Turismen i Sjuhärad 2007

Turismen i Sjuhärad 2007 Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark, 031-759 50 07, asa.widmark@t-u-i.se Januari 2008 1

Sammanfattning Sjuhärad lockar många inhemska turister Man reser tillsammans med familj/partner Var tionde turist reser ensam Sjuhärad lockar barnfamiljer och vuxna par Turisterna åker bil Shoppingen har stark attraktionskraft Turisternas dygnskonsumtion har ökat jämfört med 2004 års undersökning 2 Sommaren 2007 genomförde Turismens Utredningsinstitut (TUI) en besökskartläggning av turismen i Sjuhärad på uppdrag av Västsvenska Turistrådet. Denna undersökning är en uppföljning på den undersökning som genomfördes i området sommaren 2004. Syftet med undersökningen var att kartlägga turismens i Sjuhärad samt att beräkna turismens omsättning och sysselsättningseffekter i området. Resultatet i undersökningen jämförs i de fall det är möjligt med resultatet från 2004 års undersökning. Sjuhärad är ett populärt shoppingområde och flera av Sjuhärads kommuner lockar med shopping. Bland Sjuhärads mest besökta attraktioner/sevärdheter återfinns shoppinganläggningar. 2

Sammanfattning, forts Mest pengar spenderade hotellturisten och minst pengar spenderar turisten med eget fritidshus Totalt genererade turisterna i Sjuhärad 1,4 miljoner övernattningar och 740 000 dagbesök. Det ickekommersiella boendet stod för cirka två tredjedelar av den totala gästnattsvolymen. Totalt omsatte turismen i Sjuhärad 807 miljoner kronor sommaren 2007 och gav upphov till 453 årsverken. 3 Turisternas dygnsutlägg varierade mellan 173 kronor, för turister i eget fritidshus, till 978 kronor, för hotellturisten. Generellt var turisternas dygnskonsumtion något högre jämfört med 2004-års konsumtionsnivå, vilket i första hand är en följd av svenskarnas förbättrade privatekonomi. I Sjuhärad gav turisterna upphov till cirka 1,4 miljoner övernattningar under sommaren 2007. De största boendeformerna var övernattningar hos släkt och vänner som genererade cirka 620 000 gästnätter, följt av turister i eget fritidshus med 360 000 övernattningar. Bland de kommersiella boendeformerna var campingen störst med 191 000 övernattningar. Även dagbesökarna utgjorde en stor turistgrupp och under sommaren 2007 genomfördes cirka 740 000 dagbesök i Sjuhärad. Totalt omsatte turismen i Sjuhärad 807 miljoner kronor under sommaren 2007. Den mesta av omsättningen skapades inom handeln. Jämfört med övriga länet lade turisterna en förhållandevis liten andel av sin konsumtion på boende och restaurang vilket bland annat förklaras av en hög andel icke kommersiellt boende. Under sommarperioden skapade turismen i Sjuhärad 453 årsverken och resultatet visar på turismens betydelse som sysselsättningsskapare främst inom logi, restaurang och aktivitetssektorerna. 3

Innehåll Bakgrund sid. 5 Syfte sid. 6 Metod sid. 7 Definitioner sid. 8 Gästnattsutveckling i Sjuhärad 2002-2006 sid. 9 Svenska och utländska gästnätter i Sjuhärad sid. 10 Turistprofil sid. 11 Turismens omsättning i Sjuhärad sid. 22 4 4

Bakgrund Sommaren 2004 genomförde Turismens Utredningsinstitut (TUI) en kartläggning av turismen i Sjuhärad på uppdrag av Västsvenska Turistrådet. År 2007 upprepade TUI studien, även denna gång på uppdrag av Västsvenska Turistrådet. Undersökningsområdet var samma som 2004 och utgjordes av: Bollebygd Borås Herrljunga Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda 5 5

Syfte Undersökningen syftar till: att beskriva sommarturismen i Sjuhärad med avseende på faktorer som hemort, vistelselängd, boendeform, resmotiv, ressätt, besöksmål mm. samt att identifiera eventuella förändringar sedan 2004. att beräkna omsättning och sysselsättningseffekter genererade av sommarturismen i Sjuhärad. TUI har arbetat utifrån samma modell och metod som användes 2004 vilket möjliggör jämförelse av undersökningsresultatet. Samtliga resultat i undersökningen avser perioden juni-augusti 2007. 6 6

