Ove Svenson, utvecklingsstrateg Mötesanteckningar Barn och Ungdomsberedningen (BoU)

Transkript

1 Mötesanteckningar Barn och Ungdomsberedningen (BoU) Datum: Tid: Plats: VKL Närvarande ledamöter Roger Eklund, ordförande Lars Kallsäby, vice ordförande Ingrid Noord Silversten Taito Arkkukangas Eva Stenberg Kennet Hedlund Vasiliki Tsouplaki Barbara Conté Christina Ahlman Frånvarande ledamöter Pia Tinoco Boiardt Christina Aspenryd Ulf Olofsson Lena Lovén-Rolén Kommun Köping Västerås Arboga Kungsör Sala Surahammar Västerås Landstinget Västerås Fagersta Hallstahammar Norberg Skinnskatteberg Mötets öppnande Ordförande Roger Eklund hälsade alla ledamöter välkomna till första beredningsmötet efter sommaruppehållet och förklarade mötet öppnat. BoU-beredningens roll i en ev. kommande regionkommunbildning Länets ansökan om att bilda regionkommun från 2015 avslogs som bekant av regeringen. Med den politiska samsynen på frågan, i vårt län, antar vi att ansökan blir aktuell någon gång efter valet. Viktigt, inför en ny ansökan, är att VKL:s beredningar har diskuterat respektive berednings roll inom regionkommunen. BoU-beredningens ledamöter diskuterade frågan och delade slutsatsen att någon form av regional plattform för skolfrågor behövs. Resultaten i skolan är grunden för barn och ungdomars framtid, regionens kompetensförsörjning och utveckling och att Västmanland är en stark region att leva och bo i. Rapporter Länssamordnande skolsköterska Ett avtalsförslag för att inrätta en länssamordnande funktion inom skolhälsovården, samordnande skolsköterska, har arbetats fram genom BoU-beredningens försorg. I utredningsarbetet har vi funnit att Västerås är den kommun som lämpar sig bäst för att administrera uppdraget, inte minst med anledning av mängden fristående skolor som finns i Västerås. Erbjudandet om samordnande skolsköterska kommer även erbjudas de fristående skolorna. Avtalsförslaget är överlämnat till verksamhetschefen i Västerås stads skolverksamheter som har ansvar för skolhälsovården. Avtalet kommer att presenteras länets kommuner samt fristående skolor under hösten 2014, ambitionen är att funktionen träder i kraft under Avsiktsförklaring VKL MDH inom skolområdet Samhällskontraktet är ett avtal om fördjupad samverkan mellan Västerås stad, Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola. Syftet med Samhällskontraktet är att höja kompetensnivån i regionen genom bland annat gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt, utbildningar som matchar arbetslivets

