Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45 2015-09-07 Mötesanteckningar Lärande och Arbetsmarknadsberedningen (LoA) Mötesdatum: 2015-09-04 Tid: 13-15 Ledamöter Carin Lidman (S), ordförande Monna Ridderström (KD), vice ordförande Ingrid Noord Silversten (S) Hans Granlund (V) ers. Reijo Tarkka (V) Carl-Inge Westberg (S) Johan Stråhle (S) Anders Wigelsbo (C) Hans Jansson (V) Jenny Landernäs (M) Västerås Hallstahammar Arboga Fagersta Hallstahammar Köping Norberg Sala Landstinget Hallstahammar Frånvarande Åsa-Märta Sjöström (S) Gunilla Wolinder (FP) Laila Jarstorp (FPL) Kennet Hedlund (S) Fagersta Kungsör Skinnskatteberg Surahammar Vård och Omsorgscollege (VOC) Projektledare Emma Brusling informerade om VOC. Projektet har pågått i Västmanlands län sedan 2008. Det finns två huvudsakliga anledningar till starten av VOC på nationell, regional och lokal nivå nämligen: Höja kvaliteten på utbildningar inom vård- och omsorgsområdet Öka attraktiviteten att söka dessa utbildningar På nationell nivå, under ledning av SKL, samlades olika intressenter (2006) för att samtala om behoven inom vård- och omsorgssektorn. Det var framför allt vetskapen om kommande personalbehov som var drivkraften men även kraven på ökad kvalitet i såväl utbildningar som kvalitet i vård och omsorg. I Västmanlands län finns en regional styrgrupp bestående av representanter för utbildningsanordnare, såväl kommunala som privata, samt arbetsgivarrepresentanter, även här kommunala och privata och fackliga organisationer. Länet har 5 lokala VOC, Norra Västmanland, Kolbäcksådalen, Västra Mälardalen, Sala och Västerås. Regional och lokal nivå har att svara upp till de nationellt ställda kriterierna för att uppfylla certifiering inom VOC, certifiering sker vart femte år, tidigare vart tredje år. Västmanland genomgår sin tredje certifiering 2016. Trots minskade elevkullar till ungdomsgymnasiet har söktalen till ungdomsgymnasiets Vård- och Omsorgsprogram bibehållits, med ett undantag, vård- och omsorgsprogrammet inom Norra Västmanlands Utbildningsförbund som ligger i malpåse. Vård- och Omsorgsprogrammet återfinns inom vuxenutbildningen där utbildningarna bedrivs med full kapacitet. Projektets budget är 500.000 kr årligen vilket fördelas proportionellt mellan länets kommuner.
Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45 2015-09-07 Nyanlända barn och ungdomar Projektledare Jeanette Källstad redogjorde för projektstatusen. Projektet startade 2012 inom ramen för Länsstyrelsens integrationsansvar och vände sig då främst till ensamkommande barn och ungdomar. Projektets inriktning har vidgats till att gälla alla nyanlända barn och ungdomar och främst deras skolgång. Sedan februari 2015 är VKL projektägare. Projektet finansieras till 50% av länsstyrelsen och 50% av VKL:s medel. Inom projektet ryms även utveckling av samhällsinformationen. Jeanettes presentation bifogas. DUA, Delegationen Unga till Arbete Vid förra beredningsmötet (4 juni) behandlades frågan genom Af-chefen Kauko Leppälä. I korthet innebär DUA att kommuner och arbetsförmedling genomför en kartläggning (sep dec). Kartläggningen ersätts av staten med 200.000 kr, resultatet skall bli en överenskommelse mellan kommunen och arbetsförmedlingen om hur arbeta för att få ungdomar till arbete eller till studier. Till genomförande enligt överenskommelsen kan extra medel sökas. Närvarande ledamöter redovisade kortfattat vad som är på gång i respektive kommun. #jagmed Även denna fråga var med på agendan vid förra beredningsmötet den 4/6. Det som hänt sedan dess är att partnerskapet inom Esf-Östra MellanSverige (ÖMS) har beviljat projektet 63 Mkr för tiden 1/9 2015. 31/12 2018. Huvudsyftet med projektet är att minska andelen ungdomar som inte fullföljer sin gymnasieutbildning med godkända betyg. Västmanland ingår som ett av fem län inom ÖMS som tillsammans arbetar inom projektet jagmed. I Västmanland har vi 9 delprojekt som delar på 10,4 Mkr, VKL är projektägare (fördelning av medel inom Västmanland bifogas). LoA-beredningen är den beredning inom VKL som har ett huvudansvar och kommer att hållas underrättade kontinuerligt om projektet. Övriga frågor Carin Lidman informerade om en konferens vid MDH den 30/9 Framtidens arbetsmarknad - hur möter vi utmaningarna? Datum: 2015-09-30 Tid: 12.00-13.00 Plats: Biblioteket, Mälardalens högskola, Västerås Lunchseminarium Vad ska vi göra om hälften av alla jobb i Sörmland och Västmanland försvinner? I forskningsprojektet Framtidens arbetsmarknad, inom ramen för Samhällskontraktet, undersöker Eva Lindell, forskare vid Mälardalens
Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45 2015-09-07 högskola, hur arbetsmarknaden i regionen påverkas av digitaliseringen och globaliseringen. Nu släpps den första delrapporten. Därför arrangeras ett lunchseminarium med presentation och diskussion. Forskaren Eva Lindell presenterar regionala effekter av digitaliseringen och globaliseringen och lyfter samtidigt fram möjliga lösningar: Ingen anmälan behövs. Vi bjuder på kaffe och tilltugg. Mötet avslutas Ordförande Carin Lidman tackade ledamöter samt föredragande för ett givande möte. Nästa beredningsmöte är den 8 oktober kl 9 11 För anteckningarna Ove Svenson
Nyanlända barn och ungdomar i Västmanland Augusti 2012 Januari 2015 Februari 2015 - Februari 2016
Asylsökande ensamkommande barn Under 2015: är 15 procent av de ensamkommande barnen flickor är den genomsnittliga handläggningstiden för ensamkommande barn 185 dagar har 75 procent av de fattade besluten beviljats uppehållstillstånd i första instans
Migrationsverkets prognoser
Förändringar i skollagen avseende nyanlända elevers lärande Fjärrundervisning ska tillåtas som en godkänd undervisningsform, t.ex. vid modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Lagändring trädde i kraft 1/7 2015 Definition av uttrycket nyanländ ska införas. Krav på kartläggning inom två månader. Placering i årskurs och undervisningsgrupp inom två månader. En nyanländ elev ska delvis få undervisas i förberedelseklass. Undervisning i förberedelseklass ska successivt övergå till undervisning i reguljär grupp och får max pågå i två år. Möjlighet till prioriterad timplan under ett år, beslut om detta fattas med stöd av kartläggningsunderlaget. Bestämmelserna om åtgärdsprogram ska inte tillämpas om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända elever. Lagändring träder i kraft 1/1 2016
Skolverkets statistik Behöriga lärare Stora skillnader mellan ämnen Sva lägst andel behöriga lärare från åk 4-6 I årskurs 1-3 är behörigheten högst i svenska (87 procent) och lägst i teknik (37 procent) I årskurs 4-6 är behörigheten högst i svenska (77 procent) och lägst i svenska som andraspråk (32 procent) I årskurs 7-9 är behörigheten högst i samhällsorienterande ämnen (80 procent) och lägst i svenska som andraspråk (44 procent) I gymnasieskolan är behörigheten högst i historia (84 procent) och lägst i svenska som andraspråk (30 procent)
Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning Prop. 2014/15:85 SFI upphör som en egen skolform och går in i komvux. Nya målgruppsanpassade, sammanhållna studievägar införs i kursplanen för sfi. Skollagen förtydligas så att det framgår att huvudmannen i högre grad ska verka för att sfi-undervisningen erbjuds på tider som passar eleven. Ny kursplan i Svenska som andraspråk på grundnivå tas fram. Ska göra att överlappningarna med sfi försvinner. Nytt stödmaterial för bedömning och betygssättning inom grundläggande vuxenutbildning. Hemkommunen blir skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning erbjuds studie- och yrkesvägledning. Hemkommunen blir ansvarig för att en individuell studieplan upprättas för varje elev inom vuxenutbildningen.
Språkundervisning för bättre etablering Promemoria 2015-04-11 Studieförbunden ska kunna stärka asylsökandes kunskaper i svenska. 30 miljoner kr under 2015 har fördelats av Folkbildningsrådet till studieförbunden. Kompetensutveckling och satsningar för fler sfilärare, 15 miljoner kr under 2015. Från och med 2016 avser regeringen att avsätta 100 miljoner kr per år för kompetensutvecklingsinsatser för sfi-lärare och lärare i svenska som andraspråk på komvux.
