och det är viktigt att denna kunskap tas tillvara för att inte fullmäktige ska fastna i gamla strukturer. utveckla förmötena till fullmäktige med partiombuden arrangera en utbildning för fullmäktigeledamöterna använda alternativa mötesformer för fullmäktige 2.7 Kårstatus När kårobligatoriet avskaffades infördes samtidigt regler om att organisationer som vill agera studentkår ska ansöka om det vart tredje år. Under kommande verksamhetsår är det dags för en sådan ansökan. Uppsala studentkår innehar just nu kårstatus för studenterna vid Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap samt Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet, undantaget studenterna vid det geografiska området Campus Gotland. Uppsala studentkår tror på vikten av en universitetsövergripande studentkår som har möjlighet att verka för alla studenters bästa gällande bland annat jämlikhet, breddad rekrytering, bostäder, studenters rättigheter. Ju fler studenter som Uppsala Studentkår representerar, desto större möjlighet har kåren att påverka. Därför kommer Uppsala studentkår söka kårstatus för nuvarande verksamhetsområde. I samband med kårstatusansökan beslutar också universitetet om ekonomiskt bidrag till studentkårerna för perioden som kårstatus ges. Uppsala universitet har fattat beslut om att betala ut 300kr per helårsstudent, dock med avdrag för de bidrag som regeringen beslutat att ge studentkåren. Om regeringen beslutar om ökade bidrag kommer det alltså inte studentkåren till del, om summan inte överstiger 300kr per helårsstudent. Det innebär att kåren inte tjänar på att bedriva påverkansarbete för ökade intäkter på nationell nivå. Situationen är otillfredsställande, och bör förändras. ansöka om fortsatt kårstatus för studenterna vid Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap samt Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet, undantaget studenterna vid det geografiska området Campus Gotland, med bibehållen kårstatus för distansstudenter verka för att bidraget från universitetet ökar samt att det frikopplas från bidraget från regeringen 2.8 Kårsamverkan Kårlandskapet i Uppsala har ändrats under de senaste åren. Numera finns fyra kårer vid Uppsala universitet: Uppsala Studentkår, Farmacevtiska Studentkåren, Uppsala teknolog- och naturvetarkår och Gotlands studentkår Rindi. Det har under de senaste åren arbetats fram nya strukturer och samarbeten för att kårerna ska kunna beakta studenternas intressen och driva på universitetet med en enad studentröst. Bland annat väljs numera flera fakultetsöverskridande studentrepresentantposter av ett gemensamt valmöte, för att säkerställa att alla studenter representeras. Kårpresidierna samverkar även genom organet Kårsamverkan. 14
Samarbetet mellan kårerna har varit givande, men är fortfarande under utveckling vad gäller sin form och sitt innehåll. Denna utveckling bör fortsätta under verksamhetsåret. tillsammans med de andra kårerna vid Uppsala universitet utveckla Valmötet och rekrytering av studentrepresentanter fortsätta utveckla Kårsamverkan tillsammans med de andra studentkårerna vid Uppsala universitet 2.9 Gemensam förening för medlemsregistret Under de två senaste verksamhetsåret har styrelsen arbetat med att bilda en fristående förening som ska förvalta det medlemsregister som idag ägs av Uppsala studentkår och Kuratorskonventet, och nyttjas av samtliga kårer vid Uppsala universitet Föreningen ska även äga och förvalta hemsidan uppsalastudent.com. Föreningen bär vissa likheter med Terminsräkningsföreningen i Lund och förhoppningen är att föreningen ska öka samarbetet organisationerna emellan, samtidigt som den kan underlätta för samordning i samband med förhandlingar med t.ex. kortleverantörer. Processen har nu kommit så pass långt att samtliga organisationer är beredda att skriva under ett intentionsavtal som ska förbereda bildandet av föreningen. Föreningen planeras ha sitt första konstituerande möte i november eller december 2015. tillsammans med Kuratorskonventet och de andra studentkårerna vill Uppsala universitet bilda en förening som äger och förvaltar medlemsregistret Melos och hemsidan uppsalastudent.com 2.10 Ekonomi Uppsala studentkår har under sedan kårobligatoriet avskaffades brottats med underskott i ekonomin. Det är ett långsiktigt problem som gör att kåren använder upp sina sparade tillgångar för att bedriva verksamheten. Vilket gör att om ett antal år kommer göra att Uppsala studentkår inte kan bedriva verksamhet som den gör idag om vi inte löser detta underskotts problem. Det finns två kategorier av lösningar som vi måste arbeta med det är först ökade intäkter det andra är minskade utgifter. Under förra verksamhetsåret ökade intäkterna från Uppsala kommun, det är något som Uppsala studentkår bör fortsätta arbeta med då externa organisationer oftast kan bidra med mer pengar än vad de gör för tillfället. Det är även därför viktigt att hjälpa sektionerna att söka externa medel inom deras område. Kårhuset med sina goda öppettider och dess studentservice är något vi vill värna. Vi vill också utreda möjligheterna att förmedla ytterligare service till studenterna åt andra organisationer som riktar sig till studenter. På så sätt får vi ut mer av den resurs som kårhuset är och kan ge mer service åt våra medlemmar. Uppsala Studentkår ska verka för att öka intäkterna från externa organisationerna utreda möjligheten att förmedla ytterligare studentservice via Uppsala studentkår utreda möjligheten att få medfinansiering till studentservice 15
2.11 Åsiktsprogram Styrelsen 2014/2015 tog fram ett förslag på nytt åsiktsprogram för Uppsala studentkår. Förslaget har ännu inte gått ut på remiss varken till sektionerna eller till kårpartierna. Innan programmet antas bör berörda parter få möjlighet att inkomma med synpunkter. förankra förslaget till nytt Åsiktsprogram för Uppsala studentkår 2.12 Stiftelsen UBBO Byggnaderna, bland annat kårhuset i kvarteret Ubbo, fastigheten Fjärdingen 20:3, ägs av en stiftelse som heter Stiftelsen Ubbo. Den grundades år 1962 av Uppsala studentkår, Uppsala universitet, Uppsala kommun och Kungliga Vetenskapssamhället. Under många år har det funnits planer på ytterligare byggnader på marken. Där ingår det planer för nya forskarbostäder och en utveckling av Akademihotellet samt utrymme för offentligverksamhet. Uppsala studentkår skulle internt behöva ett långsiktigt ställningstagande kring byggnationer i synnerhet och Stiftelsen i allmänhet. bereda och förankra ett långsiktigt ställningstagande om Stiftelsen UBBO 2.13 Kårfrukost Flera studentkårer runt om i Sverige arrangerar så kallade kårfrukost. Då bjuder kåren sina medlemmar på gratis frukost. Vissa kårer har det i anslutning till att studiemedlet kommer eftersom det finns studenter som kanske inte har råd med mat just då. Konceptet kan med fördel följas upp med medlemsrekryteringskampanjer dagarna efteråt. Uppsala studentkår vill utveckla konceptet ännu mer och förutom att bjuda medlemmar på frukost också arrangera frukostseminarium i samband med kårfrukosten. Det skulle vara ett bra sätt att marknadsföra kårens verksamhet och seminarierna skulle kunna lyfta fram Studentboet, Kondoma Mera!, ESMeralda, Studentombudet eller sektionernas verksamhet. testa konceptet kårfrukost och utvärdera resultatet 16