STAD- OCH LANDSBYGDSUTVECKLING I SVERIGE FRÅN ETT DEMOGRAFISKT ANGREPPSÄTT ESPON on the Road seminarium, SKL 28 th November 2014 Mats Johansson, Royal Institute of Technology, Stockholm mats.johansson@abe.kth.se
Bakgrund: Olika tider olika flyttmönster I jordbruksamhället: Den naturliga befolkningsökningen drivkraften bakom regionala befolkningsförändringar (födda-döda) Undantag emigrationen under andra hälften av 1800- talet I industrisamhället och det postindustriella samhället: Migration drivkraften bakom regionala befolkningsförändringar Migrationen ger en bild av expanderande och tillbakagående regioner dock inte hela sanningen
Interna flyttningar över länsgräns 1961-2013 (promille), säger inget om vinnare/förlorare 30 N=24 N=21 25 20 15 10 Industrisamhället, arbetsmarknaden stor betydelse Post-industriella samhället, ökad segmentering, hög arbetslöshet, storstadspulsen drar 5 Gröna vågen, peri-urbanisering Kris Kris Ungdomar, invandrare 0
Långväga åldersspecifika flyttintensiteter 1970, 1983, 1994 och 2008. Flyttningar över länsgräns. År 2008 är korrigerat till 24 län. Per tusen av befolkningen. 120 100 Per tusen 80 60 40 20 0 1970: Högkonjunktur. Kraftig omflyttning 1983: Gröna vågen 70- talskris 1994: Krisår, turbulens 2008: finansiell och ekonomisk kris 0 7 14 21 28 35 42 49 56 63 70 77 84 91 98 Ålder
Minskade arbetskrafts- och hushållsflyttningar Under industrisamhället samband med den ekonomiska utvecklingen Jobben betyder idag mindre som pull-faktor Inkomster kostnader Tvåinkomsthushåll Den offentliga sektorns lokala expansion har tappat i betydelse Arbetsmarknadens segmentering alltmer accentuerad Ungdomsflyttningarnas dominans (studier, storstadspuls) förklarar de höga flyttalen idag Motkrafter idag: invandringen hämmar befolkningsminskningen i och nettoutflyttningen från glesbygd och småorter men förstärker (den interna om)flyttningen mot stora städer.
STAD- OCH LANDSBYGDSFLYTTNINGAR I SVERIGE BASERAD PÅ ESPON/SEMIGRA-PROJEKTET ESPON on the Road seminarium, SKL 28th November 2014 Mats Johansson, Royal Institute of Technology, Stockholm mats.johansson@abe.kth.se
SEMIGRA den svenska fallstudien Formaliteter och Bakgrund SEMIGRA (Selective Migration and Unbalanced Sex Ratio in Rural Regions) är ett ESPON Priority2 projekt. P2: Efterfrågebaserade projekt Region Sachsen-Anhalt (lead stakeholder), GE Region Västernorrland, SE Region Kainuu, FI Region Alföld, HU Region Magyarország, HU Lead partner: IFL, Leibniz Institute for Regional Geography, Leipzig
Fokus: Unga kvinnor (18-34) i rurala (och urbana) regioner. Tre faser med olika flyttmönster och olika effekter på befolkningens storlek och sammansättning Utgångspunkt: Livsförloppsanalys Syfte: Jämföra landsbygds- och avfolkningsregionen Västernorrland (Y-län) med tillväxtregionen Stockholm (AB-län). Utifrån på ett utflyttningsperspektiv Fas 1: Man lämnar föräldrahemmet för studier och arbetsmarknadsinträde (18-24 år). Kraftig utflyttning. Fas 2: Avklarade studier men I början av arbetsmarknadskarriären (25-29 år). Lägre flyttintensiteter. Viss återflyttning. Fas 3: Kvinnor med fotfäste på arbetsmarkanden och I hushållsbildande åldrar (30-34 år). Fallande flyttintensiteter Återflyttning. Sociala nätverk viktiga. Love and marriage Data Flyttdata (SCB) Expertintervjuer (Y-län) Djupintervjuer med unga kvinnliga inflyttare (nyinflyttare och återvändare) till Y-län Ungdomsenkät om framtiden
Flyttprofiler för tillbakagående Västernorrland (Y) och expanderande Stockholm (AB). Ålderspecifika långväga flyttintensiteter 2010 för Västernorrlands (Y) och Stockholms (AB) län. Per tusen Y: Åldersgrupp 18-34 Högre intensiteter än AB, motsatta mönster Ut för kvinnor högst In för män lägst AB: Åldersgrupp 18-34 Lägre intensiteter än Y, motsatta mönster In för kvinnor högst Ut för män lägst
