Skellefteälvens VattenregleringsFöretag BERGNÄS BASTUSEL RENGÅRD BÅTFORS FINNFORS GRANFORS KRÅNGFORS SELSFORS KVISTFORSEN SÄDVA SLAGNÄS GRYTFORS GALLEJAUR VARGFORS REBNIS
Vattenregleringsföretag Vattenregleringsföretag finns i de flesta av våra större älvar. Företagen har till uppgift att bygga, förvalta och svara för driften av vattenregleringsmagasinen. Företagen har bildats enligt vattenlagens bestämmelser. Delägare i de enskilda vattenregleringsföretagen är kraftproducenterna i respektive älv. I Skellefteälven har ägarna, Skellefteå Kraft, Vattenfall och Statkraft Sverige AB bildat Skellefteälvens Vattenregleringsföretag. I företagets uppgifter ingår framför allt att samordna och sköta vattenhushållningen i älven där bland annat optimering av vattenkraftproduktionen, hydrologisk övervakning och prognosticering ingår. Andra uppgifter är skadereglering, underhåll av egna och i vissa fall delägares anläggningar samt att i övrigt samordna frågor som berör vattenkraft verksamheten, exempelvis dammsäkerhetsfrågor. Dessutom ansvarar företaget för en rad skadeförebyggande åtgärder enligt vattendomar och avtal, som t ex strandrensningar, erosionsskydd, vägar, renstängsel, spegeldammar och fiskutsättning.
ANVÄNDNING Energi Sommartid behövs mindre el än på vintern Vintertid är behovet av el störst Vattenhushållning Bygdemedel och kompensation Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars April ÅRSREGLERING OCH PRODUKTION AV VATTENKRAFT Energi Magasinen fylls Magasinen töms Oreglerad tillrinning Medelårsproduktion Magasin Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars April TILLRINNING Energi Vårfloden kommer när snön smälter Våtår El produceras alltid i samma ögonblick som den används och kan inte lagras. Däremot är det lätt att lagra vatten i regleringsmagasin. Efterfrågan på el är störst under vintern då den naturliga tillrinningen är låg. Regleringen sparar vatten från vattenrik tid till vattenbristperiod. Det kallas för årsreglering. Vattendomstolen har fastställt vattenhushållningsbestämmelser som innefattar detaljerade regler för hur regleringsmagasinen ska skötas. Dessutom samordnar vattenregleringsföretaget de enskilda ägarnas önskemål om tappningar i älven. Skellefteälven Skellefteälven är en av de bäst reglerade älvarna i landet. Den är 40 mil lång och producerar ett normalår ca 4,3 TWh eller ca 6 % av all vattenkraftproduktion i Sverige. Tillgången på vattenkraft har stor betydelse för regionens utveckling. Sveriges vattenregleringsföretag betalar årligen ca 55 miljoner kronor i bygdeavgifter som kompensation till de bygder som berörs av regleringarna. Avgifterna används till 95 % för allmänna ändamål. Resten används för att gottgöra oförutsedda skador som inte ersatts tidigare. Även kraftstationerna betalar stora summor till bygdeavgifter, i hela landet ca 110 miljoner/år. Länsstyrelsen, ofta i samråd med den berörda kommunen, beslutar om de bygdemedel som går till allmänna ändamål. Vattenregleringsföretagen har inga möjligheter att påverka avgifternas användning. Miljödomstolen beslutar om de avgifter som går till ersättning för oförutsedda skador. Den som har drabbats av en skada, som inte redan har ersatts, kan ansöka hos miljödomstolen om ersättning. Förutom bygdemedel betalar vattenregleringsföretagen årligen ersättningar till de som drabbats av skador som inte ersatts. Dessutom har vatten regleringsföretagen en mängd skadeförebyggande anläggningar längs älvarna, t ex erosionsskydd, bryggor och båtplatser, badplatser, brunnar, vattenförsörjnings anläggningar, fågelholkar och vägar. Fiskeverksamheten är också en stor och viktig del av det skadeförebyggande arbetet. Förutom olika åtgärder som utsättning och fiskvägar, betalas årliga avgifter både till staten och enskilda. Normalår Torrår Vintertid binds nederbörden i snö och is Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars April