Aktuella utvecklingsinsatser Länsträff gymnasieskola 1 september 2015 Länsträff grundskola 9 september 2015 God man-utbildning EKB sep-nov 2015 Vägledarforum 12 november Olika aktörers ansvar EKB 24-25 november Studiecirklar/utbildningsinsatser enl. önskemål Konferens - Kartläggning enl. ny lagstiftning Nyanlända på förskolan Förebyggande arbete mot rasism och rekrytering till våldsbejakande extremiströrelser
Övrigt regionalt utvecklingsarbete Webbaserad mötesplats Flerspråkighet i Västmanland Nyckelpersonsgrupp EKB Referensgrupp Nyanlända i skolan Arbetsgrupp Folkhögskolespåret i Västmanland Handledning av skolpersonal nyanlända elever ESF-projektidé: Samhälls- och hälsoorientering + studiehandledning på modersmål Kartläggning Kommunernas önskemål/behov av regional samverkan och regionalt stöd inom integrationsområdet genom VKL
Enkät ej avslutad, bilden avser svar som inkommit hittills
Enkät ej avslutad, bilden avser svar som inkommit hittills
Enkät ej avslutad, bilden avser svar som inkommit hittills
Enkät ej avslutad, bilden avser svar som inkommit hittills
Enkät ej avslutad, bilden avser svar som inkommit hittills
Prioriterade områden hittills i enkäten 1. SFI och vuxenutbildning 2. Arbete och näringsliv 3. Barn och utbildning 4. Ensamkommande barn 5. Bosättning 6. Samhällsorientering 7. Kultur och fritid
Esf-projekt #jagmed 63 Mkr beviljade 2015 2018 10.240.000 kr till länet VKL projektägare i länet 9 delprojekt i länet 1 sept 31 mars planerings- och analysfas
Sammanställning av delprojekt #jagmed Västmanland Kommun Inriktning Sökta medel Medf % av totalbel Länsprojektledning Länsprojektekonom Sökta medel - VKL kostn FNS Föreb 1817783 599868 18% 400125 71727 1345932 Västerås Föreb 2539229 837946 25% 558927 100194 1880108 Västerås KAA 816326 269388 8% 179687 32211 604428 Sala Föreb/KAA 927777 306166 9% 204219 36609 686949 Surahammar KAA 827777 273166 8% 182208 32663 612907 Kungsör Föreb/KAA 827777 273166 8% 182208 32663 612907 Hallstahammar KAA 827777 273166 8% 182208 32663 612907 Arboga/Kungsör KAA 1027777 339166 10% 226231 40554 760992 Köping KAA 627777 207166 6% 138184 24771 464822 Summa 10240000 3379200 100% 2253996 404054 7581950 Kostnad länsprojektledare tot 2253996 Kostnad länsekonom totalt 404054 Tot 2016-2018 2658050 Ansökan till Länsstyrelsen på 2.658.000 kr Lägg pussel (DUA, Vux-utbildning, KAA, mm)
Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45 2015-09-01 Ur budgetpropositionen för 2016: Investeringar i skolan för mer kunskap Idag presenterar regeringen investeringar på 2,4 miljarder kronor i skolan. Tillsammans med satsningarna på samma områden som aviserades i vårbudgeten 2015 innebär det investeringar på närmare 5 miljarder kronor 2016. Budgetpropositionen för 2016 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Regeringens investeringar i skolan syftar till att vända utvecklingen med de fallande kunskapsresultaten. Regeringen fokuserar på att göra läraryrket mer attraktivt genom bland annat ett lärarlönelyft, en mer jämlik skola, tidiga insatser och utbildning för jobb. Investeringar för en jämlik skola Ojämlikheten och resultatskillnaderna i den svenska skolan har ökat. Förra sommaren lämnade 13,1 procent av eleverna grundskolan utan gymnasiebehörighet, totalt 12 700 elever. Bland elever vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning var det 43,8 procent som inte fick behörighet till gymnasiets nationella program. Regeringens svar på de ökade klyftorna i den svenska skolan är åtgärder för en jämlik skolgång. I budgetpropositionen för 2016 investerar regeringen i höjd personaltäthet och stärkt kvalitet i fritidshem, personalförstärkningar i Sveriges skolbibliotek, höjd ersättning till kommuner för asylsökande barns skolgång och upprustning av utemiljöer för förskolor, skolor och fritidshem. Regeringen genomför i budgetpropositionen för 2016 även de i vårbudgetpropositionen aviserade satsningarna på samverkan för bästa skola som innebär att staten tar ett tydligare ansvar i stödet till skolhuvudmännen för att höja resultaten i skolor med låga studieresultat och tuffa förutsättningar. Regeringen förstärker även stödet till elevhälsan och utökar till mer undervisningstid för att nå kunskapskraven som aviserat i vårbudgetpropositionen. Totalt investerar regeringen närmare 660 miljoner kronor i en jämlik skola 2016. Tillsammans med investeringarna på jämlik skola som aviserades i vårbudgeten innebär det