Hagastaden imorgon Promenadstråkets möte med Norrtull >> Till höger syns den nya tornbygg naden på Bellmansterrassen hagastaden imorgon 18 Den nya Hagastaden, på Stockholms sida mellan Vasastaden och Karolinska, kommer att spela en viktig roll i Stockholms regionala utveckling. Genom det nya området stärks den centrala stadskärnan, när den får växa ut över den traditionella innerstadens gränser och förenas med stadsbebyggelsen närmast utanför. Sammanlänkningen mellan Solna och Stockholm innebär att viktiga forskningsinstitutioner kommer att ingå i innerstadens urbana struktur och bidra till en dynamisk utveckling både regionalt och lokalt. Förändringarna kommer även att bidra till att integrationen i öst - västlig riktning kommer att förstärkas inom Vetenskapsstaden. Stockholms Universitet, kth och ki utgör del av Vetenskapsstaden med 50 000 studenter och 6 000 forskare. Stockholmsregionen har här en unik möjlighet att utveckla kunskaps - och forskningsmiljöer som både relaterar till staden med dess urbana kvaliteter och till nationalstadsparken med sina vetenskapliga traditioner samt natur - och kulturvärden. Intressanta forskningsfält öppnar sig i gränsområden mellan traditionella akademier. Hagastaden, Karolinska Institutet och det nya universitetssjukhuset kommer att integreras i innerstadens stadsstruktur. Boende, kultur och service samt forskning, undervisning, vård och företagande skapar en attraktiv, trygg och levande stadsmiljö under dygnets alla timmar. Vård, utbildning och forskning blir viktiga delar i den framtida kunskapsstaden som är väl integrerad i en levande stadsmiljö. I gränslandet mellan den historiska stadens intensitet och Hagaparkens gröna lugn, kommer Vasastaden att växa. Ytterligare en unik möjlighet i Stockholms utveckling kan förverkligas när Vasastaden växer norrut. Den nya Hagastaden på Stockholms sida mellan Vasastaden och Haga
Stadsbyggnadsprinciper stadsbyggnadsprinciper stadens mönster 20 Stockholms stadsplan från 1600 - talet har givit malmarna bestämda riktningar. Vasastadens gator följer den vinkel som har utstakats av axeln Drottninggatan Norrtullsgatan. Bebyggelsens höjd och täthet ökade successivt för att nå sin kulmen kring förra sekelskiftet. Stadens bebyggelsefront hade då nått fram till Karlbergsvägen och Vanadisvägen. Under 1900 - talets början ändrades emellertid stadsplaneidealet, från det regelbundna rutnätet till ett mönster som kunde hanteras mer fritt. I Röda Bergsområdet, som byggdes strax därefter, är kvarteren oregelbundna, gårdarna obebyggda och bebyggelsen lägre. Etableringen av godsbangården på 1920-talet kom att påverka mönstret längs Norra Stationsgatan. Stora kompakta industrikvarter byggdes för att skärma av stationsområdet från bostadsbebyggelsen och stadsdelens huvudgator riktades om diagonalt mot Norrtull och Torsplan. Således bröts Norrmalms konsekventa nord-sydliga gatusträckning, förutom i Hälsingegatan och Dalagatan som förlängdes ända ned till Norra Stationsområdet. Vasastadens klassiska nord - sydliga riktning tas nu än en gång som utgångspunkt när innerstaden expanderar norrut över Hagastaden och gator, gränder och parker dras över Värtabanans tunnelrör och Norra länken. Gatustråken fortsätter norrut och förenas med stadsmönstret på Karolinska området, ända bort mot det öppna landskapet. Genom en konsekvent förlängning av det klassiska stadsbyggnadsmönstret i nord - sydlig riktning blir Hagastaden en integrerad del av Vasastaden. Den nya stadsdelen kommer att växa fram längs fyra bärande axlar. I väster möter Torsgatan Solnavägen, i öster pekar Norrtullsgatan mot Norrtull och däremellan knyter Hälsingegatan och Dalagatan samman Vasastaden med Karolinska. Områdets kompositionsaxlar Vasastadens klassiska nord - sydliga riktning Röda bergsområdets oregelbundna kvartersmönster
