2007-11-26 BELYSNINGSPROGRAM FÖR TÄBY KOMMUN

2007-11-26 BELYSNINGSPROGRAM FÖR TÄBY KOMMUN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING DEL 1 - FÖRORD 4 VISUELL PÅVERKAN 4 DEL 2 - BELYSNINGSPROGRAMMETS SY F T E OCH OM FAT T N I NG 5 BAKGRUND 5 SYFTE 5 AVGRÄNSNING 6 REKOMMENDATION 7 DEL 3 - SAMMANFATTNING 8 LJUSETS KULTURELLA BETYDELSE 8 ANALYS 8 GENOMFÖRANDE 9 DEL 4 - PRINCIPER FÖR BELYSNING I TÄBY KOMMUN 10 REKOMMENDATIONER ANGÅENDE UTFORMNING 10 REKOMMENDATIONER FÖR BELYSNING I FÖRORDNINGAR 11 DRIFT OCH UNDERHÅLLSKRAV 11 ENERGIEFFEKTIVA OCH MILJÖANPASSADE LÖSNINGAR 11 VISUELLA VÄRDEN 12 DEL 5 - VISUELLA LJUSUPPLEVELSER 13 FÄRGÅTERGIVNING 13 BLÄNDNING 14 DEL 6 - INVENTERING 15 KLASSIFICERING GATOR 15 GATOR ALLMÄNT 16 GENOMFARTER 17 HUVUDGATOR 17 LOKALGATOR 17 GÅNG- OCH CYKELVÄGAR 18 CIRKULATIONSPLATSER 18 DEL 7 - BELYSNINGSPRINCIPER REINVESTERING 19 GATOR ALLMÄNT 19 HUVUDGATOR 19 LOKALGATOR 20 GÅNG- OCH CYKELVÄGAR 20 1

DEL 8 - BELYSNINGSPRINCIPER NYINVESTERING 21 GATOR ALLMÄNT 21 HUVUDGATOR 22 LOKALGATOR 23 ÖVERGÅNGSTÄLLEN 23 KORSNINGAR OCH CIRKULATIONSPLATSER 23 GÅNG- OCH CYKELVÄGAR 24 DEL 9 - SPECIFIKA PLATSER, OBJEKT, STRÅK OCH PARKER 25 PARKER 27 INVENTERING 27 REINVESTERING 28 NYINVESTERING 28 BELYSNINGSPLANER 29 CENTRALPARKEN 29 ENHAGSPARKEN 31 PARK, NÄSA ÄNG 32 SKARPÄNGSPARKEN 33 ÄNGSHOLMSPARKEN 34 MOSSTORPSPARKEN 35 HÄGERNÄSPARKEN 36 ÅKERBYPARKEN 37 VIRAUDDSPARKEN 38 FICKPARK 39 PULKABACKEN, GRINDTORP 40 LEKPLATSER 41 INVENTERING 41 REINVESTERING 41 NYINVESTERING 42 PORTAR/BROAR 43 INVENTERING 43 REINVESTERING 43 NYINVESTERING 44 TORG 46 INVENTERING 46 REINVESTERING 46 NYINVESTERING 48 VATTENTORNET I ENSTA 49 INVENTERING 49 NYINVESTERING 49 2

GALTENS SKORSTEN 50 INVENTERING 50 NYINVESTERING 50 TÄBYVAPNET 51 INVENTERING 51 REINVESTERING 51 TORRBACKEN 52 INVENTERING 52 NYINVESTERING 52 NÄSBY ALLÉ 53 INVENTERING 53 REINVESTERING 53 NYINVESTERING 54 RADARVÄGEN 55 INVENTERING 55 REINVESTERING 55 NYINVESTERING 55 VÄRTANS STRANDPROMENAD 56 NYINVESTERING 56 TRAFIKPLATS HÄGERNÄSVÄGEN /FÖRE DETTA FLYGSVÄNGEN 57 NYINVESTERING 57 ÖVRIGA TRAFIKPLATSER 57 DEL 10 - DE VIKTIGASTE LJUSTEKNISKA BEGREPPEN 58 Källor: Viss informationstext är hämtad ur Grundutredning för Täbys grönplan Del 2 Kulturhistoriska värden BILAGOR: Ljusberäkningar Armaturförteckning Produktblad 3

