Ljussättningsprogram för Höganäs stad

Transkript

1 Ljussättningsprogram för Höganäs stad Höganäs kommun, planavdelningen, Malin Gülich Godkänt av kommunstyrelsen

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 5 2. Inledning 8 3. Behovet av ljus Säkerhet och trygghet Logik och struktur Karaktär och uttryck Ljusets egenskaper Övergripande riktlinjer för ljussättning i Höganäs En vacker och trivsam stad Stadsstrukturen En trygg stad Ett ljus anpassat till platsen En sammanhållen helhet Ljusekonomi och miljöhänsyn Planering av ljussättning En medveten strategi Checklista Provbelys! Grundläggande ljusfakta Begrepp Ljuskällor för utomhusbruk Några vanliga armaturtyper 33 Källförteckning 36 3

3 1. Sammanfattning Att arbeta med ljus i staden I utformningen av stadsrummet har ljuset stor betydelse. Ljuset anger stadens struktur, skalan i stadsrummmet och olika platsers användning och karaktär. Ljuset styr vart vi vänder blicken, hur vi upplever ytor, material och djup. Ljuset anger också stråk och vägar att färdas längs och påverkar på så sätt hur vi rör oss i staden. Det är till stor del ljuset som styr hur en plats upplevs då det är mörkt och ljussättning bör därför utformas med omsorg. Programmets syfte Ljussättningsprogrammet är tänkt att fungera som en grund för hur man arbetar med ljus i Höganäs. Definierade mål och strategier för stadens ljussättning behövs då förnyelse av belysning är en långsiktig process. Med ett övergripande ljussättningsprogram kan ljussättning av enskilda platser inordnas i stadens ljusstruktur och en samlad helhet uppnås. Stadens totala utformning blir ett resultat av de enskilda platsernas karaktärer sammantaget och den utformningen bör ske utifrån en medveten strategi. Genom att inte dela upp ljuset i funktionellt och dekorativt ljus utan istället tala om ljussättning av staden kan man arbeta med helheten och låta funktionsljus och dekorativt ljus fungera tillsammans. Programmets huvuddrag Ett ojämnt ljus kan ge vackra effekter. Köpmansgatan En vacker stad Ljussättningen av Höganäs skall visa upp stadens vackra och intressanta sidor och ljuset skall bidra till att de olika stadsrummen upplevs trivsamma och levande. En logisk struktur Belysningen i Höganäs skall visa på stadens struktur. Genom belysning skall rörelsemönster inom staden tydliggöras och orienterbarhet underlättas. Ljusplaneringen skall vara logisk och ljuset skall bidra till att göra viktiga strukturer och byggnader i Höganäs tydliga och på så sätt berätta om stadens historia och utveckling. 5

4 Genom att belysa en del av de landmärken som ger Höganäs dess speciella karaktär tillförs inte bara estetiska kvaliteter till stadsbilden utan staden görs också tydlig och mer lättorienterad. Platser som är speciellt betydelsefulla eller starkt förknippade med Höganäs identitet skall lyftas fram genom ljussättning. En säker och trygg stad Höganäs skall vara en säker stad att vistas i. Gatu- och gångstråksbelysning skall vara tillfredställande och staden skall upplevas som trygg att röra sig i under dygnets mörka timmar. Ljussättning av olika platser skall inbjuda till vistelse och aktiviteter och på så sätt göra platserna mer använda och därigenom tryggare. Ett ljus anpassat till platsen Ljuset skall passa till platsen och omgivningen. Det kan röra sig om olika typer av hänsyn, t.ex. armaturens utseende, på vilken höjd ljuskällan sitter, vilken ljuskälla man väljer avseende färgtemperatur och färgåtergivning eller hur ljuset är riktat. Belysningen skall utformas på ett sätt som stämmer överens med den övriga utformningen av en plats. Närheten till havet är kännetecknande för Höganäs och kontakten med havet skall därför särskilt värnas om när man planerar belysning. Genom belysningens utformning och placering skapas en trygg miljö samtidigt som utsikt över havet möjliggörs. Ljussättningen ska ta hänsyn till kulturhistoriska aspekter. Belysning skall utformas på ett försiktigt och hänsynsfullt sätt så att miljön inte förvanskas utan visas fram utifrån sin karaktär. En ljusmässig helhet Funktionellt och dekorativt ljus skall samspela till en fungerande helhet. Då ny ljussättning planeras skall den utformas tillsammans med övrig belysning och hänsyn skall tas till stadens övergripande riktlinjer för ljussättning. Det är viktigt att alltid se helheten i stadsrummet och även titta på andra ljuskällor som påverkar den totala ljusbilden, som t.ex. skyltfönster, entrébelysningar osv. Många gånger tillför dessa ljuskällor stora kvaliteter i stadsrummet och ger en varierad och spännande miljö. Belysning under sittplatser. Kyrkplatsen 6

5 Armaturer skall väljas medvetet utifrån stadens övergripande riktlinjer eller den speciella platsens karaktär. I Höganäs utgör armaturen Victor en grund i gatubelysningen. På speciella platser eller stråk kan det vara motiverat att välja en annan armatur för att ge platsen en egen identitet, men det är viktigt att samtidigt ansluta till omgivningens utformning så att staden fortsätter att framträda som en helhet. Stolphöjden på gatubelysning skall i möjligaste mån, utifrån ljusbehovet, anpassas till platsens karaktär. T.ex. kräver en mindre och mer intim plats en lägre stolphöjd. Ekonomi och miljöhänsyn Valet av ljuskälla skall göras medvetet utifrån de fyra faktorerna: ljusfärg, färgåtergivning, energiförbrukning och livslängd, där estetiska, strukturella och kulturhistoriska värden, säkerhetsaspekter, kostnader och miljöaspekter får vägas samman. Planering av ljussättning Den som ljussätter en enskild plats kan inte ensam ha den överblick och helhetssyn som krävs för att staden ljusmässigt skall hänga samman. Med ett övergripande ljussättningsprogram kan ljussättning av enskilda platser inordnas i stadens ljusstruktur. I programmet finns en checklista som är tänkt att kunna användas då man skapar eller beställer en ny ljussättning. Genom att använda checklistan kan man lättare uppnå ett resultat som både uppfyller önskemålen för den specifika platsen och samtidigt hänger samman med staden som helhet. 7