Vasastaden utvidgas över stationsområdet och förenas med Hagaparken >> Norrtullsgatans raka gaturum Tre liljors krökta gaturum 21
Stadsbyggnadsprinciper << Stenstadens karaktäristiska svängda front vid Roslagstull Stenstadens nya front vid Hagaparken >> 22 stadens gränser Under 1800 - talets slut anlades runt Stockholms innerstad breda esplanader som skulle avsluta stenstadens täta kvarter. Esplanadsystemet har inte kunnat fullbordas kring Vasastaden på grund av stationsområdets etablering. Den aktuella utvidgningen av stenstaden ger emellertid en unik möjlighet att förverkliga denna stockholmska stadsplanevision. Valhallavägens trädallé kan förlängas västerut utmed den historiska tullgränsen vid Norrtull och föras vidare mot Karlbergs slottspark. Det nya områdets bärande motiv i öst - västlig riktning blir således Hagaesplanaden ett grönt bälte som vidgas till ett långsträckt parkrum. En ny stadsfront kommer att markera stenstadens norra gräns, där de historiska tullhusen behåller sitt ursprungliga läge och erinrar om platsens historia. Stenstadens nuvarande stadsfront som idag löper längs Norra Stationsgatan kommer att tydliggöra den historiska stadsgränsen som både förenar Vasastaden med Norra Station och markerar den ursprungliga fronten. Gatan omvandlas till en grön boulevard som löper i en bågrörelse från Sveaplan till Karlberg. topografin, parklandskapet och stadsfrontens linjer Mötet mellan den nya stadsdelen och parklandskapet har stor betydelse för helhetsupplevelsen. Det bärande motivet för gestaltningen av den nya entrén är ambitionen att låta Hagaparkens böljande landskap nå den nya stadsfronten. Stenstadens karaktäristiskt svängda fronter vid Karlberg och Roslagstull har inspirerat till en ny stadsfront formad som en långsträckt S - kurva mellan Bellevue och Karlberg. Vid Norrtull dras frontlinjen söder om tullhusparet för att därefter göra en sväng upp mot banvallen. Parklandskapets och stadsfrontens svängda linjer samverkar och i den föreslagna kuperade terrängen skapas ett nytt stadslandskap. Gävlegatan utgör en höjdrygg för hela Hagastaden, varifrån topografin sluttar mot både öster och väster. Bortom Norrtull stiger åter terrängen till banvallens nivå för att möjliggöra en utblick över Brunnsviken. Bakom Wenner - Gren Center sjunker terrängen ånyo för att möta Hagaparkens befintliga entré. Hushöjderna understryker topografins rörelse, vilket innebär att den nya fronten vid Norrtull hålls låg för att sedan successivt växa mot Gävlegatans nivå. Undantagen görs för bebyggelsen på den så kallade Bellmansterrassen där ett torn bryter igenom stadssilhuetten vid infarten till Stockholm samt vid Torsplan där ett tornpar markerar den historiska tullgränsen. riksintressen Stockholms innerstad och dess front är av riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresset sträcker sig från Karlbergs slott och norrut mot kommungränsen, för att sedan förenas med riksintresset för Nationalstadsparken. Hagastadens nya stadsfront kommer att ligga något närmare Nationalstadsparken än den nuvarande och förändrar marginellt stadssilhuetten från både Hagaparken och Uppsalavägen. Detta har studerats ingående med hänsyn till hur landskapsbilden kan uppfattas från Nationalstadsparken. Den nya bebyggelsens höjd har således anpassats till stenstadens skala för att upplevelsen av stadssilhuetten på långt