1. FÖRORD VISUELL PÅVERKAN Ljusdesigners duk är svart, det är där allt börjar. Utan ljus ser vi inte, därför är ljuset vårt främsta verktyg i vår upplevelsevärld. Ljuset är en synlig kraft, som sätter våra sinnen i rörelse. Var plats har sin historia, sin själ och sin egen rytm. Det är inte enbart arkitekturen som påverkar en plats utformning, utan också tidens och platsens rytm i ljus, ljud och rörelsemönster. Ljuset skapar rumslighet men kan även förändra vår upplevelse av rumsligheten. Vad vi belyser och hur vi belyser en gata, en plats, en fasad eller ett föremål är avgörande för vår upplevelse. Det är därför viktigt att medvetet styra ljuset med en väl uppbyggd visuell dramaturgi som fångar upp det specifika. Den visuella påverkan kan vi aldrig bortse ifrån. Den påverkar oss antingen vi vill det eller inte, bra som dålig. DEL 1 Strålkastaren är vår pensel och ljuset är vår färg. En fantasifull ljussättning i det offentliga rummet är tillgänglig för alla och har en oerhört stark dragningskraft på en publik. Sedan urminnes tider har man använt ljusets teatrala effekter som ett medel för att skapa uppmärksamhet och samla människor till olika evenemang, både utifrån kommersiellt och estetiskt syfte. Ljuset framhäver händelser och fokuserar vår uppmärksamhet på ett harmlöst sätt. Utan åverkan eller ingrepp i miljön kan vi totalt förändra upplevelsen av ett rum, en byggnad, en park eller en plats. Ljussättningen kan vara föränderlig, som scener i en teaterföreställning, utan att den fysiska platsens arkitektur behöver förändras. Bild från novemberljus 2006 4

2. BELYSNINGSPROGRAMMETS SYFTE OCH OMFATTNING DEL 2 BAKGRUND Miljö- och byggnämnden beslutade den 13 juni 2006 att ge tekniska kontoret i uppdrag att ta fram ett belysningsprogram för Täby kommun under 2007. Täby är en expansiv förortskommun till Stockholm. I ett längre tidsperspektiv, fram till 2030, är planerna att kommunen ska växa till 80 000 invånare från dagens 61 000 invånare. Det är viktigt att Täby är en attraktiv kommun att bosätta sig i. Rätt ljussättning är ett steg på väg mot en mer attraktiv och hållbar kommun. Avgörande för vår upplevelse är hur vi belyser våra allmänna yttre miljöer. Med en väl planerad ljussättning kan stadsrum, gator och parker bli mer överblickbara och trygga. Viktiga stråk kan förtydligas. Ljussättning kan även bidra till att kommunens rum känns trygga att vistas i, utifrån tillgänglighets och ett jämställdhetsperspektiv. Runsten Medverkande i framtagningen av belysningsprogrammet har varit: Ljus & Gestaltning AB i Stockholm: Helena Björnberg (ljusdesigner) Martin Kempe (ljusdesigner/belysningsprojektör) Täby kommun: Kajsa-Stina Åkesson (projektledare, landskapsarkitekt) Poa Collins (gruppledare park och natur landskapsarkitekt) Magnus Nissar (projektledare, infrastruktur) Rolf-Axel Johansson (driftansvarig belysning) Karin Aronsson (gruppledare trafik) Bo Hammerin (brottsförebyggare, Trygg i Täby) Leif Norling (infrastrukturchef) SYFTE Syftet med programmet är att ta fram tydliga riktlinjer och en långsiktig strategi för kommande belysningsplanering och ljussättning i Täby kommun. Projektet omfattar både mer bearbetad belysning och standardbelysning. Programmet skall utgöra underlag för kommande detaljprojektering. Belysningen skall bidra till att skapa: Ökad trygghet och säkerhet Ökad tillgänglighet även med hänsyn till personer med nedsatt syn Minskad skadegörelse 5