2 behov och mötesplatser för lärande. Samhällskontraktet fokuserar på skola, omsorg, hållbar stadsutveckling och framtidens arbetskraft - för regionens bästa! VKL har ambitionen att länets kommuner, på liknande sätt, skapar långsiktigt utbyte med Mälardalens högskola. VKL:s styrelse har, av nämnda anledning, tecknat en avsiktsförklaring med MDH på generell nivå. Inom Samhällskontraktet finns branschindelade samverkansorgan, Mälardalens Kompetencentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) samt Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande (MKL). Dessa båda samverkansorgan har ambitionen att engagera hela regionen. MKHV har tecknat en avsiktsförklaring med VKL:s Vård- och Omsorgsberedning våren Nu återstår att utarbeta en avsiktsförklaring mellan MKL och VKL:s beredningar inom skolområdet (BoU/LoA). Ett arbete i den riktningen har pågått under en tid via MDH:s deltagande i presidiekonferenser, beredningsmöten samt skolchefsträffar och börjar nu formas mer konkret. I skolchefsnätverket har vi fört diskussioner som rör förstelärare och deras roll för skolutveckling och om möjligt hur MKL kan vara ett stöd i den processen. Ett förslag på avsiktsförklaring kommer att tas fram under hösten och en ansökan om medel för detta kommer en ansökan lämnas till VKL:s styrelse. Regional utveckling Nyanlända barn och ungdomar Handlingar utskickade BoU-beredningen ställer sig mycket positiva till den föreslagna fortsättningen av projektet i VKL:s regi och den föreslagna ekonomiska fördelningen. BoU-beredningen betonar att projektet inte enbart är en skolangelägenhet utan mer en kommunangelägenhet vilket bör leda till en kommungemensam finansiering. Förslaget kommer att lämnas till VKL:s styrelse den 5 september för skyndsam behandling. Ansökning av 37- medel från Länsstyrelsen skall vara inlämnad 30 september. Läget i kommunerna inför höststarten Respektive närvarande ledamot redogjorde om kommunens läge inför höststarten. Förslag på utvecklingsplan om samverkan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga Hans Dahlman föredrog den med handlingarna utsända planen. BoU-beredningen ställer sig positiva till förslaget. Övriga frågor Inga övriga frågor anmäldes Avslutning av mötet Ordförande tackade ledamöter och föredragare och förklarade mötet avslutat samt önskade ledamöterna lycka till i det kommande valet. Nästa beredning 8 oktober kl För anteckningarna Ove Svenson

3 Regional utveckling - Nyanla nda barn och ungdomar Den oroliga situationen i världen har gjort att Sverige har ökat sitt flyktingmottagande kraftigt under de senaste åren. Migrationsverkets prognoser visar att ökningen väntas fortsätta. I förhållande till sin folkmängd är Västmanland ett av de län som tar emot flest antal nyanlända flyktingar. Åldersstrukturen bland utrikes födda ser till stora delar annorlunda ut än bland inrikes födda. Skillnaden består främst i att en betydligt större andel av de nyanlända utrikes födda är unga bestod flyktinggruppen i Västmanland av 57 procent barn och ungdomar under 20 år. Samtidigt som Sverige och Västmanland tar emot fler nyanlända barn och ungdomar så har regeringen signalerat en oro över utlandsfödda elevers sjunkande resultat i skolan. Ett reformarbete har inletts med avsikt att utveckla och förbättra mottagandet av nyanlända elever i skolan. Kommande reformer kommer med all säkerhet att ställa nya och större krav på landets kommuner avseende nyanlända elevers skolgång. I Västmanland pågår sedan 2012 ett utvecklingsarbete genom det regionala projektet Nyanlända barn och ungdomar Utvecklingsprojekt Västmanland, projektet leds av Länsstyrelsen. Projektets mål är att utveckla mottagandet av nyanlända barn och ungdomar, och till viss del även nyanlända vuxna genom en särskild satsning på samhällsorientering. Samhällsorientering av god kvalitet gynnar i förlängningen nyanlända barn och ungdomar eftersom deras föräldrar genom samhällsorienteringen blir bättre rustade för att hantera sin roll som förälder i Sverige. Genom projektet har en mängd olika insatser genomförts, bland annat följande: Fortlöpande utbildningsinsatser för olika målgrupper för att höja den samlade kompetensen Särskild satsning på utbildning om studiehandledning på modersmålet Fortlöpande informationsspridning och implementeringsstöd i samband med nationellt reformarbete inom området Framtagande av en webbaserad mötesplats för att underlätta samverkan i regionen Fortlöpande stöd i arbetet med den gemensamma webbsidan Nätverksbildande över kommungränserna mellan olika yrkesgrupper Föräldrautbildning på modersmål för nyanlända föräldrar (hösten 2014) Framtagande av gemensamma regionala rekommendationer som stöd för de enskilda kommunernas arbete. (Arbetet har inletts, men ej slutförts) Det regionala utvecklingsarbetet uppskattas mycket av länets kommuner och många aktörer beskriver att de är i stort behov av fortsatt stöd. När projektet nu riskerar att avslutas i december 2014 så har flera inblandade signalerat en oro inför vad som händer efter projektets slut. En stor del av det goda arbete som har påbörjats genom projektet riskerar att stanna av utan en regional utvecklingsledare som driver arbetet vidare. Att skapa möjligheter till fortsatt regionalt samarbete inom området genom en förlängning och utvidgning av projektet har många fördelar. Samarbetet mellan kommunerna, både avseende nyanlända elevers skolgång och samhällsorientering för vuxna nyanlända, kan fortsätta att utvecklas. Gemensamma utbildningsinsatser, fortsatt nätverksarbete och en utveckling av webbsidan som skapats, kan höja kvaliteten på mottagandet av nyanlända i länets kommuner. Nationella reformer