håll ska förbli väl förankrad i platsens historiska karaktär. På den s.k. bensinstationstomten vid Haga ansluter den nya bebyggelsens skala till Wenner - Gren Centers lägre bebyggelse. Härigenom förmedlas övergången successivt till den nya bebyggelsefronten längs Sveavägen och Norra Stationsparken. Sett från norr sträcker sig den nya bebyggelsen från Wenner - Gren Center, förbi Norrtull, för att sedan försvinna bakom Karolinskaberget. Ett tornmotiv bryter av silhuettens horisontella linjer i väster och markerar Norrtullsportens högra flank. Platsen för tornet är medvetet vald, diskret placerad vid sidan av vägen och understödd av Karolinskabergets höjd. Nationalstadsparken regleras i miljöbalken 4 kap 7. Detta innebär att ny bebyggelse och nya anläggningar endast får komma till stånd och andra åtgärder bara vidtas om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur - och kulturvärden skadas. Ett mindre område vid Norrtull, den så kallade bensinstationstomten, utgör en del av Nationalstadsparken och ingår i planområdet. Området betraktas som redan ianspråktagen mark då platsen rymde bensinstation och parkeringsplats när Nationalstadsparken klassades som riksintresse. Detta område har dels redovisats i den fördjupade översiktsplanen för Karolinska Norra Station, dels i den fördjupande översiktsplanen för Stockholms del av Nationalstadsparken. Genom planområdets norra del löper Norralä nken /e 4 /e 20 och Värtabanan som är av riksintresse för kommunikation. Dessa kommunikationsstråk har integrerats funktionellt och topografiskt i den nya stadsdelen.
23
Norra Stationsparkens öst-västliga axel Norrtull Norra Stationsgatan Norra Stationsparkens nord-sydliga axel Torsplan och Solnavägen Nord - sydliga gator stadsplanegestaltning 24 Parkoas i Paris, Buttes - Chaumont det offentliga rummet Att fullfölja innerstadens humanistiska stadsbyggnadstradition, där det offentliga rummets betydelse ges högsta prioritet, är en bärande utgångspunkt. Utifrån stadsdelens topografiska förutsättningar och historia planeras en ny omfattande stadsstruktur. All bebyggelse gestaltas utifrån en gemensam urban kod som säkerställer samspelet i hela området. Utvidgning av stenstaden över Norra Stationsområdet förutsätter att innerstadens offentliga rum på ett naturligt sätt kan ingå i den nya stadsdelen. Det gäller såväl Vasastadens klassiska gatusträckningar som park - och torgrum. Entréplatserna som även fortsättningsvis kommer att annonsera huvudstadens gräns mot norr ges en tydlig rumslig utformning som anknyter till platsens historia. En spännande kombination av rörelse och vila kommer att prägla dessa viktiga urbana scener. I den moderna staden måste bilen integreras och ges utrymme, men det bör göras så att fotgängarna respekteras och det offentliga rummets tydliga form upprätthålls. Den täta stadens struktur ger levande park - och gatustråk. Med närhet till skola och grönområden kan barnen själva röra sig i stadsdelen. Utformningen av gaturummet ska därför stärka tryggheten, men inte på bekostnad av tillgänglighet och öppenhet. Säkra gator och torg måste också bjuda på en intressant upplevelse. Gatu - och parkstrukturen ansluter till Vasastadens rutnät. Alla gator och stråk är genomgående och öppna för allmänheten men gestaltats individuellt utifrån dess specifika läge och topografi. Flera gatutyper före kommer, krökta, raka, öppna för utblickar eller avslutade med fondmotiv. En sammanhållen och omväxlande stadsbild uppnås genom byggnadernas rytmiserande fasader med tydliga och högresta entréer. Den informella karaktären gör stadsrummen trivsamma