Kvalitetsrapport 2013-2014 ProCivitas Privata Gymnasium, Helsingborg
Innehållsförteckning 1 Bakgrund ProCivitas Helsingborg... 3 1.1 Vision och värdegrund... 3 1.2 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Organisationen består av följande tjänster (antal heltidstjänster):... 3 1.3 Bakgrundsstatistik elever... 3 1.4 Materiella resurser och lokaler... 4 1.5 Arbetet i verksamheten... 4 1.6 Viktiga händelser under året... 5 2 Åtgärder enligt föregående års rapport... 6 2.1 Ökad fokus på vår värdegrund SKALD... 6 2.1.1 Arbetssätt... 6 2.1.2 Resultat och analys... 6 2.2 Rättvisa betyg... 7 2.2.1 Arbetssätt... 7 2.2.2 Mål för läsåret 2013-14... 7 2.2.3 Resultat och analys... 7 2.3 Minskad stress för eleverna... 7 2.3.1 Arbetssätt... 7 2.3.2 Resultat och analys... 7 3 Funktionell kvalitet... 8 3.1 Arbetssätt... 8 3.2 Mål för läsåret 2013-14... 8 3.3 Resultat... 8 4 Upplevd kvalitet... 10 4.1 Arbetssätt... 10 4.2 Uppföljning av målen samt resultat... 11 4.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling... 13 5 Ändamålsenlig kvalitet... 14 5.1 Arbetssätt... 14 5.2 Resultat... 15 5.3 Analys och bedömning av måluppfyllelsen... 16 6 Nya utvecklingsområden... 16 6.1 Arbetssätt... 16 6.2 Förväntad utveckling... 17 6.3 Resultat... 17 6.4 Uppföljning... 17 7 Sammanfattning... 17 2
1 Bakgrund ProCivitas Helsingborg 1.1 Vision och värdegrund ProCivitas privata gymnasiums vision är att bli Sveriges bästa gymnasieskola. I företagets vision ligger viljan att attrahera elever med hög ambition, att skapa en frisk och sund arbetsplats med goda utvecklingsmöjligheter, samt att förbereda eleverna för kommande studier och arbetslivets villkor. 1.2 Grundfakta om skolan/förutsättningar Namn: ProCivitas Privata Gymnasium AB, Helsingborg Rektor: Henrik Heide Organisationen består av följande tjänster (antal heltidstjänster): 2 skolledare, rektor och biträdande rektor (1,5) 24 undervisande lärare (21) 3 programansvariga (1) 2 lokalvårdare (1) 3 kockar och köksbiträde (2,75) 1 näringslivskoordinator (1) 1 skolsköterska (0,6) 1 skoladministratör (1) 1 vaktmästare (0,5) Lärartäthet: 4,4 pedagoger/100 elever 19/24 av lärarna är behöriga för att undervisa och betygssätta sina kurser. Av de obehöriga lärarna är tre behöriga inom ett år enligt planerad komplettering för gymnasielärarexamen och en lärare var anställd som vikarie under vårterminen och ersätts av behörig lärare nästa år. Eleverna på skolan är drivna och målmedvetna och därav är klasserna något större vilket ger en lägre lärartäthet. Eftersom vi inte har några stora disciplinproblem på skolan kan lärarna ägna sig åt undervisning och fokusera på elevernas utbildning. 1.3 Bakgrundsstatistik elever Eleverna är uppdelade på tre program: samhällsvetenskapsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet samt ekonomiprogrammet. Sammanlagt gick 480 elever på skolan läsåret 2013/14. 3
Tabell 1 Antal elever läsåret 2013/14 Åk1 Åk2 Åk3 NA 68 33 64 SA 36 37 37 EK 73 65 67 Tabell 2 Antagningspoäng augusti genomsnitt 2011 2012 2013 NA 302 317 302 SA 295 297 285 EK 303 260 280 Tabell 3 Antagningspoäng augusti - sist in 2011 2012 2013 NA 265 310 272,5 SA 270 280 252,5 EK 265 260 255 1.4 Materiella resurser och lokaler För att kunna uppnå vår vision att var Sveriges bästa gymnasieskola har skolan en väl tilltagen budget för att pedagogerna ska få stort svängrum i sin undervisning. God tillgång till tekniska hjälpmedel, fortbildning, studiebesök och självklart läromedel ger pedagogerna bra förutsättningar för att kunna driva mot visionen att blir Sveriges bästa gymnasieskola. Skolan är uppdelad i två olika byggnader med ca 100 meter mellan lokalerna. Antalet elever som är samlade inom samma tak sjunker därmed vilket gynnar en bättre ljudnivå samt minskar trängsel o.s.v. Till läsåret 2013/14 renoverades köket, nya maskiner installerades och kockarna fick större ytor att jobba på. Skolans undervisningslokaler byggdes också ut med ca 500 kvm. Detta gjorde att tillgången på salar, uppehållsyta och framför allt grupprum ökade. 