6 2. Inledning Utan ljus ser vi ingenting. Påståendet kan tyckas självklart, men genom att ta utgångspunkt i det, förstår man hur mycket ljuset styr och påverkar. Ljus reflekteras i ytor och material och det är själva ljusreflektionen som gör det möjligt att se omgivningen. Föremål och material upplevs olika beroende på varifrån ljuset kommer, vilken färgton det har och hur starkt det är. Ljuset i staden fyller flera olika funktioner. Det gör framförallt att vi säkert kan röra oss utomhus och kan nyttja stadsrummet även under dygnets mörka timmar. Men ljuset har också rumsskapande kvaliteter, och bidrar till stadens uttryck och vår upplevelse av den. Ofta skiljer man på ljussättning och belysning, och menar med det förra ett dekorativt ljus på en viss plats och med det senare ett mer funktionsbetonat allmänljus. Genom att istället tala om ljussättning av staden kan man arbeta med helheten och låta funktionellt och dekorativt ljus fungera tillsammans. Detta ljussättningsprogram är tänkt att fungera som en grund för hur man arbetar med ljus i Höganäs. Definierade mål och strategier för stadens ljussättning behövs då förnyelse av belysning är en långsiktig och kostsam process. Med ett övergripande ljussättningsprogram kan ljussättning av enskilda platser inordnas i stadens ljusstruktur och en samlad helhet uppnås. Programmet gör det också enklare för externa konsulter att få en helhetsbild av Höganäs utifrån ett ljusperspektiv. En genomtänkt samordning av armaturtyper kan ge både estetiska och ekonomiska fördelar. Ljuset leder blicken. Stråk mot Kaptenens Trädgård Underbelysning av träd. Gruvtorget Ljuset i stadsrummet består av många olika ljuskällor och det är viktigt att både offentligt och privat ljus verkar tillsammans i stadsmiljön. Tanken är att detta program även ska fungera som en inspiration och vägledning vid val av belysning, både inom kommunen och för privata fastighetsägare. I programmet finns en checklista som kan vara till hjälp när man står inför val av belysning i olika miljöer. Programmet anger allmänna riktlinjer och rekommendationer för ljussättning i Höganäs och ska inte tolkas som en åtgärdslista. Skyltfönstret bidrar till en ljus miljö. Köpmansgatan 8

7 3. Behovet av ljus Under dygnets mörka timmar är vi helt beroende av artificiellt ljus för att kunna se och uppleva vår omvärld. Till skillnad från dagsljuset har vi då kontroll över hur vi visar miljöer, tydliggör strukturer och leder vägar - genom valet av belysning. 3.1 Säkerhet och trygghet Funktionellt ljus Med funktionellt ljus menas belysning som i första hand syftar till att göra det möjligt att röra sig och vistas i staden kvällstid. Gatu- och trafikbelysning gör det säkert att färdas både till fots, på cykel och i bil. Men även om belysningens främsta syfte är funktionellt skapar ljuset även stämningar och ger karaktär. Trafikbelysning En stor del av det funktionella ljuset utgörs av trafikbelysning vars huvudsyfte är att minska risken för trafikolyckor. Genom att välja rätt belysning, placering, utformning och material som ljuset reflekteras i kan man upptäcka faror och hinder tidigt i trafikmiljön. Det har forskats mycket inom området trafikbelysning och olika beräkningsmodeller används för att uppnå en så god trafiksäkerhet som möjligt. Trafi kbelysning längs väg 111. En säker utomhusmiljö Förutom ett fungerande funktionellt ljus längs vägar och gator finns många andra platser där belysning är viktig ur säkerhetssynpunkt. Gatukorsningar, busshållplatser, trappor och gångpassager är exempel på platser som ska vara belysta så att man kan röra sig säkert där under dygnets mörka timmar. Trygghet En belyst plats upplevs ofta som tryggare även om belysningen i sig inte minskar risken för brott. För att man ska känna sig trygg vill man som gående inte bara se gångbanan utan även den närmaste omgivningen, så att t.ex. vegetation inte upplevs som mörk och otrygg. Ljuset bör också falla så att man har möjlighet att se ansiktet på den man möter. Storgatan Det är inte bara mängden ljus som avgör om vi känner oss trygga utan var och hur belysningen finns. 9

8 Skadegörelse minskar troligen inte för att en plats är starkt belyst, istället kanske snarare för att den är fint belyst. En plats som känns omhändertagen och vacker upplevs tryggare och mer sannolikt som en plats att vara rädd om. En omhändertagen plats upplevs tryggare. Stadshusets innergård 3.2 Logik och struktur Ljuset styr och leder När vi rör oss utomhus då det är mörkt väljer vi oftast en belyst väg eftersom det känns tryggast. Därför styr placeringen av belysning hur människor rör sig i staden. En belyst plats drar också blickarna till sig och lockar besökare genom att nyfikenhet väcks. Det upplysta skyltfönstret erbjuder både något att se och samtidigt en belyst och trygg plats att vistas på. Från helhet till detalj vad lyfts fram? Eftersom ljuset styr vår uppmärksamhet och vårt rörelsemönster måste man alltid fundera på vad det är som skall lyftas fram och på vilket sätt. Det gäller att ta ett steg tillbaka, se helheten och hitta en balans i stadsrummet. En fasadbelysning passar kanske utmärkt på en offentlig byggnad, som skall betonas som ett landmärke 10

9 eller en symbol för staden, men på ett privat bostadshus i ett kvarter, blir samma ljussättning konstig, då huset lyfts fram i stadsbilden på ett omotiverat sätt. Ett belyst stråk styr vår väg. Bruksgatan Dag och natt två olika världar Den belysning vi har under dygnets mörka timmar ersätter dagsljuset ur funktionssynpunkt. Men belysningen behöver inte efterlikna dagsljuset, utan kan ha en egen karaktär. Man kan genom att lyfta fram andra aspekter, byggnader och former i mörkret låta natten teckna en annan bild av staden än den vi ser i dagsljus. Att medvetet arbeta på ett sådant sätt kan bli mycket intressant och effektfullt. Men vad man visar och hur man gör det, bör vara genomtänkt, det är viktigt att behålla stadens logiska struktur. 3.3 Karaktär och uttryck Platsens karaktär Olika platser har olika behov av belysning, inte bara utifrån funktion, utan också avseende vilken stämning och karaktär som förmedlas. När vi väljer fasadfärg eller gör en tillbyggnad till ett hus reflekterar vi över hur förändringen passar in i den befintliga miljön. När vi väljer belysning tänker vi kanske på hur armaturen ser ut men vi är inte lika vana att fundera över hur ljuset passar till platsen. 11

