1 REUMATOLOGKLINIKEN/ Osteoporosenheten Falu lasarett 791 82 FALUN FRAMTIDSPLAN Hälso- och Sjukvård Dalarna REUMATOLOGI Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper/tillstånd som remitteras till högspecialiserad vård? Är det någon av dessa diagnosgrupper/tillstånd som bör tas hem? Reumatologkliniken i Dalarna har hög medicinsk kompetens. Flexibelt/effektivt arbetssätt samt utbrett nationellt nätverk (flera medarbetare på Reumatologkliniken deltar i nationella uppdrag) medför att Högspec sällan nyttjas. Behov av högspecialiserad vård uppstår när vi har patienter med svår vaskulit-sjukdom ( CNS-engagemang, multipla organmanifestationer med sviktande funktion och därmed livshotande tillstånd) eller mycket svårt sjuk patient där diagnosbilden inte riktigt är klar men där inflammatorisk sjukdom är en diff diagnos. Sällsynt förekommande att vi behöver hjälp av specialistkunskaper på region-nivå. Viktigt i diskussion kring Högspec vård gäller samtliga specialistenheter: : Hur kan vi ha bättre koll (på vårdplaneringen) på den patient som vårdas inom Högspec-vård? En central fråga som borde diskuteras mellan ledning och regionsjukhus. Förslag: Specialistkliniker deltar mer aktivt i vårdplanering kring patienten som befinner sig på Högspecvård. Kan tydliggöra planerade utredningar under pågående vårdtid. Som det är nu, så ser vi först i slutanteckningen vilka utredningar som utförts under högspec-vården. Inte sällan innefattar det åtgärder som vi själva kan klara. Att vara delaktig i vårdplanering medför förhöjd medicinsk kompetens för länssjukhus samt en möjlighet att kunna kontrollera kostnader som högspec-vården medför. För att få detta att fungera, så bör det finnas struktur- förutsättningar. Hur skulle en sådan samordning med regionsjukhus se ut? Möjlighet till videokonferenser på egen enhet tex? Rapporteringar? Etc. Struktur, samverkan Finns det, nya eller befintliga, områden där medicinsk-teknoloigsk utveckling medför behov av att koncentrera vårdinsatserna alternativt strukturförändringar alternativt samverka över länsgränserna? Medicinsk utveckling/forskning inom Reumatologin har varit framgångsrik. Oklara inflammatoriska tillstånd kan nu snabbare diagnostiseras och erbjudas allt effektivare behandlingar. Positiva effekter är att risken att utveckla besvärliga funktionshinder pga ledförändringar har kraftigt minskat. Långtidssjukskrivningar och
antalet förtidspensioneringar har minskat. Minskat behovet av reumakirurgiska åtgärder. Kostnaderna för läkemedel har istället ökat kraftigt. Ökad invandring gör att tidigare ovanliga reumatiska inflammatoriska sjukdomar i Sverige kan komma att öka (tex MbBehcet) Reumatologkliniken i Falun kan i sin effektiva organisation idag erbjuda visst stöd för patienter från omkringliggande landsting, i såväl öppenvård, slutenvård, rehabilitering som osteoporosverksamhet. Reumatologin har inte något större behov av medicinsk teknisk utrustning, dock är ultraljudsundersökning av leder något som är på fram-marsch där det ev kan uppstå behov av sådan apparat på Reumatologmottagning inom en 5-årsperiod. Osteoporosenheten som finns på Reumatologkliniken har en DEXA-mätare, enda i länet. Hur bör vården/vårdprocesserna strukturellt eller av andra anledningar organiseras annorlunda än idag? Skickliga medarbetare på Reumatologkliniken med oerhört stort intresse för patienter med reumatisk sjukdom, i kombination med intresse för organisatoriska frågor har med kraft och energi genom många år arbetat för en välfungerande Reumatologklinik i Dalarna. Kliniken ligger i framkant i Sverige när det gäller god effektiv organisation av en Reumatologklinik. Vi efterfrågas som föredragshållare kring vårt arbetssätt och goda kontroll utifrån olika aspekter på nationella Reumatologmöten i stort sett årligen. En mycket välfungerande klinik, med god arbetsmiljö, gott omhändertagande och hög trivsel. Vi kan redovisa kvalitetsmått och har inga besvärande köer och väntetider. Verksamheten har anpassats utefter patienternas behov genom nya arbetssätt. Medarbetarna har flertal nationella uppdrag för Reumatologi i Sverige. Starkt forskarintresse finns på kliniken med doktorand och nu en färdig avhandling som resultat av en mycket välfungerande organisation på länssjukhus-nivå. Närheten i lokaler varit en mycket viktig bidragande orsak till /förutsättning för att vi