Ökad skönhet och stadsmässighet Rumslighet Flera kommuner i Sverige, liksom i övriga Europa, håller på att utarbeta övergripande program för belysning, som skall ge tydliga riktlinjer för hur visuella kvalitéer, trygghet och säkerhet skall förbättras. Som exempel kan nämnas Skellefteå kommun, Alingsås kommun, Eskilstuna stad, Stockholm stad och Linköpings kommun. Genom att lyfta fram det vackra vill vi skapa stimulerande och trygga miljöer med goda kvalitéer för de boende. Stor vikt har lagts vid ljusets betydelse och påverkan utifrån ett hälsoperspektiv. En attraktiv ljussättning lockar fler människor till att vistas ute, även efter mörkrets inbrott. Belysningsprogrammet består av följande delar: Hammarby sjöstad En generell analys av den befintliga ljusbilden inom tätorten. Riktlinjer med principskisser för standardbelysning, respektive mer bearbetad belysning på allmän plats: lokalgata och huvudgata, gång- och cykelväg, torg och platser, parker, byggnader, broar, trafikplatser, gångportar, lekplatser. För var och en av de ovan uppräknade typerna av allmän plats ges två förslag. Det ena avser reinvesteringar i befintliga områden och det andra avser nybyggnad. Specifika platser, objekt och stråk har valts ut för djupare studie. Ett mer detaljerat belysningsförslag lämnas avseende antal, lokaliseringar, omfattning och innehåll. AVGRÄNSNING Projektet är avgränsat till allmänna utemiljöer såsom parker, övriga grönområden, gator, gång- och cykelvägar, torg och platser, byggnader, broar, gångportar, trafikplatser och friluftsbad inom Täby kommun. Det statliga vägnätet ingår inte i programmet. Projektet omfattar heller inte utemiljöerna på förskolor, skolor eller sportanläggningar. Kommunfastigheters anläggningar ingår inte i projektet. 6

REKOMMENDATION Armaturtyper och ljuskällor som föreslås i programmet är endast rekommendationer, men föreslagen ljusbild, ljuspunktshöjd och avskärmning skall uppfyllas. Utvecklingen inom belysningstekniken sker mycket snabbt. Nya ljuskällor och nya armaturer med ny optik presenteras på marknaden kontinuerligt. Tendensen är framför allt att förbättra kvalitén på ljuskällor genom förbättrad färgåtergivning samt ökat ljusutbyte (lm/w) vilket innebär mindre energiförbrukning samt ökad livslängd. *Hänvisning: För förklaring av de viktigaste ljusbegreppen se del 10 sid. 58. Ljuskällor 7

3. SAMMANFATTNING DEL 3 LJUSETS KULTURELLA BETYDELSE Täby kommun har utvecklats från en bondesocken som i början av 1900-talet omfattade flera stationssamhällen. Villasamhällen med ett nät av lokalgator och områden med flerbostadsbebyggelse har växt fram. Kommunen är rik på grönområden såsom skogspartier, alléer, en mångfald av parker och generösa grönstråk med närhet till vatten. Områden som är vackra, inbjudande och stimulerande att vistas i. Dagsljuset gör oss ständigt medvetna om tid och rörelse genom en kontinuerlig förändring som skapar kontraster, i ett spel mellan skuggor och dagrar. Dagsljuset ger oss möjlighet till att uppleva en större rumslighet, i ett djupt perspektiviskt seende. Det är lätt att orientera sig inom Täby på dagen. När skymningen faller och dagen övergår till natt, förändras och begränsas vårt seende och vår visuella upplevelse. Rumsligheten förändras därmed till en mindre och mer begränsad skala. De belysta korridorerna genom parkerna och utmed vägnätet blir då omgivna av mörker. Ljussatt allé ANALYS Generellt gäller att huvudgator eller lokalgator fram tills idag planerats utifrån en likvärdig belysningsprincip, med samma ljuspunktshöjd och med fokus på körbanans mitt. Det har blivit belysningsanläggningar som följt den tekniska utvecklingen, utan att hänsyn tagits till de olika gatorna eller stadsrummens utformning eller enskilda behov. Under de år som gått har armaturer och ljuskällor kontinuerligt ersatts med nya typer. Det är en blandning av ljuskällor som varierar mellan 50-250 W högtrycksnatrium till 125 W kvicksilver. På vissa gator används metallhalogen som ljuskälla. Resultatet har blivit en stor variation av armaturer, ljusintensitet och ljusfärger, som gör att det rumsliga helhetsintrycket splittrats. Det är svårt att orientera sig i och mellan områdena. 8

GENOMFÖRANDE Ny belysningsteknik möjliggör bättre ljuskvalitéer. Belysningsanläggningen ska fungera i sitt sammanhang, lika bra på dagen som på natten. Val av armaturer och ljuspunktshöjd för torg och parkrum ska skilja sig tydligt från gatans, för att underlätta orientering. Hänsyn ska även tas till de enskilda platsernas utformning och möblering. Belysningen inom Täby kommun skall ge en tydlig visuell vägledning som återger växtlighet, byggnader och de offentliga rummens material på ett fördelaktigt sätt. Det är av stor vikt att ljuskällorna har en god färgåtergivning, som förstärker kontrasterna och förbättrar orienteringen. Kompass Målsättningen med belysningsprogrammet är att strukturera ljusmiljön, förbättra den befintliga anläggningen samt att samordna nya belysningsanläggningar. En väl genomtänkt ljussättning minskar vandaliseringen. Eftersom fler människor lockas ut, är färre personer benägna att slå sönder, det som allmänt upplevs som vackert och tryggt. Ljuset skapar ett marknadsmässigt mervärde, en status, något att vara stolt över. 9