10 Genom ljussättning kan man ange hur en plats ska användas. Som tankeexempel kan man ta ett torg med sittplatser och planteringar runt omkring och parkeringsplatser i mitten. Med belysning från höga master i mitten av torget indikeras att bilparkeringen är det som är viktigast och att platsen har biltrafikskaraktär. Om torget istället har lägre stolpar med en mer dekorativt utformad belysning anpassad till sittplatser och planteringar runt om, berättar man att torget främst är tänkt för fotgängare och att bilparkeringen kommer i andra hand. Även om det första exemplet kanske ger en säkrare miljö utifrån synbarhet för bilförare så är det inte säkert att det exemplet är det mest trafiksäkra. Det andra exemplet kan mycket väl ge en säkrare miljö genom att bilförare måste köra försiktigare in på platsen. Det exemplet ger också en miljö som upplevs tryggare genom att torget ger ett trivsammare intryck och inbjuder till vistelse. Armaturens utseende signalerar även dagtid vilken karaktär ett stadsrum har. En rundstrålande globarmatur associeras med torg och parker där man inbjuds att vistas, medan en koffertarmatur berättar om en mer strikt funktionsaspekt av ljuset (de olika armaturtyperna presenteras under 6.3 Några vanliga armaturtyper, s. 33). Armaturen blir dagtid en möbel i stadsrummet. Vasagatan Dekorativt ljus Med dekorativt ljus avses ljus vars huvudsakliga funktion är av estetisk karaktär. Det kan t.ex. vara fasadbelysning av en byggnad eller ett ljuskonstverk. Gränsen mellan funktionellt och dekorativt ljus är mycket flytande, ofta har dekorativt ljus även funktionella aspekter. En dekorativ belysning av t.ex. olika landmärken inom staden gör det enkelt att orientera sig och förstärker bilden av en levande stad med stark karaktär. Estetik När man väljer dekorativ belysning är det viktigt att fundera på vad man vill uppnå. En ljussättning som fungerar på ett ställe passar kanske inte alls på ett annat. Genom att tänka över hur man vill att det dekorativa ljuset skall fungera kan man uppnå ett bra resultat. Ska t.ex en befintlig detalj lyftas fram eller ska ljuset i sig självt utgöra dekorationen? Ett ljus som både är funktionellt och dekorativt. Intill Köpmansgatan Fasadbelysning Som exempel kan man använda fasadbelysning. Beroende på hur ljuset är riktat kan det skapa helt olika estetiska effekter. För att få fram konturer och kontraster är det 12

11 ofta en bra utgångspunkt att belysa snett från sidan/uppifrån. Om man belyser en fasad rakt framifrån ter den sig onaturligt platt, som en kuliss. Ofta väljer man att belysa fasader underifrån eller snett underifrån. Det gör placeringen av ljuskällan enkel och blir effektfullt på fasadytan. Men samtidigt visas byggnaden på ett sätt som den normalt inte ses. Fönsteromfattningar, lister, utsprång får helt andra former genom att ljus träffar områden där det normalt är skugga och nya skuggor bildas ovanför de belysta områdena. En fasad som i dagsljus ser jämn ut blir t.ex. med ett släpljus längs fasadytan ojämn, varenda avvikelse och ojämnhet blir tydlig. En sådan belysning kan ge en byggnad nya dimensioner -eller ge en oönskad effekt som förändrar byggnadens form. Skulpturen Murverket på Gruvtorget är belyst på ett sätt som framhäver form och material Färgat ljus Olika ljuskällor har olika ljusfärg, ett vitt ljus kan variera avsevärt i färgtemperatur, från varmvitt till en kall, nästan blåaktig ton. När man talar om färgat ljus menar man dock oftast ljus som filtrerats genom färgade filter. Ett svag färgton i ljuset kan förstärka en redan befintlig färg och t.ex. ge extra liv åt en fasad och ett starkt färgat ljus kan skapa nya effekter. Men även här är det viktigt att fundera på vad som förmedlas. Starkt färgat ljus 13

12 skall användas med försiktighet, och i princip bara som dekorativt ljus, då det inte är behagligt att vistas i någon längre tid och kan göra det svårt att orientera sig. Det finns många tekniska belysningslösningar som automatiskt växlar färg med olika intervall. Sådana installationer blir lätt en uttjatad effekt och det finns sällan möjlighet att välja vilka färger det växlas mellan. Själva färgbytet blir också märkligt omotiverat. Om en mer lekfull ljussättning önskas är det möjligt att t.ex. låta byggnader eller platser få en speciell belysning vid en viss typ av aktivitet, eller bjuda in en konstnär att arbeta med ljus på någon plats. Ljusförorening Idag ljussätts allt fler platser och byggnader. En ljus och vacker miljö innebär oftast en positiv förändring, men det kan också bli onödigt mycket belysning och ibland används begreppet ljusförorening. Platser kan bli besvärande ljusstarka och spilljus från belysning kan störa boende runt omkring. Mörker är en naturlig del av dygnet och kan vara välgörande vilsamt i en för övrigt belyst stad. Möjligheten att se t.ex. en natthimmel eller ut över havet kvällstid förutsätter mörker. Vissa platser behöver kanske inte vara belysta eftersom att de inte är tänkta att nyttjas då det är mörkt. Färgat ljus på konstverket Man står på huvudet. Triangelplatsen 3.4 Ljusets egenskaper Relativitet På grund av ögats förmåga att anpassa sig till omgivningen är upplevelsen av ljus alltid relativ. Samma belysningsstyrka kan upplevas helt olika beroende på hur omgivningen är belyst och hur reflekterande materialen är. Man kan därför inte bara se till hur stark den enskilda ljuskällan är utan måste alltid se den i sitt sammanhang. Ibland kan ytterst lite ljus göra stor skillnad i upplevelsen av hur ljus en plats ter sig. Omvänt kan det också bli så att man i försök att få mörka områden på en plats att bli ljusare använder allt mer ljus utan att resultatet blir bra. Då kan det vara grundbelysningen som är för stark och skapar skuggor och mörka områden som blir svåra att få ljusare. Genom att sänka nivån på grundljuset minskar kontrasterna och de mörka områdena ter sig inte längre lika mörka. Entrébelysning, Köpmansgatan 14