Metod Primärdata: 561 personliga intervjuer Sekundärdata: Statistiska Centralbyrån (SCB) Sveriges Camping och Stugföretagares Riksorganisation (SCR) 7 Undersökningen baseras både på primär- och sekundärdata. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer som genomfördes av erfarna intervjuare från TUI. Målpopulationen för undersökningen var samtliga turister som vistades i Sjuhärad under sommaren 2007. Intervjuerna genomfördes under en period av fem veckor, mellan vecka 27 och vecka 31 i följande kommuner*: Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. För att underlätta jämförelse tillbaka i tiden var intervjuplatserna samma som i undersökningen 2004. Totalt tillfrågades 747 personer varav 561 personer valde att delta i undersökningen, det motsvarar en svarsfrekvens på 75 procent vilket är mycket bra vid den här typen av undersökning. Sekundärdata har inhämtats främst från Statistiska Centralbyrån (SCB) och Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation (SCR). * Inga intervjuer genomfördes i Bollebygd. 7

Definitioner Följande definitioner används i rapporten: Sjuhärad: kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda. Turist: person som vistas utanför sin hemkommun, antingen över dagen eller med övernattning. Gästnatt: en turists övernattning på en destination. Två personer i samma rum ger upphov till två gästnätter. Kommersiell boendeform: med kommersiell boendeform avses i undersökningen hotell/pensionat, stugby, vandrarhem, camping, hyrt fritidshus/lägenhet/rum samt gästhamn. Icke kommersiell boendeform: med ickekommersiell boendeform avses i undersökningen eget fritidshus, naturhamn, fri camping samt övernattning hos släkt och vänner. 8 8

600 000 camping Gästnattsutveckling Sjuhärad 2004-2007 hotell/stugby/vandrarhem (hsv) och camping hsv + 8% 400 000 200 000 +13% 0 2004 2005 2006 2007 Källa: SCB, SCR och Nutek 9 Diagrammet redovisar antalet gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem samt camping i Sjuhärad mellan åren 2004 och 2007. År 2007 hade Sjuhärad cirka ca 460 000 gästnätter i de fyra boendeformerna, varav cirka hälften var gästnätter på camping. Sjuhärad är annars ett område som präglas av en hög andel dagturism och en stor andel genomfartsresenärer. Både E20 och riksväg 40, två stora genomfartsleder, går genom Sjuhärad. Sedan 2004 har antalet övernattningar på camping ökat med 8 procent. Hotell, stugby och vandrarhem har under perioden haft en något starkare tillväxt och ökat med 13 procent. I Sjuhärad har bäddkapaciteten under samma period minskat med två procent och rumsbeläggningen har ökat från 42 till 49 procent. 9

500 000 400 000 Svenska och utländska gästnätter i Sjuhärad 2004-2007 hotell, stugby, vandrarhem och camping svenska gästnätter utländska gästnätter +19% 300 000 200 000 100 000 0 2004 2005 2006 2007-23% Källa: SCB, SCR och Nutek 10 Diagrammet visar antalet svenska respektive utländska gästnätter i Sjuhärad. De svenska gästnätterna står för cirka 87 procent av den totala gästnattsvolymen. Sjuhärad är ett av de delområden i Västra Götalands län där den inhemska marknaden har störst betydelse för turismen. De svenska gästnätterna har ökat under perioden parallellt med att de utländska har minskat. Det är framförallt en nedgång bland utländska campingnätter som bidragit till exportnedgången. Inom campingen har både norska och tyska gästnätter kraftig minskat i antal. 10

