Stressforskningsinstitutet ett kunskapscentrum inom området stress, sömn och hälsa
Samhällsutvecklingen de senaste 20 åren har inneburit en väsentlig förändring av kraven på individen med högre takt i arbetslivet och större krav på den enskilda människan. Arbetslivets inriktning mot styrning med relativt otydliga mål men samtidigt med höga krav på individens ansvar och insatsberedskap, skapar ett gränslöst arbetsliv och privatliv. Resultatet har blivit en kraftig utveckling av stressrelaterade sjukdomar inklusive utmattningssyndrom, som kommit att bli ett växande problem inom allt fler yrken. Professor Torbjörn Åkerstedt, föreståndare vid Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutet är ett kunskapscentrum inom området stress och hälsa. Institutet tillhör den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet och bedriver grund- och tillämpad forskning utifrån tvärvetenskapliga och tvärmetodologiska ansatser. Verksamhetsidén är att studera hur individer och grupper påverkas av olika sociala miljöer, med särskilt fokus på stressreaktioner och hälsa. Den långsiktiga målsättningen med forskningen är att bidra till en förbättrad folkhälsa. Svensk stressforskning har länge legat i framkanten internationellt, inte minst genom Stressforskningsinstitutet som kan sägas utgöra svensk stressforsknings traditionella kompetenscentrum och som under de senaste tjugofem åren har varit en viktig producent av kunskap kring stress och psykosociala faktorer. Den starkt tvärvetenskapliga och tvärmetodologiska traditionen, med inslag av såväl medicinsk och fysiologisk stressforskning som psykologisk och samhällsvetenskaplig forskning, grundlades tidigt. En stor del av det aktuella tänkandet kring stress har introducerats av Stressforskningsinstitutet, bland annat modeller för arbetsbetingade stressrelaterade sjukdomstillstånd, som krav/kontrollmodellen, liksom andra modeller för socialt stöd och hälsa. Stressforskningsinstitutet har också etablerat sömn och återhämtning som en central faktor i utvecklingen av stressrelaterade sjukdomar samt kunskap om arbetstidens betydelse för långsiktig hälsa. Vidare har central kunskap tagits fram kring trauma och sårbarhet hos barn. Även när det gäller andra stressfrågor, som till exempel behandling av stressrelaterade utmattningstillstånd och mekanismer kring återhämtning från stress, har institutets kunskapsproduktion spelat en stor roll. Forskningsteman Huvudinriktningen för Stressforskningsinstitutet är att producera världsledande forskning kring stress och återhämtning i en vid mening. Detta inkluderar hela kedjan från sociala och psykologiska strukturer till biologiska mekanismer och långsiktiga hälsokonsekvenser. Forskningsområdets karaktär gör att inomvetenskapliga och samhällsrelaterade frågor är nära sammanvävda. Följande forskningsteman finns representerade: stressens orsaker, mekanismer och effekter, arbetslivets organisation och ledarskap, psykobiologiska mekanismer och subjektiv hälsa, sömn, trötthet och återhämtning, arbetstider, skiftarbete och trötthet, prevention och behandling av stress och sömnproblem, hjärna, immunsystem och beteende Fördjupad information om aktuella forskningsteman finns i Stressforskningsinstitutets temablad som går att ladda ned på www.stressforskning.su.se/temablad 3
Stressreaktioner och hälsa Stressrelaterade sjukdomar har av EU fastslagits vara ett av unionens viktigaste hälsoproblem. I Sverige har antalet sjukdomsfall och därmed sjukfrånvaro som orsakas av stress i arbetslivet ökat dramatiskt under de senaste åren. Äldre kvinnor inom offentlig sektor står fortfarande för de flesta sjukskrivningarna, men sjukskrivningarna ökar nu även bland yngre personer. Med förändringarna i socialförsäkringssystemen och i spåren av de senaste ekonomiska kriserna har ytterligare något hänt som förändrar kravbilden på individen och antagligen skapar nya typer av problem. Samhället har varit oförberett på denna utveckling och är det fortfarande. När en individ utsätts för sociala och psykologiska påfrestningar av en viss intensitet och under längre tid leder detta till en kontinuerlig hög fysiologisk aktivering. Detta kan ha nedbrytande effekter på centrala biologiska system med risk för en negativ hälsoutveckling. Betydelsen av sömn och annan återhämtning behöver därför studeras med epidemiologiska och fysiologiska metoder. En huvudtanke