satsningar på totalt cirka 1,8 miljarder kronor 2016. Investeringar för ett attraktivt läraryrke Lärarna är nyckeln för att höja kunskapsresultaten i skolan. Regeringen ser mycket allvarligt på att läraryrket under lång tid har tappat i status och attraktionskraft. Enligt den internationella studien TALIS 2013 anser endast fem procent av Sveriges lärare att läraryrket har hög status. Lärarförbundet och Statistiska centralbyrån bedömer att risken är stor att det kommer att saknas 65 000 lärare fram till 2025. I budgetpropositionen för 2016 gör regeringen ett flertal investeringar för att skapa framtidstro, stabilitet och rätt förutsättningar för Sveriges lärare. Regeringen föreslår att en investering i höjda lärarlöner genomförs Lärarlönelyftet. Regeringenen föreslår även insatser för fler vägar in i läraryrket, förbättrar möjligheten att ge fler lärare behörighet och förstärker pågående kompetensutvecklingsinsatser såsom Läslyftet och Matematiklyftet. Samtidigt fortsätter den nationella samlingen för läraryrket med samtal med berörda aktörer om vad som gemensamt, på såväl nationell som lokal nivå, kan göras för att stärka och öka attraktiviteten för läraryrket. Från
Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45 2015-09-01 regeringens sida finns ett tydligt fokus i det arbetet: attraktiviteten i läraryrket ska ökas genom statliga insatser för en höjning av lärares löner, kvalitetssatsningar på lärar- och förskollärarutbildningen, kompetensutveckling för lärare, investeringar i mer personal i skolan och andra åtgärder som ger läraren bättre möjligheter att ge varje elev en undervisning av god kvalitet. Totalt investerar regeringen nästan 1,6 miljarder kronor för ett attraktivt läraryrke år 2016. Tillsammans med investeringarna på ett attraktivt läraryrke som aviserades i vårbudgeten innebär det 1,9 miljarder 2016 och därefter nästan 3,4 miljarder kronor årligen mellan 2017-2019. Investeringar i tidiga insatser Tidiga insatser lägger en stabil grund för framtiden. Att varje elev får med sig grunderna tidigt är viktigt även för senare ämnen, vilket i sin tur dessutom är viktigt för arbetsron i skolan. Regeringen har redan initierat en rad investeringar som säkerställer en utveckling mot tidigare insatser. Regeringens lågstadielöfte innehåller investeringar i förskolan, i förstärkt specialpedagogik, fler anställda lärare i lågstadiet så att lärare får mer tid för sitt arbete och att klasserna kan bli mindre i lågstadiet. Regeringen utreder även en läsa-skriva-räkna-garanti som ska säkerställa att det stöd eller särskilda stöd som eleven behöver sätts in i tid. Att varje elev ska får det stöd de behöver innebär dock inte enbart att insatserna ska komma i tidig skolålder det innebär också att de ska komma tidigt efter att behov identifierats. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2016 en ny fortbildningsinsats för att stärka den specialpedagogiska kompetensen generellt hos lärare i grundskolan, framför allt i högstadiet. Insatsen ska ge lärare grundläggande specialpedagogisk kompetens. Satsningen ska bygga vidare på den kompetensutvecklingsmodell som idag finns etablerad i skolan genom Läslyftet och Matematiklyftet, vars fokus på kollegialt lärande är en starkt bidragande faktor till dess avtryck på skolorna. I budgetpropositionen för 2016 genomförs samtidigt övriga investeringar i specialpedagogik som aviserades i vårbudgetpropositionen. Tillsammans med investeringarna i vårbudgeten innebär det 500 miljoner 2016 och därefter 570 miljoner kronor årligen 2017 respektive2018 och 500 miljoner kronor 2019. Investeringar i utbildning för jobb och vidare studier Arbetsmarknadens efterfrågan på människor med gymnasial och eftergymnasial utbildning ökar, samtidigt som efterfrågan på människor med kort utbildning minskar. En dryg femtedel av unga mellan 20-24 saknar treårig gymnasial utbildning, i den gruppen är arbetslösheten dubbelt så hög som bland unga med gymnasial utbildning. Satsningar på yrkesprogrammen En yrkesutbildning innebär ofta att en ung person får ett jobb som motsvarar utbildningens innehåll, men trots detta har ungas intresse att läsa sådana utbildningar sjunkit under flera år. I höstens budgetproposition föreslår regeringen ett paket med investeringar för att stärka den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft. Paketet innehåller bland annat en förlängning och förstärkning av satsningen på att få fler verksamma