Tabell 101 för Stockholms län och kommuner

2009:2 Befolkningsförändringar Den underliggande trenden i flyttningarna redovisade per kvartal Tabell 101 för Stockholms län och kommuner Befolkningsprognos 2009 2018

Befolkningsförändringar Den underliggande trenden i flyttningarna redovisade per kvartal Tabell 101 för Stockholms län och kommuner 2009:2

Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan RTK/SLL, SCB, USK AB och Demografikonsulten, samt adjungerade forskare. Förfrågningar: Åke Nilsson, Demografikonsulten, 070-271 3716 Ulla Moberg, RTK, 070-737 4485 Projektledare Ulla Moberg Regionplane- och trafikkontoret, Stockholm läns landsting Box 4414, 102 69 Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn 08-737 25 00, Fax 08-737 25 66 rtk@rtk.sll.se www.rtk.sll.se Grafisk form: Jan-Aage Haaland, Ateljén SCB Karta: RTK RTN 9609 0159 ISSN XXXX-XXXX

Förord Denna pm har som syfte att med hjälp av den information om flyttningar som varje kvartal redovisas i Tabell 101: BEFPAK Befolkningsförändringar; Flyttningar för länet och dess kommuner och Flyttningar för kommunen och dess församling(ar), på ett enkelt sätt analysera säsongsvariationerna, trenderna och förändringarna i in- och utflyttningarna och flyttnettona för Stockholms län och kommunerna i länet. Både in- och utflyttningen till/från länet har karakteristiska säsongsmönster. Framförallt har den inrikes omflyttningen ett regelbundet mönster med hög omflyttning under tredje kvartalet både vad gäller in- och utflyttningen. Variationerna i det inrikes flyttnettot blir därmed ganska små. Säsongsvariationerna i länets utflyttning styrs helt av variationerna i den inrikes utflyttningen. Det gör att variationerna i utflyttningen blir mindre än i inflyttningen. Inflyttningen från utlandet har också en topp under tredje kvartalet. Gradvis har de utrikes flyttningarna fått allt större betydelse för utvecklingen av länets flyttnetto. Säsongsvariationen i länet flyttnetto har blivit större under de senaste åren beroende på större svängningar mellan kvartalen i den utrikes inflyttningen. Flyttningarna på den inomregionala nivån varierar framför allt beroende på den bostads- och åldersstruktur som sätter sin prägel på varje kommun. 3

Innehåll Mindre säsongsvariation i utflyttningen från kommuner med småhusbebyggelse... 7 Säsongsvariationerna i in- och utflyttningen både utjämnar och förstorar variationerna i flyttnetto... 8 Botkyrka... 23 Danderyd... 24 Ekerö... 25 Haninge... 26 Huddinge... 27 Järfälla... 28 Lidingö... 29 Nacka... 30 Norrtälje... 31 Nykvarn... 32 Nynäshamn... 33 Salem... 34 Sigtuna... 35 Sollentuna... 36 Solna... 37 Stockholm stad hela flyttningsutbytet... 38 Stockholms stads flyttningsutbyte med länet... 39 Sundbyberg... 40 Södertälje... 41 Tyresö... 42 Täby... 43 Upplands Väsby... 44 Upplands-Bro... 45 Vallentuna... 46 Vaxholm... 47 Värmdö... 48 Österåker... 49 Läsanvisning... 50 Beräkning av glidande medeltal... 58 4