13 Ljusets riktning Hur ljuset är riktat påverkar också upplevelsen av platser och byggnader, som t.ex. i de olika exemplen med fasadbelysning. Det är viktigt att fundera på vilken funktion ljuset ska ha. Var vill man att ljuset ska träffa? Ska ljuset spridas runt om armaturen eller träffa en bestämd yta? Som exempel kan man ta en belysning vid en bostadsentré: Ljuset ska göra det möjligt att se området runt entrén, hitta nycklar och kunna se dörrlås och vred. Samtidigt ska den som befinner sig inne i bostaden kunna se en besökares ansikte. Det vanligaste är att man sätter en rundstrålande lampa med opalglas på väggen bredvid dörren, vilken egentligen mest bländar den som närmar sig entrén. En mer avbländad armatur eller en placering i tak ovanför entrén hade i det fallet varit ett bättre alternativ. En funktionell och trevlig belysning vid en bostadsentré. Köpmansgatan Bländning och spilljus En av de svåraste sakerna att hantera när man arbetar med ljus är bländning. Genom att välja vinkel och håll som ljuset faller in från samt avskärma själva ljuskällan i armaturen kan man undvika att blända. Men ofta är det inte möjligt att helt undgå bländning från alla håll. Då gäller det att placera armaturen så att bländningen blir minst störande. Särskilt viktigt är detta förstås i trafiksammanhang, ett område där bländning också är väl utforskat. Spilljus som faller in genom bostadsfönster och stör kan vara ett problem. Det kan vara ljus från gatlyktor och trafikbelysning eller från dekorativ belysning. En fasadbelysning innebär ofta sådana problem och det är därför inte alltid möjligt att ha fasadbelysning på t.ex. bostadshus. Exempel på spilljus, en gatlampas ljus slår rakt in i rummen. Bruksgatan En annan typ av spilljus är det ljus som kommer inifrån bostäder, kontor och skyltfönster och som läcker ut. Det ljuset är oftast ett välkommet tillskott i stadens belysning och ger stadsrummet karaktär och trivsel. Ljusfördelning I trafikbelysningssammanhang eftersträvar man en så jämn och bländfri belysning som möjligt. En jämn belysning gör miljön säker genom att göra omgivningen synlig och ge oss möjlighet att tidigt upptäcka faror och hinder. Men samtidigt suddar en jämn belysning ut kontraster 15

14 och ojämnheter och kan på så sätt göra omgivningen mer svårorienterad. Upplevelsen av miljön blir också ganska torftig och ointressant med en alltför jämn belysning. Genom att ställa olika aspekter och förutsättningar mot varandra kan man komma fram till den belysning och grad av jämnhet som respektive plats kräver. Mindre ojämnheter i ljuset skapar spänning. Köpmansgatan Färgtemperatur och färgåtergivning Färgtemperatur och färgåtergivning är två olika begrepp som betyder mycket för upplevelsen av det som belyses. Ljuskällor har olika färgtemperatur, d.v.s färgen på ljuset går mot en varmare eller kallare ton. Ljusets färgåtergivande egenskaper påverkar också vår upplevelse av det som belystes. Färgåtergivningen varierar mellan olika ljuskällor. Bäst är olika former av glödljus, som t.ex. glödlampor eller halogenglödlampor, de återger alla färger. Så kallade fullfärgslysrör har en relativt god färgåtergivning medan enklare lysrör återger färger sämre. Sämst är natriumlampor som känns igen på sitt gula sken. Högtrycksnatrium återger få färger, det mesta blir brungult. Lågtrycksnatrium ger ett gul-orange monokromatiskt ljus som i princip inte återger några färger alls. Högtrycksnatrium är vanligt som väg- och gatubelysning, då natriumljuskällor är mycket energisnåla. 16

15 4. Övergripande riktlinjer för ljussättning i Höganäs 4.1 En vacker och trivsam stad Ljussättningen av Höganäs skall visa upp stadens vackra och intressanta sidor dels genom att belysa platser och byggnader och dels genom att belysningen i sig utgör ett dekorativt inslag i stadsbilden. Ljuset skall bidra till att de olika stadsrummen upplevs levande och trivsamma. Köpmansgatan 4.2 En tydlig stadsstruktur Logik och struktur Belysningen i Höganäs skall visa på stadens struktur. Genom belysningens utformning skall rörelsemönster i staden visas och orienterbarheten underlättas. Ljusplaneringen skall vara begriplig och logisk. Ljussättningen skall bidra till att göra viktiga strukturer och byggnader i Höganäs tydliga och på så sätt berätta om stadens historia och utveckling. 17

16 Landmärken i stadsilhuetten I stadslandskapet finns höga byggnader eller andra landmärken som fungerar som orienteringpunkter och kännetecken. Dessa landmärken ger Höganäs sin speciella karaktär och genom att belysa ett urval av dem tillförs inte bara estetiska kvaliteter till stadsbilden utan staden görs också tydlig och mer lättorienterad. Sådana viktiga landmärken är Vattentornet i Lerberget, det gamla vattentornet, Himmelsfärdskyrkan och Jefasthuset. Ljussättningen av ett landmärke bör utformas så att den främst betonar landmärkets unika former och egenskaper och undviker att belysningen i sig utgör en egen dekoration. Vattentornet i Lerberget Viktiga platser och byggnader De platser som är betydelsefulla för Höganäs och stadens historia kan lyftas fram genom en annorlunda ljussättning för att bli tydliga i stadslandskapet. Exempel på sådana platser som är annorlunda ljusbehandlade i Höganäs idag är Gruvtorget och Kyrkplatsen. Byggnader som är starkt förknippade med stadens historia eller identitet kan också lyftas fram i stadsrummet, t.ex. genom fasadbelysning. Vid fasadbelysning är det viktigt att visa byggnaden på byggnadens egna villkor 18

17 så att den inte förvanskas utan dess karaktär lyfts fram genom ljussättningen. Det kan också vara bra att tänka på att göra byggnadens entréer tydligt markerade med ljus. Det ger en logisk grundbalans i ljussättningen och underlättar orientering. Om hela fasaden belyses kan det vara lämpligt att även belysa delar av taket för att byggnaden inte skall förlora sina proportioner. Det gäller även att se till att byggnaden i sin helhet inte blir alltför ljusstark i förhållande till sin omgivning. 4.3 En trygg stad Säkerhet och trygghet Höganäs skall vara en säker stad att vistas i. Det innebär att gatu- och gångstråksbelysning skall vara tillfredställande ur trafiksäkerhetssynpunkt. Staden skall också upplevas som trygg att röra sig i då det är mörkt genom att centrala gångstråk är upplysta på ett sätt som tar hänsyn till trafiksäkerhet men som även ger en trivsam miljö genom rumsskapande kvaliteter. Belysningen skall genom sin estetiska och funktionella utformning inbjuda till vistelse och aktivitet. 4.4 Ett ljus anpassat till platsen Ett upplyst gaturum kvällstid. Storgatan Olika typer av platser behöver olika ljussättning. Dels handlar det om rena funktionskrav men också om rumsskapande egenskaper. Ljuset kan visa hur en plats ska användas och påbjuda att människor ska röra och bete sig på ett visst sätt. En stark belysning från hög höjd anger kanske att platsen främst är nyttjas för trafikändamål och lockar till högre hastighet medan ett svagare ljus på en lägre höjd anger ett mindre sammanhang där andra regler gäller. Ett torg eller en plats har ofta en samlad karaktär medan vägar och gator kan förändras utmed sin sträckning. Utmed gator bör ljussättningen följa gatans karaktär och vid behov förändras längs sträckningen. Handelsstråk Handelsstråket har en stark stadskaraktär med butiker, affärer och restauranger. Utmed stråket finns stora krav på dekorativa aspekter av det funktionella ljuset. Ljussättningen bör vara rumsskapande och armaturer och stolpar ska väljas både utifrån ljusegenskaper och deras estetiska utformning. En låg stolphöjd (3-6 meter) och Skyltfönster, Köpmansgatan 19