lyckas nå goda resultat. För ytterligare smidighet i systemet så skulle man önska närmare ( intresse-mässigt/ev lokalmässigt..) samarbete med Ekonom, HR-personal och IT.IT-stöd är oerhört viktigt, och stödet måste finnas utifrån vårdens behov. Vi måste få ut-data ur datasystemen, som för oss är viktiga.det är för mycket svårigheter, köra i väggen när man behöver statistik-hjälp. Lyckligtvis finns denna kompetens inom klinikens egna läkargrupp, en stor framgångsfaktor för oss! Bra om administratörer deltar i verksamheten mer aktivt, för att få kunskap om verksamheten. Skulle underlätta/effektivisera samarbete med högre ledning, tex relevant statistik, bokslut etc. Hälso-och Sjukvården måste mäta rätt saker, frångå gamla tankesätt där man delar in vården i stuprör (slutenvård,öppenvård, beräkningar av vårddagar, vårdtid etc). Det blir ett teoretiskt sätt att tänka som inte alltid stämmer med den dynamiska verkligheten runt patienterna. Detta sätt att tänka kan förhindra en flexibel effektiv utveckling. På vilket sätt kan ett processorienterat arbetssätt ge systemeffekter avseende patientnytta, effektivt resursutnyttjande samt utveckling? Stor fråga! Skulle behöva förtydligas. För patientens skull, så är det troligen att föredra ett processorienterat arbetssätt. Bedömningen är att det är så vi arbetar på kliniken. Beskriv vilka koncept för stora patientgrupper som bör användas och vilken ambitionsnivå för vårdkedjan som är önskvärd För Reumatologins stora patientgrupper är det en styrka att specialistkompetensen är enade och jobbar ihop nationellt och att arbete hela tiden pågår kring Vårdprogram / Nationella Riktlinjer. Reumatologin har flera 2
sådana projekt nationellt kring diagnos-grupper, behandlingsriktlinjer, risk-faktorer etc. Detta arbete pågår multi-professionellt inom Reumatologi. Viktigt att följa upp att riktlinjerna i möjligaste mån efterföljs. Att fortsätta ha hög täckningsgrad i våra Nationella Register för att kunna jämföra olika enheter. Viktigt att sådana frågor ges möjlighet att diskuteras i nationella möten inom professionen. Ambitionsnivån för vårdkedjan bör sträcka sig till att vi ska hantera de patienter där man som specialist kan göra bäst nytta, och att samarbete med Primärvård kring multisjuka (det vill säga där patienter också har flera diagnoser) Slutenvård kontra öppenvård hur ser utvecklingen ut? Bedöm också konsekvenserna! Utvecklingen har vi redan sett inom Reumatologin, att Öppenvården expanderar och slutenvården minskar. Vi tror att vi nu nått en nivå som är optimal, (5 sängplatser för Dalarnas län). Konceptet att få det att fungera inom verksamheten är att integrera slutenvård/öppenvård både vad gäller personalfördelning och patientflöde. Det är inte effektivt att med statistik och personalfördelning dela in en verksamhet i olika stuprör som slutenvård/öppenvård/dagvård etc. Patienterna kommer till Reumatologkliniken och ska tas omhand i ett flöde, med kompetent personal som kan jobba inom alla klinikens verksamheter oavsett om det är slutenvård eller inte. (Kanske behöver en pat ligga inne en halv dag, eller 13 timmar etc. Vi måste ha en flexibel organisation och använda vår kompetenta personal och sängplatser på ett flexibelt sätt utan att vara låsta i dessa stuprör. Ökat ledningsstöd för nya arbetssätt. Närhet i lokaler är en förutsättning för upplägg av effektiv organisation. Inom vilka områden finns störst potential när det gäller skifte från slutenvård till öppenvård? Viktig fråga. Se tidigare svar. Tänk bort stuprören öppenvård/slutenvård! Vi ska dynamiskt använda sängplatser och kompetent personal, utifrån patienternas behov. Vi behöver se på vården på ett mer modernt, öppet sätt. Hur kan samverkan med andra vårdgivare utökas och förbättras? Vi har mycket gott samarbete med andra vårdgivare inom specialistvården i Dalarna. Reumatologer har dagligen konsulttelefon och går att nå för kollegor/sjukvården för rådgivning/diskussion kring pat med misstänkt reumatisk sjukdom. Vi samarbetar med andra enheter när det gäller patienter som har svår systemisk inflammatorisk sjukdom. (tex hjälper till med vår specifika kompetens vid infusioner av biologiska läkemedel kring inflammatoriska sjukdomar som har kontakt med andra specialister Ögon/Hud) Vi har också ett gott samarbete med Skönviks Medicinska Rehab där vi deltar i Multidisciplinärt team i samverkan kring patienter med långvarig kronisk benign smärta. Länken till Primärvård är kanske det som är mest skört utifrån patienternas berättelse. Orsaken verkar många gånger hänga ihop med tillgänglighet och dålig kontinuitet i Primärvård. Satsa på, stärk upp en stabil/trygg Primärvård. Reflektera över gränssnittet primärvård specialistvård samt effekter av förändringar i huvudmannaskap (hemsjukvården) Se förra frågan. 3