Sammanfattning Stor omflyttning under tredje kvartalet Omflyttningen är störst under tredje kvartalet 10-20 procent över de genomsnittliga kvartalsvärdena. Lägst omflyttning observeras under första kvartalet. Det tycks vara så att det är barnfamiljerna som svarar för den höga omflyttningen under tredje kvartalet i samband med att familjen behöver en större bostad. Inflyttningen från övriga landet till Stockholms län är också störst under tredje kvartalet. Men här är det i första hand unga människor som bosätter sig i länet av arbetsmarknadsskäl eller beroende på studier. Utflyttningen från länet till övriga Sverige är också hög under tredje kvartalet. Kommuner med småhus har stora säsongsvariationer Kommuner där bostadsbeståndet domineras av småhus har stora säsongsvariationer i inflyttningen. Barnfamiljerna anpassar inflyttningen till höstens terminsstart i förskola och skola. Typexempel är Danderyd, Ekerö, Täby och Lidingö. Utflyttningen från denna typ av kommuner har också säsongsvariationer men inte lika utpräglade som inflyttningen. Kommuner med flerfamiljshus har små säsongsvariationer Ju högre andel av bostadsbeståndet som är flerfamiljshus ju lägre är säsongsvariationen i inflyttningen. Unga barnlösa inflyttare kan välja tidpunkt för flytten efter egna behov. Sundbyberg och Solna har mycket låg säsongsvariation i inflyttningen. Andra kommuner med låg variation är Botkyrka, Järfälla, Nacka, Huddinge, Haninge och Upplands Väsby. Som regel har dessa kommuner högre säsongsvariation i utflyttningen vilket förmodligen beror på att det är högre andel barnfamiljer bland utflyttarna än bland inflyttarna. Omflyttningen avtog redan innan den ekonomiska krisen blev en förstasidesnyhet Flera kvartal innan den ekonomiska krisen blev förstasidensnyhet avtog inflyttningen till kommuner med hög andel småhus. Salem och Tyresö har haft nedåtgående trend i inflyttningen under 7 kvartal. Ekerö, Nacka, Nykvarn, Upplands-Bro och Värmdö har haft en nedåtgående trend under 6 kvartal medan Täby och Vallentuna har haft det under 5 kvartal samt Danderyd under 4. För nästan alla kommuner i länet är trenden i inflyttningen nedåtgående under andra halvåret 2008. Upplands Väsby är ett undantag och i viss mån Sollentuna. I kommuner med hög andel bostäder i flerfamiljshus började utflyttningen avta ett eller två kvartal före inflyttningen avtog. Utflyttningen har avtagit i snabbare takt än inflyttningen. Flyttnettot har därför ökat under 2008 i kommuner som Haninge, Huddinge, Solna och Sundbyberg. Tillämpningar Under rubriken Tabell med läsanvisning och tillämpningar redovisas metoder för att säsongskorrigera den kvartalsvisa flyttningsstatistiken. 5

Stor säsongsvariation i omflyttningen för kommuner med småhusbebyggelse Inflyttningen till Ekerö illustrations exempel Ett områdes bostadsbestånd och geografiska läge har avgörande betydelse för åldersstrukturen på de in- och utflyttade. Kommuner med villaområden är attraktiva för barnfamiljer men har svårt att behålla ungdomar. Barnfamiljer anpassar sin inflyttning till när förskolan och skolan har lediga platser vid höstterminens början. För att illustrera säsongsvariationerna i inflyttningen väljer vi Ekerö kommun där småhus utgjorde 83 procent av bostadsbeståndet i slutet av år 2007 den högsta andelen bland länets kommuner. Nedanstående diagram visar antalet inflyttade till Ekerö kommun åren 1998-2008 fördelade per kvartal. Kurvan är tandad och har likheter med profilen på en såg. Tredje kvartalet har genomgående flest inflyttade i genomsnitt 70 fler än det glidande medelvärdet. Uttryckt i procent överstiger tredje kvartalets inflyttning det glidande medelvärdet med i genomsnitt 20 procent. Inflyttningen under andra och fjärde kvartalet ligger nära det glidande medelvärdet. Ekerö har som regel låg inflyttning under första kvartalet i genomsnitt 67 färre inflyttade än det glidande medeltalet. Uttryckt i procent är inflyttningen under första kvartalet 18 procent lägre än det glidande medelvärdet. Diagram 1 Inflyttade till Ekerö fördelade per kvartal 1998-2008 Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). Metod för beräkning av det glidande medelvärdet se bilaga 1. Så länge som säsongsvariationen är stabil d.v.s. inflyttningen ligger på samma nivå som året innan innebär de kvartalsvisa avvikelserna inget större bekymmer vid tolkningen av statistiken. När mönstret ändras blir det dock svårigheter att analysera utvecklingen. En anpassning med ett glidande medelvärde baserat på 5 6