1.5 Arbetet i verksamheten Verksamheten utgår från att sätta eleverna i centrum och hjälpa dem att nå så långt som möjligt i deras utveckling. Skolan uppmuntrar dem att finna sin egen utveckling i en miljö som andas frihet under ansvar. Det är vår skyldighet att förankra de värden som samhället vilar på hos eleverna. Vi jobbar mycket med värden och utveckling av andra egenskaper än bara de teoretiska. Detta 4
värdegrundsarbete kallas SKALD. SKALD står för Servicemedvetenhet, Kreativitet, Ansvar, Ledarskap och Drivkraft. Dessa förmågor tränas eleverna ständigt i och är nyckeln till deras framgång. De får två gånger varje år genomgå en självskattningsprocess för att kunna förstå sina styrkor och svagheter samt sätta mål för sin egen utveckling. Värdegrunden ska sedan vara ett självklart förhållningssätt på skolan mellan samtliga aktörer. Det senaste året har vi jobbat mycket med att binda ihop de olika åren inom programmen och därmed ökat samarbetet över årskullarna. För att utbildningen ska följa en röd tråd har vi utarbetat tydliga och detaljerade planer för elevernas totala utbildning på tre år. Utbildningen ska vara progressiv där de högre årskurserna bygger vidare på de färdigheter som eleverna tränas i under det första och andra året. Eleverna utbildas i studieteknik under samtliga tre år. Vid sex tillfällen får de under ledning av två pedagoger öva sig i bl.a. minnesteknik, anteckningsteknik, planeringsstrategier och snabbläsning, men de får också teorin bakom övningarna. Detta för att hjälpa eleverna både på lång och kort sikt. Skolan har också en målmedveten och tydlig satsning på personalen både vad gäller deras professionalitet men också vad gäller trivsel. För att skolan ska nå målet att vara Sveriges bästa gymnasieskola måste lärarna hela tiden vara på topp. Skolan har en rad aktiviteter under året för att främja sammanhållningen på arbetsplatsen bl.a. middagar, teaterbesök, träningspass o.s.v. Som uppstart åker också alla iväg på Kickoff i fyra dagar för att planera året. Personalen har också väldigt goda förutsättningar för både friskvård och kompetensutbildning. 1.6 Viktiga händelser under året Under året har skolan fått bekräftelse på skolans höga standard vid ett flertal tillfällen. Bl.a. tävlade tre elever från NA3 i Unga forskare där unga vetenskapsintresserade ungdomar från hela Sverige mäter sina förmågor med varandra. En elev från ProCivitas Helsingborg vann denna tävling och fick som pris en forskningsresa till USA. ProCivitas i Helsingborg fick flest förstaplatser vid Regionala mässan i UF bl.a. vann skolan Bästa företag, Bästa vara och Bästa säljare. Vid SM-tävlingen i Stockholm nominerades företag från skolan men vann inget. SA-treorna drev stora projekt under året i en kombination av entreprenörskap och gymnasiearbetet vilket tog ett flertal elever utomlands i diverse volontärprojekt. Bl.a. åkte elever till Balkan, Etiopien och Kina. Chris Hansson, lärare i ekonomi och UF, vann Vitterhetsakademins pris som bästa lärare. Detta mottogs ur Karl XVI Gustafs hand under en ceremoni i Stockholm under våren. Skolan fick pris av FLE, Föreningen för Lärare i Ekonomiska ämnen som bästa skola i Sverige gällande ekonomi. 5