18 en ljuskälla med vitt ljus och god färgåtergivning ska eftersträvas. Exempel på handelsstråk är Köpmansgatan och delar av Storgatan. Kyrkplatsen Torg och platser Torg och platser skall ljussättas utifrån deras användning och karaktär, så att ljuset visar på kvaliteter och funktioner. Förutom ett estetiskt uttryck som stämmer med övrig utforming skall även placeringen av armaturerna stämma med platsens logik, så att belysningen visar på platsens egen struktur och hur staden runt omkring ansluter till den. Ljuskällans höjd skall vara anpassad till platsens skala och omkringliggande byggnaders höjder. Havet Närheten till havet är kännetecknande för Höganäs och kontakten med havet skall därför särskilt värnas om när man planerar belysning. För att möjliggöra utblick över havet skall belysning nära kusten planeras speciellt varsamt, då ett för högt placerat och felriktat eller bländande ljus gör det svårt att se ut över havet. Grundprincipen är att armaturer skall placeras på landsidan av gångstråk och vägar, så att man har ljuskällan bakom sig när man befinner sig på gångvägen och ser ut över havet. Ljuskällan bör också sitta lågt för att framförallt belysa Utsikt från gång- och cykelvägen i hamnen. 20

19 gångstråkets yta, så att det är säkert att gå utan att bli bländad. Det kan dock vara motiverat att på vissa ställen sätta belysningen på en högre höjd, så att området kring gångbanan belyses av trygghetsskäl. Här får avvägningar mellan de olika aspekterna göras för respektive plats. En högt placerad ljuskälla ger funktionsljus men gör det svårt att se ut över havet. Hamnen Kulturhistoriskt värdefulla miljöer Ljussättning ska ta hänsyn till kulturhistoriska aspekter. Det kan röra sig om olika typer av hänsyn, t.ex. armaturens utseende, på vilken höjd ljuskällan sitter, vilken ljuskälla man väljer avseende färgtemperatur och färgåtergivning eller hur ljuset är riktat. Hur man väljer att behandla olika miljöer måste avgöras från plats till plats, men grundläggande är att kultur historiskt värdefulla miljöer även ljusmässigt skall behandlas varsamt. Utgångspunkten ska vara att man utformar belysning och ljussättning på ett försiktigt och hänsynsfullt sätt och inte förvanskar miljön genom en starkt annorlunda ljusfärg, belyser med en ljuskälla som har dålig färgåtergivning eller använder underbelysning eller släpljus som förändrar byggnaders form eller karaktär. I vissa fall kan det dock vara aktuellt att arbeta mer lekfullt med ljus även på sådana platser i staden, men detta skall då vara väl motiverat och genomtänkt. 21

20 Exemplet Fyrkanten Fyrkanten är en av Höganäs äldre byggander. Idag finns stolparmaturer med ett varmt ljus runt huset. Armaturerna är framförallt till för att ge en funktionell belysning runt huset, men deras mjuka sken lyser även upp det grovhuggna fasadytan på ett fint sätt. Miljön känns välkomnande och trivsam och belysningen fungerar på husets villkor. Exemplet Sagabiografen Sagabiografen är en kulturhistoriskt värdefull byggnad i staden. Då biografhuset endast innehåller verksamheten och dessutom har många blindfönster finns möjlighet att fasadbelysa utan risk att störa boende eller aktivitet. En fasadbelysning är planerad i samband med den fortsatta omgestaltningen av Köpmansgatan. Vid ljussättning av biografen finns två aspekter: Dels är huset en del av Höganäs äldre miljö och man kan finna det lämpligt att belysa bygganden på ett redovisande sätt. Men samtidigt är biografen en av de få kvällsaktiviteterna i staden. Att gå på bio har traditionellt lite av ett magiskt skimmer, man får ta del av världar långt bort från den egna verkligheten innanför biografens väggar. Därför kan man tänka sig att bion lämpar sig för en friare och mer lekfull ljussättning som drar blickarna till sig, symboliserar något annat än ett vanligt hus och för tankarna till andra platser. Den fasadbelysning med ljus underifrån som planerats, kan ge en sådan effekt. Det finns många olika sätt att skapa bra ljussättningar i kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Det viktiga är att man tänker igenom valet av belysning utifrån miljöns karaktär, förutsättningar och användningsområden. Fyrkantens funktionsljus ger samtidigt en dekorativ och stämningsfull fasadbelysning Sagabiografen Parker Höganäs parker används av få människor under dygnets mörka timmar, bortsett från de tillfällen då det förekommer arrangemang. Att parkerna förblir mörka vilopunkter i staden behöver inte vara negativt. De stråk genom parkerna som används som genvägar skall vara belysta så att man kan gå eller cykla efter mörkrets inbrott. För att öka tryggheten kring gångstråken kan den närmaste omgivningen runt gångvägen belysas så att vegetationen inte blir mörk i förhållande till gångbanan. Ljuset skall också falla så att det är möjligt att se ansiktet på mötande. 22

21 Om övriga delar av parkerna skall ljussättas permanent bör ljussättningen kopplas till parkens användning, visa på en sevärdhet eller betona aktiva delar eller stråk. På det viset blir ljuset en naturlig del av stadens struktur och inte en oförklarlig fristående enhet. Vid belysning av grönska skall en ljuskälla med bra färgåtergiving användas. Gång- och cykelväg, Tivoliparken Konstverk Höganäs har satsat mycket på konstverk i staden. Det är en viktig del av stadens profil och konstverken kan lyftas fram i stadsmiljön. En del konstverk lämpar sig att belysa, andra hör samman med sin omgivning och bör inte lyftas fram som solitärer, ett sådant exempel är verket Here and here på Kyrkplatsen. Konstverket Stengodsrelief med bibliska motiv vid Kullagymnasiet 23