4 kan implementeras framgångsrikt genom fortsatt regionalt stöd. Mottagandet av nyanlända är en utmaning men också en möjlighet med stor potential. Ett samarbete över kommungränserna är nödvändigt för att uppnå optimal kvalitet och likvärdighet. Förslag till finansiering 2015 Kostnader Lönekostnader projektledare 100% Insatser OH-kostnader Totala kostnader Finansiering 37-medel Länsstyrelsen Länets kommuner Total finansiering Fördelning efter befolkningsstorlek Arboga 5,20% Fagersta 4,90% Hallstahammar 5,90% Kungsör 3,10% Köping 9,70% Norberg 2,20% Sala 8,40% Skinnskatteberg 1,70% 8500 Surahammar 3,90% Västerås 55% ,00% Västmanlands Kommuner och Landsting Ove Svenson Ärendet har avrapporterats kontinuerligt och behandlats i BoU-beredningen. BoU-beredningen beslutar: Att.

5 SAMVERKAN FÖR BÄTTRE FOLKHÄLSA I VÄSTMANLAND en länsstrategi för folkhälsa mellan kommunerna, landstinget, länsstyrelsen och VKL Förslag Överenskommelse om samverkan kring en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga åren Den här utvecklingsplanen är en revidering av utvecklingsplanen för åren , som konkretiserade mål och parterna åtagande utifrån länsstrategin för folkhälsa Syftet med länsstrategin är att utveckla en stark samverkan och kompetens inom de prioriterade samverkansområdena för att särskilt främja hälsan hos sårbara grupper och personer med funktionsnedsättning. Arbetet för att förbättra folkhälsan involverar många olika aktörer i samhället. Genom samverkan kan vi nå större effektivitet och bättre utnyttjande av befintliga resurser. I utvecklingsplanen för är två samverkansområden prioriterade: Kunskapsunderlag om hälsoläget för barn och unga Psykisk hälsa hos barn och unga Arbetsformer för genomförande av samverkan kring utvecklingsplanen. Utgångspunkten för genomförandet av samverkan kring utvecklingsplanen är att arbetet ska göras inom parternas ordinarie strukturer och verksamheter. Inom ramen för denna utvecklingsplan och parternas ordinarie verksamhet redovisar varje part sina planerade insatser för nästkommande år till VKL senast den 20 november. I redovisingen ska behovet av ett samordnat länsstöd framgå. Det är VKL:s styrelse och dess beredningar, som på uppdrag av parterna, har det övergripande ansvaret för att samordna parternas behov av länsstöd och att fastställa en handlingsplan för detta. Uppföljning av samverkan kring utvecklingsplanen genomförs av VKL och redovisas till parterna januari 2017 och januari Samverkansområde: Kunskapsunderlag om hälsoläget för barn och unga till stöd för planering, styrning och uppföljning Mål Målet är att förbättra för de samverkande parterna möjligheten att använda kunskapsunderlag om hälsoläget för analys, tolkning och insatser i sin planering. 1