kvartal kan underlätta tolkningen. Medelvärden för de 2 sista kvartalen 1 är något osäkra eftersom de delvis bygger på antaganden att de två nästkommande kvartalen följer det observerade säsongsmönstret. En enkel analys baserad på de glidande medelvärdena visar att inflyttningen till Ekerö håller på att falla till samma eller lägre nivåer än de som observerades fr.o.m. fjärde kvartalet 2000 och t.o.m. andra kvartalet 2001. Tillväxten i Sverige var låg fr.o.m. andra kvartalet 2001 t.o.m. första kvartalet 2002. En intressant iakttagelse är att inflyttningen till Ekerö avtog redan innan BNP-tillväxten avtog. Ett liknande mönster återkom vid konjunkturnedgången 2008. Inflyttningen till Ekerö är känslig för variationerna i konjunkturen. Vill man spetsa till det kan man kanske drista sig till att påstå att vikande inflyttning till Ekerö indikerar en förestående konjunkturnedgång. Det är inte bara inflyttningen till Ekerö som har det mönstret utan också inflyttning till Värmdö, Salem och Nykvarn samt i viss mån Danderyd och Vallentuna alla kommuner med mer än 50 procent småhus i sitt bostadsbestånd. Intressant är också att notera att inflyttningen till Ekerö vände uppåt redan under det fjärde kvartalet 2001 medan BNP-tillväxten i Sverige tog fart först två kvartal senare. Mindre säsongsvariation i utflyttningen från kommuner med småhusbebyggelse Något schablonartat kan man påstå att utflyttarna från kommuner med småhusbebyggelse antingen är vuxna barn som lämnar föräldrahemmet eller familjer med eller utan barn. Familjerna som flyttar från sådana kommuner anpassar sin utflyttning till hur efterfrågan på bostäder för barnfamiljer varierar medan de vuxna barnen mer väljer en tidpunkt som är lämplig för att få en egen bostad. Säsongsvariationen blir därför mindre bland utflyttarna från småhuskommunerna än bland inflyttarna. Utflyttningen från Ekerö Vi fortsätter att studera hur utflyttningen från Ekerö varierar. Av diagram 2 framgår att det finns ett säsongsmönster även bland utflyttarna men i lägre omfattning och med en annan profil. Störst utflyttning inträffar under tredje kvartalet i genomsnitt 51 (70 bland inflyttarna) fler än det glidande medeltalet. Lägst utflyttning har Ekerö under första och andra kvartalet med i genomsnitt 27 resp. 19 färre utflyttare än det glidande genomsnittet. Under första kvartalet går avvikelserna i samma rikting bland in- och utflyttarna men de är betydligt mindre bland utflyttarna. Under andra kvartalet har utflyttningen ett annat säsongsmönster än inflyttningen. Antalet inflyttade ligger något över det glidande genomsnittet medan de utflyttade ligger i genomsnitt 19 under det glidande medelvärdet. I Ekerö kommun har under perioden 1998-2008 färdigställts drygt 100 lägenheter per år. Det är brukligt att fler småhus blir klara under andra kvartalet än under resten av året. Det kan vara en förklaring. 1 Medelvärdet för det tredje kvartalet baseras till 90 procent på observerade värden och till 10 procent på antaganden om den framtida utvecklingen. Medelvärdet för det sista kvartalet baseras till 70 procent på observerade värden och till 30 procent på antaganden om den framtida utvecklingen. Om metoden se bilaga 1. 7

Diagram 2 Utflyttade från Ekerö fördelade per kvartal 1998-2008 Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). Metod för beräkning av det glidande medelvärdet se bilaga 1 Utflyttningen från Ekerö har ökat i något snabbare takt än folkmängden i kommunen fram till början av år 2008. Redan 2007 blev säsongsmönstret nästan utraderat troligen beroende på att efterfrågan på småhus var mycket hög åtminstone under de tre första kvartalen under året med hög inflyttning som följd. Den stora efterfrågan gjorde att småhusen såldes snabbare och utflyttningen påskyndades. Någon gång under andra halvåret 2007 vände utvecklingen. Fr.o.m. fjärde kvartalet 2007 finns det tydliga tecken på att inflyttningen minskade. Minskad efterfrågan medförde prispress på småhusen. För säljarna tog det tid att anpassa sig till den ändrade marknadsbilden. Även år 2008 har därför det etablerade säsongsmönstret lyst med sin frånvaro. Säsongsvariationerna i in- och utflyttningen både utjämnar och förstorar variationerna i flyttnetto Samvarierar säsongsmönstret för in- och utflyttning ger det ett flyttnetto som har små eller inga variationer mellan kvartalen. Den bilden är dock sällsynt. Snarare är det så att säsongsmönster för in- och utflyttade avviker från varandra. Det gör att det kan bli kraftiga variationer i flyttnettot. 8