är att långvarig stress inte bara ökar nedbrytande biologiska processer, utan även stör sömnen och annan återhämtning på ett sätt som omöjliggör den dagliga biologiska återställningen efter stress. Här behövs mer forskning för att identifiera hur sänkt fysiologisk sömnkvalitet påverkar hjärnans ämnesomsättning, immunsystem, blodsocker- och blodfettreglering och därmed bidrar till olika stressrelaterade sjukdomar. Konsekvenserna av nutidens rörliga arbetsliv med dygnet-runt-aktiviteter och otydliga gränser mellan arbete och fritid är fortfarande outforskade. Idag har många människor under sitt yrkesliv många olika arbetsplatser samtidigt som andra yrkesgrupper - framförallt kvinnor inom hälso- och sjukvård - har få möjligheter att byta arbetsplats. Den allt mer åldrande befolkningen med stora pensionsavgångar och fler äldre som finns kvar i arbetslivet på grund av ökade möjligheter till förlängt anställningstid är andra förändringar som vi ännu inte vet effekterna av. Många frågeställningar kan också ställas kring vilka faktorer som bidrar till återhämtning som till exempel fritidsaktiviteter - motion, nedvarvning, vila, kulturella aktiviteter - och balansen mellan antal arbetsdagar, arbetsintensitet och antal återhämtningsdagar. Det behövs också mer forskning kring de ekonomiska hög- och lågkonjunkturer som uppträder med allt kortare tidsperspektiv och med allt större internationell påverkan och som ställer nya krav på individen och kan skapa nya slags hälsoproblem. Bilden är komplex - den svenska befolkningens tilltagande ohälsa de senaste åren kan till viss del förklaras av den senaste högkonjunkturen där den höga tillväxttakten verkar ha ett negativt samband med hälsan för vissa grupper, medan lågkonjunktur med stigande arbetslöshet i sin tur ger ohälsoproblem för andra grupper. En annan viktig forskningsfråga är prevention och behandling av stressrelaterade sjukdomar och utmattningssyndrom, framförallt de som karaktäriseras av trötthet. Den traditionella vårdsektorn har ännu inte fokuserat på sådan behandling och vissa metoder inom den behandling som utförs i privat regi har utsatts för omfattande kritik. Här behövs systematiska utvärderingar av olika psykologiska behandlingsmodeller. Detsamma gäller interventioner på arbetsplatser för att förhindra uppkomsten av stressrelaterade sjukdomar. Det finns sårbara grupper vars hälsa och välbefinnande drabbats mer än andra av samhällsutvecklingen, exempelvis kvinnor som löper större risk än män när det gäller stressrelaterade sjukdomar, men där mekanismerna inte är klara. Allt fler svenska barn och ungdomar beskriver oro, livsleda, sömnsvårigheter, magont och huvudvärk, trots att Sverige på många områden varit och fortfarande är ett föregångsland när det gäller barn och hälsa. Vi ser också en kraftig ökning av antalet människor som drabbas av livsstilssjukdomar såsom typ 2 diabetes, hjärt/kärl sjukdomar, fetma och stressrelaterade tillstånd. Här behövs mer forskning om orsakerna till den moderna välfärdshälsan. 4
Forskningsmetoder Inom Stressforskningsinstitutet finns inslag av såväl den biologiska som den miljöbaserade och den psykologiska stressforskningen. Fokus för forskningsprojekten är att studera sambandet mellan psykosociala livsmiljöer och människors känsloreaktioner, beteenden, fysiologiska reaktioner med inverkan på såväl fysisk som psykisk hälsa. Syftet med forskningen är att belysa effekterna av långvarig excessiv energimobilisering med risker för ohälsa. De forskningsprojekt som bedrivs inom Stressforskningsinstitutet innefattar såväl experimentella studier i laboratoriemiljö som studier under fältförhållanden och epidemiologiska kartläggningar. För att förstå mekanismerna bakom dessa samband har vissa studier specifikt fokuserat på fysiologiska stressreaktioner i hjärnan och hjärtat samt i de endokrinologiska och immunologiska systemen. I första hand studeras samband mellan stress och bland annat hjärt/kärlsjukdom, depression, utbrändhet och sjukskrivning. De mätmetoder som används är huvudsakligen fysiologiska och medicinska kompletterat med psykologiska och sociologiska. Angreppssätten varierar mellan enkät- och registerdata från mycket stora grupper till mätintensiva studier av små grupper som till exempel registreringar under dagar/dygn eller ett mer omfattande intervjumaterial. Forskningslaboratoriet Stressforskningsinstitutet