yrkeslärare att få behörighet. Regeringens avsikt är också att yrkeslärarna på sikt ska omfattas av kravet på legitimation i samma omfattning som lärare i övrigt och kommer att återkomma om detta. Dessutom innehåller paketet fortsatta satsningar för att stärka samverkan mellan skola och arbetsliv, bland annat för att ta om hand de förslag som yrkesprogramsutredningen väntas lämna senare i höst. Paketet innehåller även satsningar för att förstärka det arbetsplatsförlagda lärandet där regeringens avsikt är att anordnarbidraget för lärlingsutbildning görs om så att det stärker incitamenten att ha utbildade handledare på arbetsplatserna. I paketet ingår även insatser som direkt syftar till att stärka intresset för yrkesprogrammen. Här finns bland annat en förlängning av uppdraget att kompetensutveckla studie- och yrkesvägledare och en förlängning av
Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45 2015-09-01 Tekniksprånget. Regeringen föreslår att 67 miljoner kronor avsätts i budgetpropositionen för yrkesprogramspaketet 2016. Rätt till komvux Regeringen aviserar i budgetpropositionen att rätt till komvux på gymnasial nivå införs. Det innebär en rätt för vuxna till utbildning som leder till grundläggande behörighet till högskolestudier och motsvarande behörighet till yrkeshögskolan samt särskild behörighet till högskolestudier. Det blir den största reformen av vuxenutbildningen de senaste tio åren och kommer att ha stor betydelse för att fler människor ska kunna få den utbildning och de kompetenser som krävs för att ta de jobb som finns. Trygghet på arbetsmarknaden är inte det jobb man har utan de jobb man kommer att kunna ta. Därför är det viktigt med tillgång till utbildning genom hela livet. Tyvärr vet vi idag att möjligheten att komplettera sina tidigare studier varierar mellan olika kommuner. Ett införande av en rätt till komvux kommer att stärka jämlikheten i utbildningssystemet. Vuxna som har ambitioner att utbilda sig på gymnasial nivå för att kunna läsa vidare eller få större möjlighet till jobb kommer genom rätten till komvux att få det oavsett var de bor. Rätten till komvux planeras att träda i kraft under 2017 och regeringen kommer så snart som möjligt att skicka ut förslaget på remiss. Kostnaden för rätten till komvux beräknas till 537 miljoner kronor från och med 2017. Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Flyktingmottagande är ett gemensamt ansvar för samhället. I dag skickas en promemoria från Arbetsmarknadsdepartementet ut på remiss med förslag om att en ny lag ska införas som innebär att alla kommuner ska ta ansvar för mottagande av nyanlända. Detta för att säkerställa att nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd snabbt kan påbörja sin etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Det mottagande som frivilliga överenskommelser mellan kommunen och länsstyrelsen leder till är inte tillräckligt för att möta det ökade behovet av kommunmottagande. Långa väntetider för kommunanvisning innebär att många nyanlända blir kvar på anläggningsboenden under långa tidsperioder, vilket försenar etableringen. Lagförslaget i promemorian innebär att kommuner kan anvisas att ta emot nyanlända för bosättning i kommunen oavsett om kommunen har träffat en överenskommelse om mottagande eller inte. När alla kommuner är med och tar emot nyanlända kommer fördelningen av mottagandet bli mer proportionerligt i förhållande till kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar och annat mottagande, vilket bedöms leda till förbättrade förutsättningar för nyanländas etablering både på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Lagförslaget skickas i dag ut till samtliga berörda remissinstanser för yttrande. Remisstiden går ut den 28 september 2015. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Fler permanenta utbildningsplatser i yrkeshögskolan I dag presenterar regeringen att det redan nästa år avsätts 150 miljoner kronor (251 mnkr inkl. studiemedel) för att kunna finansiera motsvarande 2 500 utbildningsplatser i yrkeshögskolan. Följande år utökas det till 360 miljoner kronor (605 mnkr inkl. studiemedel), motsvarande 6 000 utbildningsplatser. Det är en ökning av antalet utbildningsplatser med drygt tjugo procent. Tillskottet i höstens budget är en del av regeringens kunskapslyft och innebär att yrkeshögskolan får medel för över 30 000 permanenta utbildningsplatser när reformen är helt genomförd.
Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45 2015-09-01 Förhandlingarna mellan regeringen och Vänsterpartiet har just inletts och vi är redan nu överens om att denna satsning bör vara med i budgetpropositionen för 2016. Allt fler vill studera på yrkeshögskolan men det finns inte tillräckligt med utbildningsplatser. Personer med yrkeshögskoleutbildning är eftertraktade på arbetsmarknaden och antalet ansökningar om att bedriva yrkeshögskoleutbildning ökar. Regeringen utökar därför kraftigt antalet permanenta utbildningsplatser i yrkeshögskolan. - De senaste årens ryckvisa beslut om extra utbildningsplatser har gjort det svårt för yrkeshögskolan att planera långsiktigt. Det vill vi komma bort från och därför är permanenta platser en viktig aspekt av satsningen. Yrkeshögskolan är bra på att matcha utbildning med arbetsmarknad och 9 av 10 har jobb ett år efter att de avslutat sin utbildning. Det är bra såväl för den enskilda individen som för Sveriges kompetensförsörjning, säger gymnasieoch kunskapslyftsminister Aida Hadzialic. Källa: Regeringskansliets hemsida Delegationen för Unga till Arbete DUA En utmaning för hela samhället Den höga ungdomsarbetslösheten är en av regeringens högst prioriterade arbetsmarknadspolitiska utmaningar. Mellan 30-35% av varje årskull fullföljer inte sina gymnasiestudier. Samtidigt vet vi att de som har allra svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är de som saknar gymnasieutbildning. Ungdomar med en funktionsnedsättning och ungdomar som är utrikes födda tillhör också dem som har svårast att få jobb. Ungdomsarbetslösheten ligger på en hög nivå i Sverige oavsett hur man räknar. Fler ungdomar måste slutföra sina studier och fler ungdomar måste få rätt kompetens för att ta de lediga jobben och för att arbetslösheten bland unga därmed ska minska. Kommunerna är nyckelaktörer för att minska ungdomsarbetslösheten. Kommunerna har ett ansvar för skolan, som ska rusta eleverna för arbetsmarknaden. Kommunerna har ett särskilt aktivitetsansvar för unga under 20 år som hoppat av skolan. Unga som får försörjningsstöd istället för att arbeta innebär en stor kostnad för kommunen. Kommunerna behöver arbetskraft för att klara av sin kompetensförsörjning. Det är staten, genom i första hand Arbetsförmedlingen, som ansvarar för arbetsmarknadspolitiken. Men Arbetsförmedlingen kan bara arbeta med de unga som de känner till. Därför är samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen viktig för att minska ungdomsarbetslösheten. Det krävs nya och mer flexibla samarbetsformer för att lösa uppdraget. Delegationens roll är att stimulera denna samverkan. Överenskommelse mellan stat och kommun Delegationen uppmuntrar kommuner att ingå överenskommelser med Arbetsförmedlingen om hur man gemensamt ska arbeta mot målet att ingen ung ska vara arbetslös längre än 90 dagar. Kommuner kan gå ihop och skriva en gemensam överenskommelse med Arbetsförmedlingen. Även andra aktörer lokalt, till exempel andra arbetsgivare och fackliga- eller ideella organisationer, kan ingå i hela eller delar av överenskommelsen. Delegationen tillhandahåller en manual och ger stöd till de kommuner som vill ingå överenskommelser. En överenskommelse gör det också möjligt kommunen att utnyttja utbildningskontrakten.
Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45 2015-09-01 286 började med en avsiktsförklaring För att samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen skulle komma igång snabbt så uppmuntrade delegationen att kommuner och arbetsförmedlingar undertecknade en avsiktsförklaring om att de var ville skriva en överenskommelse. Kommuner som tecknade avsiktsförklaringar senast 30 juni fick också möjlighet att ansöka om 200 000 kr från Dua för att täcka kostnader kopplade till arbetet med överenskommelsen. Kommuner som bevljats detta bidrag har redan från hösten möjlighet att nyttja regeringens satsning på utbildningskontrakt. Totalt 286 av 290 kommuner inkom med avsiktsförklaringar och har nu inlett arbetet med sina lokala överenskommelser. Besked om statsbidrag kopplade till avsitksförklaringarna meddelas i september.