Ekerös variationer i flyttnetto Diagram 3 Flyttningsnettot för Ekerö fördelat per kvartal 1998-2008 Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). Metod för beräkning av det glidande medelvärdet se bilaga 1 Återgår vi till att studera utvecklingen i Ekerö kommun finner vi att flyttnettot varierar mindre än inflyttningen men mer än utflyttningen. Det är en följd av att inflyttning och utflyttning har olika säsongsmönster. Det är bara ett fåtal kommuner i länet som har ett sådant mönster. Förutom Ekerö är det Solna, Vaxholm och Salem samt i viss mån Täby och Danderyd. Någon gemensam nämnare är svårt att finna för alla de 6 kommunerna. Med undantag av Solna är det dock fråga om småhuskommuner d.v.s. mer än 50 procent av bostadsbeståndet är småhus. Solna har mönster som indikerar att det bor en hög andel studerande i staden med förhållandevis stor utflyttning under andra kvartalet och stor inflyttning under tredje kvartalet. Sedan andra halvåret 2007 har Ekerös flyttnetto avtagit för att under år 2008 bli negativt. Än så länge finns inga tecken på att kurvan vänder uppåt. Under 1990-talskrisen hade Ekerö positiva flyttnetton. Ett negativt flyttnetto är i det närmaste en ny situation för Ekerö. Man får gå tillbaka till början av 1980- talet för att finna tre år med negativa flyttnetton. Då var tillväxten i länet svag vilket medförde att flera kommuner hade negativa flyttnetton. 9

Små säsongsvariationer i omflyttningen för kommuner med små lägenheter In- och utflyttningen till/från Sundbyberg som illustrationsexempel Sundbybergs stad tillhör tillsammans med Stockholms stad och Solna stad den mest urbana delen av länet. Den höga andelen smålägenheter medför att det framförallt är ungdomar som flyttar till Sundbyberg. Sundbyberg har ett underskott av barnfamiljer men ett överskott av singlar framförallt i åldrarna 20-40 år jämfört med länets åldersfördelning. Hög andel ungdomar bland inflyttarna ger en låg säsongsvariation den lägsta bland länets kommuner. Under år 2008 har betydligt fler lägenheter färdigställts i Sundbyberg än de föregående åren. Det kan vara bakgrunden till den högre variationen år 2008. Diagram 4 Inflyttade till Sundbyberg fördelade per kvartal 1998-2008 Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB) De personer som flyttar från Sundbyberg är något äldre än inflyttarna. En del av utflyttarna är familjer med barn i förskoleåldern. Det gör att det blir ett något tydligare säsongsmönster bland utflyttarna men med låga variationer jämfört med övriga kommuner i länet. Det är bara Solna av länets kommuner som har lägre variationer bland utflyttarna. Som regel har länets kommuner större variation mellan kvartalen i inflyttningen än i utflyttningen. Sundbyberg är ett undantag tillsammans med Upplands Väsby, Järfälla och Södertälje. De uppräknade kommunerna har ett tydligt säsongsmönster i utflyttningen medan säsongsvariationerna i inflyttningen tidvis 10

är obetydliga. En bidragande orsak till de låga säsongsvariationerna i inflyttning kan var en förhållandevis hög andel invandrare bland inflyttarna och låg andel barnfamiljer. 11

Diagram 5 Utflyttade från Sundbyberg fördelade per kvartal 1998-2008 Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). Sundbybergs flyttnetto varierar mer mellan kvartalen än inflyttningen och ungefär lika mycket som utflyttningen. Jämförelserna görs utifrån låga nivåer varför det ändå inte bör vara så stora problem att tolka nettots utveckling över tiden. Diagram 6 Flyttningsnettot för Sundbyberg fördelat på kvartal 1998-2008 Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). 12

