LÄR KÄNNA DIN REGION GENOM ESPON ELLER VAD KAN ESPON GÖRA FÖR DIN REGION?

Transkript

1 LÄR KÄNNA DIN REGION GENOM ESPON ELLER VAD KAN ESPON GÖRA FÖR DIN REGION? ESPON on the Road Event, SKL 28 th November 2014 Mats Johansson, Royal Institute of Technology, Stockholm

2 Docent Mats Johansson från KTH intoducerade ESPON och ESPON on the Road-projektet.

3 ESPON vad är det? Hittils två program och två programperioder ESPON 2006 ( ) European Spatial Planning Observation Network ESPON 2013 ( ): European Observation Network on Territorial Development and Cohesion Deltagare: EU-länderna + Norge, Schweiz, Island och Lichtenstein I ESPON 2013 (71 projekt) P1. Tillämpad forskning (25 projekt) P2. Målinriktade analyser, stakeholder initierade, efterfrågebaserade (23) P3. Vetenskaplig plattform, data insamling (15) P4. Transnationella nätverksaktiviteter, kunskaps- och resultatspridning (8) Nytt för ESPON 2013: Regionala och lokala aktörer uppmuntras delta

4 ESPON on the ROAD Ett prioritet 4-projekt inriktat på kunskaps- och resultatspridning Involverar 19 s.k. ECPs (ESPON Contact Points) som gör det möjligt att täcka upp olika politikutmaningar och intressen i olika delar av Europa. Baseras på en stor mängd forskningsprojekt från ESPON som kan appliceras på de transnationella/nationella/lokala förhållandena och sammanhangen genom de Transnationella Arbetsgrupperna (Transnational Working Groups, TWGs). Makro-regionala ansatser med kopplingar till den regionala och lokala nivån med syfte att involvera nya användare av ESPON. Inkluderar PR och journalistisk support för att få ut resultat från och kunskap om ESPON samt dess verksamhet i bl.a. olika typer av media.

5 STAD- OCH LANDSBYGDSUTVECKLING I EUROPA FRÅN ETT DEMOGRAFISKT ANGREPPSÄTT ESPON on the Road seminarium, SKL 28th November 2014 Mats Johansson, Royal Institute of Technology, Stockholm mats.johansson@abe.kth.se

6 Begreppet urbanisering Demografisk urbanisering (används här) Antalet städer och tätorter/antalet invånare ökar pga a) födelseöverskott b) inflyttningsöverskott Resultat: 1) förändrad demografisk relation stad/land 2) förändrad demografisk struktur inom stad/land Strukturell urbanisering Övergång från agrara till urbana sysselsättningar kan förekomma såväl i stad som på landsbygd (dock ofta koncentrerade till urbana miljöer) Beteendemässig (mental) urbanisering Uppkomst och spridning av en urban livsstil och urbana idéer

7 Avstamp: Avståndsfaktorn är fortfarande av betydelse Många landsbygdsregioner har haft en snabbare befolkningstillväxt än många stadsregioner under 90- och 00-talen i Europa (OECD-definitionen) Gemensamt: (stor)stadsnära intermediära landsbygdsområden Däremot: avlägsna landsbygdsområden ligger sämre till ju länge avstånd från stora städer desto sämre förutsättningar Detta gäller framför allt i den Norra och Östra Europa med stora avstånd och glest bosättningsmönster

8 Den nya ruraliteten landsbygdens revival? Uppdelningen urban-rural mer och mer irrelevant Få bönder och liten jordbrukssektor Alltmer urban ekonomisk och social struktur Mental urbanisering av landsbygden Ny typ av inflyttare Urban livsstil Urbana ideer Men: Lokaliseringen och tillgängligheten central storstadsnära och tätbefolkade regioner en fördel (förutsättning?) Fråga: Har indelningen utban-rural blivit obsolet?

9 Utgångspunkt: Två typologier Den demografiska typologin ang hållbar demografisk utveckling (utgår från ESPON Demographic Trends ) Baserad på den demografiska ekvationen: Total befolkningsförändring= (födslar-dödslar) + (inflyttning utflyttning) Den Ekonomisk/Strukturella Typologin (från ESPON-projektet EDORA European Development Opportunities for Rural Areas ) En ny indelning av urbana-rurala indelningar av de Europiska regionerna, baserad på 12 ekonomiska och strukturella variabler. Fokuserad på ekonomisk Omvandling. Fem typer av urbana-rurala regioner erhålles: Urbana: Predominately Urban (OECD), Jordbruksbygder: Agrarian, Diversifierade landsbygdsområden med stor lönesektor: Consumption Countryside, Industriregioner: Diversified with Strong Secondary Sector, Stor privat service sektor: Diversified with Strong Market Services Sector,

10 Det växande och krympande Europa , (NUTS3) N=1294 Source: Johansson M, Nilsson P & Westlund H (2014) Öst-väst delningen har accenturats vad gäller befolkniningsutvcklingen. Orsaker: befolningsminskning I Östeuropa (inkl Östra Tyskland) pga utflyttning, naturlig befolkningsminskning (som är beroende av utflyttning av personer aktiva åldrar samt låga födelsetal) Väst- och Cetraleuropa: Inflyttning och ofta naturlig befolkningsökning. Många inflyttare i aktia åldrar samt stigande födelse tal.

