Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet Medverkande: Hugo Westerlund, Paraskevi Peristera, Julia Åhlin, Sandra Blomqvist mfl
Global förekomst av depression Ferrari et al. Global variation in the prevalence and incidence of MDD. Psychological Medicine (2013), 43, 471 481.
Arbetsmiljö och depression Vetenskapligt underlag Arbetsrelaterad faktor Måttligt starkt Begränsat Otillräckligt Kontroll, spänt arbete, mobbning Krav, passivt arbete, pressat arbete, obalans anstränging och belöning, lågt stöd, ogynnsamt socialt klimat, rättvisa (procedural, relational), konflikter, liten möjlighet till utveckling, osäkerhet i anställningen, arbetsveckans längd (kvinnor) Flera olika typer av krav, känslomässiga krav, rättvisa (distributive), hot, våld, växlande arbetstid, arbetsveckans längd (män), fysiskt krävande arbete, bekämpningsmedel, lösningsmedel, tungmetaller Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering. Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattning. En systematisk litteraturöversikt. 2014
Arbetsmiljö psykisk ohälsa & fysiska symtom SBU har även funnit begränsat eller måttligt starkt vetenskapligt underlag för samband mellan arbetsfaktorer såsom krav, kontroll, spänt arbete, social stöd och relaterade besvär såsom utmattning, sömnbesvär och besvär från rygg/nacke/övre rörelseapparaten.
Begränsningar i tidigare forskning
Begränsningar i tidigare forskning
Vikten av återhämtning
Betydelsen av sömn 0.34* 0.80* 0.80* 0.79* WD06 WD08 WD10 WD12 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.01 0.42* 0.02* 0.02* 0.02* 0.83* 0.84* 0.82* DS06 DS08 DS10 DS12 0.02* 0.02* 0.02* 0.57* 0.04* 0.04* 0.04* 0.14* 0.14* 0.14* DP06 DP08 DP10 DP12 0.65* 0.63* 0.64* Figure 4A: Standardized structural coefficients for the mediation model of work demands sleep disturbances, and depression. Note: WD: work demands; DS: disturbed sleep; DP: depression; indirect; direct; both Direct & Indirect Magnusson Hanson LL, Chungkham HS, Akerstedt T, Westerlund H. The Role of Sleep Disturbances in the Longitudinal Relationship Between Psychosocial Working Conditions, Measured by Work Demands and Support, and Depression. SLEEP 37(12):1977-1985
Arbete-privatliv Obetalt arbete t.ex. hushållsarbete, vård av barn/anhöriga Kan bidra till en hög total arbetsbörda
Syfte Identifiera grupper med olika utveckling av psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd, arbetstid/total arbetsbörda) över en del av arbetslivet Studera om olika utveckling över tid predicerar depressiva symptom
Den svenska longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsmiljö och hälsa (SLOSH)
Förekomst av depression i olika åldersgrupper Ferrari AJ, Charlson FJ, Norman RE, Flaxman AD, Patten SB, et al. (2013) The Epidemiological Modelling of Major Depressive Disorder: Application for the Global Burden of Disease Study 2010. PLoS ONE 8(7): e69637
Psykisk ohälsa över livsloppet
Syfte Identifiera grupper med olika utveckling av depressiva symptom över en del av arbetslivet Studera om olika utveckling över tid prediceras av psykosociala arbetsmiljöfaktorer Undersöka betydelse av olika livskeden
Arbetsmiljö psykisk och fysisk hälsa
Syfte Studera om psykosocial arbetsmiljö predicerar även andra psykiska och fysiska symtom som sömnproblem, värk, matsmältningsbesvär WD06/ WS06 WD08/ WS08 WD10/ WS10 WD12/ WS12 DS06 DS08 DS10 DS12 DP06 DP08 DP10 DP12 Figure 1: Longitudinal mediation models of work demands/workplace support, disturbed sleep, and depressive symptoms. Note: paths for the overall indirect effect; paths for the overall direct effect; WD: work demands; WS: workplace support; DS: disturbed sleep; DP: depressive symptoms.
Betydelse för forskning och praktik Tydligare slutsatser om och hur vissa psykosociala arbetsmiljöfaktorer är relaterade till psykisk ohälsa Mer kunskap om relationen till problem förenat med hög funktionsnedsättning Mer kunskap om speciella riskgrupper Bättre underlag för utformning av interventioner Bättre underlag för systematiskt arbetsmiljöarbete
Kontakt Linda Magnusson Hanson Enheten för Epidemiologi Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet 106 91 Stockholm linda.hanson@su.se, 08-55378916