ÅRSRAPPORT 2014. Stockholm Care AB

ÅRSRAPPORT 2014 N Stockholm Care AB

Vad gör Landstingsrevisorerna? Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget är det största inom kommunal verksamhet. Landstingsrevisorerna omfattar både de förtroendevalda revisorerna och revisionskontoret. Att vara revisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Den övergripande uppgiften för revisorerna är att granska hur nämnder och styrelser tar sitt ansvar. De förtroendevalda revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen. De har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Ledamöter i nämnder och styrelser ansvarar inför fullmäktige för hur de själva, anställda och uppdragstagare genomför verksamheten. I ansvaret ingår att genomföra en ändamålsenlig verksamhet utifrån fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med en tillräcklig intern kontroll samt att upprätta rättvisande räkenskaper. I årsrapporter för nämnder och styrelser sammanfattar revisionskontoret den granskning som genomförts under det gångna året. Verksamhetsrevisionen redovisas löpande i projektrapporter. Publikationerna finns på Landstingsrevisorernas hemsida www.sll.se/rev. De kan också beställas från revisionskontoret. Det går även att prenumerera på Landstingsrevisorernas nyhetsbrev Nytt från landstingsrevisionen genom att anmäla intresse via e-postmeddelande till landstingsrevisorerna@rev.sll.se.

Revisorsgrupp II 2015-04-07 Diarienummer: RK 201405-0030 Styrelsen för Stockholm Care AB Årsrapport 2014 Stockholm Care AB Revisorerna i revisorsgrupp II beslutade 2015-04-07 överlämna rapporten till styrelsen för Stockholm Care AB för kännedom och med möjlighet till yttrande senast 2015-09-15. Paragrafen justerades omedelbart. Göran Hammarsjö Ordförande Agneta Fohlström sekreterare Landstingsrevisorerna Box 22230 104 22 Stockholm Besök oss: Hantverkargatan 25 B. T-bana Rådhuset Telefon: 08-737 25 00 E-post: landstingsrevisorerna@rev.sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 23 21 00-0016 www.sll.se/rev

RK 201405-0030 Revisionskontoret 2015-03-31 Sammanfattande bedömning Stockholm Care AB I den årliga revisionen prövas om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Bedömning för år 2014: Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat Tillfredsställande X Inte helt tillfredsställande Otillfredsställande Intern styrning och kontroll Tillräcklig X Inte helt tillräcklig Otillräcklig Räkenskaper Rättvisande X Inte rättvisande Ekonomiskt- och verksamhetsmässigt resultat Det ekonomiska resultatet uppgår till 4 mnkr, vilket är 51 tkr lägre än fastställt resultatkrav. Avvikelsen mot fullmäktiges resultatkrav bedöms inte vara väsentlig i förhållande till omsättningen. Verksamhetsmässigt uppnår bolaget i allt väsentligt landstingsfullmäktiges mål och krav i avtal och ägardirektiv. Under 2014 avslutades 19 procent färre patientärenden jämfört med 2013. Tobias Registret förmedlade 60 procent fler enheter benmärg/stamcellsprodukter jämfört med 2013. Det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet bedöms, utifrån genomförd granskning, sammantaget som tillfredsställande. Intern styrning och kontroll Stockholm Care AB bedöms i huvudsak ha väl fungerande rutiner för intern styrning och kontroll. Den interna kontrollplanen har tagits fram utifrån en dokumenterad risk- och väsentlighetsanalys och bedöms fokusera på för bolaget väsentliga risker. Den interna styrningen och kontrollen bedöms, utifrån genomförd granskning, vara tillräcklig. Räkenskaper Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad enligt god redovisningssed, enligt landstingets anvisningar och bedöms ge en rättvisande bild av årets resultat och ställning. Räkenskaperna bedöms av den auktoriserade revisorn vara rättvisande. 1

INNEHÅLL 1 ÅRETS GRANSKNING... 1 2 EKONOMISKT OCH VERKSAMHETSMÄSSIGT RESULTAT... 1 2.1 Ekonomiskt resultat... 2 2.2 Verksamhetsmässigt resultat... 3 2.2.1 Tillgänglighet och kvalitet... 4 2.2.2 Produktion... 5 2.2.3 Övrigt... 5 2.3 Revisionens bedömning... 6 3 INTERN STYRNING OCH KONTROLL... 6 3.1 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 6 3.2 Intern kontrollplan... 7 3.3 Granskningar från delrapporterings-pm... 7 3.4 Övrigt... 8 3.5 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer... 8 3.6 Revisionens bedömning... 8 4 RÄKENSKAPER... 8 4.1 Årsredovisningen... 9 4.2 Övrigt... 9 4.3 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer... 9 4.4 Auktoriserade revisorns bedömning... 9 Bilaga 1 Bilaga 2 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer Bedömningsmål och bedömningskriterier