Stora variationer i länets inrikes omflyttning och tilltagande i den utrikes inflyttningen Både in- och utflyttningen till/från länet har karakteristiska säsongsmönster. Framförallt har den inrikes omflyttningen ett regelbundet mönster med hög omflyttning under tredje kvartalet både vad gäller in- och utflyttningen. Variationerna i det inrikes flyttnettot blir därmed ganska små. Inflyttningen från utlandet har också en topp under tredje kvartalet. Åren 1998-2006 var variationerna mellan kvartalen ganska små. De små variationerna kan bero på att migrationen till Sverige är starkt reglerad. För nordiska medborgare gäller inga restriktioner och för medborgare i EU-länderna är restriktionerna numera obetydliga. Drygt 50 procent av de som folkbokförs som inflyttade från utlandet till Stockholms län är tredjelandsmedborgare vilket medför att tillstånd krävs från Migrationsverket för att bli folkbokförd som immigrant. Tillståndsprövningen tar tid. Ansökningarna om tillstånd kan variera över året medan besluten fattas i en ganska jämn taket. Diagram 7. Inflyttade till Stockholms län fördelade per kvartal 1998-2008 Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). Åren 2007 och 2008 har säsongsmönstret i den utrikes inflyttningen blivit mer påtagligt och förstärkt säsongsmönstret i den totala inflyttningen. År 2006 ökade inflyttningen av personer från EU-länderna 2 med 2 800 följt av en ökning med 2 100 under 2007. År 2008 noteras en svag nedgång med 300 inflyttade. Personer från Polen svarar för den största delen av uppgången men också återvändande 2 Den 1 maj 2004 utvidgades EU med ytterligare 10 länder varav Polen och de baltiska länderna var en del. 13

svenskar. Troligen har den ökade rörligheten av EU-medborgare gett utslag i mer tydliga säsongsvariationer. Diagram 8 Utflyttade från Stockholms län fördelade per kvartal 1998-2008 Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB) Säsongsvariationerna i länets utflyttning styrs helt av variationerna i den inrikes utflyttningen. Det gör att variationerna i utflyttningen blir mindre än i inflyttningen. Det kan synas förvånande att utflyttningen till utlandet uppvisar bara obetydliga säsongsvariationer. En förklaring till det kan vara att endast ca 75 procent av utflyttarna anmäler flyttningen till Skatteverket. Så småningom upptäcker Skatteverket att det finns personer i landet som saknar inkomster och inte erhåller några bidrag varvid personerna avförs som emigranter. Dessa avregistreringar jämnar sannolikt ut kurvan. M.a.o. statistiken över utflyttningen har låg tillförlitlighet. Diagrammet nedan över de kvartalsvisa flyttningsnettona är tyvärr rörigt. Kurvorna korsar varandra. Till en början, åren 1998-99, var det inrikes flyttningsnettot större än det utrikes. Fr.o.m. 2001 har det varit tvärt om det utrikes flyttnettot har varit större än det inrikes. Åren 2002-04 var det utrikes flyttnettot t.o.m. större än det totala flyttnettot. De senaste åren, 2006-08, svarar i stort sett de utrikes flyttningarna för hela flyttnettot. Gradvis har således de utrikes flyttningarna fått allt större betydelse för utvecklingen av länets flyttnetto. Säsongsvariationen i länet flyttnetto har blivit större under de senaste åren beroende på större svängningar mellan kvartalen i den utrikes inflyttningen. 14

Diagram 9 Flyttningsnettot för Stockholms län fördelat per kvartal 1998-2008 Källa: tabell 101 i Befpak (SCB). Observera höjdskalan i diagrammet ovan bara är ungefär en tredjedel av vad den är i de två föregående diagrammen. 15