Flyttintensiteter, kvinnor 18-34 år, AB- och Y-län, 2000-2010 12 10 % 8 6 ABin ABout Yin Yout 4 Västernorrland högre intensiteter än Stockholm! Den stora skillnaden är netto-utflyttningen för Västernorrland och netto-inflyttningen för Stockholm 2 Omsättningen är hög i Västernorrland (hög in och ut) och lår i Stockholm (låg in and ut). Samband med konjunkturen? 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Flyttintensiteter, kvinnor 18-24 år, AB- och Y-län, 2000-2010 18 16 14 12 % 10 8 ABin ABout Yin Yout 6 4 2 0 Västernorrland: Hög inflyttning men ännu högre utflyttning nettoutflyttning. Men: båda intensiteter högre än Stockholms. Dock: det stora gapet i Västernorrland förklarar nettoutflyttningen för hela populationen i åldersgruppen 18-34 år! 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Flyttintensiteter, kvinnor 25-29 år, AB- och Y-län, 2000-2010 14 12 10 % 8 6 ABin ABout Yin Yout 4 2 0 Jämfört med 18-24 inflyttningen är lägre än för Stockholm men högre än utflyttningen. Resultat nettoinflyttning för åldrarna 25-29. Men: kan inte kompensera för den stora nettoutflyttningen i åldrarna 18-24! 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Flyttintensiteter, kvinnor 30-34 år, AB- och Y-län, 2000-2010 7 6 5 % 4 3 ABin ABout Yin Yout 2 1 Samma mönster som för åldersgruppen 25-29 år men på lägre nivåer. Stort gap mellan inflyttning och utflyttning till/från Västernorrland. Men åter igen: kan inte kompensera för den stora nettoutflyttningen i åldrarna 18-24! För framtiden påverkan på migrationsstrategierna? 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Kvinnliga netto-flyttintensiteter samt andelen (%) av invandrare i inflyttningsflödena för kommunerna i Västernorrland 2000-2010, åldersgruppen 18-34. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Ånge -3,7-4,9-2,5-1,0-2,7-4,2-0,8-6,2-5,2-4,3-3,1 Timrå -2,3-2,7-1,5 1,4-0,5-3,2 2,9 0,5 1,2-1,4-0,2 Härnösand -4,5-4,1-1,8-0,4-0,6-1,6-2,5-4,0-3,5-0,8-2,3 Sundsvall 0,1-0,3 0,4 0,6 1,2 0,5 0,8-0,5 1,4 1,2 0,5 Kramfors -7,1-5,8-1,8-3,5-2,6-1,2-4,7-2,6-5,4-5,6-3,2 Sollefteå -7,3-2,5-1,0 0,1-3,5-1,1-3,6-1,8-6,1-1,3-2,7 Örnsköldsvik -2,5-2,2-2,0-0,5-1,6 0,4 1,1-0,6-0,3-1,9-0,9 Utan Sundsvall skulle regionen vara i en värre situation. Big is beautiful den urbana livstilen, a pull-faktor både från Västernorrland och från övriga landet (universitetsstad). 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Ånge 7,5 10,4 12,6 15,3 20,4 16,9 37,5 35,8 19,6 16,3 18,3 Timrå 7,1 3,9 5,3 9,4 9,6 8,0 15,0 16,8 19,6 24,4 24,7 Härnösand 5,1 7,3 8,6 9,1 11,3 12,7 8,3 12,6 12,8 19,3 11,5 Sundsvall 10,9 9,0 9,1 10,1 10,2 9,8 11,7 12,2 13,0 15,1 15,7 Kramfors 6,6 4,3 8,1 5,9 1,9 8,9 10,3 14,0 11,6 14,9 8,2 Sollefteå 16,5 11,5 14,5 17,8 12,6 12,7 13,7 14,7 17,2 15,0 16,3 Örnsköldsvik 9,1 10,8 12,5 11,6 7,0 11,4 11,8 9,9 11,9 12,3 13,8 Y-county 13,1 12,2 13,2 14,3 13,3 14,5 16,8 17,5 18,2 20,8 20,2 En positiv korrelation mellan andelen invandrare och nettoflyttningar? Invandringen hämmar nettoutflödet? Stimulerar omsättningen av inflyttare/utflyttare (officiellt) eftersom invandringen skapar utflyttning senare?
Avslutande kommentarer Västernorrland och Stockholm: Unga kvinnor på rymmen myt eller realitet? Hör inflyttning i båda fallen En stor skillnad är den höga omsättningen i Västernorrland. Inflyttning skapar utflyttningen? Eller utflyttning skapar inflyttning några år senare? Utflyttning eroderar reproduktionspotentialen i regionen. Problemet är mer den höga utflyttningen än den låga inflyttningen som ligger på samma nivå som för Stockholm Realitet: För Västernorrland det mest problematiska är den höga utflyttnigen i åldersgruppen 18-24 år. Resultat total nettoutflyttning för åldersgruppen (18-34) Myt: utflyttning i åldrarna 25+. Istället inflyttning I familjebildande åldrar positivt för den anturliga befolkningsökningen Dock: Beroende av storstaden Sundsvall för en bra befolkningsutveckling! Universitet, kvinnovänlig arbetsmarknad. Alla andra har negativa flyttnetton en tilltagande intra-regional dual struktur. Invandringen positiv för befolkningsstorleken!