Biodlingsföretagarnas Konferens Billingehus 214 2 8 Hans Eriksson Jonny Ulvtorp
Projekten Pollinatören och Seminarium Inledning Backgrund till projektets inriktning Seminariet om pollen Alnarp Resultat av försök med vågar Planerade åtgärder - Nästa steg Jonny Hans Hans Jonny Hans Jonny
Bakgrund till insatserna i projekten Västeräng Lantbruk AB Hans Eriksson Växtodlingsföretag: Utsädesproduktion F,A-B kvalitet (konventionell) spannmål, oljeväxter, ärter, vitklöverfrö, gräsfrö Entreprenadverksamhet: Grävning/dränering åkermark Skotningsarbeten, skog Konsulttjänster: Biobränsle projektledare inom affärsutveckling/rådgivning
Västeräng Lantbruk AB September 211 initierades ett utvecklingsarbete med syfte att påvisa och ställa adekvata frågor kring pollineringsarbeten och de möjligheter som kunde skönjas ELLER avsaknaden av möjligheter och bristen på fakta. Effekter i vitklöverodling under 211. Behov och resurser inte i fas vad gäller pollinering. Problematik bör belysas i helhetsperspektiv. Lantbruket är sålunda en enorm pollenresurs. Ökad volym blommande grödor kräver god pollinering för att nå maximal avkastning. Eller för att jämna ut avkastningsnivåerna.
Västeräng Lantbruk AB Med ökad volym av blommande grödor så som oljeväxter, klöverfröodlingar, åkerbönor, ärtor kan intäktsnivån inom växtodlingen öka eller säkerställas med optimerad pollinering. Dock krävs ökad tillgång på pollinerande insekter i fält, både vilda och tama. Synergieffekter och win-win-win koncept kan skapas och nås. Mångfald i olika lösningar och modeller krävs Möjlighet till ökad honungsproduktion och/eller pollen fångst. Fler olika affärsmodeller kan skapas.
Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten Medverkande Jonny Ulvtorp Matias Köping Jenny Henriksson Hans Eriksson Ingemar Fries Carl Crailsheim Den 16 maj 213 Alnarp
Hypotes för seminariet Pollen är byggstenar till nya bin och humlor Pollen innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler Olika växters pollen skiljer sig i kvalitet Pollen påverkar det biets hälsa och förmåga att överleva
Hasse Eriksson lantbrukare Förstått vikten av biologisk mångfald Fler insekter behövs för pollineringstjänsten Insektsvänlig bekämpning av insekter hänsyn Pollinerande insekter som en del av verksamhetens planering win-win situation Tänka mer långsiktigt (icke omedelbar vinst) Faktabaserad tillämpad forskning Viktigt med en jämn medelskörd över tiden vad kan insekterna tillföra Fylla luckan i det blommande fönstret Synliggöra styrmekanismernas baksida grön öken
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet Verifiera vilka blomsorter som har störst påverkan på bisamhället. Är det möjligt att få fram en optimal blandning av blomsorter Guidelines för optimal blandning för en positiv påverkan på insekter mångfalden har urholkats Samarbete mellan fler lantbrukare för att få ett bra blommande fönster i landskapet - Ökad lönsamhet
Matias Köping Nektarkalender det blommande fönstret - vad finns inte Olika grödor från år till år ett år god tillgång nästa år en grön öken Brist på nektarkällor i ett optimerat landskap - försening i utvecklingen av pollinerade insekters Försök med importerade pollineringsvänliga växter - Är det optimalt Borde inhemska växter prioriteras För 2 till 3 år tillbaka mycket betesdjur i jordbrukslandskapet Betesmarkerna läggs ner när boskapen försvinner - senare skog Minskad biologiskt mångfald vid avvecklingen av betesdjur Vad betydde betesdjuren?
Professor Ingemar Fries Litteraturstudien ger en bekräftelse på behovet av mer information Forskning sedan 1953 Finns en stor skillnad på näringsvärde (aminosyror) i olika pollensorter. Finns cirka 2 olika aminosyror Lysin är den viktigaste aminosyran
Professor Ingemar Fries Det finns en kunskapslucka om tillgången på mängden lysin i olika pollensorter. Kan finnas patogener i pollen Bina värderar inte kvalitén på pollen Finns det en koppling mellan ensartad pollen och binas överlevnad/hälsa? Binas kostcirkel har blivit sämre (gäller förmodligen även andra insekter)
Prof. Carl Crailsheim från Graz i Österrike talade på temat: Nutrition and health in honey bees Beståndsdelarna i pollen består av protein och fett. Lite fokus på fettet i pollen Binas näringsbehov/konsumtion är olika vid olika åldrar Dragbin behöver kolhydrater. När man ändrar på tillgången av födoämnen ändrar man också på styrmekanismerna i kupan.