11 En schematisk typology med avseende på hållbar befolkningutveckling. Sex typfall. Utgångspunkt: Den demografiska ekvationen PT=PN+PM 1 PT>0 PM>0 PN>0 2 PT>0 PM>0 PN<0 3 PT>0 PM<0 PN>0 4 PT<0 PM<0 PN>0 5 PT<0 PM>0 PN<0 6 PT<0 PM<0 PN<0 PT=Total befolkningsförändring PM=Nettomigration PN=Naturlig befolkningsförändring Inflyttning och ung befolkning/ hög fertilitet/(fr). Hållbarhet både på kort och lång sikt. Bästa fallet. Inflyttning av personer med låg TFR. Naturlig befolkningsminskning pga skev åldersstruktur/eller låg TFR. Beroende av inflyttning. Svag hållbarhet på lång sikt svag reproduktionspotential. Utflyttning och ung befolkning/ hög TFR. Kort sikt - hållbarhet. Lång sikt svag hållbarhet pga skev åldersstruktur (utflyttning). Utflyttning men fortfarande ung befolkning/ hög TFR. Regioner med traditionellt hög TFR. Fallande TFR -> svag hållbarhet. Inflyttning och gammal befolkning/ låg TFR. Inflyttning av äldre och/eller singlar, svag reproduktionspotential. Beroende av inflyttning. Svag hållbarhet både på kort och lång sikt. Utflyttning och gammal befolkning/ låg TFR. Avfolkning, utdöende regioner. Ingen hållbarhet varken på kort eller lång sikt. Värsta fallet. TFR=Total fertility rate (allmänna fruktsamhetstalet) Baserat på ESPON Demographic trends and migration samt Copus & Johansson (2010)

12 Växande och krympande regioner i Europa , (NUTS3) N=1294 Source: Johansson M, Nilsson P & Westlund H (2014) Hållbar befolkningutveckling? Fallet Europa Baserat på Den demografiska ekvationen Typ 1 (bästa fallet): Pentagon and Irland, Storstadregioner (inkl Stockholm, Göteborg and Malmö men även Västerbotten). Spanien, Frankrike och Italien idag till stora delar inflyttningsregioner Typ 6 (sämsta fallet): Norra periferin, bättre än på slutet av 1990-talet men fortfarande problematiskt (SE, FI) Balticum och Östeuropa spec. Bg och Ro, och östra Tyskland mer problematiskt än på slutet av 1990-talet. De divergerande processerna mellan Öst och Väst har accentuerats! Nästan bara storstadsregionerna är inflyttningsområden I Östeuropa!

13 EDORA:s ekonomisk/strukturella typologi Source: EDORA 2010 Jordbruksområden: Företrädesvis Östeuropa CC: landsbygdsområden som har en stor andel löntagare (inom offentlig sektor): stora delar av norra, södra och centrala Europa Industriområden numera få regioner: Splittrat mönster, både i öst och sydväst Stark privat marknadsanpassad service sektor: Västeuropa, spec. Frankrike (men även Skåne!)

14 Hållbar/icke hållbar befolkningutveckling i olika icke-urbana områden i Europa Källa: Baserat på EDORA (2011) samt Johansson M, Nilsson P & Westlund H (2014) Bäst utveckling: Diversifierad landsbygd med en stor marknadsorienterad service sektor. Sämst: Jordbruksregioner i den östra periferin CC blandade landsbygdsområden: i Norra Europa är många (ytstora) regioner i en prekär situation. Industriregioner: fragmenterat mönster, öst-väst.

15 AGEING (65+): Var och varför där? Baserat på kvartiler (NUTS3) Beroende på: födelsetal, medellivslängd och migration Geografiskt mönster: Många äldre: Södra Europa (låga TFR) och östra Tyskland (låga TFR och stor utflyttning av personer i yngre åldrar) Få äldre: Östra Europa (fortfarande många ungdomar, låg medellivslängd), Södra Spanien (inflyttning av unga människor) och Irland (hög TFR) Stad vs landsbygd: Unga typer: Jordbruksregioner (Agrarian) beroende på låg medellivslängd i östra Europa, trots låga TFR), Industriregioner (Strong secondary sector) (dualt mönsterm, Öst vs Väst), Landsbygdsområden m privat service sektor (EDORA 4). (expanderande, inflyttning, unga vuxna) Gamla typer: Div. landsbygdsområden (Cons Countryside), splittrad bild, stor offentlig service sektor, hög levnadsstandard och medellivslängd, Urbana regioner utom i Östra Europa

16 Avslutande kommentarer Migrationen är drivkraften både bakom tillväxt och tillbakagång oavsett struktur- och regiontyper Den öst-västliga uppdelningen vad gäller såväl tillväxt som tillbakagång har blivit alltmer accentuerad! Många tillbakagående regioner (spec. jordbruksregioner I Östra Europa) tycks ha en hög andel barn och ungdomar eftersom migranterna tenderar att vara i åldersgruppen år och medellivslängden låg. Påverkar den naturliga befolkningsförändringen. Detta är primärt en effekt av den massiva utflyttningen från öst till väst men även den interna omflyttningen inom Östeuropa mot de större städerna och dess omgivning Den nya ruraliteten landsbygdens revival? Lokalisering och tillgänglighet centralt! Avlägsna och glesbefolkade områden? Sist men inte minst och för analysens skull: Lägre geografiska nivåer särskilt i ytstora länder och regioner!