Årsredovisning 2014. Skellefteå kommun. Fotograf: Carina Wallin

Årsredovisning 2014 Skellefteå kommun Fotograf: Carina Wallin

Innehåll Inledning Kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande ger sin bild av 2014 de utmaningar som Skellefteå och kommun står inför. I inledningen ges också några korta sammanfattningar av Skellefteå som plats och kommunen som organisation och arbetsgi vare. 04 Målgrupp 06 Kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande 08 Skellefteå i korthet 09 i korthet 10 Kommunkoncernen fem år i sammandrag 11 Var kommer pengarna ifrån och vad används de till? Förvaltningsberättelse Kommunchefen redogör för året som gått och det görs en avstämning av kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. I för valtningsberättelsen redovisas vad kommunen åstadkommit under 2014 inom olika verksamhetsområ den. Här ges också en beskrivning av kommunstyrelsen och kommunens ledningsgrupp. 14 Kommunchefen har ordet 16 Befolkningsutveckling 18 Strategiarbete till år 2030 20 God ekonomisk hushållning 30 s verksamheter 30 Kommun och politik 34 Barn och utbildning 37 Omsorg och hjälp 40 Uppleva och göra 43 Bygga, bo och miljö 46 Trafik och infrastruktur 49 Näringsliv och arbete 51 Medarbetare och internt stöd Räkenskaper Redogör för det ekonomiska utfallet 2014, för hela Skellefteå kommun och alla dess verksamheter som drivs i både förvaltnings- och bolagsform. Här redovisas kommunens och hela kommunkoncernens finansiella ställ ning vid årets slut. Olika typer av fi nansiella nyckeltal analyseras. I detta avsnitt beskrivs också kommunens redovisningsprinciper och hur kom munen lever upp till god redovisningssed. 58 Finansiell uppföljning 62 Driftsredovisning 65 Investeringsredovisning 66 Större investeringar 67 Resultaträkning 68 Balansräkning 70 Noter 82 Redovisningsprinciper 83 Ordlista och begrepp Revisionsberättelse 86 Revisionsberättelse Här redovisar kommunens utsedda lekmannarevisorer sin granskning av kommunstyrelsens och nämndernas verksamheter. Granskningen gäller också verksamheter som drivs i de kommunägda bolagen. Revisorerna tillstyrker eller avråder kommunfullmäktige att godkänna årsredovisningen och bevilja så kallad ansvarsfrihet för styrelser och nämnder. Fotograf: Carina Wallin Inledning I Skellefteå har vi en gemensam vision om att vara en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. När vi summerar 2014 kan vi återigen för tredje året i rad glädjas åt en befolkningsökning. Det är också glädjande att Skellefteå för första gången på väldigt länge inte redovisar arbetslöshetssiffror som ligger högre än riket.

inledning inledning Målgrupp Skellefteå kommuns årsredovisning upprättas för kommunfullmäktige och kommunens invånare. Den riktar sig även till externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer och andra offentliga myndigheter. Utan alla skelleftebor skulle inte vårt Skellefteå finnas. Varje år sker flera miljoner möten mellan kommunens medarbetare och dess invånare. Bland kommunens många verksamheter är skola, vård och omsorg de största. s cirka 2 500 pedagoger träffar varje dag ungefär 11 000 elever i olika åldrar och med olika förutsättningar. Detta genererar mängder av möten över hela kommunens geografiska yta. Skolan rymmer utöver pegagogerna ett flertal ytterligare yrkeskategorier, som barnskötare, kokerskor, vaktmästare, lokalvårdare osv. På en annan plats får kvinnor och män vård och omsorg, där brukare möter medarbetare inom ett spektrum av olika kompetensområden. Dessa möten är viktiga! I alla möten ska kommunens medarbetare leverera och interagera med kvinnor, män, pojkar, flickor och alla de olikheter som var och en enskilt har. Det är så vi tillsammans skapar och är vårt Skellefteå. Om du har några frågor och funderingar om årsredovisningen eller kommunen i stort är du välkommen att kontakta kommunens kundtjänst. 4 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 Fotograf: Emil Tjärnström 5

inledning inledning Kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande Det har varit ett intressant och spännande år i Skellefteå kommun, både för platsen och för kommunorganisationen. Vi i Skellefteå har vi en gemensam vision om att vara en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. När vi summerar 2014 kan vi återigen för tredje året i rad glädjas åt en befolkningsökning även om den inte är så stor som vi skulle önska. Skellefteå kommun har i grunden en stabil ekonomi, men har ekonomiska utmaningar för de närmaste åren. Det viktigaste för att en kommun ska ha goda ekonomiska förutsättningar är att dess invånare har sysselsättning och att alla invånare är med i samhällsgemenskapen. Det är därför glädjande att Skellefteå för första gången på väldigt länge redovisar arbetslöshetssiffror i nivå med övriga riket. Det är extra roligt just därför att Skellefteå är en kommun som tar emot många människor från andra länder. Trots en sjunkande arbetslöshet klarar kommunen ändå inte det så kallade balanskravet som säger att kommuner varje år ska ha intäkter som överstiger kostnaderna. 2014 blev ett år med negativt ekonomiskt resultat och för 2015 och 2016 vet vi redan att de ekonomiska resultaten kommer att vara svaga. Samtidigt är ambitionerna på investeringssidan höga under den närmaste 5-årsperioden. Därför är det ytterst viktigt för kommunen att genomföra investeringar som är hållbara ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Under 2014 hade vi ett supervalår, med flera val. Den 25 maj genomfördes inte bara ett val till Europaparlamentet utan också en rådgivande, kommunal folkomröstning avseende Centrumbron i Skellefteå. Resultatet innebär att vi nu ser över centrumplanen, vilket kommer att påverka andra stora projekt i Skellefteå centrum. I september genomfördes även val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. Alla tre valen fungerade för Skellefteås del mycket bra. Valdagar är ju viktiga tillfällen för demokratin, men demokratin måste också leva och utvecklas alla andra dagar på året. Vi ligger långt framme med vårt arbete för en utvecklad medborgardialog och ett förbättrat medinflytande. Konkurrensen hårdnar mellan Sveriges kommuner, men vi vill hävda att Skellefteå klarar sig bra. Vi har goda möjligheter, ett brett näringsliv med stora utvecklingsmöjligheter och en tradition av innovation och framåtanda. Vårt näringsliv omfattar allt från basnäringar i stark utveckling till tjänsteföretag och entreprenörsdrivna verksamheter som tar sitt avstamp i nya idéer och nya områden. Vi har också en offentlig verksamhet som står sig bra i konkurrensen med andra kommuner vilket vi drar nytta av när vi vill synas och väcka stolthet. Arbetet med att ta fram en utvecklingsstrategi, Skellefteå 2030, med ett tydligt befolkningsmål om 80 000 invånare, har pågått under 2014. Nu fortsätter arbetet med strategin som ska ge oss ett viktigt stöd för den fortsatta utvecklingen. Under det gångna året har det bland annat genomförts dialoger med både invånare och medarbetare. Den dialogen har i sin tur gett ett gediget underlag för att gå vidare för ett växande Skellefteå. Det är glädjande att se det stora engagemang som många visar och det är också en tydlig signal till oss beslutsfattare om hur viktigt detta är. När strategin är på plats är det dags att ta itu med genomförandet. Där kan alla som bor i Skellefteå spela en roll. Det är tillsammans vi ska uppnå de mål vi har satt upp och det gäller för alla oss som bor i hela denna stora och vidsträckta kommun. En av nycklarna för en ljus framtid handlar om att vi måste bygga bostäder. Försäljningen av cirka 1000 lägenheter av Skelleftebostäders fastighetsbestånd möjlliggör en utökad nyproduktion. Nybyggen växer nu upp i centrala Skellefteå och fler kommer. Framtidens näringsliv och verksamheter måste också ha till- gång till goda lokaler. Där har vi många olika lösningar att erbjuda. Med detta följer också behov av en bra infrastruktur och moderna trafiklösningar. Det är frågor som ligger högt på agendan nu och som kommer att fortsätta att göra det i framtiden; Norrbottniabanan, E4:ans dragning genom Skellefteå och den fortsatta bredbandsutbyggnaden. Samhället i stort behöver utvecklas, till exempel genom ett kulturhus. Digitaliseringen är idag en av de starkaste trenderna och där ska vi också hålla oss framme. Monica Widman Lundmark Skellefteå är känt för ishockeyn. Det finns samtidigt så många andra spännande saker att göra och uppleva i vår kommun och det ska vi också utveckla. Vi som bor i kommunen är kanske kärva norrlänningar, men vi vet att vi också står för värme, öppenhet och generositet. Det visades inte minst i samband med Snowpride hösten 2014. Vi vill att människor som kommer hit ska känna sig välkomna och vilja stanna här. Vi har ett stort behov av goda samarbeten med andra kommuner och aktörer. Under 2014 har samarbetet inom den så kallade Skellefteregionen vuxit och utvecklats och vi är övertygade om att vi ska fortsätta på den vägen. Ett spännande 2014 ligger nu bakom oss och vi ser med hopp och tillförsikt framåt. Vi som bor och verkar i Skellefteå kommun står inför många spännande utmaningar i framtiden och vi är beredda att möta dem. Vi har startat ett arbete för att ta Skellefteå in i framtiden. Visst vill du också vara med? Lorents Burman Fotograf: Patrick Degerman 6 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 7