4. PRINCIPER FÖR BELYSNING I TÄBY KOMMUN REKOMMENDATIONER ANGÅENDE UTFORMNING Programmet utgår ifrån att Täby kommun ska ha en funktionell grundbelysning som bygger på en genomgående rytm, med en jämn, väl avbländad och balanserad belysning. Därutöver kommer effektbelysningen som accenter, för att förtydliga de rumsliga sammanhangen och lyfta fram enskilda platser, i syfte att skapa spänning och presentera platsens skönhet. DEL 4 Ljuset skall finnas där behoven finns utan att armaturerna och ljuskällorna blir visuellt påtagliga eller störande för ögat. Armaturernas placering skall i möjligaste mån integreras med arkitekturen och med den omgivande miljön. Det funktionella ljuset, allmänljuset, skall tillgodose behoven av rekommenderade ljusvärden utifrån säkerhet och trygghet. I första hand väljs enklare standardarmaturer, som uppfyller de eftersträvade ljuskvalitéerna. Därutöver kan kompletterande belysningsarmaturer tillkomma för att ingå som en del av stadsrummets och parkernas möblering. Belysningen skall ge en tydlig visuell vägledning, som skiljer huvudgator med genomfartstrafik och högre trafikintensitet från mindre lokalgator samt gång- och cykelvägar. Belysningsnivåerna skall anpassas utifrån de olika områdenas karaktär och behov. Genom att skapa rumsliga kvalitéer med en ljussättning som framhäver byggnader, torg, parker och grönområden framträder kommunens kulturella värden och atmosfär bättre. Det specifika ljuset, effektbelysningen, tillkommer för att ytterligare förhöja de visuella kvalitéerna. Tydliga accenter och händelser skapar spänning med ljusets hjälp och bidrar till att platser eller stadsrum får en tydlig identitet. Här föreslås en anpassad ljusbild som ett komplement till det allmänna ljuset. 10

REKOMMENDATIONER FÖR BELYSNING I FÖRORDNINGAR I Vägar och gators utformning VGU 2004:80, utgiven av Vägverket och Svenska Kommunförbundet finns tydliga riktlinjer och rekommendationer för utformning av olika typer av belysningsanläggningar. Belysningen ska enligt denna norm utformas utifrån: Synbarhet: Att belysa för funktionen, så att risken för olycksfall begränsas, så att betydande bländning eller andra olägenheter för trafiken inte uppkommer, så att god synbarhet tillgodoses. VGU Rumslighet: Att gestalta rummet, omgivningen med hänsyn till stadsbilden. Atmosfär: Att skapa stämning och trygghet med hänsyn till kulturvärden på plats. DRIFT OCH UNDERHÅLLSKRAV Energieffektiva ljuskällor med högt ljusutbyte och med lång livscykel bör väljas, som högtrycksnatrium, metallhalogen med keramisk brännare, longlife -lysrör eller LED. Samtliga armaturer för utomhusbruk skall ha en skyddsklassning för fukt och damm motsvarande IP 54. Armaturerna skall vara servicevänliga, lätta att montera samt att byta ljuskälla i, att vårda och hålla rena. Armaturer skall även väljas utifrån vandalsynpunkt. ENERGIEFFEKTIVA OCH MILJÖANPASSADE LÖSNINGAR För att minska effektförbrukningen kommer de befintliga ljusresurserna omfördelas. Belysningen för lokalgator kommer att bytas ut till en mer energieffektiv lösning, genom att byta befintliga armaturer med 125W kvicksilverljuskälla till nya armaturer med 70W metallhalogen. För belysning av större huvudgator rekommenderas användning av högtrycksnatrium, för att ge en tydlig optisk vägledning. Möjlighet till tillämpning av ytterligare energibesparande åtgärder, såsom omställningsbara don i gatuarmaturerna, med reglering från 70W till 50W högtrycksnatrium, skall beaktas i all reinvestering och nyinvestering. Högtrycksnatrium är en ljuskälla som ger högre lumen per watt (W), med färgåtergivning RA-index ca 20 och en gul ljusfärg < 2300 Kelvin. Ljuskällan har en längre driftsekonomisk livscykel, i förhållande till andra ljuskällor. Täby kommun har beslutat att vid ny- och reinvesteringar inte använda kvicksilverljuskällor vid reinvesteringar och nyinvestering, på grund av miljöskäl. 11