Skolan fick en möjlighet att ta över lokaler i det hus som skolan driver sin verksamhet och utökade arean med ca 25 %. Detta tillsammans med ett nytt kök har gjort skolan mindre trångbodd och köerna i vid matbespisningen mindre. NA3 besökte Cern i Geneve för att inspireras att fortsätta sin bana inom naturvetenskapen på universitet och högskola. EK3 besökte London med fokus på ekonomi och företagande. De fick bl.a. besöka stora företag där f.d. procivitaselever numera jobbar och som visade dem runt på företagen. SA2 åkte till FNs klimatmöte i Warszawa för inspireras att engagera sig i hållbar utveckling. De besökte också förintelselägret Auschwitz under en dag. 2 Åtgärder enligt föregående års rapport Prioriterade utvecklingsområden från föregående års rapport 2.1 Ökad fokus på vår värdegrund SKALD 2.1.1 Arbetssätt Varje läsår inleds med att eleverna får definiera vad de tycker är en bra skola, vad de tycker de ska göra för att nå sina mål samt hur de vill uppfattas av sin omgivning. Detta kommer sedan tillbaka som en röd tråd under hela gymnasietiden genom olika självskattningsövningar, utvecklingssamtal, coachande samtal o.s.v. Det är sedan deras egen syn på vad som krävs av dem som ligger till grund för deras självskattning och mål under kommande uppföljningar under skoltiden. 2.1.2 Resultat och analys Det är svårt att avgöra vilken effekt vårt arbete med SKALD genererar. En bättre utvärderingsprocess för detta ska utvecklas kommande år som bygger på hur eleverna själva uppfattar effekten av SKALD-arbetet. Vi har dock intrycket att de är väl medvetna om arbetssättet med självutvärdering genom att se till sin egen prestation vs resultat, samt hur de fungerar i grupp och andra sociala sammanhang. En förbättringspunkt till nästa år är att säkerställa bekräftelsen att ord blir handling d.v.s. att inte bara prata om SKALD utan också agera utifrån det. Genom tätare samtal med eleverna kan vi säkerställa den effekt som vi söker på ett bättre sätt. Tid ska avsättas för klasscoachen för ändamålet. 6
2.2 Rättvisa betyg 2.2.1 Arbetssätt Vi jobbar kontinuerligt med betygssättning och bedömning för att eleverna ska få en korrekt och rättvis bedömning. Varje läsår inleds med en träff med andra friskolor i Helsingborg där lärarna bedömer texter tillsammans. Denna procedur upprepas sedan inom ProCivitaskoncernen vid ett eller två tillfällen under läsåret. Tydlig matrisbedömning hjälper eleverna att förstå vad de behöver jobba med för att nå sina mål och syftar också till att tydliggöra lärarens bedömningen. Lärare på skolan som undervisar i liknande eller samma ämne träffas också under året. De lärare som har Nationella prov under året träffas för att diskutera, jämföra och säkerställa bedömningen av dessa. 2.2.2 Mål för läsåret 2013-14 Fortsatt över 4,0 i snitt i elevernas utvärdering om de uppfattar betygen som rättvisa. 2.2.3 Resultat och analys Eleverna gav frågan Upplever du att betygssättningen på ProCivitas är rättvis 4,0 av 5 i betyg vilket var målet. Arbetet med matriser är effektivt och tydligt gentemot eleverna, dock är abstrakta ord i kunskapskraven alltid svårt att konkretisera. En ökad elevbedömning av texter kan vara ett sätt att komma runt detta. 2.3 Minskad stress för eleverna 2.3.1 Arbetssätt Under läsåret får eleverna en utbildning i effektiva studier, eller studieteknik. Detta ska hjälpa eleverna att planera, strukturera samt effektivisera sina studier. Under utvecklingssamtalen diskuteras detta med respektive klasscoach. Samtliga lärare träffas en gång i månaden för att diskutera elevernas generella situation kommande veckor d.v.s. hur mycket examinationer o.s.v. eleverna har. Vid hälsosamtal med skolsköterskan har eleverna också möjlighet att diskutera eventuell stress ur ett annat perspektiv. 2.3.2 Resultat och analys Vi har inte gjort någon mätning på detta. Dock märkte vi i slutet av året att stressgraden gick upp något mera än vanligt. Skolan misslyckades till viss del i provplaneringen då vi borde haft en längre horisont när vi tittade på elevernas examinationssituation. Småjusteringar under våren ledde fram till att många examinationer hamnade sista veckorna tillsammans med NP. Eleverna 7