1 Årets granskning I den årliga revisionen prövas om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Den årliga revisionen omfattar granskning och bedömning inom följande områden: Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat Intern styrning och kontroll Räkenskaper Revisionen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, landstingets regler och anvisningar, riktlinjer för bolagsrevision och samordnad revision inom SLL samt god revisionssed för kommunal verksamhet. Revisionen har utgått från revisionsplanen som fastställts av revisorsgrupperna och revisorskollegiet. I granskningen har lekmannarevisorerna biträtts av landstingets revisionskontor. Granskningen har genomförts av granskningsansvarig Eva Hansson Risberg vid revisionskontoret. Parallellt med lekmannarevisionen har revision utförts enligt ABL 9 kap. under ledning av auktoriserad revisor Mikael Sjölander vid EY. Lekmannarevisorernas uppdrag är att granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Den auktoriserade revisorn granskar räkenskaperna och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Den interna styrningen och kontrollen granskas gemensamt. Under granskningsåret har ömsesidig information och samverkan skett mellan bolagets lekmannarevisorer och dess auktoriserade revisor. 2 Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat I detta avsnitt görs en bedömning av om styrelsen och verkställande direktören uppnått fullmäktiges mål och genomfört givna uppdrag samt följt de beslut, riktlinjer och föreskrifter som gäller för verksamheten. Bedömningen omfattar även om verksamhetens resultat och resurser står i ett rimligt förhållande till varandra. Bedömningsmålen och bedömningskriterierna framgår av bilaga 2. Stockholm Care AB (CARE) ansvarar enligt det specifika ägardirektivet för att förmedla utländska patienter till främst de högspecialiserade vårdverksamheterna inom Stockholms läns landsting och då bistå vårdverksamheterna med stöd och service av administrativ och praktisk karaktär. Bolaget ska särskilt vidareutveckla samspelet med Karolinska universitetssjukhuset och bland annat finna former för samlokalisering och även pröva möjligheterna till nytt namn och/eller varumärke för bolaget. Bolaget ska vidare driva och utveckla Tobias Registret 1. 1 Nationella registret över potentiella benmärgs-/stamcellsdonatorer 1

2.1 Ekonomiskt resultat Budget 2014 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Resultaträkning (mnkr) Verksamhetens intäkter 110 136 123 Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar och finansnetto Resultat före bokslutsdisposition och skatt -106-133 -118 4,1 3,1 5,0 Erhållna koncernbidrag 0 0,9 0 Lämnade koncernbidrag 0 0-0,6 Justerat resultat 4,1 4,0 4,4 Lämnade koncernbidrag (skatt) Temporära skattekostnader 0-5,9 0,4-2,4 Resultat efter bokslutsdisposition och skatt 4,1-1,5 2,0 Balansomslutning (mnkr) 89 76 Årsarbetare (antal) 9 9 Justerat resultat på 4 mnkr visar bolagets resultat rensat från poster av engångskaraktär (för att göra utfallet jämförbart med 2013 och budget 2014) som uppgår till 0,9 mnkr och består av ökad pensionskostnad på grund av att Finansinspektionen i oktober 2014 beslutat om en sänkning av diskonteringsräntan. Detta innebär en ökning av pensionsskulden för landstingets bolag. Landstingsledningen har beslutat att bolag inom LISAB-koncernen ska erhålla ett kapitaltillskott i form av koncernbidrag med motsvarande belopp. Med hänsyn till skattesituationen inom LISAB-koncernen lämnar bolaget ett koncernbidrag på 5,9 mnkr. Därutöver finns temporära skattekostnader som uppgår till 0,4 mnkr. Nettot av erhållna och lämnade koncernbidrag samt den temporära skattekostnaden uppgår till 4,6 mnkr. Det resultat efter bokslutsdisposition och skatt som redovisas till Bolagsverket uppgår till 1,5 mnkr. I den fortsatta analysen utgår revisionen från det justerade resultatet (4 mnkr), som är jämförbart med fullmäktiges resultatkrav. Årets resultat uppgår till 4 049 tkr (4 mnkr), vilket är 51 tkr lägre än fastställt resultatkrav. Resultatet är 381 tkr lägre än 2013 års utfall. De sammanlagda intäkterna för patientvården och Tobias Registret uppgår till 136 mnkr, vilket är 26 mnkr (24 procent) högre än budgeterat. Intäkterna från patientvården uppgår till 113 mnkr och utgör 83 procent av bolagets totala intäkter. Intäkten för behandling av en enskild patient uppgick till 24 mnkr och utgör, liksom föregående år, en betydande del av patientvårdens intäkter (21 procent). Av intäktsökningen kan 21 mnkr (81 procent) hänföras till patientvården. Jämfört med föregående år har intäkterna ökat 13 mnkr (10 procent), varav 6 mnkr kan hänföras till patientvården och 7 mnkr till Tobias Registret. Intäktsökningen inom patientvården beror framför allt på högre snittintäkt per patient inom områdena ECMO och gastroenterologi. 2