Prof. Carl Crailsheim Avel. Vilka behov styr val av bimateriel Finns det behov som är bortglömda Två dåliga pollentyper kan tillsammans bli bra för bisamhället. 3-4 sorters pollen kan vara tillräckligt för att uppfylla bisamhällets behov av aminosyror Pollenersättning oklar positiv påverkan på bisamhället Extremt varierat innehåll mellan olika slags pollen
Prof. Carl Crailsheim Olika typer av pollen kan vara lättare eller svårare för bina att bryta ner i binas matsmältning Finns det skillnader i binas förmåga att mata yngel (dåligt pollen eller brist på pollen) Det behövs mer kunskap om pollenets innehåll Geografiska kopplingar mellan vinterdödlighet och pollentillgång
Paneldebatt med följande citat Finns förmodligen inget giftigt pollen för pollinerande insekter Är GMOpollen ett problem för bisamhället - följdproblem Ta initiativ till att forska och undersöka orsakerna till problem i bisamhällena kopplat till pollenets betydelse Hösten viktig period för pollentillgång i bisamhället förmåga till övervintring finns samband mellan vinterdödlighet och brist på bra pollen. Kan monokulturer vara ett grundproblem
Paneldebatt med följande citat Fanns det bra pollenkällor i de växter som saknas/försvunnit från jordbrukslanskapet Det finns skillnader i övervintringen mellan stad/tätortsmiljö och landsbygd, - Är det på grund av bättre pollentillgång i stad/tätortsmiljö Har aveln gjort bina vekare Samla all data om vinterdödlighet försök finna orsaker kombinera all data och information Regelverket sätter hinder gynnar inte den biologiska mångfalden Samarbete med andra organisationer till exempel jägarna
Efterdiskussion Finns ingen modern forskning om pollen Samla samtliga aktörer för att skapa en win-winwin situation Diskutera förutsättningarna för den biologiska mångfalden Vilken riktning skall vi jobba emot Vad vet vi Vad behöver vi veta Problematiken med bisamhällena och dess förmåga att utvecklas väl är likvärdig i Sverige, Norge Danmark och Österrike
Utvärderingsgruppen Hur ser det optimala jordbrukslandskapet ut ur insekternas perspektiv kopplat till lönsamhet Vilka växter har försvunnit i det öppna jordbrukslandskapet Vilket pollen försvann samtidigt Orsaker till försvinnandet Förändringen av landskapet Avsaknaden av betande djur Eget pollen som ersättningsfoder på våren och hösten - Eget bibröd Risk för spridning av patogener 3-4 växter kan täcka bisamhällets behov av pollen Vilka växter är det som gäller Vilka växter innehåller mycket lysin Undersökning av olika pollentypers näringsvärde proteininnehåll och fett
Utvärderingsgruppen Finns det en koppling mellan för många bisamhällen inom ett område och övriga insekters förmåga att överleva Finns det mekanismer som styr binas pollensamlande Finns det kontaminerat pollen med gifter i utsatta miljöer till exempel vägrenar förekomst av patogener Hur skall ett pollenersättningsmedel vara uppbyggt Vitaminer Mineraler Fett Soja - Aminosyror
Konsortiet för seminariet Konsortiet för seminariet Jordbruksverket LRF Skåne Partnerskap Alnarp JU INFO
Utvärderingsgruppen Följande deltog i utvärderingen av seminariet - Matias Köping, Alf Sjöberg - Christer Ledel, Håkan Nilsson - Asger Sögaard Danmark - Eli Aasen Norge
Deltagare seminariet Biodlingsföretagarna Danmarks Biavlerforening Norges Birøkterlag 119 deltagare i seminariet Mer information http://partnerskapalnarp.slu.se/ekonf/21351 6.aspx
Vågprojektet 4 vågar i Ransta 2 vågar i vind 2 vågar i lä 6 vågar i Kristianstad 3 vågar i vind 3 vågar i lä Ett tänkt försök till - Tyvärr så svärmade bisamhällena
3 Regn = mm 25 Temp = grader 2 Vind = m/s Sol = 8 solsken 15 helmulet Relativ fuktighet 1 i % * 1 5 2,5 2 1,5 1,5 -,5 8 juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind
25 Regn = mm 2 Temp = grader Vind = m/s 15 Sol = 8 solsken helmulet 1 Relativ fuktighet i % * 1 5 6 5 4 3 2 1-1 9 juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind
2 Regn = mm Temp = grader 15 Vind = m/s Sol = 8 solsken 1 helmulet Relativ fuktighet 5 i % * 1,4,2 -,2 -,4 -,6 -,8 1 juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind
25 Regn = mm 2 Temp = grader Vind = m/s 15 Sol = 8 solsken helmulet 1 Relativ fuktighet i % * 1 5 7 6 5 4 3 2 1-1 12 juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind
3 Regn = mm 25 Temp = grader 2 Vind = m/s Sol = 8 solsken 15 helmulet Relativ fuktighet 1 i % * 1 5 6 5 4 3 2 1 13 juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind
25 Regn = mm 2 Temp = grader Vind = m/s 15 Sol = 8 solsken helmulet 1 Relativ fuktighet i % * 1 5 5 4 3 2 1 15 juli 213 Västeräng Regn Temp Vind Sol Fuktighet KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Total lä Total vind
25 Regn = mm 2 Temp = grader Vind = m/s 15 Sol = 8 solsken helmulet 1 Relativ fuktighet i % * 1 5 5 4 3 2 1 16 juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind
3 Regn = mm 25 Temp = grader 2 Vind = m/s Sol = 8 solsken 15 helmulet Relativ fuktighet 1 i % * 1 5 8 7 6 5 4 3 2 1-1 17 juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind
25 Regn = mm 2 Temp = grader Vind = m/s 15 Sol = 8 solsken helmulet 1 Relativ fuktighet i % * 1 5 2,5 2 1,5 1,5 -,5 21 juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä 12 juli <3 13 juli <3 17 juli <3 15 juli >3 16 juli>3 18 juli >3 2 juli >3 21 juli >3 Total vind
2 Regn = mm Temp = grader 15 Vind = m/s Sol = 8 solsken 1 helmulet Relativ fuktighet 5 i % * 1 2 1,5 1,5 -,5 23 juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind
3 Regn = mm 25 Temp = grader 2 Vind = m/s Sol = 8 solsken 15 helmulet Relativ fuktighet 1 i % * 1 5 1,2 1,8,6,4,2 -,2 -,4 -,6 27 juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind
3 Regn = mm 25 Temp = grader 2 Vind = m/s Sol = 8 solsken 15 helmulet Relativ fuktighet 1 i % * 1 5 1,5 1,5 -,5-1 29 juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind
25 Regn = mm 2 Temp = grader Vind = m/s 15 Sol = 8 solsken helmulet 1 Relativ fuktighet i % * 1 5,8,6,4,2 -,2 -,4 3 juli 213 Västeräng KL 6 KL 8 Kl 12. KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 KL 6 KL 8 Kl 12 KL 14 KL 16 KL 2 Kl 22 Regn Temp Vind Sol Fuktighet Vä lä Vä lä 2 Vä vind Vä vind 2 Lä 1 Lä 2 Vind 1 Vind 2 Total lä Total vind
Vind mindre än < 3 12-21 juli 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 12 juli <3 lä 12 juli <3 vind 13 juli <3 lä 13 juli >3 vind 17 juli >3 lä 17 juli >3 vind Total lä Total vind
Vind mer än 3 12-21 juli 25 2 15 1 5 15 juli >3 lä 15 juli >3 vind 16 juli >3 lä 16 juli >3 vind 18 juli >3 lä 18 juli >3 vind 2 juli >3 lä 2 juli >3 vind 21 juli >3 lä 21 juli >3 vind Total lä Total vind
Sammandrag 12-21 juli 45 4 35 3 25 2 15 1 Lä mindre än 3 Lä mer än 3 Vind mindre än 3 Vind mer än 3 Total lä Total vind 5
Skördeskillnad / kupa 35 3 25 2 15 Kilo lä Kilo Vind Differens 1 5
Skördeskillnad / kupa 7 6 5 4 3 Kilo Pris per kilo Mer intäckt 2 1
1 3 juni 213 Kristianstad 14 12 1 8 6 4 2 1-1 juni vind 1-1 juni lä 11-2 juni vind 11-2 juni lä 21-3 juni vind 21-3 juni lä Total vind Total lä -2
1 31 juli 213 Kristianstad 14 12 1 8 6 4 2 1-1 juli vind 1-1 juli lä 11-2 juli vind 11-2 juli lä 21-3 juli vind 21-3 juli lä Total vind Total lä
Juni Juli 213 Kristianstad 3 25 2 15 1 5 Juni vind Juni Lä2 Juli vind Juli lä Total vind Total lä Diff
6 5 4 3 2 Merskörd kilo Juni - Juli Per kupa kilo 1 25 2 15 1 Kronor total juni juli Kronor kupa juni juli 5
Vad förväntas hända 214 Examensarbete - Försök med vågar, bikupor i rapsfält Försök av Trafikverket i Ransta med pollineringsvänliga växter på tryckbank till järnväg Fältvandring Odling av pollineringsvänliga växter i Nuntorp Jordbruksverket deltar Seminarium i Nuntorp - Liknande tema och föreläsare som i Alnarp Början av september November - Seminarium i Alnarp Tema knytning till biologisk mångfald öppet jordbrukslandskap
Tack för oss Hasse och Jonny