och de enskilda gatornas unika uttryck skapar hemkänsla. Den befintliga bebyggelsen längs Norra Stationsgatan präglas av storskalighet och saknar bostadskvarterets karaktäristiska urbana rytm och kod. Detsamma gäller Karolinska i norr om kommungränsen som präglas av storskaliga vårdinstitutioner. För att sammanfläta dessa strukturer föreslås en finmaskig stadsväv på ömse sidor om Norra Stationsparken, med smala kvarter som ökar flödet och därigenom bildar en kapillärfog mellan norr och söder. Parker och innergårdar är viktiga delar i den täta urbana stadsdelen och samverkar i mötet mellan det intimt privata och det storslaget offentliga. Området kommer att vara rikt försörjt med parker. Den nästan en halv kilometer långa Norra Stationsparken säkerställer de boendes behov av det öppna rummet i omedelbar närhet till bostaden. Strax norr om området ligger dessutom sjukhusparken på Karolinska, med sin lummiga grönska. I både öster och väster omgärdas stadsdelen av stora sammanhängande grönområden, Karlberg och Haga, dit kommunikationerna kommer att förbättras. Den nya mötesplatsen vid Gävlegatan, med utsikt över Norra Stationsparken >>
25
26 norra stationsparken den östvästliga axeln Norra Stationsparken utgör en huvudlänk i den gröna krans som omsluter stenstaden. Parken har formen av ett kors, i öst-västlig riktning förenar den Hagaparken med Karlberg, i nord-sydlig riktning förbinder den Vasastaden med den gamla sjukhusparken på Karolinska. Den öst-västliga axeln präglas av Hagastadens sluttande topografi mot Hagaparken och Norrtull i öster, vilket också är parkens främsta visuella kvalitet. Gestaltningen ska utgå från den rumsliga kontinuiteten som binder samman kontakterna med Hagaparken. Dess rum präglas av den dubbla funktionen som både kommunikationsrum för gång - och cykeltrafik i östvästlig riktning samt uppehållsrum för boende och verksamma i området. Parken är en mötesplats med möjligheter till rekreation, serveringar och barnlek. Rummet karaktäriseras av lummig inramning med inslag av vattenspeglar, bersåer och planteringar. Ambitionen är att behandla stadsdelens gröna rum som Hagaparkens utlöpare. Genom en kontinuerlig lutning mot Norrtull och Hagas öppna landskap i öster skapas en visuell kontakt som minskar distansen och förenar de olika gröna rummen. Parkrummets arkitektoniska fokus i väster utgörs av en fondbyggnad. Här från områdets högsta punkt finns det förutsättningar att överblicka hela parkrummet mot öster. En trivsam mötesplats mellan den nya gallerian vid Torsplan och det nya sjukhuset i Solna för både boende och arbetande. Norra Stationsparkens öst-västliga axel västerut Sektion B - B (se plan sid 29)
Norra Stationsparkens öst-västliga axel österut Sektion C - C (se plan sid 29) 27
norra stationsparken den nordsydliga axeln I Hälsingegatans förlängning vidgas gaturummet till ett klassiskt grönt torgrum, den så kallade Norra Stationsparkens nordsydliga axel. Parkens främsta tillgång är dess generösa mått, sydvända sluttning och i dess mitt det betydelsefulla mötet med Norra Stationsparkens östvästliga axel. Härigenom får parken den viktiga rollen att strukturera och hålla samman området som helhet samt utgöra en central mötesplats i stadsdelen. Det vackra Apotekshuset på Norra Stationsgatan blir dess södra fond och en länk till Vasastaden. En viss genomfartstrafik i nordsydlig riktning samt bussförbindelser upp mot östra Karolinska skapar förutsättning för detaljhandelsetableringar. 28 Norra Stationsparken nord-sydliga axel i Hälsingegatans förlängning norrut, med Karolinska sjukhusparken i fonden.