Tobias Registrets intäktsökning kan hänföras till att mer driftsbidrag har tagits i anspråk från SKL (4 mnkr) och från fler förmedlade stamcellsprodukter (3 mnkr). Verksamhetens kostnader, exkl. avskrivningar och finansiella poster, uppgår till 131 mnkr, vilket är 26 mnkr (ca 24 procent) högre än budgeterat. Kostnaderna är 13 mnkr (11 procent) högre än 2013 års utfall, vilket i huvudsak beror på högre kostnader för köpt patientvård, material, analyser och försändelser på grund av ökat inflöde av potentiella givare till Tobias Registret, inhyrd personal och konsulter samt osäkra kundfordringar. Karolinska har i årsbokslutet för 2014 reserverat 800 tkr för att täcka hälften av en av kundförlusterna hos CARE som uppkommit p.g.a. bristande samverkan mellan CARE och Karolinska kring ett patientärende. Om det reserverade beloppet överförs till CARE kommer de osäkra kundfordringarna att minska till ca 850 tkr. Lönekostnaderna har ökat med cirka 700 tkr (13 procent) jämfört med 2013. Lönekostnadsökningen beror främst på att Tobias Registret i större utsträckning än under 2013 har anlitat extra personal för att klara av den högre arbetsbelastning som det större inflödet av nya potentiella givare inneburit. Lönekostnaderna har också ökat avseende kompensation för förlorad arbetsinkomst till stamcellsgivare eftersom fler donationer har utförts under 2014 jämfört med under 2013. Styrelsen mål för ekonomi i balans avseende patientvården mäts bland annat med följande två indikatorer: öka den totala omsättningen av högspecialiserad vård och begränsa andelen offentligt finansierade EU-patienter. Den totala omsättningen för patientvården ökade med 6 mnkr jämfört med 2013. Målnivån för andelen offentligt finansierade EU-patienter är satt till mindre än 25 procent. Anledningen till att bolaget önskar begränsa denna patientgrupp hänger samman med att debitering sker enligt vårdgivarens prislista och inga vinster får faktureras. Andelen offentligt finansierade EU-patienter ligger under målnivån för 2014, men andelen har ökat jämfört med 2013. Målet om ekonomi i balans avseende Tobias Registret mäts med indikatorn antal förmedlade enheter av blodstamceller för transplantation och målnivån är satt till mer än 33 förmedlingar. Utfallet för 2014 ligger över målnivån och antalet förmedlingar har ökat jämfört med 2013. För att Tobias Registret ska lyckas med sin långsiktiga målsättning att bli ett självfinansierat nationellt blodstamcellsregister fr.o.m. verksamhetsåret 2019 är det viktigt att antalet potentiella givare i åldern 18-30 år ökar och att andelen manliga givare i åldern 18-30 år ökar. Med fler yngre och fr.a. fler yngre män i registret ökar chanserna att hitta lämpliga givare och därmed öka antalet förmedlade stamcellsenheter. Under 2014 har cirka 7 000 nya givare som tillhör åldersgruppen 18-30 år anmält sig till registret, jämfört med cirka 2 700 nya anmälningar 2013. Målnivån för 2014 var mer än 3 500 anmälningar. Denna åldersgrupp utgör nu 21 procent av hela registret. Bolaget har i delårsrapporten för 2014 prognostiserat årets resultat till 4,1 mnkr. Utfallet blev marginellt lägre än prognosen i delårsrapporten (- 51 tkr), vilket anges bero på kundförluster som uppkommit under året. Sammanfattningsvis kan revisionen konstatera att fullmäktiges mål om ekonomi i balans i stort har uppnåtts. Eftersom avvikelsen mot fullmäktiges resultatkrav inte är väsentlig i förhållande till omsättningen, bedöms styrelsens ekonomiska resultat som tillfredsställande. 2.2 Verksamhetsmässigt resultat Nedan redovisas måluppfyllelsen för ett urval av styrelsens mål avseende förbättrad tillgänglighet och kvalitet. 3