Älvens källområde Längst norrut, i Skellefteälvens övre lopp, består älven av många sjöar. Dessa sjöar ger älven en speciell karaktär som kraftkälla, men också landskapet dess särart. På 1800-talet bestod vägarna i Arjeplog av stigar m ellan sjöarna och dessa blev vägen ut mot yttervärlden. Sommar som vinter blev de stora sjösystemen i älven en färdväg för bland annat samerna och var också betydelsefulla för gruvbrytningen på 1600- och 1700-talet. Vid Storavans utlopp lämnar älven sjöområdet och där utgör sjöytan 21 %, varav det mesta faller på de stora sjöarna Sädvajaure, Rebnisjaure, Hornavan, Uddjaur och Storavan, som alla är reglerade. Sjöarna tjänar som stora magasin, vilket gör älven till en av de bäst reglerade i landet. Skellefteälvens avrinningsområde KRAFTSTATIONER REGLERINGSMAGASIN 1. Sädva (SKK) Sädvajaure 605 milj m 3 2. Rebnis (SKK) Rebnisjaure 740 milj m 3 3. Bergnäs (SKK) Hornavan 753 milj m 3 4. Slagnäs (SKK) Storavan-Uddjaur 778 milj m 3 5. Bastusel (VF) 6. Grytfors (SKK) 7. Gallejaur (VF) ÄGARFÖRHÅLLANDEN 8. Vargfors (VF) Vattenfall (VF) 9. Rengård (SKK) Skellefteå Kraft (SKK) 10. Båtfors (SKK) Statkraft Sverige (STAS) 11. Finnfors (SKK) 12. Granfors (SKK) 13. Krångfors (SKK) 14. Selsfors (SKK) 15. Kvistforsen (STAS) Rebnisjaure 1 2 Sädvajaure Hornavan Arjeplog Uddjaur Storavan 3 Bergnäs 4 5 Malå Arvidsjaur 6 7 Storuman 8 Älvsbyn Piteå LULEÅ 9 Norsjö 10 11 12 13 14 15 SKELLEFTEÅ Lycksele
Genom sex kommuner Från Ikesjaur vid norska gränsen i väster till Bottenviken i öster, en djupaste sjö med 228 m, får den ett tillskott från Rebnisjaure. Där ligger sträcka på ca 40 mil, flyter Skellefteälven genom kommunerna Arjeplog, kraftstation nummer två, Rebnis, som genererar en effekt på 64 MW. Arvids jaur, Sorsele, Malå, Norsjö och Skellefteå. Längs efter den sträckan ligger det femton kraftstationer som tillsammans hjälps åt att reglera Från Hornavans regleringsdamm mynnar det ut sju strömmar, de s k Arje- vattnet. Den första kraftstationen på Skellefteälvens väg till Bottenviken plogsströmmarna, som är flitigt nyttjade av fritidsfiskare. Från Hornavan li gger i Sädvajaure och heter Sädva kraftstation. Den genererar en effekt går vattnet sedan till Uddjaur, genom Kaskerströmmarna till Storavan och på 32 MW, varav 0,8 MW i en ministation för minimitappning på den Bergnäsdammen som togs i bruk år 1935. övre delen av fallsträckan. När älven kommer ner till Hornavan, Sveriges Sädva kraftstation Rebnis kraftstation
Finnfors kraftverksmuseum På sträckan ner till Slagnäsforsen ligger Bergnäs och Slagnäs kraftstationer på 8 respektive 7 MW. Hela den sträckan är mycket attraktiv för sportfiske och för att skydda fisket sker en omfatt ande minimitappning i älvfåran. Två mil nedströms Bergnäs ligger Bastusels kraftstation på 100 MW, med en 14 km lång tunnel som sedan följs av Grytfors kraftstation. Längre ner vid Sandfors ligger Gallejaur, som är älvens största kraftstation på 214 MW. Här har man nyttjat en 25 km lång fallsträcka från Dyngsele forsen till Treholmsforsen. På sin fortsatta väg till Bottenviken Granfors kraftstation passerar älven Finnfors kraftstation som ligger i Skellefteå kommun. Finnfors kraftstation var den första kraftstationen i Skellefteälven och den första utbyggnaden av gamla Finnfors togs i drift 1908. Mellan perioden 1912 1914 var gamla Finnfors den största kraftstationen i övre Norrland och aggregaten från 1935 är fortfarande i drift. Gamla Finnfors kraftstation är numera ett kraftverksmuseum som är öppet för turister sommar tid. Den sista stationen på fallsträckan är Kvistforsen som ägs av Statkraft Sverige AB och här finns även en stor fiskodling. Krångfors kraftstation
www.krux.se Skellefteälvens VattenregleringsFöretag Huvudkontor: Kanalgatan 71, 931 80 Skellefteå, 0910-77 25 00 Avdelningskontor: Västra Skeppsholmen, 930 90 Arjeplog, 0961-107 40 www.skelleftealven.se, svf@svf.skekraft.se