Turistprofil Följande avsnitt beskriver turisterna i Sjuhärad, var de kommer ifrån, hur länge de vistas i Sjuhärad, hur de bor under sin vistelse, varför de befinner sig i Sjuhärad mm. Underlaget till följande kapitel består av de intervjuer som genomfördes under sommaren 2007. Turisternas hemland sid. 12 Svenska turisters hemlän sid. 13 Ressällskap sid. 14 Ressällskapets sammansättning sid. 15 Turisternas åldersfördelning sid. 16 Turisternas åldersfördelning efter boendeform sid. 17 Turisternas syfte med sin vistelse i Sjuhärad sid. 18 Turisternas huvudtransportmedel sid. 19 Kännedom om olika attraktioner/sevärdheter i Sjuhärad sid. 20 Besök på attraktioner/sevärdheter i Sjuhärad sid. 21 11

Turisternas hemland 100% 80% 88% 82% 2004 2007 60% 40% 20% 0% 4% 7% 3% 4% 2% 2% 2% 2% 3% Sverige Norge Tyskland Danmark Nederländerna annat land 12 Cirka åtta av tio turister i Sjuhärad var svenskar. En jämförelse av inkvarteringsstatistik för hotell, stugby och vandrarhem visar att Sjuhärad är en av delregionerna i Västra Götalands län där andelen utländska turister är minst. Bland de utländska turisterna märktes besökare från grannländerna Norge och Danmark samt Tyskland. Jämfört med de delar av länet som ligger nära den norska gränsen så har Sjuhärad inte speciellt stark attraktionskraft bland norrmännen. Jämför man inkvarteringsstatistik för camping, hotell, stugby och vandrarhem för sommaren 2007 var andelen norska gästnätter i länet tio procent vilket kan jämföras med Sjuhärad där andelen norska gästnätter uppgick till sex procent. Enligt inkvarteringsstatistik för sommarmånaderna juni-augusti 2007 har antalet utländska gästnätter på hotell, stugby och vandrarhem ökat med fyra procent jämfört med samma period 2004. 12

Svenska turisters hemlän Västra Götaland Jönköpings Stockholms Halland Skåne Östergötland Örebro Kronoberg Kalmar Norrbotten övriga län 8% 8% 7% 7% 10% 7% 7% 3% 2% 3% 2% 2% 5% 7% 2004 2007 56% 60% 0% 20% 40% 60% 80% 13 Bland de svenska turisterna kom mer än hälften från Västra Götalands län. Av de svenska turisterna var 15 procent bosatta i Göteborgs kommun och var femte svensk turist var bosatt inom Sjuhärad. Bland de svenska turisterna utanför länet kom ungefär var tionde från de närliggande länen Jönköping och Halland samt från Stockholms län. Jämfört med 2004 års undersökning lockar Sjuhärad svenska turister från ungefär samma regioner. 13

Vem reste turisten tillsammans med? 60% 40% 43% 20% 1 15% 10% 2 0% familj vänner utvidgad familj ensam partner 14 Nästan två tredjedelar av besökarna reste till Sjuhärad tillsammans med familj eller partner. Till utvidgad familj hör de turister som reser med familjemedlemmar som man inte delar hushåll med. Var tionde turist reste ensam till Sjuhärad och befann sig primärt på inköpsresa eller för att besöka släkt och vänner. Mer än nio av tio turister reste i sällskap om upp till fem personer. Den genomsnittliga sällskapsstorleken uppgick till 3,1 personer, vilket var samma som i 2004 års undersökning. 14

Ressällskapens storlek 0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn 5 barn totalt 0 vuxen 2% 1 vuxen 9% 3% 5% 18% 2 vuxna 29% 10% 20% 5% 65% 3 vuxna 3% 2% 7% 4 vuxna 4% 2% 7% 5+ vuxna totalt 46% 17% 29% 7% 0% 100% 15 Tabellen redovisar ressällskapens sammansättning med avseende på antal vuxna och antal barn. Som barn räknas person under 18 år. Sjuhärad lockar dels vuxna par utan barn och dels barnfamiljer. 29 procent av ressällskapen bestod av två vuxna personer. 30 procent av sällskapen bestod av två vuxna och ett eller två barn. Mer än hälften av turisterna i Sjuhärad reser i sällskap med barn. Jämfört med 2004 års undersökning är det en högre andel sällskap med barn. 15