22 Vid en planerad ljussättning av ett verk bör konstnären tillfrågas om möjlighet finns. Man bör också tänka igenom på vilket sätt verket ska visas fram. Några konstverk är redan idag ljussatta, som t.ex. Murverket på Gruvtorget och Stengodsrelief med bibliska motiv vid Kulla gymnasiet. Vissa konstverk innehåller belysning som en del av verket, t.ex. Hav möter centrum vid Jefasthuset och Kaptenens gruva i Kaptenens Trädgård. Det är dels viktigt att denna belysning underhålls och sköts så att verken bibehåller sin utformning, men också viktigt att se till att omkringliggande ljus utformas så att effekten av konstverkets egen ljussättning inte förtas. Verket Trygghet får vackra skuggor av befi ntligt gatuljus. Storgatan Bostadsområden Bostadsområden är områden där villor, radhus eller flerfamiljshus dominerar. Ljussättningen syftar till en trygg och säker miljö, utan att det blir överbelyst eller effektbelyst. Spilljus in i bostäder skall i möjligaste mån undvikas. Gatubelysningen skall vara enkel och funktionell från så låg stolpe som möjligt utifrån belysningskrav och säkerhet (3-8 meter). Här ställs lägre krav på stolpens och armaturens estetiska utformning, dock skall hänsyn tas till om miljön är t.ex. kulturhistoriskt värdefull. Exempel på bostadsgator är Tivoligatan och Hjalmars väg. Gång och cykelvägar På gång- och cykelvägar utan biltrafik skall man kunna färdas säkert under dygnets mörka timmar. Belysningen skall vara tillfredställande på själva gång/cykelbanan, men även området närmast stråket kan delvis ljussättas för att upplevas som tryggare. På gång- och cykelvägar nära havet skall även hänsyn till utsiktmöjligheter vägas in när belysningen utformas. Stadsgator Ett stadsgata är en gata vars huvudsakliga karaktär är relaterad till biltrafik, men som ändå har stadsmässiga kvaliteter. Gatan belyses med en enkel armatur och högre stolphöjder kan accepteras (6-12 meter), även om en stolphöjd som är anpassad till omkringliggande hushöjder bör eftersträvas. Betoningen ligger på ett funktionellt ljus, men hänsyn skall även tas till ljusets spridning avseende t.ex. spilljus på omkringliggande fasader. Exempel på stadsgata är Centralgatan och norra delen av Bruksgatan. Stadsgata. Centralgatan 24

23 Genomfartsleder Genomfartsleden är en väg med stark biltrafikskaraktär. Leden belyses från mast eller höga stolpar (8-16 m) och armaturen kan vara av enkelt och funktionellt slag. Högtrycksnatrium används som ljuskälla. Ansvaret för trafikbelysningen hänger samman med skötseln av vägarna och är uppdelat mellan kommunen och Vägverket, där Vägverket har hand om större vägar och kommunen ansvarar inom tätorten. Även om ansvaret är uppdelat bör det föras en diskussion kring vilka master och armaturer som Vägverket respektive kommunen väljer, så att övergångar mellan större vägar och tätorten fungerar och blir logiskt. Exempel på genomfartsled är Höganäsvägen/väg 111. Industriområden Områden med industrier är ofta belysta utifrån bl.a. krav på en säker arbetsmiljö och därför är höga master och starka ljuskällor vanligt. Det är viktigt att sådana områden pga av sin ljusstyrka inte blir alltför dominerande i stadsmiljön. Genom att se till att andra områden som ansluter till industriområdet är ljusmässigt väl planerade kan man undvika att de ter sig mörka i förhållande till den starka belysningen. Det är även möjligt att föra diskussioner med företagen om att släcka eller minska belysningen då verksamhet inte pågår. Höganäsvägen/väg En sammanhållen helhet Funktionellt och dekorativt ljus i samspel Funktionellt och dekorativt ljus skall samspela till en fungerande helhet. Då ny belysning planeras skall den utformas tillsammans med övrig belysning. Det kan innebära att man t.ex. i samband med en ny ljussättning av en plats ser över ett områdes funktionsbelysning eller anpassar det dekorativa ljuset till befintligt funktionsljus, så att helheten fungerar. Utan sådan hänsyn kan de olika belysningarna förta varandra eller förvränga önskat resultat och skapa alltför ljusa områden eller andra oönskade ljuseffekter. Det är viktigt att alltid se helheten i stadsrummet och även titta på andra ljuskällor som påverkar den totala ljusbilden, som t.ex. skyltar, skyltfönster, busskurer, belysning på parkeringsautomater eller portbelysningar. Många gånger tillför dessa ljuskällor stora kvaliteter i stadsrummet och ger en varierad och spännande miljö. Spilljus från t.ex. skyltfönster är ett viktigt inslag i 25

24 Det fi nns många olika ljuskällor i stadsrummet. Köpmansgatan gatubilden. Ett upplyst skyltfönster gör också att många väljer att ta den vägen, dels för att det väcker nyfikenhet men också för att det känns välkomnande och tryggt att röra sig där. Utöver kommunens egen belysning finns det alltid möjlighet att föra en dialog med fastighets- och butiksinnehavare om belysningens utformning. Armaturer och stolpar Det är viktigt att själva armaturen passar in i stadsmiljön, den finns i stadsrummet dygnet runt. I Höganäs finns idag många olika typer av armaturer. Vanligast är olika typer av koffertarmaturer samt en modernare armatur: Victor som är monterad med stolpkrok på sektionsstolpe. Victor står idag bland annat längs större delen av Storgatan, men finns även på många andra platser i staden. Det är en armatur som finns i utföranden med olika spridningsvinklar som passar olika miljöer. Det är också möjligt att montera Victor på olika typer av stolpar, vilket gör den mycket användbar i olika typer av miljöer. Armaturen Victor utgör en bra grund i Höganäs stadsbelysning och vid utbyte av armaturer i stadskärnan skall man som grund välja denna armatur för att ge staden ett samlat uttryck. På speciella platser eller stråk Armaturen Victor med stolpkrok på sektionsstolpe, Storgatan. 26

25 kan det vara motiverat att välja en annan armatur för att skapa en egen karaktär. Exempel på sådana platser som finns i Höganäs idag är Gruvtorget, Kyrkplatsen och Köpmansgatan. I vissa delar av staden kan det vara aktuellt att belysningsmässigt närma sig en äldre miljös utformning. Då är det viktigt att undersöka hur belysning i staden traditionellt sett ut. T.ex. har Höganäs aldrig haft stadsgas, varför armaturer som påminner om gaslyktor bör undvikas. Genom att konsekvent använda ett begränsat antal armaturtyper skapas en logisk och estetiskt samlad helhet. Ett begränsat antal armaturtyper kan också ge också ekonomiska och driftsmässiga fördelar. Stolphöjder Stolphöjden skall anpassas till platsens karaktär och stadsrummets skala i möjligaste mån. Grundprincipen är att en mindre och mer intim plats kräver en lägre stolphöjd, medan en större och mer trafikbetonad plats medger högre stolphöjd. Om det är möjligt utifrån hur stort område ljuset skall belysa, bör inte ljuskällan sitta över takfotshöjd på omkringliggande hus. Placeringen av armaturen bör också anpassas efter träd på platsen, en trädkrona som belyses ovanifrån ger trädet en underlig karaktär och skapar skuggor på marken. Ljusfärg Inom ett område eller en gata bör samma ljusfärg eftersträvas. Om ljuskällor längs en gata byts till en typ av ljuskälla med annan ljusfärg skall man eftersträva att byta samtliga lampor längs gatan vid samma tillfälle. En stolphöjd anpassad till omkringliggande hushöjder. Tivoligatan Två gator med olika ljuskällor: kvicksilverlampa respektive högtrycksnatrium. Skepparegatan och Strandgatan 27

