Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter. (FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 28 och 29) Reviderad 2014-10-27 Kungsbacka kommun, Enhet Modersmål, Sommarlustvägen 2, 43446 Kungsbacka.
Mottagande När förskola/skola får kännedom om nyanlända barn/elev, kallar förskolechef/rektor till inskrivningsmöte. Förskolechef/rektor tar kontakt med utvecklingsledare för modersmål för planering av introduktion av barn/elev Vårt gemensamma ansvar Nyanlända barn/elever är hela skolans angelägenhet. Målet är att nyanlända barn och elever ska erbjudas en god utbildning i en trygg miljö som stimulerar utveckling och lärande. Mottagandet ska vara likvärdigt i förskolor och grundskolor i Kungsbacka kommun. Språkutveckling pågår hela tiden och det är alla undervisande pedagogers gemensamma ansvar att stötta barn och elever i denna. Skolan utgör barns och ungdomars viktigaste arena för social gemenskap utanför familjen och är en viktig del i nyanlända elevers introduktion till vardags-, samhälls- och arbetsliv i Sverige. Forskning visar att mänskliga relationer är nyckeln till lärande och att den interaktion som äger rum i skolan mellan lärare och elev, och mellan elever, är mycket mer avgörande än någon undervisningsmetod. (Granskningsrapport 2009:3) För att säkerställa ett likvärdigt mottagande av nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun, har ett introduktionsteam bildats. Teamet består av en socialpedagog, en specialpedagog samt en lärare i svenska som andra språk. Med sina olika kompetenser och erfarenheter, ska de bidra till att säkerställa nyanlända barns rätt till en likvärdig utbildning utifrån individuella behov ur ett helhetsperspektiv. Tillsammans med berörd personal, skolledning, vårdnadshavare och barn/elev ska behov identifieras genom kartläggningar. Utifrån dessa görs insatser som utvärderas kontinuerligt. Teamet ska, tillsammans med modersmålslärare/studiehandledare, bidra till att implementera ett interkulturellt förhållningssätt samt handleda och stödja förskolor och grundskolor i att ta emot nyanlända barn och elever. Rutiner för mottagning och introduktion utvärderas regelbundet på respektive förskola/skola samt på förvaltningsnivå. Förskolecheferna/rektorerna ansvarar för att detta följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Mottagandet av nyanlända elever ställer stora krav på skolans flexibilitet när det gäller att under läsårets gång kunna ändra sin organisation, t ex tjänstefördelning och gruppindelningar, för att på bästa sätt möta nyanlända elevers behov.
Förskolan Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. (Skollagen 8 kap. 10 ) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. (LpFö. Rev.2010) Det är förskolans uppgift att möta barn där de befinner sig och ta tillvara på alla resurser de har med sig. I förskolan ska det skapas en miljö där olikheter är en tillgång, där vi visar varandra respekt och aktivt försöker förstå och lära av varandra, en verksamhet som präglas av ett interkulturellt förhållningssätt. Forskning ger belägg för att språkutveckling är som mest intensiv i förskoleåldern. Barn som får och har fått modersmålsstöd kontinuerligt i förskolan uppvisar bättre resultat i skolan. Inskrivningsmöte för barn i förskola Ansvarig: Förskolechef sammankallar och bokar tolk Deltagare: Vårdnadshavare, förskolechef, förskolans ansvarspedagog, modersmålslärare samt specialpedagog från introduktionsteamet Syfte: Mötet blir en möjlighet att bygga förtroende och tillit mellan hemmet och förskolan. Det är viktigt att vid detta tillfälle visa intresse och engagemang för barnets och familjens bakgrund, erfarenheter, kunskap, förmågor och kultur. Innehåll: Förskolechefen ger information om förskolans verksamhet och rutiner Genomgång av blanketter (inskrivning, hälsa, modersmålsstöd, etc) Samtal kring barnets tidigare barnomsorg och behov Tider och schema för inskolning upprättas Planering för barnets första tid görs. Det kan exempelvis handla om att en modersmålslärare är med de första dagarna som stöd i kommunikationen och beskriver de vardagliga rutinerna. Introduktionsteamet stödjer och handleder personalen. Ansvarspedagog, modersmålslärare och specialpedagog från introduktionsteamet bokar tid för planering av barnets kartläggning. Kartläggningsmöte bokas in till påföljande vecka. Kungsbacka kommun, Enhet Modersmål, Sommarlustvägen 2, 43446 Kungsbacka.