För belysning av gång- och cykelstråk, i parker och på torg föreslås 35W metallhalogen som ljuskälla. Metallhalogen ger ungefär lika många lumen per watt (W) som högtrycksnatrium, men med ca tjugofem procent kortare livscykel. Ljuskällan bör ha en färgåtergivning med RA-index > 80 och en vit ljusfärg < 3000 Kelvin. Färgåtergivningen har stor betydelse för kontrastseendet. Framför allt på lokalgator, i parker och på torg, där många människor rör sig sig i ett friare, mönster är det viktigt att färger och kontraster blir tydliga. Inom kommunen rekommenderas väl avbländade armaturer, för att undvika synnedsättande effekter samt störande ljusstrålning in i bostäderna. Ljusföroreningar bör undvikas. Light pollution är ett begrepp som beskriver onödigt spilljus, oavskärmat ljus som ger bländning och det som ger onödig ljusstrålning i atmosfären. Det är en ljusstrålning som hindrar ögat från att uppleva en mörkare omgivning, natthimlen, stjärnhimmel eller månljuseffekter. Light pollution VISUELLA VÄRDEN Att ögat dras till ljuset är välkänt. Men att bländning hindrar ögats möjlighet till ett djupare perspektiviskt seende är sällan uttalat eller formulerat. God synbarhet är viktigt ur trygghetssynpunkt. Kommunens allmänna gator och parkvägar som underhålls, har krav på belysning. Belysningen är fokuserad till vägnätet. I Täby är gång- och cykelvägarna genom parkerna, oftast placerade i parkernas mitt, vilket blir påtagligt efter mörkrets inbrott. Kontrasten mellan ljus och mörker blir ännu mer definitiv med bländande armaturer. I tunnlar av ljusstrålar exponeras personer som rör sig utmed dessa vägar. Att synas utan att förmå att se sin omgivning skapar utsatthet och rädsla. Belysning är en tillgänglighetsfråga och en jämställdhetsfråga. I många kommuner liksom i Täby har trygghetsmätningar gjorts. Det har visat sig att kvinnor i allmänhet känner sig mer otrygga och utsatta under kvällstid. Dålig eller obefintlig belysning påverkar individens rörelsefrihet. Bländning 12

5. VISUELLA LJUSUPPLEVELSER FÄRGÅTERGIVNING För att förtydliga vad som menas med Ra-index visar bilderna till höger (fotomontage) på de visuella skillnaderna mellan de vanligaste förekommande ljuskällorna i kommunen. Lägre färgåtergivning ger sämre kontraster. Hur man upplever skillnaderna är individuellt men det finns aldrig något annat än ett rent ekonomiskt mervärde i att använda sig av en ljuskälla med dålig färgåtergivning. En oberoende studie gällande trafiksäkerhet som gjorts av Lighting Research Center i New York, kan vara av intresse när det gäller ljusfärger. Där jämför man vitt ljus kontra gult ljus i gatubelysning under verkliga förhållanden. Målet var att ta reda på hur ljuset påverkar en bilförares visuella prestanda och reaktion vid nattkörning under gatubelysning. Särskilt intresse riktades mot det perifera seendets reaktionstid, vilket är en indikator på förarens förmåga att se och reagera på faror som ofta ligger utanför ögats normala fokusområde. Tretton förare genomförde totalt 14 provkörningar i tre belysningsförhållanden och deras reaktionstider mättes. Totalt 546 provkörningar genomfördes nattetid. De statistiskt bekräftade resultaten visade att reaktionstiderna var kortare och därmed även bromssträckorna, som var cirka en meter kortare för det vita ljuset än när man använde sig av högtrycksnatrium, med samma ljusnivå. DEL 5 Högtrycksnatrium Högtrycksnatrium Metallhalogen Metallhalogen Kvicksilver 13

BLÄNDNING Mörkerseendet försämras med åldern. För personer med nedsatt syn tar det längre tid för ögat att ställa om från ljus till mörker. När ögat adapterar en högre ljusnivå har det svårt att snabbt ställa om till lägre ljusnivåer och därmed försämras mörkerseendet. Framför allt de synsvaga som upplever bländning får svårt att orientera sig efter mörkrets inbrott. Bländande hindrar mörkerseendet och omgivningen framstår då som en hotfull och mörk barriär. Bländning 14