26 4.6 Ljusekonomi och miljöhänsyn Belysning innebär ofta kostsamma installationer. Därför är det viktigt att belysningsplaneringen sker med ett långsiktigt perspektiv, då armaturen med stor sannolikhet kommer att stå länge där den placeras. Driftskostnader för belysning är betydelsefulla och innefattar energikostnader, service och lampbyten. Energieffektivitet är också viktigt utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Den förr så vanliga kvicksilverlampan är på väg bort av bl.a. miljöskäl och ersätts ofta av högtrycksnatrium som också är den ljuskälla som används mest i Höganäs idag. Den har driftsmässiga fördelar med låg energiförbrukning och lång livslängd, men det gula ljuset återger färger dåligt och förändrar karaktären på många material. Träd och grönska blir brunt, färger förvrängs och kontraster suddas ut. Av dessa skäl bör andra ljuskällor övervägas på känsliga eller viktiga platser. Exempel på ljuskällor med vitt ljus och god färgåtergivning är t.ex. metallhalogen eller kompaktlysrör. För att få en säker, trygg, trivsam och estetiskt tilltalande stadsmiljö måste ekonomiska aspekter vägas mot andra mer svårdefinierade viktiga värden. På vår nordliga breddgrad är det under hälften av året mörkt en stor del av dygnet. Stadsrummet ses under dessa månader till stor del utifrån den artificiella belysningen och en god belysningsplanering och bra ljussättning av staden betyder mycket för stadens karaktär och funktioner. En god driftsekonomi är viktigt men samtidigt måste man se till hur ljuset fungerar i stadsrummet. En något mindre energieffektiv ljuskälla som ger stora upplevelsemässiga kvalitetsskillnader, kan kanske försvaras med att ljuset används en mer begränsad del av dygnet. Genom att med större precision välja var vi placerar och riktar ljus kan vi hushålla med energiförbrukningen och ändå få en god ljusmiljö. 28

27 5. Planering av ljussättning 5.1 En medveten strategi Det är till slut ljuset som styr hur en plats upplevs under dygnets mörka timmar och ljussättning bör därför utformas med omsorg. Stadens totala utformning är ett resultat av de enskilda platsernas karaktärer sammantaget och den utformningen bör göras utifrån en medveten strategi. En extern konsult med uppdrag att ljussätta en specifik plats kan inte ha den överblick och helhetssyn som krävs för att staden ljusmässigt skall hänga samman. Med ett övergripande ljussättningsprogram kan ljussättning av enskilda platser inordnas i stadens ljusstruktur och en samlad helhet uppnås. 5.2 Checklista Checklistan är tänkt att kunna användas då man skapar eller beställer en ny ljussättning. Även om man anlitar en extern konsult bör man ha en idé om vad man vill göra och vilket resultat man eftersträvar för att få ut det bästa av samarbetet. Genom att ställa frågorna i checklistan och diskutera dem både inom kommunen och med den som fått ljussättningsuppdraget kan man lättare uppnå ett resultat som både uppfyller önskemålen för den specifika platsen och samtidigt hänger samman med staden som helhet. Platsen Vad är det för plats, vad har den för funktion och karaktär? Hur används den? Är det en plats som ska särskilja sig från staden i övrigt eller ska den smälta in? Hur fungerar den idag, vilka kvaliteter och brister finns? Vilken belysning finns runt omkring? Keramikplatta, hamnen Ljussättningens syfte Varför skall det ljussättas? Vad vill man uppnå? Vem är belysningen till för? Speciella hänsyn Finns speciella hänsyn? Som t.ex. att miljön är kulturhistoriskt känslig eller att platsen har stora krav på ett säkert funktionsljus? 29

28 Balans i stadsrummet Är belysningsnivån och det fokus den belysta platsen får rimlig i förhållande till omgivningens ljusnivåer? Anpassning till omgivningen Hur kommer den nya ljussättningen att fungera med omgivningens belysning? Kan man förbättra eller anpassa befintlig belysning samtidigt? Kanske samordna den nya ljussättningen med armaturbyte på platser runt omkring om det ändå skall göras förr eller senare? Armaturen och ljuskällan Är det viktigt hur armaturerna ser ut? Ska belysningen vara omärklig eller ska det synas att den finns? Kommer armaturerna att vara framträdande i dagsljus? Vilka krav på ljusfärg och färgåtergivning finns? Risker Vilka risker finns? T.ex. bländning, förstörd utsikt, störande ljus in i byggnader genom fönster, risk för skadegörelse, risk för vilseledande ljus? Ekonomi Hur ofta och länge kommer belysningen att vara tänd? Vilka krav på installationskostnader respektive driftsekonomi finns? Vilket serviceintervall är rimligt? En annorlunda belysning vid ett soprum. Jefasthuset 5.3 Provbelys! Det är viktigt att alltid provbelysa. En erfaren ljussättare kan visserligen ofta inom rimliga mått bedöma vad som bör fungera, och olika beräkningsprogram kan ge en fingervisning om vad resultatet troligen blir, men hur ljussättningen konkret kommer att fungera måste utformas genom provbelysning på plats. Det är många faktorer som påverkar hur ljuset ter sig, att lägga tid och kraft på provbelysning kan spara åtskilligt längre fram och inte minst bidra till att bästa möjliga resultat uppnås! 30

29 6. Grundläggande ljusfakta 6.1 Begrepp Ljusflöde Ett mått på hur mycket ljusstrålning en ljuskälla avger. Mäts i lumen (lm). Ljusutbyte Ljuskällans verkningsgrad, dvs förhållandet mellan ljusflödet och ljuskällans elektriska effekt, mäts i lumen per watt (lm/w). Ljusstyrka Hur stort ljusflödet är i en viss riktning. Mäts i Candela (cd). Belysningsstyrka Ett mått på hur stort ljusflöde som träffar en viss yta. Mäts i lux, dvs lumen per kvadratmeter (lm/m2). Måttet tar inte hänsyn till hur mycket olika material reflekterar utan mäter endast mängden tillfört ljus. Luminans Tar hänsyn till både hur mycket ljus som tillförs och hur detta reflekteras. Uttrycks i candela per kvadratmeter (cd/m2). Färgtemperatur Färgtemperatur mäts i Kelvin (K) och beskriver ljusets färgton. En vanlig glödlampa har en färgtemperatur på ca 2700 K medan en ljuskälla med dagsljuskaraktär ligger på ca 6000 K. Färgåtergivning Färgåtergivning anges genom Ra-index, vilket berättar om kvaliteten på färgåtergivningen från en ljuskälla. Ra=100 utgår från dagsljusets färgåtergivningsegenskaper och innebär perfekt färgåtergivning. Både färgtemperatur och färgåtergivning måste vara lika för att man skall kunna jämföra ljuskällor. En ljuskälla kan ha samma färgåtergivning men olika färgtemperatur och därmed återge färger olika. T.ex. har dagsljus och glödlampor samma färgåtergivning (Ra=100) men eftersom de har olika färgtemperatur återger de färger på helt olika sätt. 31