2.2.1 Tillgänglighet och kvalitet Styrelsens mål Patientvård Ledtid Förfrågan till vårdgivare till Svar från vårdgivare Ledtid från Väntar offertaccept till Vårdplanering Kundupplevd kvalité, (rekommenderar oss) Tobias Registret Antal unika besökare på hemsidan per månad Antal besökare på registrets hemsida per månad som skickat in anmälan/hälsodeklaration Andel potentiella givare med minst klass II typning Antal nyregistrerade potentiella givare/donatorer 18-30 år gamla Mål 2014 Bokslut 2014 Bokslut 2013 < 10 dagar 23 dagar 27 dagar < 10 dagar 36 dagar 33 dagar > 60 54 58 > 5 000 > 900 > 75 % > 3 500 11 318 1 425 74 % 7 063 7 407 ca 600 65 2 710 Tillgängligheten till patientvården mäts fr.a. genom indikatorn ledtid förfrågan till vårdgivare till svar från vårdgivare vilken mäter effektiviteten i vårdgivarens handläggning av inkomna förfrågningar om vård. Ledtiden för inkomna patientärenden var något kortare under 2014 jämfört med under 2013 men målnivån uppnåddes inte. Den snabbare handläggningstiden uppges inte bero på en förbättrad handläggningsprocess, eftersom det med Karolinska gemensamma utvecklingsarbetet avseende handläggningsprocessen helt avstannade under andra halvåret 2014. Möjligen kan nedgången förklaras av färre patientärenden och en delvis annan vård- och vårdgivarmix jämfört med föregående år. Under året har CARE sett en tydlig ökning av antalet förfrågningar som gått förlorade till följd av en för långsam handläggning. Indikatorn ledtid från väntar offertaccept till vårdplanering beskriver hur snabbt patienten besvarar mottagen offert om vård. Målnivån uppnås inte och den genomsnittliga ledtiden är något längre 2014 än 2013. För att förkorta ledtiden kring offerthanteringen kommer CARE att mer aktivt arbeta med att följa upp utskickade offerter och intensifiera kommunikationen med patienterna kring skickad offert. Den kundupplevda kvalitén (kundnöjdheten) av patientvården mäts med hjälp av Net Promoter Score (NPS) genom frågan Hur sannolikt är det att du skulle rekommendera oss till en vän?. Frågan ställs, via en web-enkät, till patienten direkt efter avslutad behandling. Frågan besvaras med en siffra på en skala mellan noll och tio. De som anger en siffra mellan ett till sex på skalan benämns kritiker och de som svarar nio eller tio benämns ambassadörer. NPS-värdet skapas genom att andelen kritiker dras bort från andelen ambassadörer. CARE:s målnivå för kundnöjdhet är ett NPS-värde över 60. CARE uppnår inte sin målnivå och kundnöjdheten har minskat något jämfört med föregående år men NPS-värdet 54 innebär en hög kundnöjdhet. Antalet patienter som framför klagomål på processen för patientvård är få men har ökat något jämfört med föregående år. Tillgängligheten till Tobias Registret mäts med antal som besökt hemsidan per månad och antal som skickat in anmälan/hälsodeklaration. Båda indikatorerna har uppnått sina målvärden och antalet har i båda fallen ökat jämfört med föregående år. 4