6. INVENTERING DEL 6 KLASSIFICERING GATOR Rött: Genomfarter E18 Blått: Huvudgator Bergtorpsvägen, Vikingavägen, Centralvägen, Enhagsvägen, Löttingelundsvägen, Täbyvägen, Turebergsvägen, Stockholmsvägen, Attundavägen, Stora Marknadsvägen och Djursholmsvägen. Vitt: Lokalgator Genomgående för hela kommunen är närheten till grönområden och villaområden med stora trädgårdar. Det är lätt att orientera sig under dygnets ljusa timmar. Då mörkret lägger sig förändras upplevelsen totalt. Noderna eller orienteringspunkter försvinner helt eller delvis, byggnader sjunker tillbaka i ett allmänt och oftast gulaktigt ljussken från den yttre belysningen. 15

GATOR ALLMÄNT I kommunens belysningsanläggning råder en stor variation av armaturer och ljuskällor, inte bara mellan likartade gator utan även på samma gata. De flesta armaturer är av typ byhattar eller olika typer av koffertarmaturer med kupat glas. Kupan ger en större spridning av ljusstrålarna, på bekostnad av bländning. Armaturerna är bestyckade med högtrycksnatrium alternativt kvicksilver, även lågtrycksnatrium förekommer om än sparsamt. Ljuspunktshöjden mellan 7m-10m, är i stort sett enhetligt och gäller både för huvudgator, lokalgator och mindre villagator. Eftersom inte hänsyn tagits till de skilda gatornas karaktär uppstår ett splittrat helhetsintryck som försvårar orienteringen. Byhatt Armatur med kupat glas Armatur med planglas 16

GENOMFARTER Det finns två statliga vägar inom Täby kommun, men dessa ingår ej i belysningsprogrammet. Vägarna är E18 och Norrortsleden väg 265 belyses idag med lågtrycksnatrium. HUVUDGATOR Ljuspunktshöjden är som regel ca 7m. Olika typer av koffertarmaturer dominerar. På vissa delsträckor används en mer dekorativ armaturmodell såsom Thorn Viktoria. Ett exempel är Djursholmsvägen. Armaturmodellen används för övrigt genomgående på Vikingavägen, som därmed blir ett undantag från regeln. Ljuskällorna är vanligtvis högtrycksnatrium. Ett fåtal armaturer med lågtrycksnatrium förekommer. Fortfarande finns inslag av kvicksilver, på de gator där inte byte av armaturer och ljuskällor skett ännu. Bergtorpsvägen är under ombyggnation och får i och med det en ny belysning, med gatuarmaturen Citea midi, med 70W metallhalogen. Vägbelysningen monteras på 7m hög stolpe. Belysning för gång- och cykelvägen, med Citea mini 70W med cykelvägsoptik, monteras på stolpe med ljuspunkthöjd 5,5m. Djursholmsvägen LOKALGATOR Lokalgatorna har i princip, med få undantag, samma ljuspunktshöjd 7m och typarmaturer som på huvudgatorna. Det finns en stor variation av armaturer, Byhattar och äldre koffertarmaturer med 125W kvicksilver eller högtrycksnatrium 70-150W. Marknadsvägen 17

GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Gång- och cykelvägarna som går längs med huvud/lokalgatorna belyses med spilljuset från gatubelysningen. I vissa fall är det en undermålig belysningsstyrka. Eftersom ljuskällorna på gatorna är högtrycksnatrium eller kvicksilver ger de, även där ljusnivån är tillräcklig, inte önskvärd färgåtergivning. Belysningen för gång- och cykelvägar utgörs i allmänhet av traditionella koffertarmaturer med kupat glas, med kvicksilver 80W eller högtrycksnatrium 50W, på en stolphöjd av 5m. I regel är ljusnivån tillfredställande, dock används ljuskällor med dålig färgåtergivning. Gångstråket som går längs med Värtans strandpromenad saknar egen belysning, förutom vid parkeringen. Strandpromenaden upplevs därmed som särskilt mörk och ogästvänlig. CIRKULATIONSPLATSER Det finns ingen genomgående belysningsprincip för cirkulationsplatserna i kommunen. Var plats behandlas som enskilda objekt med en konstnärlig utformning och friare ljussättning. Denna ljussättning ger en spännande dynamik och god orientering. Värtans strandpromenad Djursholmsvägen Ängsholmsparken 18