Kartläggning Kartläggning av barnets första tid på förskolan görs av berörd personal i samarbete med introduktionsteamet. Kartläggningen skapar förutsättningar för förskolan att erbjuda en god introduktion och är ett viktigt verktyg för att lära känna barnet. Samtalen ger en fördjupad bild av barnets styrkor och behov och ökar medvetenheten om barnets språkliga bakgrund. Deltagare: Vårdnadshavare, ansvarspedagog, modersmålslärare samt specialpedagog från introduktionsteamet Innehåll: Barnets tidigare erfarenheter och bakgrund Familjesituation Barnets språk, utveckling och lärande En handlingsplan för ett språkutvecklande arbetssätt som genomsyrar förskolans dagliga aktiviteter upprättas utifrån vad kartläggningen har visat. Uppföljning och utvärdering Modersmålslärare, introduktionsteamet och ansvarspedagog samarbetar aktivt tillsammans med vårdnadshavare för att ge barnet goda förutsättningar för sitt lärande och sin utveckling. Observationer och dokumentation av barnets lärande ger ledtrådar för det fortsatta pedagogiska arbetet. Pedagogerna ansvarar för att kontinuerligt utvärdera och reflektera över om innehållet i verksamheten utgår från barnets intresse och leder till utveckling av barnets språk. Återkoppling till vårdnadshavare sker kontinuerligt.
Grundskola Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Lgr11, s.8). Det är viktigt att skolan utgår från elevens förmågor, intressen och starka sidor. Det behövs kartläggning och värdering av elevens kunskaper och behov för att ge förutsättningar för fortsatt lärande och likvärdig måluppfyllelse.(granskningsrapport 2009:3) Undervisning i svenska som andraspråk ska anordnas för elever som har ett annat modersmål än svenska. (Grundskoleförordningen, 2 kap, 15 ). Svenska som andraspråk är ett eget skolämne, som har samma timantal som svenska. Som elev följer man antingen kursplanen i svenska eller kursplanen i svenska som andraspråk. Om eleven snabbt ska kunna vidareutveckla sina kunskaper behöver alla lärare samverka för att kunna möta elevens utbildningsbehov. Det är viktigt att nyanlända elever har tillgång till svenska som andraspråk, modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Studiehandledning på modersmålet blir ett effektivt stöd för de elever som behöver det om den planeras och genomförs med utgångspunkt i elevens behov och ämneslärarens planering i det aktuella ämnet. När handledningen som erbjuds är av god kvalitet är det en viktig insats för den elev som behöver det. (Studiehandledning på modersmålet, Skolverket 2013). Det är rektorns ansvar att leda arbetet kring nyanlända och se till att lärarna får fortbildning och stöd i sitt arbete. Rektorn ska ge möjligheter för lärare och studiehandledare att samarbeta och att schemalägga så att olika former av studiehandledning kan ges.(studiehandledning på modersmålet, Skolverket 2013). Om kartläggningen visar på stora brister i elevens skolbakgrund, kan rektor besluta om prioriterad timplan. Den fördelning av undervisningstid mellan årskurser som huvudmannen har beslutat om får, när det gäller en nyanländ elev, frångås så att planerad undervisningstid i ett eller flera ämnen istället används för undervisning i ämnena svenska eller svenska som andraspråk (prioriterad timplan). Ett beslut om prioriterad timplan ska fattas om det bedöms behövas för att eleven så snart som möjligt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra. Ett beslut om prioriterad timplan får avse en tidsperiod om högst ett år. (Grundskoleförordningen, 9 kap. 4a ). För nyanlända elever är oftast den bästa lösning att de studerar i en reguljär klass och där får de det individuellt anpassade stöd de behöver för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.(allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, Skolverket 2008). För andra nyanlända elever kan det finnas behov av en period i en grupp där språknivå och undervisning anpassas till deras behov. Enligt skolverkets rekommendationer bör tiden i Kungsbacka kommun, Enhet Modersmål, Sommarlustvägen 2, 43446 Kungsbacka.