Samtliga nya potentiella givare/donatorer typas numera med en mycket hög kvalitet. Nu har cirka 74 procent av givarna en typningskvalitet som är bättre än eller minst lika med en klass II typning. Den högre typningskvaliteten har under 2014 lett till att antalet positiva matchningar ökat väsentligt och många av dessa träffar avser nyregistrerade givare med hög typningskvalitet. Under 2014 har fler nya givare i åldersgruppen 18-30 år anmält sig jämfört med föregående år vilket inneburit en föryngring av registret. Yngre givare anses kunna leda till ett bättre utfall för patienten vid en stamcellsdonation. Jämfört med föregående år har registrets kvalité förbättrats. Sammanfattningsvis kan revisionen konstatera att styrelsens mål avseende patientvården i huvudsak inte har uppnåtts men att målen avseende Tobias Registret i huvudsak har uppnåtts. 2.2.2 Produktion Under 2014 avslutades 333 patientärenden jämfört med 409 ärenden 2013, en minskning med 19 procent. Inom vårdområdena ECMO och gastroenterologi har färre ärenden avslutats under året, men omsättningen har ökat p.g.a. att behandlingarna/operationerna varit mer komplexa. Strålknivsbehandlingarna har blivit färre och omsättningen sjunkit jämfört med föregående år. Under 2013 förekom inga rehabiliteringsärenden alls, men under 2014 har sex rehabiliteringsärenden avslutats. Under 2014 förmedlade Tobias Registret 40 enheter av benmärg/stamcellsprodukter, vilket var 15 fler jämfört med under 2013. Under 2014 sågs en kraftig ökning av antalet nyregistrerade potentiella givare (170 procent) och antalet nyregistrerade potentiella givare i åldersgruppen 18-30 år ökade också mycket jämfört med 2013 (160 procent). Karolinska dominerar som utförare av vård både avseende antal patienter och omsättning. Under 2014 minskade Karolinskas andel av totala antalet utförda patientärenden något, från 88 procent 2013 till 86 procent 2014. Omsättningen för vård utförd på Karolinska minskade också något under 2014 jämfört med 2013, från 99 procent 2013 till 97 procent 2014. 2.2.3 Övrigt AKA-index 2 och ledningsindex 3 är indikatorer i fullmäktiges mål om attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. CARE uppnår sitt interna mål om ett AKA-index över 80 men värdet har sjunkit från 88 till 83 mellan 2013 och 2014. CARE har högre AKA-index än genomsnittsvärdet för Stockholms läns landsting (77). Ledningsindex uppnår inte bolagets interna mål om ett ledningsindex över 80 och är lägre jämfört med föregående år. CARE har ett högre (76) ledningsindex jämfört med genomsnittsvärdet i landstinget (74). Bolaget kan se flera möjliga förklaringar till det försämrade resultatet. Verksamheten är liten vilket innebär att enskilda avvikelser får stort genomslag, personalstyrkans sammansättning har förändrats p.g.a. flera pensionsavgångar, förändringar avseende de internationella koordinatorernas arbetssätt har presenterats och den ekonomiska situationen för bolaget till följd av de många riskärendena har varit pressande för medarbetarna. I 2015 års budget finns reserverat medel för att anlita ett HR-stöd på deltid. HR-stödet är tänkt att fungera som projektledare vid införandet av KOLL/ ProCompetence och att avlasta och ge stöd till VD kring hanteringen av löpande HR-frågor. Sjukfrånvaron ligger på en låg nivå jämfört med övriga landstinget men har ökat med två procentenheter mellan 2013 och 2014, från en till tre procent. Ökningen beror främst på ökad korttidsfrånvaro. 2 Attraktiv och Konkurrenskraftig Arbetsgivare, vilket utgör det sammanslagna värdet av de sex delindexen (aktivt ansvarstagande, kund och resultatfokus, förändring och utveckling, jämlikhet, hälsa och stress, samt motivation). 3 Ledningsindex = hur medarbetaren upplever ledarskapet hos sin närmaste chef 5

CARE har i enlighet med det specifika ägardirektivet initierat ett namnbyte genom att kontakta varumärkesägarna Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet (KI). KI inledde för ett år sedan en utredning men har ännu inte presenterat något resultat. Karolinska har inte heller återkommit med något svar till CARE. 2.3 Revisionens bedömning Fullmäktiges mål om ekonomi i balans uppnås i princip. Avvikelsen mot fullmäktiges resultatkrav är inte väsentlig i förhållande till omsättningen varför det ekonomiska resultatet bedöms som tillfredsställande. Tillgängligheten och kvalitén har försämrats inom patientvården, men för Tobias Registret har både tillgänglighet och kvalité förbättrats jämfört med föregående år. Antalet avslutade patientärenden minskade under 2014 jämfört med under 2013, men Tobias Registret förmedlade fler enheter benmärg/stamcellsprodukter och fler potentiella givare har registrerat sig under 2014 jämfört med under 2013. Verksamhetsmässigt uppnår bolaget i allt väsentligt landstingsfullmäktiges mål och krav i avtal och ägardirektiv. Revisionen instämmer i styrelsens bedömning av det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet och konstaterar att det beskrivits på ett i huvudsak tillfredsställande sätt i förvaltningsberättelsen. Det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet bedöms, utifrån genomförd granskning, sammantaget som tillfredsställande. 3 Intern styrning och kontroll I detta avsnitt görs en bedömning av hur styrelsen och verkställande direktören tar ansvar för den interna styrningen och kontrollen. Bedömningen omfattar även om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och säkert sätt så att fullmäktiges mål uppfylls samt att lagar, föreskrifter m.m. följs. Bedömningsmålen och bedömningskriterierna framgår av bilaga 2. Granskningen av den interna styrningen och kontrollen har genomförts av revisionskontoret och auktoriserad revisor. Ledningsnära kostnader och representation Auktoriserad revisor har genomfört stickprovsvis granskning av fakturor för att kontrollera att tillfredsställande underlag, exempelvis agenda och deltagarlistor finns bifogade i de fall det är tillämpligt samt att kostnader blivit korrekt konterade och attesterade. Granskningen har inte lett till några noteringar. Bolagets rutin för ledningsnära kostnader och representation bedöms fungera tillfredsställande. Övrigt Auktoriserad revisor har också genomfört stickprovsvis granskning av manuella bokföringsordrar, vilket görs för att säkerställa att de är hänförliga till verksamheten och det aktuella året samt att korrekt kontering och attestering har skett. Granskningen har inte lett till några noteringar. 3.1 Ekonomi- och verksamhetsstyrning Styrelsen har under 2014 behandlat och beslutat om resultatrapporter, bokslut, budget och intern kontrollplan. Återkommande har bolagets strategiska plan och avstämning mot styrkort uppdaterats. Styrelsens arbete har också innefattat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande de brister och förslag till åtgärder som framkommit vid den interna kontrollen. Samverkan mellan CARE och Karolinska Revisionskontoret har granskat hur CARE och Karolinska upplever sin samverkan. 6