Hur går vi från briljans i individens agerande till briljanta system på mikro och makroplanet? Osäker på innebörden av frågan. Men skulle kunna tolka den med följande svar: 1. Utgå från: LYSSNA PÅ PATIENTERNA! Ha god kontakt med Patientföreningarna. 2. Anpassa verksamheten utifrån patienternas behov. 3. Ha ett tillåtande klimat att arbeta på nya sätt! Tänk bort stuprören (öppenvård/slutenvård/infusion..) när man från ledningen planerar verksamheternas framtid. 4. Central IT-kompetens ska byggas upp utifrån vad vården efterfrågar. Viktigt. Vi vill kunna ha god kontroll på verksamheten genom att få den ut-data vi vill ha. Och den kan variera från vecka till vecka. BILD är för stelt och inte särskilt användbart. 5. Tänk bort stuprören det är viktigt att lyssna på vad patienterna säger! Ha god kontakt med patientföreningen. Då får vi en patientvänlig sjukvård. 6. Aktiv diskussion mellan verksamhetschef och ledning. 4 Forskning och utveckling, utbildning Genom vilka kliniknära forsknings- och utvecklingsaktiviteter skulle man kunna förbättra hälso- och sjukvården? Genom att inte begränsa dessa aktiviteter genom sparåtgärder. Den egna specialistverksamheten är expert på var/inom vilket område den egna verksamheten behöver förbättras. Kliniken behöver få stöd i att ta eget ansvar för utbildning och utbildningens form. Det är inte alltid stora projekt och utvecklingsaktiviteter som förbättrar verksamheten, utan det är att ha järnkoll och ta tag i de problem som ständigt dyker upp. Detta gör att verksamheten utvecklas, förbättras. Det är hämmande för utveckling, inspiration och arbetsglädje att lägga på begränsningar/styrning av klinikens forsknings-och utvecklingsaktiviteter. Verksamheten måste ta eget ansvar för hur forskning- och utvecklingsaktiviteter hanteras, inom ramen för budget. Klinik-egna FoU-konton bör inte begränsas av centrala spar-åtgärder utan istället användas för avsedd forskning och utveckling. (FoU-pengar kan bestå av tex stipendier, gåvor, etc ) Vilka forsknings- och utvecklingsaktiviteter pågår i verksamheten i Dalarna? Nyligen har en av våra läkare blivit färdig med sin avhandling, i samarbete med Reumatologi i Lund.På Reumatologkliniken pågår ständigt forsknings och utvecklingsaktiviteter; Vi har en doktorand som samarbetar med Linköping och CKF Falun. Utvecklingsaktivteter i stor och liten skala pågår hela tiden. Vi deltar i viss mån i läkemedelsprövningar. Tillhör vårt vardagsarbete.
Vilka viktiga aspekter bör beaktas när det gäller framtida behov av utbildning och handledning? Hur ser kompetensutvecklingsbehovet ut? Förändrad personalmix, nyrekryteringsbehov mm vilka konsekvenser kan förutses? (beakta demografin på arbetsmarknaden) Vi måste hela tiden fortsätta planera för att behålla god personalförsörjning inom alla yrkeskategorier. Läkarbemanningen är en ständig utmaning pga att mer långsiktig planering krävs pga den tid det tar att bli färdig specialist. Vi måste dessutom planera för att yngre läkare väljer att inte jobba heltid. Oerhört viktigt att det finns möjligheter för personalen att fortsätta delta i utbildningar nationellt och ibland internationellt. Viktigt att personal fortsätter delta i olika nationella aktiviteter och styrgrupper vilket gynnar vårt nätverk för att fortsätta ha hög kompetens inom kliniken. Vi har höga SPUR-poäng, till och med högre än flera universitet, vilket talar för god utbildningsmiljö för blivande Reumatologspecialister! Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Hur kan/bör arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser utvecklas inom specialitetsområdet? Vad behöver göras för att åstadkomma denna utveckling? Hur kan patientens delaktighet och inflytande stärkas/ utveckling av empowerment? Landstinget Dalarna behöver ha fokus på Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser vilket är viktigt även för patienter med Reumatisk sjukdom. Ex: Rökning ökar risken att insjukna i Reumatoid artrit. Även för patienter med Reumatiska sjukdomar så är det viktigt att utöva fysisk aktivitet. Undvika onödig belastning på leder dvs övervikt. Det är således inte direkt specialitetsbegränsade åtgärder som behövs, utan åtgärder som är viktigt inom all hälso-och sjukvård i arbetet att förebygga ohälsa där Rökning, vikt, fysisk aktivitet, livsstilsfaktorer kanske är de viktigaste. Här borde Landstinget kunna planera sådan förebyggande verksamhet så att det kommer att finnas möjlighet för patienterna att få hjälp hemma i sin närmiljö! Som läns-specialité så bör vi inte bygga upp egen sådan verksamhet. e-hälsa (inkl mina vårdkontakter) och patientfokusering vad kommer den ökade satsningen på e-hälsa att betyda? Vilka effekter kan utvecklingen av mina vårdkontakter ge? Förhoppningsvis är det positivt med fortsatt utveckling av E-hälsa. Men det ökar administrationsarbetet. Det är ibland svårt att ha konkret och konstruktiv kontakt via datorerna. Emellanåt är det surrigt och lätt att misstolka i kontakterna. Men det är bra om sekretessen fungerar så det kan användas. Utveckling av Mina Vårdkontakter kan ge goda möjligheter för vår specialité att inhämta viktiga uppgifter från patienterna både för forskning, kvalité (våra nationella register) och den kliniska vardagen. Perspektivet 2025 Vilka långsiktiga utvecklingstrender inom verksamhetsområdet kan skönjas? 5
6 Vilka konsekvenser för Dalarnas del kan förutses till följd av detta? Tror på fortsatt utveckling med nya läkemedel. Förhoppning om lägre kostnader för antireumatisk medicinering, ju fler läkemedel och ju mer utvecklingen går framåt. Med bättre behandlingar kan vi bromsa upp ledförstörelse vid ledgångsreumatism, men inte bota. Fortsatt gott omhändertagande av den stora grupp patienter med annan reumatisk inflammatorisk sjukdom än ledgångsreumatism. Det är den patientgrupp som oftare har systemiskt engagemang med risk för inflammation i inre organ, där optimalt omhändertagande innebär att vi snabbt kan ta hand om patienterna inom verksamheten, oavsett om det gäller vård inneliggande ngr timmar upp till någon vecka. Möjligen kan behovet av rehabilitering minska ytterligare på sikt, men det vi (liksom reumatologin nationellt ) tittar på just nu är om dagens moderna patienter har annorlunda behov av rehabilitering än tidigare. Osteoporosverksamheten tror vi kommer att expandera vad gäller antal bentäthetsmätningar/läkemedelskostnader. Primärt omhändertagande för gruppen pat med Osteoporos är Vårdcentralen. Men länsövergripande specialist kunskaper för Osteoporos finns hos oss. Länets bentäthetsmätare (DEXA), kommer att behöva förnyas, uppgraderas efter hand (inköpskostnad runt 1 milj) Övrigt Övriga viktiga spörsmål och framtidsfrågor som bör lyftas fram? Vi behöver ha gott stöd och samarbete med ekonom/hr-specialist/it för att samordna en dynamisk verksamhet som sjukvård med de mått som ledningen önskar mäta. Önskvärt att fokusera mera på Hälsovinster, resultat och kvalité, och mindre på produktionsstatistik och bemanningstal. Det skulle gynna fortsatt innovativ utveckling i vårt arbete att möta patienternas behov. Viss oro inför utökad Region-samverkan, då vi vet att omkringliggande län inte har eller haft samma stabilitet på bemanningssidan, inte klarat köer/väntetider etc. Vi kan dock se möjligheter att vi kan stötta omkringliggande län genom att erbjuda möjlighet för ST-läkare Reumatologi att randa hos oss. Socialstyrelsen pekar i Årsrapport NPS 2010 på möjligheten att på ett flexibelt och effektivt sätt använda den befintliga personalen för att organisera verksamheten. Här ligger vi redan långt framme. Vi har inte satsat på att låta sjuksköterskor ta över läkarnas arbetsuppgifter, men de har ändock en oerhört viktig funktion som specialistsjuksköterska inom Reumatologiska sjukdomar. Jobba multiprofessionellt i team är viktigt kring patienter med kroniska sjukdomar, det är vi vana med sedan många år. Är viktigt även vid arbetsgrupper för verksamhetsutveckling. Reumatologkliniken En enhet Sammanfattningsvis tror vi på fortsatt väl fungerande verksamhet, med gott omhändertagande av våra patienter, korta väntetider, hög kompetens hos personal, effektiv organisation med god kontroll av verksamheten. Vi fortsätter att titta på Kvalitetsmått-MED PATIENTEN I FOKUS! Falun 2011-09-29 [Helena Hellström/Verksamhetschef)