denna grupp inte överstiga ett år eller, vid särskilda eller synnerliga skäl, två år. Målet är att individen så snabbt som möjligt ska kunna delta i reguljär undervisning En viktig funktion för de nyanlända eleverna är en väl fungerande studie- och yrkesvägledning. Det skapar en betydelsefull grund för elevers möjligheter att fatta beslut för framtiden och ska utgå från individens behov. (SKOLFS 2009:20) Inskrivningsmöte för elever i grundskola Syfte: Skolan ska skapa sig en bild av elevens tidigare skolgång, antal år och vilken typ av skola samt eventuellt få en första information om elevens hälsa och eventuella vaccinationer (Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, 2008). Det är viktigt att vid detta tillfälle i första hand låta föräldrarna och deras barn komma till tals och ta del av deras tankar och förväntningar. Inskrivningsmötet skapar förutsättningar för samverkan mellan hem och skola, där vårdnadshavare är delaktiga och har inflytande i verksamheten. Ansvarig: Rektor sammankallar och bokar tolk Deltagare: Elev, vårdnadshavare, rektor, klassansvarig, skolsköterska, studiehandledare, socialpedagog från introduktionsteamet samt tolk Innehåll: Rektor ger övergripande information om skolan och klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har (Lgr 11, s.8). Skolhälsovården informerar samt inhämtar viss hälsoinformation (t ex allergier, särskild kost etc) Genomgång av blanketter (inskrivning, hälsa, modersmålsundervisning, etc) Samtal kring elevens skolbakgrund, behov av anpassning (t.ex. läs och skrivkunnighet), intressen och förväntningar på skolan. Beslut om klassplacering, datum för skolstart samt planering av schema för elevens skolgång de första veckorna. En planering görs gällande elevens mottagande och första tid i skolan. Det är viktigt att klassansvarig förbereder klassen på att de ska få en ny kamrat och medvetandegör dem om hur viktigt det är att hjälpa eleven in i gemenskapen. En god idé är att utse ett par faddrar som äter lunch med den nya eleven, hjälper till att hitta på skolan, till idrotts-och slöjdsalar och umgås med eleven på rasten etc. Här finns introduktionsteamets socialpedagog med som en resurs vid behov.
Berörda lärare, representanter från skolans elevhälsoteam, studiehandledare och introduktionsteamet bokar tid för planering av elevens kartläggning. Kartläggningsmöte bokas in till påföljande vecka. Klassläraren bokar tid med elev och vårdnadshavare för ett välkomstsamtal efter ca en vecka i skolan. Då ges ytterligare information om skolan och läraren följer upp hur eleven och vårdnadshavarna upplevt den första tiden. Kartläggning Social kartläggning Pedagogisk kartläggning Kartläggningssamtalen skapar förutsättningar för skolan att erbjuda en god introduktion och är ett viktigt verktyg för att lära känna eleven. Syftet är att elevens tidigare kunskaper och erfarenheter ska tas till vara och att undervisningen ska anpassas efter elevens kunskapsutveckling. Skolan bör utreda elevens särskilda behov av olika slags stöd, inte enbart pedagogiskt utan även socialt, psykologiskt och fysiskt (syn, hörsel, allmänt hälsotillstånd). Om en nyanländ elev snabbt blir en del av skolans sociala gemenskap eller inte blir i många fall en avgörande faktor för hur eleven lyckas med sina studier. (Granskningsrapport 2009:3) Kartläggningar av elevens hela skolsituation görs av berörd personal på skolan i samarbete med introduktionsteamet. Det innebär både en social- och en pedagogisk kartläggning. Den sociala kartläggningen ser över elevens sociala situation och mål för en gynnsam introduktion i klassen och samhället skrivs in i elevens individuella studieplan. Elevens kunskaper och utvecklingsområden kartläggs av respektive ämneslärare tillsammans med studiehandledaren i den pedagogiska kartläggningen. Detta dokumenteras i elevens individuella studieplan där närmaste uppnåendemål att sträva mot preciseras. Vid behov upprättas en prioriterad timplan utifrån vad kartläggningarna har visat som dokumenteras i elevens individuella studieplanen. Denna plan följs upp kontinuerligt och revideras av berörda lärare. Klasslärare/mentor har det övergripande ansvaret för uppföljning av elevens uppsatta mål, både socialt och pedagogiskt. Introduktionsteamet finns med som ett stöd i processen. Om eleven bedöms vara i behov av särskilt stöd upprättas ett åtgärdsprogram. Allt dokumenteras noggrant. Kartläggningarna ska ske skyndsamt men senast inom två månader från elevens ankomst till skolan (Ds 2013:6). Kungsbacka kommun, Enhet Modersmål, Sommarlustvägen 2, 43446 Kungsbacka.
