1(5) Information från kommittén för frukt och grönsaker 13 maj 2014 Sammanfattning Diskussionen fortsatte om de ändringar som KOM vill göra i 543/2011, i samband med att den delas upp i en delegerad akt och en genomförandeakt. Mötet röstade för en ökning av importkvoten för vitlök från Kina. Mötet diskuterade också den definitiva fördelningen av skolfruktsstödet för nästa läsår, samt marknaden för tomater. Från Sverige deltog Katarina Johansson på Jordbruksverket. 1. Punkter för omröstning 1.2 Kvoter för import av vitlök från Kina Eftersom Bulgarien och Rumänien numera är EU-medlemmar måste EU:s tullkvot för vitlök anpassas så att den tar hänsyn till dessa länders import. EU och Kina har förhandlat om detta i enlighet med artikel XXIV:6 i GATT-avtalet. Resultatet blev att KOM nu föreslår att importkvoten ökas med 12 375 ton. Den nya kvoten uppgår därmed till 46 075 ton. Ökningen ska vara tillgänglig för importörerna från och med den andra kvotperioden 2014/15. KOM förvarnade också om att ett liknande förslag snart skulle komma om konserverad svamp. I det fallet skulle det handla om en kvotökning på 800 ton. Diskussion vid mötet Två länder menade att ökningen var för stor. De ansåg att KOM valt fel referensperiod, och att importen från Kina till Bulgarien och Rumänien hade ökat kraftigt under den aktuella perioden. De påpekade att ökningen var mycket stor och att den skulle drabba den känsliga marknaden för vitlök. Ett annat land påpekade att mycket kinesisk vitlök kom in också på deras marknad, via andra EU-länder. Länderna undrade också hur det gick i förhandlingarna om den kroatiska anslutningen, och hur mycket vitlök de importerat före EU-anslutningen. KOM svarade att det rörde sig om ungefär 2 000 ton, och att den kroatiska importen varit stabil eller avtagande under referensperioden. KOM betonade att det bara handlade om att tillämpa ett beslut som redan fattats på betydligt högre nivå, i förhandlingar med Kina. De påminde också om att
2(5) Kina haft en omfattande import av vitlök till Bulgarien och Rumänien innan dessa blev EU-medlemmar 2007, och att Kina därför behövde kompenseras för det bortfallet. När det gäller referensperioden menade KOM att de inte kunde välja och vraka, utan måste tillämpa samma metod i för alla produkter och alla länder. Omröstning Mötet stödde kommissionens förslag. 2. Skolfrukt 2.1 Lägesrapport om skolfruktsprogrammet KOM konstaterade att utnyttjandegraden är betydligt högre för 2012/13 än för tidigare år. Prognoserna pekar på ett utnyttjande på omkring 78 procent. Ingen hade några kommentarer på detta. KOM noterade att det inte såg lika bra ut för 2013/14; just nu pekade prognoserna på en betydligt lägre utnyttjandegrad än året innan. Den 31 mars hade så många som sex länder knappt börjat dela ut produkter. Ett land upprepade att de hade gjort om sitt system och inte skulle kunna utnyttja sitt stöd fullt ut i år. De trodde att de skulle landa på 80 procent. Om man lägger till den siffran till KOM:s prognoser för utnyttjandegrad så blir prognosen betydligt högre än vad den är i materialet som delats ut inför mötet. Ett land undrade vad MS skulle göra med det reviderade dokument från expertgruppen som lagts ut på Cirka. KOM svarade att detta var rekommendationer som inte hade någon rättsligt bindande status. Om MS fortfarande hade synpunkter så var de välkomna att skicka in dem. 2.2 Definitiv fördelning av skolfruktsstödet Senast den 31 januari varje år ska medlemsländerna meddela KOM hur mycket stöd de räknar med att utnyttja i skolfruktsprogrammet. Just i år försköts dock det datumet till den 30 april, eftersom regelverket justerades. KOM har sedan tagit de pengar som länderna säger att de inte kommer att utnyttja och fördelar dem på länder som säger att de kan utöka sina program. I praktiken betyder det att de medel som ursprungligen satts av för Sverige, Finland och Storbritannien fördelas ut på de 15 länder som sagt att de kan använda dem. KOM menade att länderna den här gången hade kommit med rimliga önskemål, i och med att länder som hade ett dåligt utnyttjande inte påstått att de kunde utöka sina program. Två länder hade velat ha mer pengar. De påpekade att det totala utnyttjandet trots omfördelningen var ganska dåligt, och att man därför borde fördela ut även dessa pengar på medlemsstater med fullt utnyttjande.