inledning inledning Skellefteå i korthet Skellefteå är Norrlands och Sveriges till ytan största kustkommun med en yta på över 7 200 km 2. Av Sveriges totalt 290 kommuner är Skellefteå den tolfte största kommunen till ytan. Med en befolkningstäthet på omkring 11 invånare per km 2 erbjuds gott om plats för alla. I Skellefteå finns en rik natur med bland annat en 360 km lång havskust och 1 500 insjöar. Invånarantalet ökade 2014 för tredje året i rad och uppgår nu till över 72 000 personer. Befolkningen är något äldre än snittet för riket, men i åldersgruppen 16 64 år är det en större andel som förvärvsarbetar jämfört med övriga landet. Arbetslösheten ligger nu, efter många år av höga nivåer, på samma nivå som övriga Sverige. Intressant är också att invånarna i Skellefteå har något högre inkomst jämfört med genomsnittet i riket. I Skellefteå finns ett naturligt och diversifierat näringsliv. Rika naturtillgångar som skogen, malmen och älven, i kombination med en idérik entreprenörkraft Skellefteå i korthet Skellefteå Sverigemedel Antal invånare 72 024 Medelålder 43,2 41,2 Medianinkomst (2013), kr/år 249 507 248 690 Andel av befolkningen (16 64 år) som förvärvsarbetar 80,7 77,1 och en inställningen om att allting går, har präglat utvecklingen. Grunden till Skellefteås ovanligt starka företagsamhet är driftiga eldsjälar och de skatter som utvinns ur land, luft, vatten och fantasi. Platsen har fostrat allt från stora företagspersonligheter till uppfinnare och ett mångsidigt näringsliv med nationellt och internationellt starka varumärken. Idag beror Skellefteås tillväxt även på satsningar inom forskning och utbildning. 2014 satte Skellefteå ett nytt rekord. På bara ett år hade en av landets snabbaste växande flygplatser, Skellefteå City Airport, öppnat världen för hela 300 000 resenärer. Tillgängligheten till stad, landsbygd, byar, andra städer, regioner och länder är stor i Skellefteå. Nya lösningar som smidigt för människor, tjänster och gods närmare varandra utvecklas ständigt. Med tåg, båt, bil och flyg som stora transportkanaler är platsen en knytpunkt för såväl tillväxt som sociala möjligheter och idén om livsfrihet. i korthet Sveriges kommuner och landsting, SKL, sammanställer årligen ett stort antal nyckeltal som presenteras som s kvalitet i korthet, KKiK. Nyckeltalen ska på ett enkelt och begripligt sätt spegla kommuners kvalitet i sina tjänster och processer. SKL hämtar resultaten från bland annat Statistiska centralbyrån, SCB, och Socialstyrelsens Öppna jämförelser, kommunernas egna mätningar och från Skolverkets inhämtning av nyckeltal. De huvudområden som undersökningen belyser är: s tillgänglighet Trygghetsaspekter i kommunen Medborgarnas delaktighet s effektivitet s roll som samhällsutvecklare I jämförelse med andra kommuner utmärker sig Skellefteå positivt inom ett antal områden. Syftet med mätningen är att följa kommunens utveckling över tid och därmed följa upp i vilken utsträckning kommunens utvecklingsarbete ger önskat utfall. Mätningen ger också möjlighet att göra jämförelser med andra kommuner i hela landet. Precis som SCB:s medborgarundersökning, visar även KKiK att medborgarna i Skellefteå tycker att kommunen är en bra plats att bo och leva på. Skellefteå kommun får också jämförelsevis goda omdömen för gott bemötande, svarstider vid kontakt med e-post och för den webbinformation som ges till medborgarna. Andel som får svar på inskickad e-post inom två dagar 94 92 89 87 85 82 80 85 Andra exempel på Skellefteås goda resultat avser öppettider för huvudbibliotek, simhallar och återvinningscentraler. Handläggningstiden för försörjningsstöd vid nybesök får också bra betyg. KKiK visar också att det är en mindre andel av ungdomarna som kommer tillbaka ett år efter avslutad insats/utredning inom socialtjänsten jämfört med genomsnittet i landet. Skolans kostnader för betygspoäng får också ett bra betyg i undersökningen. Den kompletta undersökningen, s kvalitet i korthet hittar du på SKL:s hemsida: www.skl.se/demokratiledningstyrning 88 93 2012 2013 2014 Öppen arbetslöshet 16 64 år, % 8,0 8,0 varav kvinnor 6,8 7,5 varav män 9,1 8,5 Öppen arbetslöshet 18 24 år 17,3 15,0 varav kvinnor 12,3 12,6 varav män 21,5 17,3 Andel av befolkningen (20 64 år) som driver eget företag (2013), % 5,0 6,7 Andel av befolkningen (25 64 år) som har minst 3 års eftergymnasial utbildning (2013), % 20,4 25,3 www.ekonomifakta.se 8 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 9

inledning inledning Var kommer pengarna ifrån och vad används de till? 1% 3% 7% Politisk verksamhet 60,5 1% 25% 27% 7% Infrastruktur 292,9 7% Fritid och kultur 296,3 7% Fotograf: Carina Wallin 0% 4% 71% Skatteintäkter och generella statsbidrag Elförsörjning Finansnetto 7% Verksamhetens intäkter 66% Kostnader för arbetskraft Externa kostnader för gemensamma lokaler Övriga kostnader 43% 38% Pedagogisk verksamhet 1541,2 38% Vård och omsorg 1786,3 43% Gemensamma verksamheter 136,7 3% Gemensamma lokaler 13,7 0% Kommunkoncernen fem år i sammandrag Belopp i mnkr där inte annat anges 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter 5 369 5 877 6 367 6 648 5 903 Verksamhetens kostnader (inklusive avskrivningar) -8 859-9 379-9 343-9 777-8 747 Verksamhetens nettokostnad -3 462-3 502-2 976-3 130-2 844 Skatteintäkter 3 072 2 962 2 884 2 810 2 717 Generella statsbidrag och utjämning 862 845 796 800 847 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Elförsörjning Finansnetto Verksamhetens intäkter Kostnader för arbetskraft Externa kostnader för gemensamma lokaler Övriga kostnader Politisk verksamhet Infrastruktur Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Gemensamma verksamheter Gemensamma lokaler Särskilt riktade insatser Särskilt riktade insatser -18,8 0% Årets resultat 243 23 618 280 377 Tillgångar 18 728 17 811 16 467 15 717 15 169 Avsättningar 1 140 1 028 987 1 043 984 därav pensionsavsättning 240 195 186 163 152 Skulder 9 540 9 036 7 760 7 571 7 341 Eget kapital 8 046 7 746 7 720 7 105 6 845 därav rörelsekapital 538 716-462 -328-150 därav anläggningskapital 7 508 7 030 8 182 7 433 6 995 Total pensionsskuld (inkl. ansvarsförbindelse 1 ) 2 602 2 699 2 527 2 535 2 301 Soliditet, % 2 30 30 33 30 30 Soliditet, kommunen exkluxive bolag, % 2 70 71 58 58 60 Självfinansieringsgrad, investeringar, % 79 78 100 96 100 Självfinansieringsgrad, investeringar, kommunen exklusive bolag, % 70 55 100 100 73 Utdebitering, kronor per skattekrona 22,60 22,40 22,40 22,40 22,40 1) I ansvarsförbindelsen ingår pensioner inklusive löneskatt som intjänats före 1998. 2) För att ge en rättvis bild av den långsiktiga betalningsförmågan ingår vid beräkning av soliditeten hela pensionsskulden, inklusive ansvarsförbindelse. Var kommer pengarna ifrån? Skatteintäkter och de generella statsbidragen är kommunens huvudsakliga inkomstkälla. 2014 uppgick dessa intäkter till 71 procent av kommunens totala intäkter. s skattesats var 22,60 under 2014. Verksamhetsanknutna intäkter uppgick till 25 procent. Det är avgifter som tas ut av medborgarna för tillhandahållandet av tjänster som exempelvis äldreomsorg, barnomsorg och renhållning. En ytterligare, men liten andel (4 procent), kommer från elförsörjningen. Hur används pengarna? De totala kostnaderna i kommunen uppgick 2014 till 5,3 mdkr. Den kommunala verksamheten är personalintensiv och kostnaderna för arbetskraft uppgick under året till cirka 66 procent medan externa lokalkonstnader utgörs av 7 procent. 26 procent av kostnaderna fördelar sig på material, tjänster och andra övriga kostnader. Verksamhetsandelar i den skattefinansierade verksamheten I detta diagram visas hur skattemedlen används och fördelas mellan olika verksamheter i kommunen. Den största andelen (43 procent) omsätts i vård och omsorg och den andra stora andelen (38 procent) går till pedagogisk verksamhet. Fritid och kultur (7 procent) respektive infrastruktur (7 procent) är två andra ungefär lika stora områden. 10 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 11

Förvaltningsberättelse År 2014 har varit ett både utvecklande och utmanande år för Skellefteå kommun. Kommunchef Kristina Sundin Jonsson inleder förvaltningsberättelsen med att sammanfatta det gångna året som präglats av samarbete, vi-känsla och målmedvetenhet. Förvaltningsberättelsen bidrar vidare med en avstämning av god ekonomisk hushållning och ger en översiktlig beskrivning av resultatet för året och av kommunens ekonomiska situation. I avsnittet får läsaren ta del av kommunens mångfasetterade verksamheters viktiga händelser och utvecklingstendenser. Fotograf: Emil Tjärnström

förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse Kommunchefen har ordet När jag summerar 2014 blir jag återigen imponerad över allt arbete som utförts. Jag kan även konstatera att 2014 blev ett innehållsrikt år. Fotograf: Carina Wallin Kommunerna är den del av offentliga sektorn som kanske har störst möjligheter att på ett konkret sätt förbättra tillvaron för enskilda människor. Vi kan bidra i stort som i smått. Det ger mening. Vi står för merparten av den vardagsnära service som invånarna behöver vården, skolan, omsorgen å ena sidan, stadsplanering, bostäder, transporter, vattenförsörjning, renhållning, m m, å andra sidan. Det är naturligt att en verksamhet vi dagligen har kontakt med och som många gånger är avgörande för hur vi får ihop vårt liv, berör och engagerar. s medarbetare har därför en viktig del i utvecklingen av Skellefteå och i arbetet med att nå visionen. Under året genomfördes en stor satsning, 8 000 tillsammans för att sätta fokus på och stärka värdegrundsarbetet inom kommunen. Ett tjugotal seminarier med omkring 400 medarbetare per tillfälle genomfördes under temat medskapande. Vi har nu fått många nya idéer som vi kan använda i det fortsatta arbetet. Under 2014 genomfördes också en stor medarbetarundersökning. Svarsfrekvensen låg på 76 procent, vilket är en hög siffra jämfört med andra kommuner. Skellefteå redovisar återigen ett bra resultat. Nytt i 2014 års undersökning var frågorna kring hållbart medarbetarengagemang (HME). Där ligger Skellefteås resultat över genomsnittet jämfört med de cirka 80 kommuner som ställer motsvarande frågor till sina medarbetare. Undersökningen visar förstås också på förbättringsområden. Området arbetsmiljö kommer att vara ett prioriterat arbete under kommande år. Skellefteå har en tydlig ambition om att vara en öppen kommun. En kommun öppen för alla att engagera sig i, oavsett vem man är eller vart man kommer ifrån. Folkomröstningen om bron, 2030-arbetet, planerna på ett nytt kulturhus och nya samarbeten med andra är bra exempel som symboliserar öppenhet och engagemang. Vi har lockat tusentals invånare att tycka till på olika sätt. Det här syns också i resultatet från medborgarundersökningen. Glädjande är att Skellefteå kommun ligger över rikssnittet inom samtliga områden och att det har skett ett rejält lyft för området inflytande och påverkan. Det visar att vi är på rätt väg när det gäller att ge möjligheter för invånarna att engagera sig i viktiga frågor. Skellefteå är också en kommun för framtiden. Vi får exempelvis mycket uppmärksamhet nationellt för vårt arbete med kvalitetsutveckling inom alla våra verksamheter. Vi lyfts bland annat fram av Sveriges kommuner och landsting som en av Sveriges fem bästa kommuner på att erbjuda invånarna e-tjänster och appar. Skellefteå har också under 2014 fortsatt att uppmärksamma arbetet med en hållbar jämställdhet och profilerar sig alltmer som en kommun där alla invånare har bra förutsättningar att utvecklas. 2014 har även varit ett år där belastningen på kommunens ekonomi ökat. klarade inte, för första gången sedan det infördes, kommunallagens krav på ekonomisk balans. Fortfarande har kommunen en god finansiell ställning, men behöver snabbt komma tillbaka till positiva siffror för att klara de investeringsnivåer som planeras för de kommande åren. s ekonomiska förutsättningar är starkt kopplade till att invånarna har ett arbete att gå till och att arbetslösheten är låg. bedriver därför ett viktigt arbete med både direkta arbetsmarknadsinsatser och olika typer av insatser för att stärka kommunens näringsliv. s inre arbete måste också hela tiden utvecklas för att få ut största möjliga nytta av de skattepengar som kommer kommunen till del. Här är kommunens samordning av gemensamma löne- och rekryteringscenter bra exempel på en ständigt pågående effektivisering av verksamheten. Andra exempel är samarbetet med landstinget omkring måltidsverksamheten och IT-samarbetet med Umeå kommun. Det pågår just nu ett intensivt arbete med att ta fram en utvecklingsstrategi som ska stödja hela Skellefteå att nå visionen. Parallellt med detta strategiprojekt håller kommunen på att ta fram en gemensam plattform för hur den kommunövergripande kommunikationen ska utformas, med platsvarumärket och utvecklingsstrategin 2030 som grund. Projektet startades hösten 2014 och fortsätter till juni 2015. Till sist vill jag tacka alla för ännu ett framgångsrikt år för Skellefteå kommun. Jag hoppas du finner kommunens årsredovisning intressant. Kristina Sundin Jonsson Kommunchef 14 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 15

förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse Fotograf: Emil Tjärnström Befolkningsutveckling Skellefteå kommuns befolkningsutveckling har med undantag av 2008 2011 varit positiv mellan åren 2003 2014. Vid årsskiftet 2014 2015 uppgick befolkningen till totalt 72 024 invånare, vilket är en ökning med 36 personer jämfört med föregående årsskifte. s totalbefolkning 2000 2014 72 600 72 275 71 950 71 625 71 300 70 975 70 650 70 325 72 476 71 813 71 786 71 966 71 862 71 641 71 774 71 988 70 000 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Jämfört med 2012 och 2013 var 2014 ett svagare år på grund av försämrat flyttnetto och ett något sämre födelsenetto. Detta beror i sin tur främst på en ökad utflyttning och en mindre barnkull. I digrammen nedan visas förändringen över tid vad gäller in- och utflyttning samt födda och avlidna. Födda och döda i Skellefteå 1000 800 858 638 Födda 848 685 774 663 Döda 829 721 600 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Tabellen visar att alla år har ett negativt födelsenetto, det vill säga att fler avlider än föds, samt att noteringarna pendlar från år till år. Trendlinjerna visar dock att antalet födda successivt har närmat sig antalet avlidna, och att 2014 är ett avsteg från den trenden. 844 721 796 738 803 694 845 713 Sannolikt beror detta på en slump, där antalet avlidna fortsatte på 2013 års nivå och att födelsetalet sjönk. In- och utflyttning i Skellefteå 2500 2000 2036 1735 Inflyttningar 1863 1802 1890 1762 1500 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Relationen mellan in- och utflyttningen, flyttnettot, är den mest grundläggande faktorn som avgör hur befolkningsutvecklingen ser ut under ett givet år. Födelsenettot är ofta mer förutsägbart. Bilden visar att bruttoströmmarna ökat betydligt sedan 2003, men att inflyttningen minskade något mellan 2012 och 2013. Flyttnettot består av två delar; utrikes respektive inrikes in- och utflyttning. Som följande bild visar är det de inrikes ut- och inflyttningarna som är de två största strömmarna med ett tydligt negativt nettoresultat. Den stora förändringen under perioden är att utrikesinflyttningen ökar stadigt. In- och utflyttningar 2500 2000 1 933 1 556 1500 1000 500 Emigrerade Utflyttningar Immigrerade 2159 1990 1 902 1 479 680 2046 1938 Inrikes inflyttade 2130 2130 2371 2067 179 144 88 103 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2427 2265 Inrikes utflyttade 2 121 1 536 Sammanfattningsvis är det också utrikesinflyttningen som i huvudsak ligger bakom kommunens senaste befolkningstillväxt. Däremot finns det orsak att anta att den ökande inflyttningen från andra länder även i viss mån förstorar den inrikes utflyttningen, då många 891 nyanlända väljer att bosätta sig någon annanstans i Sverige. Detta kan bland annat spåras i att andelen utrikes födda inte ökar på den nivå som kan förväntas om de flesta skulle välja att stanna kvar i kommunen. För 2014 ökade alltså skillnaden mellan inrikes in- och utflyttning, men inflyttningen från andra länder ökade enligt trenden och gav ett totalt nettoresultat på +162 personer. Om inrikesinflyttningen bryts ner till Västerbotten och övriga Sverige så ligger nettoresultaten numera i genomsnitt på 100 respektive 300 personer. År 2014 var inte något undantag. Ett undantag var dock 2012 när fler flyttade in till Skellefteå från länet än från Skellefteå till länet. Inflyttning till Skellefteå 2014 2013 2012 Från länet 433 432 529 Från övriga Sverige 1103 1088 1126 Utflyttning från Skellefteå 2014 2013 2012 Till länet 554 526 500 Till övriga Sverige 1567 1392 1441 Vad gäller utvecklingen bland de unga och de äldre framstår det tydligt att antalet äldre ökat och att de stora barnkullarna från början av 90-talet passerat genom såväl kategorin 7 15 som 16 19 år. Unga och gamla 20000 15000 13 898 10000 5000 Invånare 1-6 år 8 877 4 625 3 682 Invånare 16-19 år 14 399 7 988 4 303 4 046 Invånare 65+ Invånare 7-15 år 16 294 6 915 4 646 3 410 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Antalet små barn är mer stabilt över tid samtidigt som pensionärernas antal kommer att öka under kommande år. Om Skellefteå även fortsatt har in- och utflyttning liknande de senaste åren pekar prognosen mot cirka 75 000 invånare år 2030. Dagens utvecklingstakt räcker därmed inte till för att uppnå befolkningsmålet på 80 000 invånare. 16 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 17

förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse Strategiarbete till år 2030 2014 har inneburit ett intensifierat arbete med att ta fram en strategi för hur Skellefteå ska nå sin vision. veckling är en attraktiv arbetsmarknad, såväl som en lockande livsmiljö. Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030 Arbetet med bakgrundsanalyser av Skellefteå och andra platsers utveckling, har använts som underlag i den omfattande invånardialog som ägde rum våren 2014. Mellan januari och april deltog över 900 personer i samtal om Skellefteås behov, utmaningar, och framtida utveckling. Samtalen var ett stort antal öppna kvällsmöten och uppsökande möten runt om i kommunen, som tillsammans blev en av Sveriges större invånardialoger. Dialogerna resulterade i ett stort antal kommentarer att använda som underlag både i strategiskrivandet och i utvecklingen av kommunens löpande arbete. Engagemanget var stort och många av mötesdeltagarna angav att de vill fortsätta att engagera sig i Skellefteås utveckling. Under hösten analyserades kommentarerna från vårens möten utifrån forskning om vad som gör att platser utvecklas och utifrån Skellefteås styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Detta resulterade i ett inriktningsunderlag, med förslag till mål och insatsområden i en kommande strategi. Under november månad bjöds allmänhet och anställda inom Skellefteå kommun in att kommentera och utveckla underlaget, som ska resultera i ett strategiförslag våren 2015. Omvärld Under 2014 har temat för omvärldsanalysen varit konkurrens, kompetens och sysselsättning faktorer som har bedömts vara extra viktiga för att lyckas med tillväxtmålet för år 2030. Fokus har även legat på hur Skellefteå kan bli mer attraktivt för kvinnor, eftersom kvinnor har stor påverkan på var en familj väljer att bosätta sig. Sverige är inne i en stor generationsväxling på arbetsmarknaden och hela 90 procent av landets kommuner, kommer ha en obalans på sin arbetsmarknad under åren 2010 2025. För Skellefteå visar analysen att det bara finns 69 ersättare för varje 100 personer som lämnar arbetsmarknaden under perioden. Detta innebär hård konkurrens om den framtida arbetskraften. Med hjälp av ny teknik kan vi exempelvis skapa smarta lösningar inom vård och omsorg. Ett samhälle präglat av mångfald kan ta vara på den breda kompetens och kreativitet som finns hos människor. Vi har attraktiva livsmiljöer som också kan utvecklas. I en alltmer internationell samhällsutveckling behöver vi också öka vår förmåga att delta i nationella och internationella sammanhang och nätverk. I framtiden kommer yrken som handlar om fingerfärdighet, empati och innovationer att vara de som växer. Kunskap måste omvandlas till idéer och företagande. Skellefteå kommun har goda förutsättningar, men det gäller att vi tar tillvara på dem. Människan och dess förmågor är och förblir den viktigaste konkurrensfaktorn även i framtiden. Läs mer i rapporten på webben: www.skelleftea.se/omvarldsanalys. Kulturhus Under 2014 har det övergripande arbetet handlat om att ta fram och sammanställa underlag till lokalprogram och tävlingsprogram, för kulturhusets funktion och utseende. Året inleddes med ett lokaliseringsbeslut som innebär att platsen för det framtida kulturhuset är kvarteret Perseus, nuvarande busstorget. Sedan tidigare finns beslut om att kulturhusets kärnverksamhet ska utgöras av Västerbottensteatern, stadsbiblioteket, Skellefteå Konsthall och Museum Anna Nordlander. Ytterligare ett arbete som kommit att bli tongivande är den delutredning som gjorts med uppdraget att ge förslag på vilka kommersiella verksamheter det framtida kulturhuset skulle kunna innehålla för bästa synergieffekt. Resultatet av utredningen visade att ett kulturhus som möjliggör mötesverksamhet skulle ge bäst synergieffekter och att ett vidbyggt hotell skulle kunna bidra till framgång. Projektet har presenterats i en rad sammanhang, exempelvis under Granddagarna, Inflyttardagen och vid möten för Handlarna i centrum. Projektgruppen har också deltagit under Kulturhusdagarna samt genomfört en studieresa till Karlstad och Ålborg. Dessutom arrangerade projektet en gästföreläsning för såväl interna som externa åhörare. Temat för föredraget var Effekterna av ett kulturhus där inbjudna föreläsare delade med sig av erfarenheter från arbetet kring Kulturens Hus i Luleå. Fotograf: Emil Tjärnström Dialogen med kulturföreningarna i kommunen har fortsatt för att säkerställa att önskemål och behov tas i beaktning. Projektet har också genomfört ytterligare dialogarbete med biblioteken i Skellefteå. Här var fokus Skellefteås framtida bibliotek och syftet att ta reda på vad kommuninvånarna vill att ett bibliotek ska vara, erbjuda och innehålla. Ett annat arbete som genomförts under hösten är processen att ta fram ett koncept för samarbete mellan verksamheterna i det framtida kulturhuset. Arbetet har mynnat ut i ett ramverk som kommer att ligga till grund för fortsatt bearbetning inom respektive verksamhet. Under de sista månaderna av året har projektet också initierat arbetet med sammanställning av lokalprogrammet. Projektet har även påbörjat en utredning kring organisation och associationsform. Årets omvärldsanalys beskriver en omvärld där kunskap, tjänster och upplevelser tar allt större plats. Många kommuner i Sverige vill växa och konkurrerar därför om människor, företag och kompetens. Företag i sin tur konkurrerar om marknadsandelar och kompetens. En viktig förutsättning för befolkningsut- Ett av de mer omfattande arbeten som pågått under året är processen kring en utvecklingsplattform för det framtida kulturhuset. Plattformen är ett strategiskt styrdokument som sammanfattar syfte, vision, målgrupp och värdegrund. 18 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 19

förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse Fotograf: Carina Wallin God ekonomisk hushållning Kommunallagen reglerar att alla kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Kommunerna ska dessutom själva ta fram riktlinjer för vad som är god ekonomisk hushållning i den enskilda kommunen. Kommunfullmäktige ska fastställa både finansiella mål och mål för verksamheten. Kommunallagen reglerar också att kommunerna ska upprätta en budget så att intäkterna överstiger kostnaderna, det så kallade balanskravet. I Skellefteå har kommunfullmäktige under 2014 fastställt en policy för god ekonomisk hushållning (KF 2014-04-15 19). s policy har sin grund i tanken om ett hållbart samhälle, ett samhälle som bygger på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, områden som är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. God ekonomisk hushållning är en viktig del i den hållbara utvecklingen och ett fundament för att nå kommunvisionen. God ekonomisk hushållning handlar om att styra kommunens ekonomi både i det kortare och i det längre perspektivet. En viktig utgångspunkt i kommunens policy är att varje generation ska stå för de kostnader som de ger upphov till. Frågan om kommunens ekonomiska ställning måste därför hela tiden hållas levande. Skellefteå kommun ska som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar, alltid sträva efter att dessa används kostnadseffektivt och ändamålsenligt. De ekonomiska medlen utgör både en restriktion och en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas i tillräcklig omfattning. Nämndernas och bolagens grundläggande uppdrag regleras i nämndernas reglementen och i bolagens ägardirektiv. I policy för god ekonomisk hushållning finns både kort- och långsiktiga finansiella mål samt en modell för framtagning av mål för verksamheten. Kommunfullmäktige fastställer årligen ett styrkort för hela kommunkoncernen och ett styrkort för respektive nämnd och bolag. I samband med årsredovisningen görs en avstämning av om nämnder och bolag levt upp till sina uppdrag och hur kommunen klarat sina mål i enlighet med god ekonomisk hushållning. Finansiella mål och balanskrav Kommunfullmäktiges beslut i april 2014 om nya finansiella mål, inom ramen för policy för god ekonomisk hushållning, ersätter de finansiella mål som tidigare fanns beslutade i samband med Budget 2014 och plan 2015 2016. Ekonomiskt resultat och betalningsförmåga på lång sikt Skellefteå kommunkoncern redovisar för 2014 ett positivt ekonomiskt resultat på 243 mnkr, medan kommunen redovisar ett negativt ekonomiskt resultat på minus 7 mnkr. Den skattefinansierade verksamheten redovisar enskilt ett resultat på minus 6 mnkr, vilket motsvarar minus 0,2 procent av skatter och generella statsbidrag. klarar därmed inte sitt långsiktiga överskottsmål på mellan 1-2 procent av skatter och generella statsbidrag. Avstämning av balanskravet Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans för kommuner. Huvudprincipen vid avstämning av kommunallagens balanskrav är att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Sammanställningen nedan visar att kommunen inte uppfyller kommunallagens balanskrav för år 2014. Mnkr 2014 2013 Årets ekonomiska resultat 7 71 Realisationsvinster 14 Medel till RUR 31 Medel från RUR Att återställa från tidigare år Balanskravsresultat 21 40 har två alternativ att hantera uppkommet underskott på. Det första alternativet handlar om att återställa det negativa resultatet till noll genom att använda sig av kommunens resultatutjämningsreserv (RUR). Det andra alternativet handlar om att kommunen åberopar synnerliga skäl genom att kommunen fortfarande har en god finansiell ställning. I 2014 års bokslut redovisar kommunen en soliditet (betalningsförmåga på lång sikt) på omkring 70 procent, att jämföra med kommunens långsiktiga mål på 60 procent. klarar också de långsiktiga målen om inlåning genom att kommunen fortfarande inte är i närheten av de inlåningsnivåer som kommunfullmäktiges policy ger utrymme för. Finansiering av verksamheten har som mål att den framtida ekonomiska planeringen ska utgå ifrån nuvarande aktuella skattesats. Skattesatsen i Skellefteå kommun har varit oförändrad i många år. 2014 genomfördes en skatteväxling med Landstinget motsvarande 0,2 procentenheter. Skatteväxlingen gällde kommunens övertagande av hemsjukvården från Landstinget. Ett annat mål är att andelen av kommunens kostnader som täcks av intäkter från taxor och avgifter inte ska minska. Den andelen har minskat något mellan 2013 och 2014 vilket i huvudsak beror på kommunens övertagande av hemsjukvården som påverkat denna finansieringsgrad negativt. har också klarat målet om ett årligt driftbidrag från elförsörjningen. Bidraget ska uppgå till 4 procent av eget kapital i Skellefteå Kraft per den sista december 2013. Betalningsförmåga på kort sikt har också ett kortsiktigt mål för sin likviditet som beskriver betalningsförmågan på kort sikt. Målet är att den ska ligga på minst 1,0 för att kommunen ska kunna betala sina kortfristiga skulder med omedelbar verkan. I 2014 års bokslut ligger kommunens likviditet på 1,48 vilket innebär att det finns god marginal för att kunna betala de kortfristiga skulderna. Verksamhetsmål I enlighet med kommunens policy för god ekonomisk hushållning fastställde kommunfullmäktige i Skellefteå ett antal styrkortsmål inför 2014. Målen fastställdes inom fyra olika perspektiv; Medborgare/kund, Utveckling/tillväxt, Ekonomi och Medarbetare. Målen i de olika perspektiven kopplades ihop med kommunvisionen 2014: Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. 20 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 21

förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse redovisar sammanfattningsvis en positiv budgetavvikelse för 2014 på 125 mnkr (se Driftredovisning). Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att årets ekonomiska resultat får belasta kommunens eget kapital och att någon återställning av resultatet inte behöver fastställas, för de kommande tre åren. Bedömningen om god ekonomisk hushållning grundar sig också på att nämnder och bolag drivit sina verksamheter i enlighet med kommunfullmäktiges definierade uppdrag i reglementen och ägardirektiv. Den samlade verksamhetsberättelsen i årsredovisningen i kombination med löpande redovisningar under året ligger till grund för denna bedömning. Den samlade bedömningen styrks också av att kommunen klarat en god uppfyllelse av styrkortsmålen även om avstämningen pekar på ett antal förbättringsområden. Många av målen i styrkorten är utmanande för kommunens nämnder och bolag, vilket också är en av poängerna med målstyrningen. Det viktigaste för kommunen är att målarbetet leder till förbättringar, vilket också redovisas för 2014. Avstämning av finansiella mål Finansiella mål på lång sikt Måluppfyllelse Ja Nej Fotograf: Emil Tjärnström Sammanfattning måluppfyllelse verksamhetsmål medborgare Utveckling/tillväxt ekonomi medarbetare Resultat: nådde sammantaget under 2014 delvis måluppfyllelse. Kommunstyrelsens samlade bedömning Kommunstyrelsens samlade bedömning är att Skellefteå kommun under 2014 haft en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Motivet till detta är att kommunen, trots att kommunen inte klarar balanskravet 2014, klarar sina soliditets- och inlåningsmål mål med god marginal. åberopar därför synnerliga skäl vid avstämningen av balanskravet. Bedömningen grundar sig också på att kommunens underskott 2014 inte beror på bristande kontroll, eller Ej måluppfyllelse Vision: Delvis Skellefteå måluppfyllelse en framsynt och jämställd tillväxtkommun, Måluppfyllelseattraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. Önskat läge: En nytänkande region med fler invånare. brister i ekonomistyrningen, utan på ett antal medvetet tagna beslut i kommunfullmäktige under 2014. Dessa beslut förändrade kommunens budgeterade plusresultat på 62 mnkr till ett budgeterat minusresultat på 132 mnkr. Dessa beslut är nämndernas resultatöverföring från 2013 på 125 mnkr, tilläggsanslag till barn- och grundskolenämnden på 60 mnkr samt beslut om kommunbidrag till Skelleftebuss motsvarande 9 mnkr (helårseffekt 22,5 mnkr). Det ekonomiska resultatet i skattefinansierad verksamhet ska uppgå till 1 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Soliditeten ska alltid uppgå till minst 60 procent (inkl. hela pensionsskulden, även den del som redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen). Grundprincip om egenfinansiering av investeringar. Inlåning kan ske när en investering beräknas ha ett positivt driftnetto, dvs. inga ytterligare skattemedel behöver tillföras driftbudgeten. Undantag kan göras för investeringar i skolor. Inlåning till kommunen, exklusive kommunägda bolag, får maximalt uppgå till 15 000 kr/inv. Den framtida ekonomiska planeringen ska utgå ifrån nuvarande aktuella skattesats. Den framtida ekonomiska planeringen ska utgå ifrån att andelen av kommunens kostnader som täcks av taxor och avgifter, inte ska minska. Skattefinansierad verksamhet ska årligen finansieras med ett internt bidrag från affärsverksamheten elförsörjning. Bidraget ska motsvara omkring 4 procent av Skellefteå Krafts redovisade egna kapital vid senast fastställt bokslut. Finansiella mål på kort sikt Likviditeten för kommunen ska ligga på minst 1,0 för att kommunen ska kunna betala sina kortfristiga skulder med omedelbar verkan. Nej Ja Nej Ja Nej Ja Måluppfyllelse På sidan 58 redovisas en djuparae analys av kommunens och kommunkoncernens resultat och ställning. Ja Det ekonomiska resultatet blev minus 6 mnkr i skattefinansierad verksamhet eller minus 0,2 procent av skatter och generella statsbidrag. s soliditet uppgick i bokslutet för 2014 till 70 procent. s pensionsskuld minskade med 3,7 procent jämfört med 2013. s självfinansieringsgrad uppgår i bokslut 2014 till 70 procent. Den långfristiga inlåningen uppgår till 170 mnkr eller 2 360 kr/inv och avser finansiering av investeringar i de kommunägda bolagen. s skattesats är oförändrad på 22:60, bortsett från den senaste skatteväxlingen med Landstinget. Andelen har minskat från 26,5 procent till 26,2 procent. Bidraget från elförsörjningen till den skattefinansierade verksamheten uppgick till 211 mnkr, vilket utgör 4,3 procent av eget kapital i Skellefteå Kraft per den sista december 2013. Likviditeten i 2014 års bokslut uppgår till 1,48 vilket innebär att det fanns god marginal för att kunna betala de kortfristiga skulderna med omedelbar verkan. 22 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 23

förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse Avstämning av verksamhetsmål Verksamhetsmålen stakar ut den politiska färdriktningen, ger stöd för att resurserna används till rätt saker och på ett kostnadseffektivt sätt, samt tydliggör vad pengarna räcker till. Verksamhetsmålen sätts på olika nivåer i organisationen och för olika tidsperioder. s vision beskriver dit all kommunal verksamhet strävar på lång sikt. Önskat läge är dit kommunen vill nå på något kortare sikt. Visionen och det önskade läget används som utgångspunkt när mer mätbara mål på kortare sikt fastställs. Till kommunfullmäktigemmålet i varje perspektiv knyts ett fokusområde (och andra viktiga områden). Nämnder och bolag tar sedan fram egna styrkort där verksamhetmålen kopplas till fullmäktiges fokusområden och mål. Allt ska i förlängningen bidra till att kommunen når det önskade läget och visionen. Hela styrkortet vilar på kommunens värdegrund. Kommunfullmäktigs styrkort För varje perspektiv ges en översiktsbeskrivning med mål och bedömning (färgkodning) samt en förklarande text. Perspektivet avslutas med en samlad bedömning om perspektivets måluppfyllelse. Färgkodningen av kommunfullmäktiges mål visar bedömningen av kommunens samlade prestation inom respektive perspektiv. Måluppfyllelse Målsättningarna som inte uppnåtts markeras med rött, mål som delvis uppnåtts med gult och de mål som uppfyllts markeras med grönt. Ej måluppfyllelse Delvis måluppfyllelse Måluppfyllelse Vision: Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. Önskat läge: En nytänkande region med fler invånare. MEDBORGARE/KUND Kommunfullmäktiges mål: Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder UTVECKLING/TILLVÄXT Kommunfullmäktiges mål: Långsiktig hållbar utveckling EKONOMI Kommunfullmäktiges mål: Kostnadseffektivitet MEDARBETARE Kommunfullmäktiges mål: Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare MEDBORGARE/KUND Kommunfullmäktiges mål: Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Fokusområde: Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå Perspektivets resultat: Delvis måluppfyllelse Barn- och grundskolenämnd Utbilda all personal i interkulturell kompetens Bygg- och mlijönämnd Människor från andra kulturer är delaktiga i samhällsutvecklingen genom olika aktiviteter Fritidsnämnd Minst två av tre delprojekt i Inkluderande fritid igångsatta Gymnasienämnd Utveckla serviceförklaring gällande svenska för invandrare, SFI Kommunstyrelse 40 % av dem som får uppehållstillstånd vid Migrationsverkets mottagningsenhet i Skellefteå ska välja att bosätta sig i Skellefteå Kulturnämnd Skapa ett nätverk för ett samarbete mellan kulturföreningar/arrangörer och intresseföreningar med nätverksträffar och utbildning Vision: Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. Önskat läge: En nytänkande region med fler invånare. Nämnd för support och lokaler Att genomföra prioriterade aktiviteter inom respektive verksamhetsområde som leder till förbättrat resultat i SKL:s årliga kundmätning Personalnämnd Antalet tillsvidareanställda medarbetare med utomnordisk bakgrund har ökat inom Skellefteå kommun med 15 personer Socialnämnd Brukarnas nöjdhet ska vara hög. Resultaten från brukarenkäter ska öka Teknisk nämnd Två nya serviceförklaringar Skellefteå Stadshus AB Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Skellefteå museum AB Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Västerbottensteatern AB Ökat antal besökare i huset med 10 % Fokusområde: Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå Andra viktiga områden: Utveckla demokratin Fokusområde: Attraktiv stad Andra viktiga områden: Underlätta för näringsliv och nyföretagande Ungdomar i arbete, företagande och utbildning Fokusområde: Samarbeten i kommunkoncernen och över kommungränser Andra viktiga områden: Lönsamma investeringar Värdegrund: Professionalitet, engagemang och framsynthet Fokusområde: Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö Andra viktiga områden: Rimligt antal medarbetare/chef Kompetensförsörjning Delvis måluppfyllelse inom perspektivet medborgare/kund De flesta nämnderna och bolagen nådde sina uppsatta mål. Barn- och grundskolenämndens mål om att all personal ska utbildas i interkulturell kompetens uppnåddes inte fullt ut. Vid årsskiftet hade 75 procent av personalen utbildats. I stort sett all personal inom förskolan hade utbildats och även inom skolan hade de flesta slutfört eller påbörjat utbildningen. Under vårterminen 2015 kommer kompletterande utbildningar att genomföras. Till följd av en förändrad flyktingsituation med kraftigt ökade flyktingströmmar nådde Kommunstyrelsen delvis målet om att nyanlända bosätter sig i Skellefteå. Personalnämndens mål uppnåddes delvis. Ökningen av medarbetare med utomnordisk bakgrund blev inte fullt 15 personer. Fortsatt dialog kring kravprofiler och nya riktlinjer för rekrytering är exempel på åtgärder som ska bidra till måluppfyllelse. Västerbottensteatern hade den högsta publiksiffran någonsin 37 688 personer, vilket innebar en ökning med 30 procent från föregående år. Besökarna i huset var dock något mindre än föregående år, varför målet ansågs delvis uppfyllt. 24 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 25

förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse utveckling/tillväxt Kommunfullmäktiges mål: Långsiktig hållbar utveckling Fokusområde: Attraktiv stad Vision: Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. Önskat läge: En nytänkande region med fler invånare. ekonomi Kommunfullmäktiges mål: Kostnadseffektivitet Fokusområde: Samarbeten i kommunkoncernen och över kommungränser Vision: Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. Önskat läge: En nytänkande region med fler invånare. Perspektivets resultat: Delvis måluppfyllelse Perspektivets resultat: Delvis måluppfyllelse Barn- och grundskolenämnd Nämnd för support och lokaler Barn- och grundskolenämnd Nämnd för support och lokaler Öka andelen behöriga till gymnasiet Bygg- och mlijönämnd Riktlinjerna för hållbart byggande är tillämpade i minst tre byggprojekt Fritidsnämnd Förstudie för utveckling av Eddahallen klar och finansieringsplan presenterad Gymnasienämnd Ökad andel elever till universitet direkt efter avslutad gymnasieutbildning Kommunstyrelse Byggandet av 100 nya bostäder i centrala Skellefteå ska starta under året Kulturnämnd Ta fram och implementera en marknadsföringsplan för kultur Skellefteå där Trästocksfestivalen och Berättarfestivalen är två viktiga aktiviteter Upprätta strategi för centrala fastigheter med syfte att utveckla stadskärnan Personalnämnd Tio aktiviteter/dialoger är genomförda i syfte att minska antalet timvikarier Socialnämnd En hälsosammare och tryggare kommun. Resultatet i öppna jämförelser ska öka jämfört med kommuner med 50 000 till 99 000 invånare Teknisk nämnd Färdigställa området mellan broarna, helt klart enligt gestaltningsprogram Skellefteå Stadshus AB Långsiktig hållbar utveckling Skellefteå museum AB Långsiktig hållbar utveckling Västerbottensteatern AB Nytt EU-projekt finns planerat och grundlagt för start 2015 Öka antalet avdelningar per förskola Bygg- och mlijönämnd Samarbete inom minst tre områden i SKLs utveckling av e-samhället Fritidsnämnd Bilda fiskeområde med berörda kommuner Gymnasienämnd Minska den förhyrda lokalytan för gymnasieutbildning Kommunstyrelse Fem samarbeten som ger ekonomiska vinster är definierade och genomförda Kulturnämnd Delta i ett forum för att samordna aktiviteter och marknadsföringsinsatser med andra aktörer i staden i syfte att stärka varumärket Ökad kommunnytta genom effektiv samordning ska uppgå till minst 10 miljoner kronor Personalnämnd Traineeprogram för koncernen är utvecklat och 10 akademikertraineeplatser har erbjudits Socialnämnd Kostnad för utskrivningsklara med betalningsansvar ska minska genom fördjupat samarbete Teknisk nämnd Effektivt resursnyttjande Skellefteå Stadshus AB Kostnadseffektivitet Skellefteå museum AB Kostnadseffektivitet Västerbottensteatern AB Paketera och marknadsföra Västerbottensteatern och UngHästen så att vi får fem nya företagskunder Delvis måluppfyllelse inom perspektivet utveckling/tillväxt Delvis måluppfyllelse inom perspektivet ekonomi Barn- och grundskolenämndens mål om att öka andelen behöriga till gymnasiet uppnåddes inte. Andelen behöriga sjönk istället, i likhet med åren 2010 2013. Ett omfattande lokalstrukturarbete och olika organisationsförändringar är exempel på åtgärder som ska förbättra måluppfyllelsen. Bygg- och miljönämndens mål kring riktlinjer för hållbart byggande uppnåddes inte, då riktlinjerna antogs av fullmäktige först i oktober, vilket var senare än planerat. Gymnasienämnden hade som mål att öka andelen elever som går direkt till universitets- och högskolestudier efter avslutad gymnasieutbildning. Utgångsläget var 13,2 procent och målet under året var att nå 15 procent. Utfallet blev 14,2 procent. Snittet i riket är 16,5 procent. Tekniska nämndens mål om området mellan broarna nåddes bara delvis till följd av bland annat förseningar i tidplanen och en mindre tilldelning av resurser jämfört med de ursprungliga intentionerna. Skellefteå museum AB nådde inte full ut sitt mål, då samlingarnas förvaring inte ansågs tillfredsställande. Viss försening i tidplanen gjorde också att Västerbottensteatern AB bara delvis nådde sitt mål för året. Målen inom perspektivet ekonomi ska ses som ett komplement till avstämningen av de finsnsiella målen. Barn- och grundskolenämnden ökade antalet avdelningar per förskola, men inte tillräckligt mycket. Målet var satt till 1,8 avdelningar per förskola och utfallet blev 1,6. Fritidsnämnden mål, om att bilda fiskeområde med berörda kommuner, nåddes delvis ansökan är klar. Kommunkoncernens akademikertraineeprogram, knutet till Personalnämndens mål, är utvecklat i samarbete med tio andra kommuner. Totalt tolv platser har erbjudits, varav tre i Skellefteå kommun. Målet om tio platser har därför bara delvis uppnåtts. Skellefteå Stadshus AB når delvis målet, då ett lågt elpris och låg elproduktion främst i vattenkraften pressar koncernens resultat. Skelleftebostäder AB:s direktavkastningskrav på 7 8 procent av fastigheternas marknadsvärde uppfyllts inte heller. Både Fastighets AB Polaris och Skelleftebostäder AB visar dock bättre resultat än planerat. 26 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 27

förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse medarbetare Kommunfullmäktiges mål: Kostnadseffektivitet Fokusområde: Samarbeten i kommunkoncernen och över kommungränser Vision: Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. Önskat läge: En nytänkande region med fler invånare. Perspektivets resultat: Delvis måluppfyllelse Barn- och grundskolenämnd Öka motiverad medarbetarindex MMI Bygg- och mlijönämnd Kompetensförsörjning utifrån fastställd plan Fritidsnämnd 75 % av arbetsplatserna ska vara godkända Attraktiva arbetsplatser Gymnasienämnd Följa personalens sjukfrånvaro Kommunstyrelse Definierade kommunikationskanaler och rutin för flödet av information är upprättat på kommunledningskontoret Kulturnämnd Minst tre av fem arbetsplatser inom Kultur- och Biblioteksavdelningen ska uppfylla kriterierna för Attraktiva arbetsplatser. All personal på Kulturoch Biblioteksavdelningen har god kunskap om Skellefteå kommuns värdegrund Nämnd för support och lokaler Antal Attraktiva arbetsplatser ska öka från 35 till 45 stycken Personalnämnd Andelen medarbetare som upplever negativ stress är högst 20 procent Socialnämnd Nöjda/medskapande medarbetare, resultat i medarbetarenkät (frågor om arbetsmiljö) ska öka Teknisk nämnd Som lägst 10 Attraktiva arbetsplatser totalt Skellefteå Stadshus AB Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare. Skellefteå museum AB Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare Västerbottensteatern AB Genomföra Norrländsk passion Delvis måluppfyllelse inom perspektivet medarbetare Barn- och grundskolenämndens mål om att öka motiverad medarbetarindex i medarbetarenkäten uppnåddes delvis. En mindre motivationsökning kunde ses, med den var inte tillräckligt stor för att målet skulle kunna sägas vara uppfyllt. Under året har det arbetats aktivt med att utveckla och förbättra chefsstödet, för att minska chefernas administrativa börda. På vissa områden har fasta resurspersoner anställts för att täcka upp vid korttidsfrånvaro. Bygg- och miljönämndens mål kring kompetensförsörjning uppnåddes delvis. Bildandet av en ny förvaltning Samhällsbyggnad, gjorde att vissa delar av planen fick revideras. Kommunstyrelsen nådde delvis måluppfyllelse, då arbetet med kommunikation via kommunens intranät kommit långt men inte färdigställts. Kulturnämnden nådde delvis måluppfyllelse. En ny handlingsplan kommer att upprättas utifrån medarbetarenkäten. Nämnden för support och lokaler nådde inte målet om 45 stycken attraktiva arbetsplatser, men redovisade en ökning från 35 till 40 under året. Fotograf: Carina Wallin Personalnämndens mål kring negativ stress uppnåddes inte. I 2014 års medarbetarenkät svarade hela 32 procent att de ofta eller alltid upplever negativ stress. Många insatser har gjorts och görs för att förbättra resultaten. Handlingsplaner för förvaltningar och avdelningar och projektet Fokus arbetsglädje är några exempel. Arbetet fortsätter. Socialnämndens mål om förbättrade resultat i medarbetarundersökningen uppnåddes inte. Ytterligare analyser och åtgärder kommer att ske under våren 2015. Tekniska nämnden uppnådde inte målet om tio Attraktiva arbetsplatser trots ett intensifierat arbete under 2014. Skellefteå Stadshus AB nådde delvis sitt mål. Skellefteå Kraft AB:s medarbetarundersökning visade ett motiverade medarbetarindex, MMI, på 67 procent jämfört med målet på 73 procent. 28 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 29

förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse s verksamheter Kommun och politik Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorganisation med ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och de föreskrifter som finns i lagar, förordningar och reglementen. Kommunstyrelsen leder, planerar och samordnar utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten inom i huvudsak följande områden: utvecklingen av den kommunala demokratin utveckling av medborgar- och brukarinflytande kommunens näringsliv strategier för platsens utveckling, inklusive marknads föring av kommunen åtgärder för att främja en hållbar samhällsutveckling och en hållbar tillväxt strategier för att nå, av kommunfullmäktige, fastställda målsättningar strategiska fastighetsfrågor, inklusive översiktlig och strategisk planering av mark, bostäder och vattenförsörjning infrastrukturfrågor, inklusive översiktlig trafikplanering internationella frågor upphandlingsverksamhet arbetet med att utveckla styrprinciper och regelsystem arbetet med att effektivisera administrationen genom utveckling av it och rutiner. Kommunstyrelsen rapporterar till fullmäktige om hur ekonomi och verksamhet utvecklas i kommunen och i de kommunägda bolagen. Fotograf: Patrick Degerman Kommunstyrelsen, från vänster: Andreas Löwenhöök (M), Lennart Hägglund (KD) Carina Sundbom (C), Johan Söderberg (M), Agneta Hansson (V), Stefan Hofverberg (S), Adreas Westerberg (FP), Ann Åström (S), Hans Brettschneider (MP), Elizabeth Westerlund (S) Bengt Markstedt (S), Lorents Burman (S), Pierre Lidström (S), Gunilla Åström (S), Monica Widman Lundmark (S). Information om de olika partierna i kommunstyrelsen Socialdemokraterna www.socialdemokraterna.se/skelleftea Centerpartiet www.centerpartiet.se/skelleftea Moderaterna www.moderat.se/skelleftea Miljöpartiet www.mp.se Vänsterpartiet www.vansterpartiet.skelleftea.org Folkpartiet www.folkpartiet.se/skelleftea Kristdemokraterna www.kdistaan.se s ledningsgrupp Ledningsgruppen leds av kommunchefen, som också ansvarar för vilka som ska ingå i gruppen. För närvarande består gruppen av kommunchef, förvaltningschefer, personalchef, ekonomichef, avdelningschef för kvalitet och förnyelse samt ledningssekreterare och kommunikationsstrateg. Ledningsgruppen är kommunchefens resurs för övergripande ledning av kommunens totala verksamhet. Gruppen har ett gemensamt ansvar att företräda kommunen och arbeta för att den kommunala verksamheten utvecklas i enlighet med kommunfullmäktiges mål och inriktning. Uppgiften är att utveckla och säkerställa en väl fungerande och effektiv kommunal arbetsorganisation samt att initiera projekt och bidra till utveckling av Skellefteå kommun som plats. Gruppen ska gemensamt säkra kommunens helhetsutveckling. Kommunchefen är också VD för kommunens moderbolag Skellefteå Stadshus AB. Fotograf: Patrick Degerman s ledningsgrupp, från vänster: Samuel Lundqvist ekonomichef, Gabriella Hahr Werkmäster kommunikationsstrateg, Yngve Lindmark ledningssekreterare, Jan Sundbom chef support och lokaler, Hans Andersson chef samhällsbyggnad, Staffan Näslund socialschef, Kristina Sundin Jonsson kommunchef, Anders Bergström chef skol- och kulturkontoret, Jan Midlert gymnasiechef, Leif Gustafsson fritidschef, Kicki Krane personalchef, Marie Larsson chef kvalitet och förnyelse. 30 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 31

förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse KOMMUNFULLMÄKTIGE Revision Valberedning Socialnämnd Bygg- och miljönämnd Kulturnämnd Barn- och grundskolenämnd Teknisk nämnd Överförmyndarnämnd Fritidsnämnd Kommunstyrelse Personalnämnd Valnämnd Gymnasienämnd Nämnden för support och lokaler Kommunägda bolag Konsumentnämnd Skellefteå Stadshus AB 100% Fastighets AB Polaris 20% Arctic Business Incubator Socialkontor Samhällsbyggnad Skol- och kulturkontor Fritidskontor Kommunledningskontor Kommunhälsan Gymnasiekontor Support och lokaler 100% Skelleftebostäder AB 100% Skelleftebuss AB 100% Skelleftebostäder Parkering AB 100% Continentbuss AB 100% Lövångers Trafik AB 100% Skellefteå City Airport AB 100% Skellefteå Kraft AB 100% Greenwind AB 100% Skellefteå Kraft Elnät AB 50% Skellefteå Energiunderhåll HB 100 % Skellefteå Kraft Service AB Skellefteå kommun är också medlemmar i Kommuninvest Ekonomiska förening som i sin tur är ägare av banken Kommuninvest AB. har också varit med i bildandet av ett antal gemensamma nämnder var syfte är att effektivisera samarbete med landsting och andra kommuner. Dessa är måltidsnämnd, nämnd för drift av personasystem och nämnd för IT-drift. De två första administreras av Skellefteå kommun medan den tredje administreras av Umeå kommun. 33% Nolia AB 60% Skellefteå Museum AB 51% Science City Skellefteå AB 49% Visit Skellefteå AB 100% Skellefteå Kraft Energihandel AB 73% Blaikenvind AB 50% Acra Invest AB 50% Skellefteå Energiunderhåll AB 49% Norrlands Etanolkraft AB 28% Green Energy AB 25% Oy Alholmens Kraft AB 70% SEKAB BioFuel Industries AB 40% Västerbottensteatern AB 15% ShoreLink AB 15% Länstrafiken AB 8% Mellansvensk Kraftgrupp AB 32 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 33

förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse Barn och utbildning Förskola i utveckling Försök med närvarosystem i förskolan har pågått under 2014, och under 2015 ska systemet införas på samtliga förskolor i kommunen. Många förskolor har under 2014 fått trådlösa nätverk. Alla avdelningar inom förskolan har fått lärplattor (surfplattor) samt kompetensutveckling kring hur plattorna kan användas i den pedagogiska verksamheten. Under 2014 har även antalet NTA-lådor (Naturvetenskap och teknik för alla) och kompetensutveckling generellt för medarbetare inom förskolan ökat. En förstärkning av den interkulturella kompetensen hos personalen i förskolan ska bidra till att ytterligare stärka det mångkulturella och inkluderande Skellefteå. Utemiljöer har inventerats för att bedöma lekvärdesfaktorn. Under 2014 2016 har kommunen fått bidrag av Boverket för att ta fram en modell för hur jämställda utemiljöer på förskola och skola ska se ut. Skolan satsar på kompetens och teknik Reformen med karriärtjänster i skolan har stärkts avsevärt under 2014, med en kraftig ökning av antalet förstelärare. I dag har Skellefteå kommun 78 förstelärare inom 18 områden. Dessutom har 250 lärare deltagit i Skolverkets satsning Matematiklyftet. Nya regler om utökad legitimation för lärare som har undervisat 8 år i ett ämne gör att kommunen får fler legitimerade lärare. Skellefteå kommun har delat ut bärbara datorer till alla elever i årskurs 6. En obligatorisk IKT-utbildning (informations- och kommunikationsteknologi) för lärare har genomförts. E-tjänsten för grundskola (Infomentor) har fått nya funktioner och ny layout. Behovet av att säkerställa likvärdigheten i utbildningen har seglat upp som en av de största utmaningarna för landets kommuner. Utmaningen ligger främst i att säkerställa att det inte uppstår skillnader mellan skolor och klassrum, något som varit en påtaglig trend de senaste åren. En utredning ska belysa situationen för Skellefteås del. Det planerade Science Centret i Skellefteå är välkommet som ett blivande nav för utbildning i NTA (Naturvetenskap och teknik för alla). Science Center öppnar under 2016. Det innebär en satsning på naturvetenskap och teknik för alla åldrar. Om- och nybyggnationer och omvandling av förskolor och skolor För god kvalitet och likvärdighet i förskolor, skolor och fritidshem görs en översyn av samtliga geografiska områden i kommunen. Under året har beslut tagits om en ny förskola i Bureå i anslutning till skolan. Detaljplanearbetet för en skola på Getberget har startat och planering inför ett nytt högstadium på Morö Backe har också inletts. Beslut är också fattat om nybyggnation av en förskola på Moröhöjden där en äldre förskola ska rivas. Arbetet med planering av en ny för- och grundskola på Kaplan pågår och ska under våren utmynna i detaljerade ritningar över hur verksamheterna kan placeras i huset. Beslut är taget att börja renovera Bolidenskolan och första etappen startar hösten 2015 och gäller lokalerna för årskurs 6 9. Gymnasieskolan Under 2014 har arbetet med om- och nybyggnation för gymnasieskolorna tagit fart. Delar av verksamheterna har genomförts i tillfälliga lokaler. Bland annat har en ny matsal tagits i bruk på Anderstorpsskolan. En stor andel av utbildningsplatserna utgörs av yrkesutbildningar. Under 2014 genomförs lokala utredningar om formerna för Naturbruksutbildning och Industriutbildning. 2014 var året med skärpta krav för gymnasieexamen vilket påverkar utbildningsresultaten. Kraven medför en något lägre fullföljandegrad och att förbättringsområden tydliggörs. Genom deltagande i det nationella projektet PlugIn har metoder utvecklats som leder till väsentliga förbättringar för utsatta elevgrupper. Metoder från projektet implementeras under 2015. Gymnasieskolorna har genomfört omfattande utbildningar bland lärare för att understödja satsningen på personliga datorer till eleverna. Elevers och medarbetares erfarenheter av personliga datorer och utbildningsinsatser är mycket positiva. Elever upplever skolarbetet som roligare och mer stimulerande. Kompetensförsörjningen har fungerat tillfredsställande. Gymnasieskolan har en mycket stor andel utbildade lärare men bristsituationer hotar inom vissa ämnesområden. Efterfrågan på gymnasieutbildning och utbildning i svenska för invandrare har varit stor. En omfattande statbidragsfinansiering för yrkesutbildning har skapat utrymme för stora deltagarantal i vuxenutbildningen. Fotograf: Carina Wallin 34 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 Fotograf: Carina Wallin 35

förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse Fotograf: Emil Tjärnström Genom samverkan med arbetsgivare har vuxenutbildningen haft möjlighet att erbjuda utbildningar inom ett flertal yrkesområden. Högre utbildning Antalet högskolestuderande vid Campus Skellefteå har minskat med närmare 25 procent sedan läsåret 2013-2014. Detta beror dels på att antalet fristående kurser vid Luleå Tekniska Universitet, LTU, har minskat till följd av ekonomiska begränsningar, dels att antalet programstudenter vid Umeå Universitet har minskat då programutbudet minskat. Antalet studerande vid LTU:s ingenjörsutbildningar på Campus har ökat med cirka 30 procent under de senaste 5 åren, vilket är glädjande med tanke på det lokala näringslivets behov av denna typ av kompetens. Den senaste statistiken visar att andelen 24-åringar från Skellefteå som vid 24 års ålder påbörjat högskolestudier nu är 42,7 procent, vilket är relativt nära rikssnittet på 43,7 procent. Andelen högskolestuderande kvinnor är högre (52 procent) jämfört med männen (32,8 procent) i Skellefteå. Besluten om statsbidrag för yrkeshögskoleutbildningar, så kallade Yh-utbildningar, som kom i januari 2014, var mycket fördelaktigt för Västerbottens län. 11 av 18 ansökningar beviljades, varav tre i Skellefteå. I Skellefteå pågår för närvarande följande Yh-utbildningar: Badmästare och verksamhetsledare för fritidsanläggningar och utemiljöer (400 p) Demens- och äldrepsykiatrispecialiserad undersköterska (200 p) Tekniker tunga maskiner (300 p) TRAC-diplomerad resekonsult (400 p) När det gäller ansökningar hösten 2014 har totalt 19 utbildningar ansökt om statsbidrag (totalt 1 339 i hela landet). Skellefteå kommun står för en av ansökningarna; TRAC-diplomerad resekonsult. Omsorg och hjälp Systematiskt förbättringsarbete Socialnämnden har under året fortsatt bedriva verksamheten utifrån lagstiftning, kommunfullmäktiges uppdrag och mål samt nämndens egna mål och fastställda utvecklingsområden. Arbetssättet är rehabiliterande och alla i organisationen förutsätts ta ansvar och bidra till en verksamhet som genomsyras av jämställdhet, förenklar där så är möjligt samt uppehåller en god kvalitet i alla insatser. I arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet är socialnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ett viktigt verktyg. Under 2014 har både innehåll och funktioner i ledningssystemet förbättrats. Förslag till ny huvudöverenskommelse (HÖK), som reglerar samverkan lokalt mellan Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting, har setts över under året. Överenskommelsen är ett politiskt initiativ som omfattar områdena barn och unga, vuxen och äldre. Den ger förutsättningar för en god samverkan genom att skapa en tydlig struktur för samarbetet mellan parterna. Utifrån en politisk vilja att undersöka möjligheten till vidgat samarbete förlängs nuvarande överenskommelse fram till den 1 juni 2015. Ökade möjligheter att bo kvar hemma För att öka möjligheterna för de äldre att bo kvar hemma samt undvika onödiga inskrivningar inom slutenvården, har det rehabiliterande och förebyggande arbetssättet utvecklats ytterligare under året. Bedömningarna görs av kommunens rehabteam efter utskrivning från sjukhuset och vid omprövningar av biståndsbeslut. Resultatet blir dels ett underlag för biståndsbedömningen och dels ett underlag för att personalen inom hemtjänsten ska kunna arbeta förebyggande. Beslut om nya riktlinjer, mätmetoder och uppföljningsrutiner kring utskrivningsklara patienter på Skellefteå lasarett har tagits fram. Syftet med de nya riktlinjerna är att ge patienten vård och stöd på rätt nivå. Alla, som inte absolut behöver ligga kvar på sjukhus av medicinska skäl, ska få komma hem på ett tryggt och säkert sätt. Detta med tillräckligt stöd från kommunen utifrån behov. Fortsatt satsning på hemmaplanslösningar Individ- och familjeomsorgen har under året fortsatt att aktivt prioritera hemmaplanslösningar framför dyra lösningar, genom placeringar inom hem för vård eller boende (HVB-hem). Satsningen har gett positiv effekt både på kostnader och kvalitet. Nationell statistik visar att kommunen har bra kvalitet i arbetet med barn och unga eftersom få ärenden återkommer efter avslutad insats. Glädjande är också att försörjningsstödet minskade under 2014. Förhoppningen är nu att minst kunna behålla denna nivå, bland annat med hänvisning till att arbetslösheten fortsätter att sjunka. I Skellefteå ligger den totala arbetslösheten nu på rikets nivå. Ungdomsarbetslösheten ligger däremot fortfarande över rikssnittet vilket är en utmaning för hela kommunen som plats. Från och med 2014 har kommunen ett komplett skolteam för arbetet med familjehemsplacerade barn. Nytt är också att familjehemmet kan komma i kontakt med ansvarig familjehemssekreterare utanför ordinarie arbetstid. För att ge barn, unga och vuxna en mer sammanhållen insats, samt effektivisera LSS-verksamheten har verksamheten utretts av extern aktör och resulterat i ett föreslag på möjliga förändringar. Beslut i frågan tas av kommunfullmäktige under 2015. Vid beslutsenheten inom stöd och service har handläggningstiderna minskat under året. I dag tar en LSSutredning cirka fem månader från ansökan till beslut jämfört med cirka åtta månader 2013. Handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa utgör grunden för regeringens arbete mot psykisk ohälsa under perioden 2012 2016. Åtgärder kopplade till PRIO-planen är slutförda och godkända av socialstyrelsen. Ett samverkansprojekt gällande brukarmedverkan och delaktighet för personer med psykisk ohälsa har genomförts. Äldreomsorgen, som även ansvarar för kommunens åtaganden utifrån hälso- och sjukvårdslagen, har under 2014 fortsatt att utveckla hemsjukvården efter övertagandet från landstinget hösten 2013. Verksamheten har fått en bra start ur ett brukarperspektiv men kostnaderna ligger fortfarande långt över den tilldel- 36 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 37

förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse ning som kom till genom skatteväxlingen med landstinget. Verksamheten har en stor utmaning i att hitta nya arbetssätt som leder till en effektivare verksamhet. Ökat mottagande av nyanlända Ett nytt avtal med Migrationsverket för mottagande av ensamkommande barn slöts i början av året och innebär bland annat en åldersanpassning av målgruppen, eftersom det kommit fler yngre barn. Nya fördelningstal för kommunen rörande ensamkommande barn innebär att kommunen från den 1 januari 2015 ska tillhandahålla 27 platser för asylsökande barn. Tidigare avtal uppgick till 16 platser. När det gäller det ordinarie mottagandet av flyktingar tog kommunen emot 240 personer under 2014. Ökat mottagande ställer krav på ökat utbud av bostäder, utbildning, sysselsättningsalternativ och många gånger ekonomiskt bistånd i avvaktan på egen försörjning. Utvecklingsarbete för att förbättra mottagandet och förkorta tiden till egen försörjning har startat. Mottagandet av nyanlända flyktingar genererar många nya Skellefteåbor, vilket är ett mål med det kommunövergripande utvecklingsarbetet 2030. Här spelar socialnämndens verksamheter en stor och viktig roll. Socialtjänstens verksamhet är till stora delar lagstyrd och nya och ändrade lagar, förordningar och föreskrifter som träder i kraft 2015 påverkar socialtjänstens områden på olika sätt. Exempelvis medför Socialstyrelsens nya dokumentationsföreskrifter (SOSFS 2014:5) generellt ökade krav på dokumentationen såväl under utredning, som vid genomförande och uppföljning av insatser. Demografiskt ökar Skellefteås befolkning över 65 år, vilket innebär att förväntningar på insatser för dessa invånare kommer att öka. Inriktningen är att än mer stimulera till att människor kan vara aktiva och leva ett självständigt liv med stöd där så behövs. Utveckling av teknik, inte minst inom IT-området, kan stödja fortsatt oberoende för bland annat äldre. Socialnämnden har beslutat att påbörja processen att etablera konceptet trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik. Just nu pågår en förstudie som ska fånga de kommande årens e-hälsosatsningar. För att öka brukarnyttan och möta socialtjänstens ekonomiska och kvalitetsmässiga utmaningar behöver Skellefteå införa ett effektivare processtöd för socialtjänsten. Skellefteå deltar därför aktivt i den regionupphandling (leds av Region Västerbotten) som ska ge en effektiv lösning för kommunerna i Västerbotten. Den allmänna bristen på bostäder är en utmaning för socialnämndens verksamheter. Bristen innebär ofta långa väntetider och svårigheter att verkställa beslut i rimlig tid. Det medför också hinder för de som skulle kunna lämna en plats i servicebostad för ett boende i egen lägenhet. Bland de som söker stöd enligt socialtjänstlagen är det fler som söker stöd i hemmet än servicebostad. Socialnämnden ser därför positivt på det ökade bostadsbyggandet som nu kommit igång i Skellefteå. För individ- och familjeomsorgen fortsätter antalet anmälningar, inledda utredningar och även till viss del antalet ansökningar, att öka. I kombination med ökade krav på dokumentation, delaktighet, uppföljning, skärpning av tidsramar med mera innebär det ett ökat tryck på verksamheten. Insatser för barn, ungdomar och vuxna i utsatta situationer förväntas inte minska varför verksamheten fortsätter arbetet med att utveckla öppenvårdsinsatser. Det görs dessutom i samverkan med flera parter, både internt och externt. Ett bredare utvecklingssamarbete inom förvaltningen, gällande insatser för människor inom socialpsykiatrin, har inletts. Precis som inom äldreomsorgen så ser stöd och service en fortsatt ökning av brukare inom alla verksamheter. Upplevelsen är att det överlag också blir fler personer med komplicerad problematik och med nya diagnoser som behöver stöd av verksamheten. Daglig verksamhet arbetar för ökat samarbete med kommunala verksamheter men också för fler platser ute i företag och organisationer. Socialnämndens alla verksamheter bygger på en utvecklad resursanvändning, ett salutogent och rehabiliterande arbetssätt samt på aktivt medskapande chefer och medarbetare. Trender visar att människor idag vill forma sin egen vardag. Detta gäller naturligtvis i lika hög grad människor med någon form av funktionsnedsättning eller som är i behov av ekonomiskt bistånd. Sammantaget ställer detta krav på en fortsatt utveckling av alla nämndens verksamheter med förstärkt fokus på brukarens delaktighet och självständighet, där organisationen ska vara flexibel, rörlig och erbjuda valmöjligheter. 38 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 skellefteå kommuns årsredovisning 2014 Fotograf: Emil Tjärnström 39