Introduktionsteamet stödjer arbetslaget i att ge eleven en trygg introduktion i klassen och på skolan. Pedagogisk kartläggning En kartläggning av elevens kunskaper är en process i flera steg, där samtal och observationer genomförs tillsammans vid olika tillfällen. Deltagare: Elev, ämneslärare, studiehandledare och, vid behov, stöd från introduktionsteamet. Innehåll: Kartläggning av: Elevens tidigare skolbakgrund och erfarenheter Kunskap i alla skolämnen: -elevens läs- och skrivförmåga -kunskaper i modersmålet -kunskaper i svenska och i andra språk -kunskaper beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning (Granskningsrapport 2009:3) Kartläggningarna skall dokumenteras och leda till en individuell studieplan Social kartläggning En social kartläggning är en process i flera steg, där samtal och observationer genomförs tillsammans med olika deltagare vid olika tillfällen. Deltagare: Mentor/klassansvarig, vårdnadshavare, elev, studiehandledare, socialpedagog från introduktionsteamet, ev. representant från elevhälsoteam. Innehåll: Kartläggning av: Elevens tidigare bakgrund och erfarenheter Familjesituation och sociala nätverk
Levnadsförhållanden Elevens utveckling Utbildning (elev och föräldrar) Hälsa, fritid och intressen Kartläggningarna dokumenteras och mål sätts upp för vilka insatser som behövs för att stötta elevens sociala utveckling, både i och utanför skolan. Uppföljning och utvärdering Skolans verksamhet måste utvecklas vilket kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas (Lgr11, s.11). Rektor fattar beslut om svenska som andraspråk, omfattningen av studiehandledning samt behov av anpassning som kartläggningen har visat. Ämneslärare i samverkan med studiehandledaren ansvarar för studieplanens genomförande och dokumenterar kunskapsutvecklingen. Samverkan mellan alla berörda lärare samt vårdnadshavare måste äga rum för att höja utbildningskvaliteten. Klassansvarig/mentor bär det övergripande ansvaret för uppföljningen av studieplanen och återkopplar till vårdnadshavare kontinuerligt. Studiehandledaren/ modersmålsläraren deltar på regelbundna möten med ansvariga pedagoger, vårdnadshavare och vid behov annan berörd personal. Introduktionsteamet handleder och stödjer kontinuerligt arbetet kring uppföljning och utvärdering. Handlingsplan för nyanlända elever i Kungsbacka kommun revideras kontinuerligt. Kungsbacka kommun, Enhet Modersmål, Sommarlustvägen 2, 43446 Kungsbacka.
Referenser/ käll- och litteraturförteckning - Ds 2013:6 - FN:s konvention om barnets rättigheter (1989) - Göteborgs Stad (2012), Barnets bästa för flyktingbarn i förskola - Skolverket (2010) Läroplan för förskola LpFö 98, Reviderad 2010 - Skolinspektionen, Övergripande granskningsrapport 2009:3, Utbildning för nyanlända elever-rätten till en god utbildning i en trygg miljö - Skolverket (2009). Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesvägledning - Skolverket(2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet - Skolverket (2011). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever - Skolverket (2013). Nyanlända elever i fokus - Skolverket (2012). Redovisning av regeringsuppdrag - Skolverket (2013). Studiehandledning på modersmål- att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever - Skolverket (2003). Att undervisa elever med Svenska somandraspråk-ett referensmaterial - Utbildningsdepartementet (2010). Skollag (2010:800)