Tabell 1 Inflyttade fördelade efter utflyttningsområden och utflyttade fördelade efter inflyttnings områden procentuell fördelning per kommun 2003-07 Inflyttade fördelade efter utflyttningsområde i Utflyttade fördelade efter inflyttningsområde i Stockholms stad procent av samtliga inflyttade Övriga Övriga Utlandet Stockholms Sverige län Stockholms stad procent av samtliga utflyttade Övriga Övriga Utlandet Stockholms Sverige län Botkyrka 27 30 17 26 33 36 21 10 Danderyd 37 28 15 20 32 32 16 20 Ekerö 51 25 15 9 47 23 25 6 Haninge 32 33 19 16 33 35 25 7 Huddinge 40 26 16 18 39 33 20 8 Järfälla 36 30 21 14 30 33 28 8 Lidingö 47 17 19 16 40 24 23 13 Nacka 49 22 16 13 40 29 21 10 Norrtälje 20 40 29 11 20 31 42 7 Nykvarn 10 66 18 6 8 55 31 5 Nynäshamn 21 45 21 12 21 41 34 5 Salem 25 51 15 9 19 49 27 5 Sigtuna 16 30 37 17 17 27 44 12 Sollentuna 34 33 18 14 27 39 23 11 Solna 39 29 20 11 38 34 18 10 Stockholm.. 44 32 23.. 57 28 15 Sundbyberg 38 29 20 13 37 38 18 7 Södertälje 12 24 35 30 18 28 44 10 Tyresö 42 32 16 11 34 34 24 7 Täby 31 41 15 13 25 43 21 11 Upplands Väsby 19 43 24 14 18 43 30 9 Upplands- Bro 21 39 27 12 19 34 39 7 Vallentuna 21 58 14 7 18 50 25 6 Vaxholm 37 40 15 8 26 42 26 6 Värmdö 42 36 13 8 31 35 27 7 Österåker 26 47 17 10 22 43 27 8 Samtliga kommuner 20 37 25 18 19 43 26 12 Källa: Egna beräkningar baserade på RTK:s uttag från SCB:s befolkningsstatistik. Anmärkning: Denna tabell visar den procentuella fördelningen på in- och utflyttade kommunvis. 16

Tabell 2 Inflyttade fördelade efter utflyttningsområden och utflyttade fördelade efter inflyttnings områden procentuell fördelning för länet 2003-07 Inflyttade fördelade efter utflyttningsområde Stockholms Övriga Övriga Utlandet stad Stockholms Sverige län Utflyttade fördelade efter inflyttningsområde Stockholms Övriga Övriga Utlandet stad Stockholms Sverige län Botkyrka 6 3 3 6 8 4 4 4 Danderyd 3 1 1 2 3 1 1 3 Ekerö 3 1 1 1 3 1 1 1 Haninge 6 3 3 3 7 3 4 2 Huddinge 11 4 4 6 12 4 4 4 Järfälla 5 2 3 2 5 2 3 2 Lidingö 5 1 2 2 5 1 2 2 Nacka 12 3 3 4 9 3 4 4 Norrtälje 2 2 2 1 2 1 3 1 Nykvarn 0 1 0 0 0 1 0 0 Nynäshamn 1 2 1 1 1 1 2 1 Salem 1 1 0 0 1 1 1 0 Sigtuna 1 2 3 2 2 1 3 2 Sollentuna 5 3 2 2 5 3 3 3 Solna 11 5 5 4 11 4 4 5 Stockholm.. 47 51 49.. 51 41 52 Sundbyberg 5 2 2 2 6 3 2 2 Södertälje 2 2 5 6 3 2 6 3 Tyresö 4 2 1 1 4 2 2 1 Täby 4 3 2 2 4 3 2 3 Upplands Väsby 2 2 2 1 2 2 2 2 Upplands- Bro 1 1 1 1 1 1 2 1 Vallentuna 2 2 1 1 1 1 1 1 Vaxholm 1 1 0 0 1 0 0 0 Värmdö 4 2 1 1 3 1 2 1 Österåker 2 2 1 1 2 2 2 1 Stockholms län 100 100 100 100 100 100 100 100 Källa: Egna beräkningar baserade på RTK:s uttag från SCB:s befolkningsstatistik. Anmärkning: Denna tabell visar hur stor andel av länets flyttströmmar som går till/från resp. kommun i länet. För att illustrera användningen av tabellerna 1 och 2 väljer vi Nacka kommun. 49 procent av Nackas inflyttade kommer från Stockholms stad (tab. 1) medan 12 procent av de utflyttade från Stockholms stad till länet väljer att bosätta sig i Nacka kommun (tab. 2). 22 procent av Nackas inflyttade kommer från Stockholms län exkl. Stockholms stad (tab. 1) medan 3 procent av de som flyttar mellan kommuner i länet exkl. Stockholms väljer att bosätta sig i Nacka kommun (tab. 2). 16 procent av Nackas inflyttade kommer från övriga Sverige (=Sverige utom Stockholms län) (tab. 1) medan 3 procent av de som flyttar från övriga Sverige till Stockholms län bosätter sig i Nacka kommun (tab. 2). 13 procent av Nackas inflyttade kommer från utlandet (tab. 1) medan 4 procent av de som flyttar från utlandet till Stockholms län bosätter sig i Nacka (tab. 2). 40 procent av Nackas utflyttade bosätter sig i Stockholms stad (tab. 1) medan 9 procent av Stockholms stads inflyttade från länet kommer från Nacka (tab. 2). 29 procent av Nackas utflyttade bosätter sig i länet men ej i Stockholms stad (tab. 1) medan Nackas utflyttade svarar för 3 procent av flyttningarna mellan kommuner i länet exkl. Stockholms stad (tab. 2) 21 procent av Nackas utflyttade bosätter sig i övriga Sverige (tab. 1) vilket utgör 4 procent av länets utflyttade till övriga Sverige (tab. 2). 10 procent av Nackas utflyttade bosätter sig utomlands (tab. 1) vilket utgör 4 procent av länets utflyttade till utlandet (tab. 2). 17