tappade också efterhand i studieteknik och nästa år ska vi jobba tätare med detta. Vi som skola ska ta ett större ansvar för att eleverna i sin tur jobbar med sin studieteknik. 3 Funktionell kvalitet 3.1 Arbetssätt Vi jobbar mycket med självreflektion och egenutvärdering med eleverna i tron att det är här nyckeln till framgång ligger. De får under utvecklingssamtalen sätta upp konkreta mål som sedan följs upp, utvärderas och omformuleras under de tre gymnasieåren. Lärarna har fritt spelrum för att odla sin pedagogiska talang och uppmuntras att fokusera på det som de trivs bäst med och är bra på. Det har under året funnits tid ca varannan vecka för lärarna att träffas för att diskutera pedagogiska frågor för att kunna dra lärdom av varandra. Vi har valt att ge mera tid till de kurser där lärarna har indikerat att mera tid kan vara en lösning till högre måluppfyllelse. För att hjälpa samtliga elever att klara samtliga kurser jobbar vi med korta tidsfrister för att ta igen missade prov, inlämningar o.s.v. Snabba insatser ska ge snabba resultat. Efter en kurs är slut får varje ansvarig lärare göra en analys av de eventuella icke-godkända elever på kursen och tillsammans med rektor se över möjligheterna till förändring. Personalen har goda förutsättningar för fortbildning under året bl.a. har alla pedagoger en individuell fortbildningspott som kan användas mer eller mindre fritt under året. 3.2 Mål för läsåret 2013-14 Eleverna ska nå så långt de kan i förhållande till sina fortsättningar. Målet är att förbättra måluppfyllelsen till nästa år. Att antalet icke godkända elever ska vara noll 3.3 Resultat Det är svårt att jämföra resultaten rakt av från läsåret 2013-14 med året innan då en tredjedel av eleverna hade en annan betygsskala och bedömning då. Tabell 4 visar programmens resultat över två år och tabell 5 visar kursbetyg samt betygen för NP. Betygen ligger på ungefär samma nivå som förra året, i vissa fall något högre och vissa fall något lägre om man jämför med samma årskurs föregående år. Förändringarna ligger inom marginalen för den variation som finns mellan åren. Resultaten på NP är i stort detsamma som resultaten på kursen d.v.s. mycket liten glidning. 8
Tabell 4 Årskurs Betygsår Startår Åk1 2013 (2012) Åk1 2014 (2013) Åk2 2013 (2011) Åk2 2014 (2012) Åk3 2014 (2011) EK 17,2 17,6 17,2 17,3 17,6 NA 18,1 17,8 18 17,8 17,1 SA 17,1 17,6 17,1 16,9 16,5 Tabell 5 Helsingborg Ämne Antal betyg F E D C A Sv1 0% 0% 1% 11% 35% 53% Sv1 NP 0% 0% 3% 14% 39% 45% Sv2 1% 1% 2% 11% 37% 49% Sv3 0% 1% 2% 13% 24% 60% Sv3 NP 0% 2% 3% 16% 30% 49% Ma1b 0% 5% 19% 27% 21% 29% Ma1b NP 0% 5% 20% 26% 23% 26% Ma1c 0% 3% 5% 18% 33% 41% Ma1c NP 0% 3% 5% 20% 32% 40% Ma2b 6% 18% 33% 24% 16% 4% Ma2b NP 16% 19% 37% 24% 10% 1% Ma2c 2% 9% 8% 21% 33% 27% Ma2c NP 3% 9% 6% 35% 28% 20% Ma3c 0% 3% 6% 30% 9% 52% Ma3c NP En5 0% 1% 3% 26% 34% 37% En5 NP 0% 0% 2% 31% 39% 30% En6 1% 1% 5% 23% 37% 33% En6 NP 0% 2% 7% 32% 31% 28% Hi1b 0% 1% 1% 19% 38% 42% Id1 0% 0% 1% 5% 33% 61% Na1b 2% 1% 4% 14% 30% 50% Re1 3% 0% 8% 33% 17% 39% 9