Enligt det specifika ägardirektivet har CARE ansvar för att förmedla utländska patienter till främst högspecialiserade vårdverksamheter i Stockholm. CARE ska också särskilt vidareutveckla samspelet med Karolinska och bland annat finna former för samlokalisering samt även pröva möjligheterna till nytt namn och/eller varumärke för bolaget. CARE samarbetar i viss mån med andra vårdgivare som erbjuder vård till utländska patienter, men Karolinska är den helt dominerande utföraren. Detta innebär att CARE är mycket beroende av ett väl fungerande samarbete med Karolinska för att kunna utföra sin del av handläggningen av vård av utländska patienter. Under året har Karolinska på egen hand arbetat med att bygga upp en verksamhet för vård av utländska patienter. Enligt uppgift har brister i samverkan och avsteg från gällande rutiner i några fall inneburit att CARE inte har kunnat säkerställa patienternas betalningsförmåga vilket i sin tur har inneburit osäkra kundfordringar. Ledningen har under året förhandlat med patienter, närstående och andra berörda för att försöka nå förlikning avseende utestående fordringar. Diskussioner har också förts med Karolinska om fördelning av eventuella kundförluster. På grund av det osäkra ekonomiska läget p.g.a. utestående fordringar har CARE slutat att anlita externt konsultstöd till utvecklingen av den med Karolinska gemensamma standardiserade processen för handläggning av patientärenden, vilket lett till att utvecklingsarbetet står stilla. Samverkansproblemen mellan CARE och Karolinska har diskuterats med landstingsdirektören. Landstingsdirektören har, i samråd med Karolinskas och CARE:s styrelseordförande, uppdragit åt LSF Analys och Utveckling att analysera den organisatoriska gränsdragningen och hur samarbetet kan förbättras mellan CARE och Karolinska. Intervjuer genomfördes under senhösten 2014. De intervjuade är överens om att det behövs en närmare samverkan mellan Karolinska och CARE, men inte hur det ska gå till. CARE förespråkar den gemensamt framtagna processen för handläggning av patientärenden som är under framtagande. Karolinska däremot förespråkar att CARE integreras med Karolinska, genom samlokalisering och gemensam ledning. LSF:s analys pekar också på att ändrade ägardirektiv troligen inte skulle förbättra situationen utan att fokus borde ligga på att se till att de ägardirektiv som finns följs. LSF:s analys konstaterar att SLL/LSF måste tydliggöra vilka förutsättningar som gäller innan något beslut kan tas om hur organisationen kring utlandsverksamheten bör se ut. Det handlar om att tydliggöra vilka SLL-enheter som ska omfattas, vad som är juridiskt möjligt och politiskt realistiskt samt att ta fram en strategi för utlandsverksamheten inom SLL. Strategin bör tas fram av representanter för CARE, LSF och de enheter som ska omfattas. Revisionen kommer att följa frågan under året. 3.2 Intern kontrollplan Den interna kontrollplanen (IK-planen) togs fram utifrån en dokumenterad risk- och väsentlighetsanalys och antogs innan verksamhetsårets början. IK-planen har följts upp tertialvis och återrapporterats till styrelsen i samband med ordinarie styrelsemöten. 3.3 Granskningar från delrapporterings-pm I samband med den löpande granskningen 2014 genomfördes och avrapporterades följande granskningar till CARE:s ledning i revisionens delrapporterings-pm. 7