7. BELYSNINGSPRINCIPER REINVESTERING DEL 7 Reinvestering innebär byte av armaturer och ljuskällor utifrån underhåll och energibesparande åtgärder. El-ledningar, fundament och stolpar för belysning kommer inte att åtgärdas. GATOR ALLMÄNT Kommunen har för avsikt att byta alla äldre uttjänade armaturer till en nyare modell av koffertarmatur. Den generella principen för reinvestering av belysningsnätet är att använda en gemensam typ av standardarmatur. Armatur bestyckas med planglas för att undvika bländning och onödig ljusstrålning i atmosfären. Armaturen är försedd med en anpassad gatureflektor, som ger en asymmetrisk ljusdistribution över vägbanan. För att minska energiförbrukningen kommer kvicksilverljuskällor att bytas till mer energieffektiva ljuskällor med bättre ljusegenskaper. (Det kommer att bli tydligare restriktioner mot kvicksilveranvändning inom tillverkningssidan. Troligtvis ett förbud mot dessa inom EU 2012). För huvudgator föreskrivs högtrycksnatrium, för lokalgator och gc-vägar föreskrivs metallhalogen. För att klara VGU:s normer rekommenderas i dag en ljuskälla på 70W - 150W för gatubelysning, 35W för gång- och cykelväg. Effekten på ljuskällan bör väljas beroende på ljuspunkthöjd, stolpavstånd samt gatans bredd. HUVUDGATOR För att skapa en tydligare orientering som särskiljer huvudgator med högre trafikintensitet från lokalgator används högtrycksnatrium med en gul ljusfärg. För gator med 70 km/tim eller högre skall stolparna bytas ut till eftergivliga stolpar av säkerhetsskäl. 19

LOKALGATOR På lokalgatorna sker ett byte till nya koffertarmaturer med planglas. Eftersom lokalgatorna har en annan karaktär med trädgårdar och riklig grönska föreslås metallhalogen som ljuskälla. De ger en bättre ljusmiljö med högre färgåtergivning och tydligare kontraster, något som har betydelse för ökad säkerhet. Genom att använda ljuskällor med vitt ljus för lokalgatorna, särskiljer man dem från huvudgatorna. Armaturerna som man idag byter till är omkopplingsbara och klarar både 70W och 50W. Tillverkarna av ljuskällor räknar med att utveckla en 50W metallhalogen lampa under 2008. Ljuskällan kommer *troligtvis att avge tillräckligt med ljusmängd för att klara VGU:s krav och därmed vara en lämplig ljuskälla för lokalgatorna. Genom att välja den ljuskällan sänks dessutom energikostnaden ytterligare. * Eftersom ljuskällan ännu inte är färdigutvecklad finns inga värden att räkna på. GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Gc-vägarna delas upp i två kategorier: Kategori 1, är de gång- och cykelvägar som går längs med trafikerade gator där inte ljuset från vägbelysningen är tillräcklig. Kategori 2, är de gång- och cykelvägar som sträcker sig genom gröna stråk och parker. För belysning av gång- och cykelväg enligt kategori 1, föreslås en kompletterande armatur på arm som monteras på befintliga vägstolparna, med en ljuspunktshöjd på 4-5m. En lämplig armatur är en mindre modell av planglasad koffertarmatur. Optik bör vara anpassad för cykelvägar, med 35W metallhalogen. Där det inte finns tillgång till vägstolpe tillkommer en separat stolpe för gc-vägen, armaturen och ljuskällan bör dock vara densamma. Förslag på lämplig armatur är typ Thorn lilla Viktor eller likvärdig. Bel.princip lokalg./gc-väg Armatur Citea För att särskilja parkmiljön (kategori 2) från gatumiljön föreslås en mer formgiven typ av armatur. Armaturerna bör ha en bra ljus distribution utan att vara bländande, typ Schréder Citea mini eller en likvärdig armatur med 35W metallhalogen. 20