Turisternas åldersfördelning 25% 20% 19% 22% 15% 10% 13% 1 9% 10% 13% 5% 0% 3% 0-6 år 7-12 år 13-17 år 18-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55+ år 16 Diagrammet redovisar turisternas åldersfördelning. Till Sjuhärad reser främst barnfamiljer med lite yngre barn samt vuxna par. Nästan var fjärde turist i Sjuhärad var under 13 år och mer än hälften av turisterna var äldre än 35 år. Endast ett fåtal turister återfanns i åldrarna 18-24 år. Sjuhärad är inget område som erbjuder något större nöjesutbud. Medelåldern uppgick till 34,6 år och var något lägre jämfört med sommaren 2004 då den var 39 år. I 2004 års undersökning var det en mindre andel turister under 13 år och en något högre andel turister i åldrarna 18-34 år. 16

Turisternas åldersfördelning efter boendeform Sveriges invånare Samtliga turister Hotell/ pensionat Camping Släkt/ vänner Dagbesökare 0-6 år 8% 13% 1 1 16% 14% 7-12 år 6% 1 9% 14% 12% 8% 13-17 år 7% 9% 4% 12% 8% 8% 18-24 år 8% 3% 4% 2% 6% 3% 25-34 år 13% 10% 15% 6% 15% 1 35-44 år 14% 19% 17% 2 22% 17% 45-54 år 13% 13% 10% 15% 7% 13% 55+ år 3 22% 30% 19% 14% 26% Medelålder 40,9 34,6 33,6 33,5 29,7 36,2 17 Tabellen redovisar åldersfördelning för den svenska befolkning i genomsnitt, samtliga turister i Sjuhärad sommaren 2007 samt uppdelat på de största turistgrupperna efter boendeform. Åldersstrukturen var ungefär densamma mellan de olika turistgrupperna. Medelåldern låg mellan 29 och 36 år. Överlag var medelåldern bland turisterna i Sjuhärad lägre än för genomsnittet av den svenska befolkningen. Sjuhärad lockade en högre andel små barn samt en lägre andel äldre. Att det är en underrepresentation av besökare under 55 år är inte förvånande då många i gruppen äldre pensionärer inte reser i samma utsträckning som ungdomar och medelålders individer. Yngst åldersprofil hade de turister som var i Sjuhärad på släkt- och vänbesök. Bland släktoch vänbesöken var mer än var femte besökare under 13 år. Det var inte så vanligt med medelålders besökare och äldre besökare bland släkt- och vänbesöken. Bara var femte turist var över 45 år vilket kan jämföras med samtliga turister där mer än var tredje turist var äldre än 45 år. Även bland camparna återfanns många sällskap med barn och mer än en tredjedel av camparna var under 18 år. Äldst åldersprofil hade dagbesökarna där mer än hälften av turisterna var äldre än 35 år. Hotellen som i vanliga fall attraherar äldre par har en förhållandevis hög andel barn bland sina besökare vilket beror på att många hotell erbjuder prisvärda familjerabatter under sommarmånaderna. 17

Turisternas syfte med sin vistelse i Sjuhärad 100% 80% 73% svenska turister utländska turister 60% 52% 40% 20% 0% semesterresa 13% 10% 8% 2% 2% besöka släkt och vänner vistelse i eget fritidshus 9% 20% 4% 2% 2% 2% affärsresa genomresa inköpsresa annat 18 Cirka 14 procent av turisterna i Sjuhärad hade en annan destination utanför Sjuhärad som sitt huvudresmål. Göteborg, Halland och Småland var populära slutdestinationer för dessa turister. Diagrammet redovisar turisternas huvudsakliga skäl till sin vistelse i Sjuhärad. Nästan var tionde svensk turist befann sig på genomresa. Var femte turist hade primärt åkt till Sjuhärad för att handla och bland dem hade fyra av tio inte åkt till Sjuhärad om det inte var för att shoppa. Sjuhärad är en populär shoppingdestination med flertalet populära shoppingcenter. Bland de svenska turisterna var cirka hälften i Sjuhärad på semester. Bland de utländska turisterna var motsvarande andel 73 procent. De främsta skillnaderna mellan de svenska och de utländska turisterna var främst att det var en högre andel svenska turister som var på genomresa eller inköpsresa samt att det var en högre andel utländska turister som vistades i eget fritidshus. I Sjuhärad finns cirka tio procent av länets fritidshus vilket kan jämföras med Bohuslän som står för mer än hälften av de västsvenska fritidshusen. Jämfört med 2004 års undersökning befann sig turisterna i Sjuhärad av samma anledning. Bland de utländska turisterna var det en lägre andel turister som befann sig på inköpsresa 2007 jämfört med 2004. 18