6 Länsgrupp för analys och tolkning I länet bildas en tvärsektoriell länsgrupp med representanter från bland annat kommuner, landsting och andra aktörer som arbetar med barn och unga. Gruppens uppgift är att utveckla ett analysstöd till kunskapsunderlag om hälsoläget. Ansvarig för länsgruppen är VKL i samverkan med landstingets Kompetenscentrum för hälsa. Kontaktpersoner för kunskapsunderlag om hälsoläget Varje samverkanspart ska ha en kontaktperson utsedd, som har ett särskilt ansvar för kunskapsunderlag om hälsoläget inom den egna organisationen. Ansvarig för nätverket är VKL. Samverkansområde: God psykisk hälsa för barn och unga Arbetet med att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga ska fokusera på universella och hälsofrämjande insatser som alla barn och unga, oavsett bakgrund, behöver för att kunna hantera vardagslivet, må bra och kunna skapa motståndskraft till psykisk ohälsa och sjukdom. Universella insatser Främja hälsa Alla Selektiva insatser Förebygga problem Riskgrupper Indikerade insatser Behandla Diagnosgrupper Mål Det övergripande målet för länsstrategin är: En god hälsa på lika villkor för alla människor i Västmanland. Varje människa har ett eget ansvar för sin hälsa och olika samhällsaktörer har en viktig roll att skapa stödjande miljöer för att underlätta hälsosamma val. Samverkan kring utvecklingsplanen ska leda till en god psykisk hälsa för barn och unga. Förslag på mätbara mål för detta arbete ska tas fram av Kompetenscentrum för hälsa inom Landstinget. Insatser Utvecklingsplanens insatser kommer att särskilt fokusera på att minska stillasittande och öka fysisk aktivitet för att därigenom bidra till förbättrad psykisk hälsa för barn och unga vuxna. Minskat stillasittande och ökad fysisk aktivitet Längre stunder av stillasittande, oberoende av övrig medel- och högintensiv fysisk aktivitet, ökar risken för flertalet av de stora folksjukdomarna och för tidig död. 2

7 Fysisk aktivitet minskar risken för stress, ångest, oro, sömnsvårigheter, lättare depressioner och vanligt förekommande folksjukdomar. En ökad grad av vardagsmotion är nödvändig för att främja psykisk hälsa hos barn och unga vuxna. Ambitionen är att alla barn och unga ska ha 60 minuters fysisk aktivitet under skoldagen. Riskfaktorer som påverkar den fysiska och psykiska hälsa negativt, såsom alkohol, narkotika, dopning och tobak, är viktiga att uppmärksamma. Ansvarig för genomförandet är medverkande kommuner. Oanmäld/anmäld frånvaro i skolan Varje kommun utvecklar ett eget arbetssätt kring uppföljning av oanmäld frånvaro och för stöd till förändrat beteende. Ansvarig för genomförandet är medverkande kommuner Utbildning om psykisk hälsa och dess bestämningsfaktorer. Det finns ett stort behov av att öka kunskapen om vad god psykisk hälsa är, vilka faktorer som påverkar den och vilka arbetsmetoder som förbättrar den psykiska hälsan. Särskilt viktiga är dessa kunskaper för de personer som fattar beslut om barns och unga vuxnas livssituation och de personer som arbetar nära denna åldersgrupp. Ansvarig för planeringen av utbildningarna är Landstinget. Pilotprojekt för utveckling av egenkraft och självkänsla Ett pilotprojekt ska startas, där kommuner samverkar i utbildning kring arbetsmetoder, som utvecklar personers egenkraft (empowerment) och lösningsfokuserat arbetssätt för personal inom skola, kultur, fritid med flera. Ett särskilt fokus i utbildningarna kommer att vara bemötande, egenkraft, och känsla av sammanhang Ansvarig för pilotprojektet är Västerås Stad Länsgrupp för föräldrastöd En länsgrupp är bildad för att utveckla insatser för föräldrastöd. I gruppen ingår mödrahälsovården, barnhälsovården, Kompetenscentrum för hälsa, Länsstyrelsen, Västmanlands idrottsförbund och VKL. Ansvarig för länsgruppen är VKL 3