har ett eget psykofysiologiskt sömnlaboratorium. Sömnlaboratoriet har tillgång till psykofysiologisk utrustning för att registrera variationer i vakenhet, sömnmönster, hjärtfrekvens, blodtryck och andning. Det finns två ljudisolerade sovrum med en klimatanläggning för konstanthållning av temperatur samt särskilt utrustade testrum. Kunskapsspridning Stressforskningsinstitutet producerar årligen en stor mängd publikationer som innefattar originalartiklar, en egen serie av stressforskningsrapporter samt kunskapssammanställningar i form av skrifter och böcker. Dessa publikationer sprids till olika målgrupper som till exempel myndigheter, frivilligorganisationer och professionella grupper. Kunskapsspridningen innefattar också vetenskapliga seminarier, debatter, kurser, konferenser - såväl nationella som internationella. Utbildningsinsatserna är främst riktade till forskarstuderande inom området stress och psykosocial hälsa. Forskningssamarbete Kunskap och forskningsrön som tas fram inom Stressforskningsinstitutet är resultatet av en mångfald pågående samarbetsprojekt med andra universitet, myndigheter och forskningsinstitutioner. Här kan särskilt nämnas Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan och Stiftelsen Stressmottagningen. Svenska nätverket för stressforskning Stressforskningsinstitutet koordinerar det Svenska nätverket för stressforskning som bildades 2002. Nätverket består av ett 50-tal olika forskningsproducenter och myndigheter med ett epidemiologiskt och psykosomatiskt perspektiv. Syftet med nätverket är att förbättra samordningen av olika aktiviteter och förstärka informationen om samhällsrelaterade stressfrågor. Det gäller såväl forskningsprojekt som olika informations- och utbildningsprogram. Stressforskningsinstitutet arrangerar årligen i samarbete med nätverket en särskild stressforskningskongress. Den fungerar som en nationell, tvärvetenskaplig och multidisciplinär plattform för konsensus i olika frågor om stress som till emempel terminologi, definitioner och diagnostik. 5
Organisation Verksamhet Stressforskningsinstitutet leds av en styrelse och en föreståndare. Verksamheten är organiserad i en kanslienhet som ansvarar för bland annat administration, arkiv, ekonomi, informations- och personalfrågor samt tre forskningsenheter med olika inriktningar, forskningsteman och projekt (se nedan). Anställda Stressforskningsinstitutet hade 2011 totalt 33 personer anställda (24,58 årsarbetskrafter), varav 15 kvinnor och 18 män. 29 personer (88 procent) hade forskande uppgifter och 4 personer (12 procent) hade administrativa uppgifter. 53 procent av medarbetarna avlönas via ramanslaget och resterande - i huvudsak forskningsassistenter - avlönas genom externa bidrag. Personalens medelålder är 44 år. Anslag och forskningsbidrag Stressforskningsinstitutets verksamhet finansieras till cirka 52 procent av förvaltningsanslaget. Externa forskningsbidragsmedel utgör 39 procent av de totala intäkterna och övriga intäkter från exempelvis externa uppdrag och konferensavgifter utgör resterande 9 procent. De externa bidragen kommer framförallt från statliga forskningsråd, myndigheter, försäkringsbolag samt olika donationsfonder. Forskningsenheter Biologisk psykologi och behandlingsforskning Forskningsenheten leds av professor Torbjörn Åkerstedt och har fokus på frågor kring återhämtning i samband med stress, då huvudidén är att stress/belastning får långsiktiga effekter först när återhämtningen störs, framför allt sömnen. Tonvikten ligger på återhämtande processer som speglas i aktivitet i centrala nervsystemet som exempelvis djupsömn, immunsystemet samt endokrina variabler som till exempel tillväxthormonet testosteron. Detta kopplas ihop med möjliga orsaksfaktorer som stress, skiftarbete samt med utfallsvariabler som sjukdom, sjukskrivning och mortalitet. I forskningen ingår också motåtgärder som exempelvis stressreduktion, sömnrådgivning, förbättring av skiftscheman och ljusbehandling. Inom enheten bedrivs också forskning kring utmattnings- och utbrändhetsliknande tillstånd samt metoder för diagnos och behandling av stressrelaterade sjukdomar. Här finns ett nära samarbete med Stiftelsen Stressmottagningen, där forskning bedrivs kring diagnostik, sjukdomsmekanismer och behandlingsmetoder. Epidemiologi Forskningsenheten som leds av professor Hugo Westerlund, har sin inriktning mot de psykosomatiska