Granskning av leverantörsfakturaprocessen Bolaget åtgärdade förra året en rekommendation om att införa en rutin för attestering av VD, eller annan tjänsteman utsedd av VD, avseende nyuppläggning av leverantörer. Denna rutin har dock upphört, men bör återinföras för att minska risken för fel och oegentligheter. Rekommendation: Ledningen bör säkerställa att nyuppläggning av leverantörer och ändring av fasta data i leverantörsregistret attesteras av VD eller annan tjänsteman utsedd av VD. 3.4 Övrigt Den auktoriserade revisorn har därutöver genomfört granskning av ledningsnära kostnader och representation, manuella bokföringsordrar, redovisning av bidrag till Tobiasregistret och löneprocessen. Inga väsentliga avvikelser har noterats inom dessa områden. 3.5 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer I tidigare revisionsrapporter har framförts ett antal rekommendationer avseende den interna styrningen och kontrollen. I bilaga 1 framgår hur rekommendationerna har hanterats. I samband med tidigare granskning av intern kontroll rekommenderades att bolaget skulle göra en dokumenterad analys av intäktsredovisning kopplad till patientärenden för att säkerställa korrekt intäktsredovisning. Bolaget har sedan granskningen dokumenterat en analys av sin intäktsredovisning vilken ligger till grund för tillämpningen av successiv vinstavräkning. I samband med årsbokslutsgranskningen har även granskats att bolaget följer de fastställda redovisningsprinciperna och rekommendationen bedöms därmed som åtgärdad. I årsrapport 2013 framfördes en rekommendation avseende ledningsnära kostnader och representation. Rekommendationen bedöms vara åtgärdad då bolaget har förstärkt rutinen för attester av VD:s kostnader. En rekommendation avseende leverantörsfakturaprocessen framfördes i den löpande granskningen 2014. Rekommendationen bedöms vara åtgärdad då bolaget har implementerat en ny rutin avseende attesteringar. 3.6 Revisionens bedömning Den interna kontrollplanen har tagits fram utifrån en dokumenterad risk- och väsentlighetsanalys och bedöms fokusera på för bolaget väsentliga risker. Uppföljning har genomförts. Den interna styrningen och kontrollen bedöms, utifrån genomförd granskning, sammantaget vara tillräcklig. 4 Räkenskaper I detta avsnitt görs en bedömning av om styrelsens och verkställande direktörens redovisning är upprättad i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed så att räkenskaperna ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Bedömningsmålen och bedömningskriterierna framgår av bilaga 2. Granskningen av räkenskaperna har genomförts av den auktoriserade revisorn. 8

4.1 Årsredovisningen Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad enligt god revisionssed, enligt landstingets anvisningar och bedöms ge en rättvisande bild av årets resultat och ställning. Under året har dock den auktoriserade revisorn noterat att inbetalningar till CARE i vissa fall sker med lång tidsfördröjning efter att fakturering skett. Detta beror delvis på att vissa länders ärendehanterare, motsvarande våra försäkringskassor, och statliga institutioner har en långsam hantering i sin administration. CARE bör tydligt dokumentera från fall till fall varför stora tidsfördröjningar sker när det är fråga om stora belopp och försöka påskynda dessa inbetalningar i den mån det är möjligt. 4.2 Övrigt För årsbokslutet 2014 har CARE implementerat successiv vinstavräkning inom patientvården. Den nya redovisningsprincipen, som är anpassad enligt det nya regelverket K3 4, innebär att för patienter som i patientsystemet har status Behandling avslutad görs en vinstavräkning baserat på en prognostiserad intäkt utifrån en förutbestämd procentsats. Även den redovisade bruttomarginalen baseras på historiska utfall. För större och mer komplicerade patientärenden görs en individuell bedömning och för vårdärenden som pågår under längre tid kan delavstämningar göras och vinst avräknas. Av redovisade intäkter för 2014 är 5 mnkr hänförliga till vinstavräknade patienter jämfört med föregående år då de uppgick till 1 mnkr. 4.3 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer I tidigare revisionsrapporter har framförts ett antal rekommendationer avseende räkenskaper. I bilaga 1 framgår hur rekommendationerna har hanterats. I samband med löpande granskning 2014 av intern kontroll identifierades att bolaget bör utforma riktlinjer och rutiner för hur förlustkontrakt ska värderas och redovisas i resultaträkningen. Care har inte utformat riktlinjer och rutiner för värdering av förlustkontrakt men diskussion har förts med bolaget avseende deras syn på förlustkontrakten och eventuella nedskrivningsbehov. Bolaget gör nu en individuell prövning av osäkra fordringar för att identifiera eventuella nedskrivningsbehov. Uppföljning krävs i samband med intern kontroll för att i större utsträckning kartlägga bolagets rutiner för att ingå avtal med patienter och vilka bedömningar som bolaget gör avseende vilka förskott som ska krävas inför behandling samt analys av motpartens betalningsförmåga. Rekommendationen bedöms som delvis åtgärdad. 4.4 Auktoriserade revisorns bedömning Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad enligt god redovisningssed, enligt landstingets anvisningar och bedöms ge en rättvisande bild av årets resultat och ställning. Räkenskaperna bedöms av den auktoriserade revisorn vara rättvisande. 4 Den 8 juni år 2012 beslutade Bokföringsnämnden (BFN) att publicera det allmänna rådet om årsredovisning och koncernredovisning, även känt som K3 eller BFNAR 2012:1. K3 är avsett att vara det nya huvudregelverket att följa vid upprättande av årsredovisning för samtliga företag, oavsett företagsform. 9