100% 80% 60% 9 94% Turisternas huvudtransportmedel i Sjuhärad 2007 2004 40% 20% 0% 2% 4% 2% 4% bil tåg buss cykel annat transportmedel 19 Diagrammet visar hur turisterna tog sig runt i Sjuhärad. Bil var det vanligaste transportmedlet och mer än nio av tio turister åkte bil i Sjuhärad. Fördelningen mellan de olika transportmedlen var ungefär densamma som i 2004 års undersökning. I hela Västra Götalands län är det bilen som dominerar som transportmedel. Det är bara i de regioner som är kust- eller sjönära som båten utgör ett mer frekvent transportmedel. Endast ett fåtal turister tar sig fram på andra sätt än med bil. Turisterna i Sjuhärad utnyttjade inte kollektivtrafiken i någon större utsträckning. De kollektiva kommunikationerna mellan Borås och Göteborg är förhållandevis väl utbyggda med många ankomster/avgångar, men i övriga Sjuhärad är kollektivtrafiken relativt outvecklad. 19

Hedbergs guld Gällstad shopping Torpa Stenhus Skroten Glasmuseet i Limmared Ekelundshuset Cykelturism/Banvallarna Klevs Gästgiveri Haraberget Hembygdspark Kännedom om olika attraktioner/sevärdheter i Sjuhärad 1 5% 10% 15% 2 24% 30% 30% 37% 35% 45% 43% 46% 46% 65% 63% 76% 83% turister bosatta utanför Västra Götalands län turister bosatta i Västra Götalands län 0% 20% 40% 60% 80% 100% 20 Turisterna tillfrågades om kännedomen kring några utvalda attraktioner och sevärdheter i Sjuhärad. I diagrammet särredovisas de turister som är permanent bosatta i Västra Götalands län från de turister som är permanent bosatta utanför Västra Götalands län eftersom de enligt tidigare studier visar sig ha en högre kännedom om den egna regionen. Kännedomen om de olika besöksmålen varierade relativt mycket. De attraktioner med fokus på shopping som Hedbergs guld, Gällstad shopping och Skroten var kända bland båda turistgrupperna. Även Torpa Stenhus hade hög kännedom. De attraktioner/sevärdheter med lägst kännedom var Klevs Gästgiveri och Harabergets Hembygdspark. Det var samma attraktioner och sevärdheter som var kända bland turisterna som i 2004 års undersökning. Kännedomen kring shoppingattraktionerna hade ökat i båda grupperna. Svenskars intresse för shopping har ökat under de senaste åren vilket har resulterat i ökade besöksströmmar till shoppingattraktioner. I Sjuhärad har detta fenomen tydligt avspeglats i ökad kännedom om kommunens utbud av shopping. Jämfört med andra regioner i länet är turisterna i Sjuhärad inte så bekanta med områdets turistiska utbud. Det är troligtvis en följd av att en stor andel av turisterna besökte Sjuhärad av andra anledningar än semester och att området besöks av många dagbesökare. 20

Gällstad shopping Skroten Torpa Stenhus Ekelundshuset Cykelturism Hedbersg guld Haraberget hembygdspark Klevs gästgiveri Glasmuseet i Limmared Besök på attraktioner/sevärdheter i Sjuhärad 2% 0% 3% 4% 5% 7% 10% 1 13% 15% 16% turister hemmahörande utanför Västra Götalands län turister hemmahörande i Västra Götalands län 18% 0% 5% 10% 15% 20% 21 Turisterna fick uppge vilka attraktioner och sevärdheter de hade besökt eller hade för avsikt att besöka i samband med sin vistelse i Sjuhärad under sommaren 2007. Bland besöksmålen var det främst Gällstad shopping, Skroten och Torpa Stenhus som flest turister hade besökt alt. hade för avsikt att besöka. Det var samma besöksmål som var populära även vid 2004 års undersökning. Att shopping är populärt i Sjuhärad framgår av vilka attraktioner och sevärdheter som turisterna besöker. De två populäraste besöksmålen i Sjuhärad var shoppingattraktioner. Att som enskild attraktion/sevärdhet locka mer än tio procent av turisterna i en region är ett mycket bra resultat och visar på att attraktionen/sevärdheten är viktig för turism- och besöksnäringen i regionen. I Sjuhärad är det främst Gällstad shopping, Skroten och Torpa Stenhus som har en stark attraktionskraft. 21