sjukdomsprocesser som uppkommer i samspelet mellan den sociala miljön och individen. Gruppens främsta fokus ligger på hur arbetsorganisation och arbetsmiljö påverkar hälsan, men hänsyn tas även till faktorer utanför arbetslivet. Särskilt intresse har riktats mot påverkan på kroppens uppbyggande processer, som en länk mellan psykosocial miljö och hälsa. Forskningen syftar ytterst till att öka förståelsen för hur stressrelaterade sjukdomar och hälsoproblem kan förebyggas i och utanför arbetslivet. Psykoneuroimmunologi Inom forskningsenheten, som leds av professor Mats Lekander, studeras hur beteende både påverkar och påverkas av hjärnans och hormonsystemets samspel med immunsystemet, hur stress och sömn påverkar immunsystemet och hur immunsystemet i sin tur påverkar hjärnfunktion, självskattad hälsa, smärtkänslighet och socialt beteende. Här utförs även behandlingsforskning, till exempel psykologisk behandling vid störd sömn eller kronisk smärta, och effekter av placebo och akupunktur vid illamående. Likaså studeras effekten av inflammation, både akut experimentell och kronisk allergisk, på hjärnans funktion, mätt med metoder som fmri och PET. 6
Stockholm Stress Center Stockholms Stress Center är ett tvärvetenskapligt centrum för forskning om arbetsrelaterad stress och hälsa, som inrättades vid Stressforskningsinstitutet år 2009. Stockholm Stress Center består av sex samarbetande forskargrupper från Stressforskningsinstitutet och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet samt från Institutionen för klinisk neurovetenskap och Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet. Inom ramen för detta samarbete är målet att bygga ett center of excellence med framstående forskning inom området arbete, stress och hälsa och med en kvalitet som kan konkurrera internationellt. Centret finansieras genom ett anslag på 50 miljoner kronor under tio år från FAS - Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Föreståndare för centret är professor Torbjörn Åkerstedt. En styrgrupp, bestående av en representant från varje samarbetsgrupp/institution, ansvarar för ledning och beslut. Forskningsprogram Forskningsprogrammet i Stockholm Stress Center består av flera projekt, som tillsammans och var för sig, bidrar till bättre och mer samordnad kunskap om arbetsliv, arbetsorganisation, stress, sömn samt återhämtning och behandling. Syftet med forskningen inom centret är att systematiskt undersöka hur psykosociala faktorer samverkar för att orsaka stress, hur de fysiologiska mekanismerna ser ut, hur motåtgärder mot stress, som till exempel sömn och återhämtning, interagerar med andra mekanismer, vilka som är de allvarligaste långsiktiga effekterna av stress och hur förebyggande insatser och behandling kan påverka utvecklingen av stressrelaterade tillstånd. Mycket av forskningen baseras på avancerade fysiologiska metoder som t.ex. sömnregistrering, brain-scanning och immunsystemanalys samt på epidemiologiska metoder som t.ex. stora longitudinella databaser. Samarbetande partners De forskargrupper som ingår i Stockholm Stress Center, förutom Stressforskningsinstitutet, är: Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Forskningen handlar om den arbetande människan i relation till olika verksamheter och roller i samhället. Sektionen för psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Forskningsfokus ligger på endokrinologi och immunologi i relation till stress, försämrad sömn, hälsa, beteende och hjärnans ämnesomsättning. Sektionen för försäkringsmedicin vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Forskningen har ett socialmedicinskt perspektiv med fokus på arbete, sjukdom, skada, sjukfrånvaro, hälsa, livsstil och livsvillkor. Avdelningen för arbetslivs- och miljömedicin vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. Här studeras kopplingen mellan arbete, miljö och hälsa och hur olika ergonomiska, fysikaliska, kemiska eller psykosociala exponeringsfaktorer bidrar till hälsa eller sjukdom. Läs mer på www.stockholmstresscenter.se 7
Stressforskningsinstitutet Postadress Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, SE-106 91 Stockholm Besöksadress Frescati Hagväg 16 A, 114 19 Stockholm Webbadress www.stressforskning.su.se Telefon och telefax Växel: +468-16 20 00 Fax: +468-5537 8900 E-postadresser info@stressforskning.su.se fornamn.efternamn@stressforskning.su.se