3.4 Analys Tabell 4. Det går inte att dra några säkra slutsatser som rör alla programmen. Både NA och SA tappar något i åk3 medan EK förbättrar resultatet under sista året. Under läsåret 2014-15 kommer vi öka fokuseringen på eleverna i åk 3 för att hjälpa dem att hålla fokus hela vägen ut. Skillnaden på NA mellan årgångarna förklaras bl.a. av att klassen som började 2012 var 36 elever medan övriga år har vi 72 elever på NA-programmet. Varken mindre grupper eller mer undervisning ger någon önskad effekt på måluppfyllelsen. En teori är att kurserna hade samma upplägg och struktur trots att de yttre förutsättningarna förändrades. Den senaste forskningen visar också att mindre elevgrupper inte ger bättre resultat utan det är andra parametrar som ska till. Antalet betyg som inte nådde godkänt betyg har varit likvärdig med föregående år ca 1%. Det nya betygssystemet där ett missat kunskapskrav kan ge ett F i slutbetyg har inte lett till ökad andel icke-godkända betyg. Vi har inte heller nått våra mål att samtliga elever ska klara samtliga kurser. Bedömningen är att glidningen mellan NP och kursbetyg är klart acceptabel. Ofta är kursbetygen något högre då eleven har flera tillfällen på sig att visa sina färdigheter under året medan NP skrivs vid ett tillfälle. 3.5 Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling Vi kommer införa ett nytt kontrollverktyg för att upptäcka svackor i elevernas insatser på ett tidigare stadium. Detta rör även elever som rör sig år fel riktning bland de högre betygen. Under året kommer vi storsatsa på att effektivisera elevernas studier med att jobba bort eventuella störningsmoment i koncentrationen. Mycket av detta kommer ske via olika självutvärderingar, gruppsamtal, föreläsningar o.s.v. Skolledningen ska aktivt arbeta för att hitta rätt fortbildning för personalen på individuell nivå. Ökad kollegialt lärande för att sprida goda exempel(se punkt 6.2 ) I Ma3b ska eleverna ha ett litet läxprov varje vecka för att säkerställa att eleverna klarar kursens baskrav. I Ma2b sätter vi en mer lärarresurser där två lärare får två klassrum en gång i veckan/klass för att kunna individualisera undervisningen. 4 Upplevd kvalitet 4.1 Arbetssätt Undervisande lärare ansvarar för sin kurs, pedagogik och innehåll enligt de styrdokument som finns. Naturligtvis är också eleverna en viktig del i att utforma innehållet och utformning av kursen. Detta ger varje pedagog stor frihet i att använda sin professionalitet fullt ut. De undervisande lärarna på respektive program träffas också under programansvariges ledning för att 10
se till programmets mål samt elevernas utveckling och trivsel. I detta arbete finns också programforum där elevrepresentanter från programmen träffar ansvarige för se till programmets utveckling både på lång och kort sikt. Under året bryter vi undervisningen vid ett flertal tillfällen vid s.k. projektveckor, för att eleverna ska kunna fokusera på det uppdrag de får utan att störas av andra prov o.s.v. Dessa veckor syftar till att öka sammanhållningen men också att träna eleverna i de examensmål som finns på programmen. Eleverna får också träffa en mängd olika föreläsare under året som delger sina erfarenheter om både högt och lågt. Detta för att hämta in andra erfarenheter som en del i elevernas utbildning. Elevkåren är mycket aktiv och vi stödjer denna fullt ut i sina initiativ att göra skolan till en trivsam plats för eleverna. Detta innebär att skolan håller öppet kvällstid då det behövs och på andra sätt skapar yttre möjligheter för eleverna att använda skolans resurser. 