Likheter och olikheter mellan kommunerna Genom att studera säsongsvariationerna i flyttningarna i en kommun med stora svängningar, Ekerö, och en med små svängningar, Sundbyberg, har vi funnit att mönstren varierar mellan kommuner i Stockholms län. In- och utflyttningen till/från länet har betydande säsongsvariationer. Dessa variationer påverkar kommunerna på olika sätt. Inflyttningen är koncentrerad till Stockholms stad och kringliggande kommuner medan utflyttningen från länet mer faller på förortskommunerna. Diagram 10 Standardavvikelsen i procent av medelvärdet på in- respektive utflyttade per kvartal åren 1998-2008 Källa: Egna beräkningar baserade på Befpak tabell 101 (SCB). Metod: Standardavvikelsen är beräknad på avståndet mellan observerade värdet och det glidande medelvärdet för att fånga säsongsvariationen. 18

Intressant är att se om det finns grupper av kommuner som har ungefär likadana säsongsvariationer och om det i övrigt finns likheter mellan kommuner med gemensamma säsongsmönster. Stora säsongsvariationer i små kommuner med småhus Som vanligt finns samband mellan säsongsvariationerna och storleken på kommunerna men variationerna är också beroende på bebyggelsens struktur. De minsta kommunerna har stora variationer mellan kvartalen beroende att andelen småhus är hög. I denna kategori ingår bl.a. Nykvarn med 9 035 invånare i slutet av år 2008, Vaxholm (10 747), Salem (15 177), Upplands-Bro (22 682) och Ekerö (24 779). Gemensamt för de två minsta kommunerna, Nykvarn och Vaxholm, är att de har stora svängningar både i inflyttningen och i utflyttningen. För de allra minsta kommunerna är säsongsmönstret i inflyttningen dessutom oregelbundet. Attraktiva kommuner för ungdomar har små säsongsvariationer Små variationer mellan kvartalen har kommuner som är attraktiva för unga flyttare. Typexemplen är Sundbyberg och Solna. Inflyttarna till de båda kommunerna är personer i singelstadiet som kan anpassa tidpunkten för flytt efter de egna behoven. Ett antal förortskommuner med ungefär 2/3 av bostadsbeståndet i flerfamiljhus har också ganska små säsongsvariationer i inflyttningen. Flera av kommunerna har större variationer i utflyttningen. Det tyder på att det är unga människor i singelstadiet som flyttar till kommunerna och sedan bildar familj eftersom utflyttarna i större omfattning är barnfamiljer. Denna grupp utgörs av Botkyrka, Järfälla, Nacka, Huddinge, Haninge och Upplands Väsby. Gemensamt för kommunerna, med undantag av Nacka, är att kommunerna har hög inflyttning av utrikes födda. De perioder då det varit hög inflyttning av utrikes födda har svängningarna mellan kvartalen varit mindre. Sundbyberg har också ett liknande mönster som de ovan uppräknade kommunerna med en större variation i utflyttningen än i inflyttningen. Södertälje har också högre säsongsvariation i utflyttningen än i inflyttningen. Sundbyberg och Södertälje har likheter med kommunerna ovan hög andel invandrare och inflyttning av unga personer. Kommuner med inflyttade barnfamiljer har stora säsongsvariationer Några kommuner - Danderyd, Ekerö, Täby och Lidingö har höga säsongsvariationer i inflyttningen men låga i utflyttningen. Flyttnettot får därmed också stora svängningar mellan kvartalen. Inflyttningen är hög under tredje kvartalet. Det är barnfamiljer som flyttar till kommunerna. Ett kännetecken för dessa kommuner är att befolkningen är välbärgad vilket bl.a. ger en hög medellivslängd. De fyra kommunerna toppar listan över medellivslängden i länet. Inflyttningen till Stockholms stad följer länets variationer Stockholms stad och Solna utgör de mest urbana delarna av länet. För inflyttarna från övriga Sverige är Stockholms stad det naturliga målet. Drygt 50 procent av länets inflyttare från övriga Sverige bosätter sig i de båda kommunerna. För stadens del medför det att länets säsongsmönster i inflyttningen ger utslag. Både Stockholms stad och Solna har större säsongsvariation i inflyttningen än i 19