Turismens omsättning i Sjuhärad Följande avsnitt beskriver turismens omsättning i Sjuhärad. Avsnittet är baserad både på primäroch sekundärdata. Hur mycket turisterna konsumerar i Sjuhärad samt inom vilka branscher turisten spenderar sina pengar är främst baserad på primärdata från de personliga intervjuerna medan besöksvolymerna inom de olika turistgrupperna är baserade både på primär- och sekundärdata från olika datakällor. Turistekonomiska beräkningar sid. 23 Turisternas dygnsutlägg sid. 24 Besöksvolymer Sjuhärad sid. 25 Övernattande besökare kontra dagbesökare sid. 26 Turistkronan 2004 och 2007 sid. 27 Omsättning per bransch sid. 28 Omsättning per turistkategori sid. 29 Sysselsättningseffekter sid. 30 22

Turistekonomiska beräkningar Den turistekonomiska omsättningen består av turisters konsumtion i samband med att de vistas på en destination (region, land etc.) Den turistekonomiska omsättningen beräknas genom att multiplicera volymtal med utläggstal för olika turistgrupper. Utläggstalen är baserade på primärdata från de personliga intervjuerna medan volymtalen främst är baserade på sekundärdata från olika källor. Utläggstal Volymtal Omsättning Årsverken 23 23

Turisternas dygnsutlägg Turistkategori Hotell, privatresenärer Stugby Vandrarhem Camping Fri camping Eget fritidshus Hyrt fritidshus Släkt och vänner Dagbesök 2007 978 kr 540 kr 510 kr 344 kr 280 kr 180 kr 420 kr 421 kr 374 kr 2004 (inflationsjusterat till 2007 års prisnivå) 817 kr 486 kr 459 kr 316 kr 240 kr 163 kr 377 kr 378 kr 360 kr 24 I tabellen redovisas dygnsutlägg för olika turistgrupper i Sjuhärad. I snitt spenderade en turist i Sjuhärad nästan 500 kronor per person och dygn. Turisterna i Sjuhärad spenderade mycket pengar på shopping och flertalet turister spenderade mer än en tusenlapp på shopping i samband med sin Sjuhäradsvistelse. Överlag har de olika turistgruppernas dygnskonsumtion ökat sedan 2004 års undersökning vilket är en följd av en allmänt ökad köpkraft under de senaste åren. Hushållens disponibla inkomster har ökat och man lägger mer pengar på bl.a resor. En annan bidragande orsak är det kalla och regniga sommarvädret 2007 som medförde att turisterna var mer aktiva än de generellt brukar vara under semestrarna. Mest pengar spenderade hotellturisten som spenderar en stor del av sin reskassa på boende och mat och dryck. Även turister som bor i stugby och på vandrarhem, har förhållandevis höga utläggstal. Där utgör boendet en relativt stor andel av reskassan. Turistgrupper som övernattar på billigare boendeformer eller som inte behöver betala för sitt boende har lägre dygnskonsumtion. Lägst dygnskonsumtion har turister som bor i eget fritidshus. Då ingår inte kostnader för eventuellt underhåll och reparationer eller driftkostnader. Turister som övernattar i eget fritidshus är överlag mindre aktiva än övriga turistgrupper då de spenderar mycket av sin tid i sitt fritidshus. 24