Bilaga 1 1(1) Sammanställning och uppföljning av lämnade rekommendationer avseende tidigare år och innevarande år: Stockholm Care AB 2014 Rekommendation Åtgärdat Ja Granskningsår Delvis Nej Kommentar 2013 Årsrapp LEDNINGSNÄRA KOSTNADER OCH REPRESENTATION Styrelsen bör se till att samtliga kostnader för resor och representation hänförliga till VD attesteras enligt gällande attestförteckning. X Bolaget har förstärkt rutinen för attester av VD:s kostnader genom att ordförande nu kan attestera VD:s kostnader digitalt. Stickprovsvis granskning har utförts och bolagets rutin för ledningsnära kostnader och representation bedöms nu fungera tillfredsställande.

Bilaga 2 BEDÖMNINGSMÅL OCH BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR 2014 Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat Nämnden/styrelsen har uppnått fullmäktiges mål samt följt de beslut, riktlinjer och föreskrifter som gäller för verksamheten. Verksamhetens resultat och resurser står i ett rimligt förhållande till varandra. Bedömningsmål: 1. Nämnden/styrelsen har uppnått fullmäktiges resultatkrav. 2. Nämnden/styrelsen har uppnått fullmäktiges mål för verksamheten och genomfört tilldelade uppdrag. 3. Nämndens/styrelsens verksamhet har bedrivits i enlighet med för verksamheten gällande lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. Bedömningskriterier: Tillfredsställande Bedömningsmålen bedöms i allt väsentligt vara uppfyllda. Avvikelser kan förekomma. Inte helt tillfredsställande Bedömningsmålen bedöms delvis vara uppfyllda. Det finns större avvikelser. Otillfredsställande Bedömningsmålen bedöms inte vara uppfyllda. Det finns allvarliga avvikelser som måste åtgärdas snarast. Intern styrning och kontroll Nämnden/styrelsen har ett ändamålsenligt och aktuellt system för styrning, ledning, uppföljning och kontroll som är tydligt och funktionellt. Det finns ett strukturerat arbetssätt med definierade processer och rutiner för att styra ekonomi och verksamhet. Verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och säkert sätt i syfte att uppfylla fullmäktiges mål och efterleva lagar, föreskrifter m.m. Bedömningsmål: 1. Nämnden/styrelsen har i budget/verksamhetsplan fastställt ekonomiska och verksamhetsmässiga mål i linje med fullmäktiges mål och övriga uppdrag. Målen är mätbara/uppföljningsbara. 2. Nämnden/styrelsen följer kontinuerligt och systematiskt upp ekonomi, verksamhet och kvalitet, såväl för verksamhet i egen regi som för sådan som uppdragits åt annan att utföra, analyserar väsentliga avvikelser samt vidtar åtgärder vid behov. 3. Nämndens/styrelsens rapportering ger en rättvisande och tillförlitlig information om ekonomi, verksamhet och kvalitet. 4. Nämnden/styrelsen har fastställt en organisation med tydlig fördelning av ansvar och befogenheter. 5. Nämnden/styrelsen har ett ändamålsenligt och aktuellt system för intern styrning och kontroll. 6. Nämnden/styrelsen genomför årligen, i enlighet med Ägarpolicyn, en systematisk utvärdering av hur väl den interna styrningen och kontrollen fungerar. Bedömningskriterier Tillräcklig Bedömningsmålen bedöms i allt väsentligt vara uppfyllda. Brister kan förekomma. Inte helt tillräcklig Bedömningsmålen bedöms delvis vara uppfyllda. Det finns större brister. 1

Bilaga 2 Otillräcklig Bedömningsmålen bedöms inte vara uppfyllda. Det finns allvarliga brister som måste åtgärdas snarast. Räkenskaper Nämndens/styrelsens redovisning är upprättad i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed så att räkenskaperna ger en rättvisande bild av resultat och ställning och kan ligga till grund för styrning, ledning, uppföljning och kontroll av den verksamhet som bedrivs. Bedömningsmål: 1. Nämndens/styrelsens räkenskaper är upprättade i enlighet med den kommunala redovisningslagen, god redovisningssed samt landstingets regler och anvisningar. 2. Nämndens/styrelsens delårsrapport och årsbokslut/årsredovisning ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Bedömningskriterier: Rättvisande Räkenskaperna uppfyller i allt väsentligt bedömningsmålen. Brister/förbättringsmöjligheter kan förekomma. Eventuella värderings-, klassificerings- och/eller upplysningsfel är inte av sådan karaktär att de väsentligen påverkar bilden av nämndens/styrelsens resultat och ställning. Inte rättvisande Räkenskaperna innehåller väsentliga brister i förhållande till bedömningsmålen. 2