norrtull Norrtull gestaltas som en del i ett böljande parklandskap och bildar en skål med lågpunkten i mitten under järnvägsbron. Den nya platsen gestaltas utifrån den historiska axeln mot tullhusparet som återigen träder fram i stadsbilden. Här möter även stenstadens front Hagaparkens grönska. Sambanden med Hagaparken förstärks av Norra Stationsparkens sluttning och parkens närhet framhävs i Norrtulls karaktär, där trafikens närvaro medvetet dämpas i gestaltningen av det gröna lummiga rummet. Norrtullsplatsens arkitektoniska fokus riktas mot tullhusen, vilka ramas in av det cirkulära rummet. Det är av stor betydelse att trafikbelysningen inte förtar den parkmässiga karaktären. Norrtullsporten är tänkt som en stjärnplats där Uppsalavägen möter Sankt Eriksgatan och Sveavägen. Centralt över platsen passerar Värtabanan på en ny bro, som med sina tätt placerade stöd för tankarna till en klassisk akvedukt. Strax söder därom anläggs en gång- och cykelbro som förbinder Hagastaden med Bellvue och Haga. Väster om Norrtullsporten, ovanför tunnelpåslag, anläggs en högt belägen utsiktsplats, den så kallade Bellmansterrassen med utblickar både mot Haga och mot tullhusparet. Här vid Norrtulls entré till Stockholm föreslås det 70 meter höga tornet på Bellmansterrassen. Tillsammans med Wenner-Gren Center gestaltas en stadssilhuett som förstärker den nya entrén till huvudstaden. Den befintliga banvallens barriäreffekter öster om Norrtull minskas avsevärt när den så kallade bensinstationstomten lyfts upp. Därigenom skapas ytterligare en möjlighet till utblickar norrut. Norrtullsplatsen omgärdas av terrasser som tar upp terrängens nivåskillnader och kan erbjuda trivsamma sittplatser. Den nya stadsfronten vid Norrtull 29
torsplan och solnavägen Solnavägen möter idag den historiska stenstaden vid Torsplan. Utbyggnaden av Hagastaden innebär att stadsfronten förflyttas norrut mot kommungränsen och det nya Hagaplan. Härifrån nås porten till Karolinska Institutet och här ska det nya Universitetssjukhuset byggas norr om kommungränsen. Solnavägens karaktär förändras från en landsväg till en trädplanterad stadsgata som förbinder Stockholms innerstad med Solna centrum. Vid stadens gamla frontlinje på Torsplan skapas Hagastadens kommersiella centrum. Den historiska stadsgränsen längs Norra Stationsgatan ges en kraftfull markering då stenstaden utvidgas över Norra Stationsområdet. Solnavägens fond markeras med tornparet Tors Torn. Här möts sex gaturum och hit förläggs den södra uppgången från den nya tunnelbanestationen. Den nya gallerian leder gångtrafikströmmar diagonalt norrut genom kvarteret till Norra Stationsparken och vidare till det nya sjukhuset på Karolinska. 30 Den nya Solnavägen söderut med Tors Torn i fonden
Tors Torn sett från Torsgatan Solnavägen möter Torsplan 31
norra stationsgatan Norra Stationsgatan har med sin genomfartstrafik och sina tunnelbaneuppgångar vid Torsplan goda förutsättningar att vara områdets främsta kommersiella korso. Gestaltningen understryker kransgatans boulevardkaraktär med trädplanteringar som erinrar om stadens gamla stadsfront. Stadsrummets norra sida gestaltas som en flack båge som i ett enda svep förenar ett helt stadsparti mellan Sveaplan och Karlbergsvägen. Dess främsta uppgift är att länka samman Vasastadens historia med det nya området. Norra Stationsgatans karaktär kommer att präglas av det nya tornparet, vars skala och arkitektur förändrar gatans nuvarande industriella prägel. 32 Den historiska tullgränsen markeras med det nya tornparet Tors Torn vid Torsplan