4.2 Uppföljning av målen samt resultat Det konkreta målet är att eleverna ska ge undervisningen minst 4,0 av 5 vid skolans interna julutvärdering, tabell 7. I år gav eleverna undervisningen betyget 4,4 vilket vi är fullt nöjda med även om vi alltid strävar efter förbättring. Eleverna får också svara på vad de allmänt tycker som skolåret vid tiden för utvärderingen. Målet är över 4,0 av 5 och betyget blev 4,1 (tabell 6) vilket gör att vi nådde målet dock önskar vi jobba upp siffran till nästa år. Sett över en längre tidshorisont har vi alltid legat runt dessa tal ge och ta på en/några tiondelar. Vi står oss även bra i förhållande till andra skolor vilket tabell 7-9 visar. Eleverna känner sig både trygga och trivs på skolan vilket är en förutsättning för att kunna prestera bra i sin vardag. Vi har en självklar ambition att förbättra alla delar men ser inte några akuta förbättringspunkter. Tabell 6 Tabell 7 4,35 Hur anser du generellt året varit? Vad tycker du om undervisningen på PCH? 4,3 5 4,25 4,8 4,2 4,15 4,1 4,05 Hur anser du generellt året varit? 4,6 4,4 4,2 Vad tycker du om undervisningen på PCH? 4 2011 2012 2013 4 2011 2012 2013 11
Tabell 8 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 64 65 67 69 65 67 69 72 AcadeMedia totalt NKI 2013 NKI 2014 AcadeMedia Gymnasium Rekommendationsgrad Rekommendationsgrad 93 96 95 85 84 85 87 86 ProCivitas Helsingborg (Andel 7-10) 2013 (Andel 7-10) 2014 Tabell 9 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 95 94 94 96 77 79 76 86 87 78 80 78 79 81 72 67 AcadeMedia totalt AcadeMedia ProCivitas Helsingborg Gymnasium Trivselgrad (Andel 7-10) 2013 Trivselgrad (Andel 7-10) 2014 Studiemiljö (Andel 7-10) 2014 Undervisning (Andel 7-10) 2014 12
Helsingborgs kommun gör varje år en utvärdering av vad eleverna anser om sin skola. Resultatet presenteras i tabellen nedan. Bilden av en trygg, välmående och engagerad skola bekräftas i undersökningen och ProCivitas är en av få skolor som får över 4 av 5 i samtliga delar. Tabell 10 4.3 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Eleverna är generellt mycket nöjda. Eleverna upplevde slutet på läsåret som något stressigt bl.a. på grund av förändringar i provschemat under året som ledde till problem i slutet då de fick mycket att göra. De arrangemang som skolan ordnar exempelvis föreläsningar och projektveckor har varit en viktig del för eleverna och de har varit mycket positiva till detta och har varit en motiverande faktor för eleverna. Elevkårens arbete börjar ge frukt enligt de mätningar vi gör internt och allt eftersom deras erfarenhet ökar tenderar också övriga elevers intresse för kåren öka. Studiemiljön på skolan är bra vilket ger eleverna en god möjlighet att nå deras mål. Likaså är eleverna nöjda med hur de kan påverka skolan på olika sätt d.v.s. delaktighet. 4.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling Vi ska ha en fortsatt satsning på externa kontakter, externa händelser och trivselfaktorer. Personalen ska också satsa på en ökad kontroll över provschema, både på lång och kort sikt, samt ökad fokusering på effektiva studier. Trots att eleverna är nöjda med studiemiljön ska vi 13
kraftsamla för att göra den ännu bättre. Framför allt ska alla distraktionsmoment bort för att öka elevernas effektivitet. Vi fortsätter vår satsning på fortbildning för all personal. Vi ska också under året trycka mycket på kollegialt lärande och till detta har vi fem förstelärare (se punkt 6.1). 5 Ändamålsenlig kvalitet 5.1 Arbetssätt ProCivitas har en koppling mot näringslivet bl.a. i form av gästföreläsare och vårt mentorsprogram där de elever som vill i åk 3 får en vuxen person som mentor, samt att eleverna bildar egna företag där de jobbar direkt med näringslivet. Under året har skolan haft upp mot 20 gästföreläsare med en stor spridning. Målet är att blanda inriktning på föreläsarna samt att bjuda på både lokala samt globala föreläsare. Eleverna gav föreläsarna 4,1 i betyg i snitt under året vilket är en förbättring gentemot föregående år (3,7). Målet är att göra föreläsningarna mera relevanta för eleverna d.v.s. använda föreläsningarna i undervisningen på ett bättre sätt. Det har dock visat sig vara ganska svårt då man i förväg