8. BELYSNINGSPRINCIPER NYINVESTERING DEL 8 Nyinvestering omfattar all nyprojektering av belysningsanläggningar för huvudgator, lokalgator och gång- och cykelvägar inom Täby kommun. Specifika platser, objekt, stråk och parker beskrivs under en separat rubrik i DEL 9. GATOR ALLMÄNT All nyinvestering av gatubelysning bör anpassas till gatans karaktär, klassificering och trafikmiljö, utifrån trafikmiljöns svårighetsgrad enl. tabell 4-1 i VGU 2004:80. Den generella principen för belysning av gatunätet är att använda en planglasad armatur försedd med en anpassad gatureflektor. Armaturtypen bör finnas i två olika storlekar, både för arm och för stolpfäste. I nyinvestering för lokalgator och gc-vägar föreslås stolpar med böjda armar. För belysning av större huvudgator rekommenderas högtrycksnatrium för att ge en tydlig optisk vägledning. För belysning av lokalgator, gång- och cykelvägar och parker inom kommunen rekommenderas metallhalogen. Ljuskällan bör ha lägsta godtagbara färgåtergivning med RA-index > 80 och samt ha en vit ljusfärg < 3000 Kelvin. Medelvärdet för belysningsnivån över gata inom tätbebyggt område bör ligga omkring 0,75 cd/m² med en jämnhet på 40%-60%. Lokalgata vid skola och daghem bör ha en belysningsnivå på 1 cd/m² med en jämnhet på 40%-60%. Täby kommun har i vissa fall valt att frångå dessa rekommendationer. 21

HUVUDGATOR För belysning av huvudgator rekommenderas en typ av gatuarmatur med modernt formspråk. Armaturen monteras på stolpe med ljuspunkthöjd 7-10m. Lämplig armaturtyp är t.ex. Schréder Citea, Thorn Civic el liknande, armaturerna bestyckas med 70-100W högtrycksnatrium. Utmed vissa sträckor där gång- och cykelväg eller parkering ligger intill körbana föreslås att man använder sig av samma lösning som för lokalgatorna, dvs dubbelmontage med en anpassad armatur för gång- och cykelvägen. Armatur Citea Bergtorpsvägen är nyprojekterad med en ljuspunktshöjd på 7m. Armaturen som där används är Schréder Citea som bestyckats med 70W metallhalogen. Eftersom ljuskällan inte ligger i linje med programmet (för huvudgator) får gatan betraktas som en paradgata, därav särbehandlingen. Huvudgata Bel.princip 22

LOKALGATOR Belysningsanläggningen för mindre lokalgator och i villakvarter bör utformas så att armaturer och stolpar samspelar med gatans utformning och skalan i den omgivande miljön. För belysning av lokalgator med tillåten hastighet på 30 km/tim, rekommenderas en ljuspunkthöjd på 6m. Ur trafiksäkerhetssynpunkt ger den lägre stolphöjden och stolpens säregna utformning, en tydlig markering och förklaring till gatans karaktär och innehåll med villabebyggelse. Armaturen och stolpen bör vara lackad i samma färg. Föreslagen armaturtyp är Thorn Viktoria 2 eller likvärdig, med planglas och 70W metallhalogen. Armatur Victoria Lokalgata med gc-väg Bel.princip, gata/gc-väg ÖVERGÅNGSTÄLLEN Belysningsnivån över ett övergångsställe bör vara starkare än vad som gäller för gatan i övrigt, för att fånga trafikanternas uppmärksamhet på längre avstånd. KORSNINGAR OCH CIRKULATIONSPLATSER Belysningsnivån i korsningar och cirkulationsplatser ska vara minst lika hög som för de anslutande vägarna. Det är av stor vikt att även cirkulationsplatsens mitt blir tydligt avläsbar så att trafiksituationen annonseras på avstånd. Bel.princip, gata 23

GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Det är viktigt att gångvägar känns trygga. Genom att komplettera belysningen i sidoområdena ökar siktbarheten betydligt. För belysning av gång- och cykelvägar rekommenderas en mindre armatur, med anpassad optik för gång- och cykelväg, på stolpe med ljuspunkthöjd 4-5m. Utmed de sträckor där gång- och cykelväg ligger parallellt med körbana och där belysningen är placerad i en grön remsa emellan, föreslås dubbelmontage på stolpe, med ljuspunkthöjd 4-5m. Armaturen bör vara av en mindre typ än den för gatubelysningen och ha en anpassad optik för gång- och cykelväg. Armatur Lilla Victor Enligt kategori 1 i DEL 7: föreslås samma belysningsprincip som i reinvesteringsförslaget, men med böjd arm och med armaturtyp Thorn Lilla Viktor eller likvärdig, med 35W metallhalogen. Bel.princip Gc-väg, alt.1 Enligt kategori 2 i DEL 7: föreslås samma armatur som i reinvesteringsförslaget, typ Schréder Citea mini eller likvärdig med 35W metallhalogen. Armaturen och stolpen bör vara lackad i samma färg. Gc-väg, alt.2 24