30 6.2 Ljuskällor för utomhusbruk I valet av ljuskälla är det framförallt fyra faktorer som spelar in: ljusutbyte, livslängd, ljusfärg och färgåtergivning. Glödljus Glödlampor -den vanligaste lamptypen, finns i väldigt många olika utföranden, vitt till gulvitt ljus, mycket lågt ljusutbyte, kort livslängd, mycket god färgåtergivning Halogenglödlampor -liknande egenskaper som glödlampan, men har något bättre ljusutbyte och ett vitare ljus, lampan innehåller halogengas som förlänger livslängden upp till medelgod livslängd Urladdningslampor Lågtryckslampor Lysrör -högt ljusutbyte, lång livslängd, finns med olika ljusfärg och har från dålig till mycket god färgåtergivning Kompaktlysrör och lysrörslampor Kompaktlysrör används i lysrörsarmaturer medan lysrörslampan är en glödlampsersättare som kan användas i en vanlig armatur. -medelhögt ljusutbyte, medellång livslängd, finns med olika ljusfärg och har medelgod färgåtergivning Lågtrycksnatrium -mycket högt ljusutbyte, lång livslängd, monokromatiskt gult ljus med nästintill obefintlig färgåtergivning Högtryckslampor Kvicksilver -medelhögt ljusutbyte, lång livslängd, kall ljusfärg och dålig färgåtergivning Högtrycksnatrium-högt ljusutbyte, lång livslängd, gul ljusfärg, dålig färgåtergivning Metallhalogen -medelhögt till högt ljusutbyte, medellång till lång livslängd, vitt ljus, god till mycket god färgåtergivning Lysdioder -lågt till medelhögt ljusutbyte, mycket lång livslängd, finns med olika ljusfärger, medelgod till god färgåtergivning 32

31 Ljuskälla Ljusutbyte Livslängd Färgtemperatur Ra-index Glödlampor lm/w 1000 h 2700 K 100 Halogenglödlampor lm/w h K 100 Lysrör lm/w h 2700, 3000, 3500, 4000, K 50-60, 80-85, Kompaktlysrör lm/w h K 82 Lysrörslampor lm/w h 2700 K 82 Lågtrycksnatrium 200 lm/w h 1800 K 0 Kvicksilverlampor 60 lm/w h 3300, 3800 K Högtrycksnatrium lm/w h 2000 K Metallhalogen lm/w h K Lysdioder lm/w h 2700, 3300, 4700, 5400, 6500 K Några vanliga armaturtyper Armaturer kan ha olika utformning för olika ändamål. Nedan följer några vanliga armaturtyper för utomhusbruk. Koffertarmatur Vanlig som väg- och gatubelysning, sprider ljuset nedåt och utåt. Beroende på hur reflektor och glas är utformat sprider armaturen ljuset olika. Koffertarmatur med kupa......och med planglas Globarmatur Vanlig i park- och torgmiljö. Armaturen sprider ljuset runt om hela globen och finns oavskärmad med en kupa av klarglas eller med opalglas. Det förekommer även armaturer med kupa av klarglas men där ljuskällan inuti kupan är avskärmad. 33

32 Globarmatur med klarglas och avskärmad ljuskälla Armatur av Albertslund-typ En typ av armatur där ljuskällan är avskärmad så att ljuset strålar både direkt nedåt och uppåt där det åter reflekteras ned som ett mjukare ljus. Armatur av Albetslund-typ Armatur som reflekterar ned ljus En typ av armatur där ljuskällan sitter dold och lyser uppåt mot en yta, ljuset reflekteras ned och sprids mjukt nedåt/utåt. Armatur som refl ekterar ned ljus 34

33 Spotlight Används där man vill belysa ett mindre område med direkt ljus. Det finns många olika typer av spotlightarmaturer med olika spridningsvinklar. Fem spotlights monterade på mast Flodljus En armatur som används där man vill ha direkt ljus inom ett bestämt större område, som t.ex. en vägg eller en stor parkeringsplats. En variant av mindre flodljus används ofta för att t.ex. belysa skyltar. Mindre fl odljusarmatur som belyser skylt Pollare Låga stolpar med ljuskällan placerad upp till ca en meter över mark. Det finns många olika typer av pollare som sprider ljus på olika sätt. Två typer av pollare 35

34 Källförteckning Litteratur Alingsås Ljusguide, Råd och riktlinjer för ljussättning i Alingsås tätorter. Alingsås Plan och Bygg, antagen Belysningsstrategi för offentlig belysning inom Sundsvalls Kommun. Vägavdelningen, Sundsvalls kommun, Carlsson, Maria, Studie i exteriör belysning med tillämpning på Bokenäs, Volvos fritids- och konferensby. Examensarbete, Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet, Ultuna Cras, Inga-Lill, Utomhusljus, Ljuset, rummet och människan. Utomhusbelysning och dess inverkan på upplevelsen av platser. Examensarbete, Institutionen för landskapsplanering, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp, 1994 Liljefors, Anders och Ejhed, Jan, Bättre belysning. Statens råd för byggnadsforskning, 1990 Ljusa idéer, förslag till belysningsprinciper för Alingsås. Kommunledningskontoret, Alingsås kommun, 2001 Natten i byens lys, Forslag til en belysningsstrategi for Köbenhavn. Teknik- och Miljöforvaltningen, Köbenhavn Kommune, 2007 Selmer, Erik och Selberg, Knut, Gatelys i Trondheim, Valg, bruk og utplasseringsprinsipper for gatelysudstyr i Trondheim Midtby. Trondheim Kommune, Statens Vegvesen Sör-Tröndelag, Norge van Santen, Christa, Light Zone City, Light planning in the urban context. Birkhäuser, 2006 Stadens ljus, Malmö stadsmiljöprogram. Malmö stadsbyggnadskontor och Gatukontoret Malmö, 1998 Stadens möblering, Handbok. Kungälvs kommun, antagen Stadsmiljöprogram för Sundsvalls stenstad. Stadsbyggnadskontoret, Sundsvalls kommun, 2002 Starby, Lars, En bok om belysning. Ljuskultur, 2003 Starby, Lars, Utomhusbelysning. AB Svensk Byggtjänst,