utflyttningen. Omkring hälften 3 av länets kommuner rekryterar en tredjedel eller mer av sina inflyttare från Stockholms stad. Utflyttarnas säsongsmönster påverkar därför variationerna i inflyttningen till flertalet av länets kommuner. Skärgårdskommunerna har stora variationer både i in- och i utflyttningen Flera av länets skärgårdskommuner Norrtälje, Österåker, Vaxholm, Värmdö och Nynäshamn - har stora variationer i både in- och utflyttningen. För flera av kommunerna är säsongsmönstret i utflyttningen regelbundet. Typexemplet är Österåker som har låg utflyttning under första kvartalet och hög under tredje kvartalet. Troligen finns det ett etablerat mönster bland potentiella utflyttare. Man känner väl till att det är störst efterfrågan på bostäder i skärgårdskommunerna inför höstterminens start i förskola och skola. Utflyttningen anpassas till efterfrågan på bostäder bland inflyttarna. Variationer i kommunalskatten kan snedvrida flyttningsstatistiken I den kommun man är folkbokförd den 1 november betalar man kommunalskatt nästkommande år. Skillnaden i skattesatsen är ungefär 3 procentenheter mellan den lägsta (Solna år 2009) och den högsta (Värmdö år 2009). Variationerna i skattesatsen påverkar sannolikt flyttningsstatistiken. Flyttar men till en lågskattekommun i november kan det vara frestande att anmäla flyttningen före den 1 november för att få lägre skatt. Flyttar man från en lågskattekommun i oktober kanske en del väljer att anmäla flyttning efter 1 november av samma skäl. Lågskattekommuner i länet är Solna, Danderyd, Täby, Stockholms stad och Sollentuna. Vid flytt till högskattekommuner kan handlingsmönstret bli det spegelvända. Flyttar man till kommunen i oktober eller tidigare kan en del personer välja att anmäla flyttningen efter 1 november för att undvika höjningen av kommunalskatten. Flyttar man från kommunen under november eller december kanske en del väljer att anmäla ett flyttdatum före den 1 november. Högskattekommuner i länet är Botkyrka, Värmdö, Norrtälje, Sigtuna och Södertälje. Så länge som flyttarna manipulerar flyttdatum inom månaderna oktober - december d.v.s. fjärde kvartalet ger det inga avtryck i den kvartalsvisa flyttningsstatistiken. Sannolikt sker de flesta tidigare- eller senareläggningarna av flyttdatum under sista kvartalet. Däremot ger manipulationerna utslag i befolkningssiffrorna den 1 november vilka ligger till grund för det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Lågskattekommunen Solna har stor folkökning under årets första 10 månader och som regel folkminskning under årets 2 sista månader. Anpassningarna av flyttningsanmälningarna för att minimera skatten ger utslag i flyttningsstatistiken. Solnas flyttnetto ligger som regel nära noll under fjärde kvartalet jämfört med medelvärdet på ca +65 för de tre övriga kvartalen. Danderyd har ett liknande mönster. I högskattekommunen Värmdö ser vi ett helt annat mönster än i Solna och Danderyd. Ungefär en femtedel av folkökningen inträffar under årets 2 sista må- 3 Kommuner som har mer än en tredjedel av inflyttarna från Stockholms stad är Danderyd, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Tyresö, Vaxholm och Värmdö. 20