3(5) Ett land passade på att ställa en teknisk fråga om regelverket. De undrade om företag som endast tillhandahåller kompletterande åtgärder räknas som stödsökande, enligt artikel 6.2.e i förordning 288/2009. KOM svarade att hela skolfruktsförordningen skulle ses över snart, och då skulle den här frågan komma upp. De noterade också att skolfruktsprogrammet omfattades av en intern Task Force för förenkling. 3. Frukt och grönsaker 3.1 Ändringar i 543/2011 Strax innan mötet hade KOM skickat ut det fjärde och sista diskussionsdokumentet. Årsrapporterna och indikatorerna (artikel 125-127) Vid förra mötet hade KOM utlovat att vi den här gången skulle ha en omfattande diskussion av årsrapporterna och indikatorerna. När punkten väl kom upp var det dock inte mycket tid kvar av mötet, och nästan hela den tiden gick åt till att den tjänsteman som håller i frågorna höll en lång presentation om varför man måste utvärdera programmen över huvud taget vilket beror på revisionsrättens rapport från 2006. KOM utlovade ett antal ändringar i indikatorerna: - Miljöindikatorerna ska göras om så att de delas upp efter syfte (t.ex. minskad energianvändning) istället för orsak (t.ex. transport). - Baseline- och resultatindikatorerna ska ha ett strikt 1:1-förhållande. - En del resultatindikatorer ska tas bort, till exempel uppskattad förändring i produktionskostnader. - Andra resultatindikatorer ska beräknas automatiskt med hjälp av data som rapporteras på andra ställen i excel-arket. Ett land frågade om tidsplanen för arbetet. KOM svarade inte på själva frågan, men konstaterade att de gått över till att arbeta med diskussionspapper istället för att lägga fram konkreta textförslag, och att detta var en metod man skulle följa för alla produkter i kommittéarbetet. När diskussionen var avslutad skulle arbetet gå vidare till nästa fas, med lagförlag. Ett land undrade om det skulle vara möjligt att endast rapportera indikatorerna vissa år. KOM menade att det inte var lämpligt, eftersom PO når målen med sina åtgärder olika år och att KOM därför behöver en obruten tidsserie. Frågan fick KOM att börja kommentera skriftliga synpunkter istället för att fortsätta att ta frågor från de närvarande delegaterna. Då framkom följande: - Om det visar sig att en del indikatorer är för svårtolkade så ska de strykas, men då måste MS själva hitta på andra indikatorer att ersätta dem med.
4(5) - Flera MS har klagat på att miljöindikatorerna tar för mycket tid. KOM:s enda svar var att PO bara ska fylla i de indikatorer som handlar om åtgärder som de faktiskt har genomfört. Eftersom det knappt blev någon tid över för MS att säga något, och ingen tid alls till diskussion, uppmanade KOM alla länder att skicka in sina synpunkter skriftligt. Utvidgning av PO:s regler (artikel 128-132) Det finns idag en uttömmande lista över vilka åtgärder som får omfattas av MS beslut att utvidga PO:s regler till odlare som inte är anslutna till någon organisation. KOM undrade om detta behövdes, eftersom det redan fanns ganska detaljerade regler i rådsförordningen. Ingen hann kommentera detta. Ingångspriserna (artikel 133-137) KOM försökte hitta enklare sätt att beräkna schablonvärdena. De undrade om man skulle kunna låta MS rapportera priset på vissa produkter mer sällan, eftersom det inte hände så mycket från dag till dag. De föreslog också att man kunde publicera schablonvärdena på TAXUD:s webbplats istället för att behöva gå den omständliga vägen via publiering i EUT. Ett land menade att det var helt orimligt att de skulle behöva samla in priser från fem olika platser varje dag, eftersom det tog mycket tid. Ett annat land hävdade å andra sidan att det var helt nödvändigt att de hade daglig data över priserna, så att de skulle kunna reagera snabbt om det hände något. Tilläggstullar (artikel 138-142) KOM beräknar underlag för tilläggstullar två gånger om året. Detta är redan en förenkling jämfört med hur det såg ut i början, då man gjorde dessa beräkningar varannan månad. De noterade att EU aldrig utnyttjat möjligheten till att ta ut en tilläggstull. En anledning till det var att om volymerna överskrids så sker det i slutet av perioden, och då är det redan för sent att ta ut en extra tull. Ingen hann framföra några kommentarer på detta. Ett land noterade att ett ärende om detta varit på väg upp för omröstning i en annan kommitté, men att frågan dragits tillbaka. De undrade vad som hänt. KOM svarade att artikel 183 i 1308/2013 gjorde klart att dessa ärenden numera beslutades av KOM utan omröstning i kommittén. 3.2 Marknadssituationen Punkten kom att handla enbart om tomater. KOM konstaterade att den spanska vintersäsongen höll på att ta slut samtidigt som den nordeuropeiska sommarsäsongen hade börjat för några veckor sedan. Den varma våren gjorde att produktionen var större än normalt och att de båda
5(5) säsongerna överlappade varandra, så priserna var påfallande låga omkring 40 procent lägre än snittet för de senaste fem åren. Två länder bekräftade den bilden, och påpekade att det milda vädret ledde till ökad produktion och lägre priser av även andra produkter. 3.3 Övriga frågor, frukt och grönsaker De flesta övriga frågorna togs upp i anslutning till andra punkter, och redovisas ovan. När det gäller årsrapporterna ville ett land ha excelarket i två versioner, en skrivskyddad och en öppen. Nästa möte Nästa möte i både expertgruppen och kommittén hålls den 17 juni 2014.