inte vet föreläsningens kvalitet. För att komma till rätta med detta ska vi jobba med en ökad kvalitetssäkring innan bokning av föreläsare. Mentorsprogrammet har fungerat mycket bra under året och vid ett flertal tillfällen har mentorerna bjudits in till skolan vid olika event det kan vara föreläsningar, Pecha Kuchakvällar, middagar o.s.v. Relationen mentor/adept vårdas dock i huvudsak av dem själva och i många fall leder detta till ett tätt samarbete där båda lär av varandra. I bästa fall har denna kontakt tagit eleverna in i näringslivet på ett sätt som inte skulle vara möjligt annars. Året avslutades med middag, mentorer och adepter, på Jacob Hansens hus i Helsingborg. Under ett läsår får eleverna på EK i åk 2 (valfritt i åk 3) driva egna företag med riktiga varor och tjänster från affärsidé till avveckling av detsamma. Eleverna väljer själva den affärsidé som de vill jobba med, undersöker marknaden och skaffar startkapital. Till sin hjälp har de utbildningsmaterial, sina lärare samt minst en rådgivare från näringslivet. Visionen för Ung Företagsamhet är att Sverige ska få fler företag genom att ge eleverna en tro på sin egen förmåga. Genom UF ska eleverna få omsätta sina nyvunna teoretiska kunskaper och färdigheter i praktiken, få testa något nytt, utveckla sina idéer och få känna känslan av att förverkliga något som de brinner för. Våra utvärderingar visar att eleverna får med sig värdefull erfarenhet och kunskap om företagande samt ett ökat intresse för entreprenörskap. På det personliga planet vittnar eleverna om ökat självförtroende och förbättrad självinsikt samt en fördjupad tro på den egna entreprenöriella förmågan. På SA ska eleverna i åk 3 driva ett projekt under ett år som har examensmålen för programmet som grund. I detta ska eleverna kontakta externa företag eller organisationer som ska fungera som samarbetspartners. En nyttig erfarenhet för kommande studier och arbeten efter gymnasiet. 14
ProCivitas har en alumniförening för de som tagit studenten på skolan. Denna har blivit ett nätverk med olika föreningar på till exempel Handelshögskolan i Stockholm och Lunds Universitet. Målsättningen med föreningen är att den skall vara ett nätverk för nytta och nöje under såväl vidare studier som i ett kommande yrkesliv. Under året har vi jobbat vidare med att utveckla skolans alumniföreningen. Alumnigruppen på Facebook har ca 3000 medlemmar vilket nu är ca 90 % av alla alumnielever. ProCivitas lägger avsevärda resurser på att kommunicera med f.d. elever och att arrangera alumniträffar i London, New York, Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Shanghai och Peking. Under året har vi dessutom skapat ProCivitas Homecoming där f.d. elever bjuds in till en återträff på skolan. Detta event är ett sätt för oss att under trivsamma former komma i kontakt med tidigare elever för att få nyttig input om vad som krävs av oss som skola i vårt arbete med att förbereda eleverna för vidare studier men också för att fånga upp intressanta alumnielever som kan komma tillbaka till skolan och föreläsa/inspirera våra nuvarande elever. ProCivitas har en anställd alumniansvarig. ProCivitas har en person som i sin tjänst ansvarar för att vägleda och på alla sätt hjälpa elever som har målet att studera utomlands och då oftast på skolor i USA och England. Personen fungerar som kontakt, inspiratör, informatör och leder också resor till London och USA:s östkust där man besöker de populäraste utbildningarna. 5.2 Resultat Academedia undersöker varje år vad fd studenter på ProCivitas anser som skolan när de blickar tillbaka på sin skoltid. I denna undersökning tillfrågades de elever som tog studenten 2011. Resultaten presenteras i tabell 11. 15
Tabell 11 Hur väl tycker du att utbildningen stärkte dig i din personliga utveckling? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Jag kan rekommendera skolan Kamraterna och stämningen på skolan Lärarnas engagemang Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med relationen till Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med undervisningen? Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? 82 79 64 62 84 37 90 87 67 93 94 72 95 84 79 96 91 79 90 87 84 95 92 69 94 98 71 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Uppföljande enkät 2014 ProCivitas totalt Uppföljande enkät 2014 ProCivitas Helsingborg Uppföljande enkät 2014 AcadeMedias Gymnasieskolor 5.3 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Resultaten matchar de undersökningar som presenterats i kvalitetsrapporten. Mest intressant är bekräftelsen på att skolan förbereder eleverna för kommande studier och arbetsliv på ett bra sätt. 6 Nya utvecklingsområden Vi har identifierat två områden som ska lyftas fram ännu mera nästa år. Det första är Effektiva studier som vi identifierat som en viktig del för att eleverna ska nå längre i sin utveckling samt ska vi bli bättre på att lära av kollegiet d.v.s. kollegialt lärande. 6.1 Arbetssätt Effektiva studier två gånger/år får eleverna en stor genomgång, både praktik och teori, där de får testa olika metoder, får teorin bakom hur hjärnan fungerar o.s.v. Detta kommer vi sedan att följa upp i klasserna genom att kollegiet leds av våra utbildade handledare i detta. Detta för att säkerställa att vi alla kontinuerligt jobbar med att effektivisera elevernas läsande. Genom att 16
ständigt arbeta med dessa arbetssätt medvetandegör och påminner vi detta för eleverna så det blir en naturlig del av deras utbildning. Kollegialt lärande vi har under läsåret 14/15 ett team förstelärare som består av fem erfarna och drivna lärare som ska leda denna process. Varje månad har de ett mötespass till sitt förfogande där de planerar, leder och följer upp olika områden som syftar till att sprida kompetens inom kollegiet. De har också till uppdrag att ha ett individuellt utvecklingsområde som har till uppgift att främja det kollegiala lärandet. 6.2 Förväntad utveckling Målet med insatserna är bättre måluppfyllelse för eleverna. Enligt den senaste forskningen är kollegialt lärande en av nycklarna till detta och om elevernas effektivitet ökar främjar detta deras möjligheter att nå längre i sina studier. Arbetet med att effektivisera elevernas studerande förväntas också ge minskad stress för dem. 6.3 Resultat Det är svårt att rakt av jämföra måluppfyllelse år från år då det är många parametrar som spelar roll hur det går för en elev men målet är högre måluppfyllelse totalt sätt. 80% av eleverna förväntas anse att ett effektivare sätt att studera minskar stressen för dem. 6.4 Uppföljning Detta följs upp i slutet av året genom att i första läget jämför betygen men föregående år men också genom samtal med lärare och elever hur de upplever resultatet. Detta för att ev komma åt de parametrar som styr måluppfyllelsen som inte kan mätas i betygssystemet. Vad gäller elevernas stress sker detta via en kvantitativ enkätundersökning i slutet av året. Varje förstelärare ska också utvärdera sitt projekt men hur detta ska gå till är inte klart i nuläget. 7 Sammanfattning Skolan har under läsåret 13/14 levererat mycket goda resultat, både vad gäller elevernas måluppfyllelse samt de mera mjuka värdena som rör elevernas trivsel, trygghet och studiero. Vi kommer fortsätta jobba på samma sätt i mångt och mycket men kommer lägga extra tonvikt på effektiva studier samt kollegialt lärande allt i syfte att höja elevernas måluppfyllelse ytterligare. 17