Besöksvolymer Sjuhärad juni-augusti 2004/2007 släkt och vänner hyrt fritidshus eget fritidshus fri camping camping vandrarhem stugby hotell 39 2 10 10 1 1 52 62 205 180 177 191 370 360 2004 2007 629 620 0 100 200 300 400 500 600 700 Tusental 25 Under sommaren 2007 gav turisterna i Sjuhärad upphov till cirka 1,4 miljoner övernattningar. De olika boendeformerna i Sjuhärad uppvisade ungefär samma gästnattsvolymer som för 2004. Bland de olika boendeformerna är det släkt- och vänbesök hos Sjuhärads invånare som genererar flest övernattningar. Cirka fyra av tio övernattningar i regioner genomfördes hos släkt och vänner. Näst efter släkt- och vänbesöken var det eget fritidshus som genererade flest övernattningar. Bland de kommersiella boendeformerna är det campingen som var det största boendesegmentet med nästan 200 000 övernattningar under sommarmånaderna. Trots en regnig sommar 2007 jämfört med 2004 ökade campingvolymen något. Fri camping minskade kraftigt enligt undersökningen vilket till stor del kan vara en följd av det dåliga vädret som gjort att man istället valt att bo på campingplats. Till boendekategorin hyrt fritidshus räknas både privat uthyrning och uthyrning som sker via turistbyrå eller stugförmedling. Vandrarhem och stugbyar var boendeformer som inte förekom i någon större utsträckning. Av den totala gästnattsvolymen stod de kommersiella boendeformerna för cirka en tredjedel, vilket ungefärligen motsvarar länssnittet. 25

Övernattande besökare kontra dagbesökare dagbesökare 34% Övernattande besökare 66% 26 Utöver 1,4 miljoner gästnätter genererade turisterna under perioden cirka 740 000 dagbesök. Dagbesöken stod för drygt en tredjedel av den totala besöksvolymen under sommaren. Dagturisterna utgör en betydande del av turismen i Sjuhärad och för dem är shoppingutbudet det främsta skälet till att besöka regionen. 26

Turistkronan 2004 och 2007 Livsmedel 1 Transport 6% Aktiviteter 5% 2004 Övrigt 3% Logi 9% Restaurang 16% Lisvmedel 14% Aktiviteter 9% Övrigt 3% 2007 Logi 8% Restaurang 16% Transport 6% Shopping 50% Shopping 44% 27 Ovanstående cirkeldiagram åskådliggör turistkronan, dvs. hur turisternas konsumtion fördelade sig mellan olika branscher, för respektive år. Överlag uppvisade turisterna ett liknande konsumtionsmönster för de båda undersökningsåren. Mest pengar spenderade turisterna inom handeln. Sommaren 2007 lade turisterna 58 procent av sin konsumtion inom shopping och livsmedel (61 procent år 2004). Många turister lade en något större andel av sin semesterkassa på olika typer av aktiviteter och inträden. Det tror vi huvudsakligen beror på den relativt kalla och regniga sommaren. En förhållandevis liten del av turisternas konsumtion i Sjuhärad lades på boende, vilket är en följd av en hög andel dagbesökare och en hög andel turister som övernattar icke kommersiellt. Turisternas logikonsumtion på 8 procent är lågt och kan jämföras med övriga regioner i Västra Götalands län där logikonsumtionen ligger mellan 13 procent och 28 procent. 27

Omsättning per bransch Shopping 349 387 Restaurang 123 127 Livsmedel Logi 85 69 65 117 2004 2007 Transport 46 50 Aktiviteter Övrigt 41 20 26 74 0 kr 50 kr 100 kr 150 kr 200 kr 250 kr 300 kr 350 kr 400 kr 450 kr Miljontal 28 Totalt omsatte turismen i Sjuhärad 807 miljoner kronor under sommaren 2007. Det var en ökning med cirka 5 procent jämfört med omsättningen 2004, inflationsjusterad till 2007 års nivå. Ökningen är främst en följd av en förbättrad privatekonomi då besöksvolymerna nästan var oförändrade. Ovanstående stapeldiagram redovisar hur mycket pengar (i miljoner kronor) turismen omsatte inom olika branscher. Omsättningen för 2004 är inflationsjusterad till 2007 års nivå. Mest pengar omsattes inom shopping och dagligvaruhandel. Mer än hälften av turisternas konsumtion lades inom dessa två kategorier. Skillnaderna i omsättning inom shopping och livsmedel tar i stort ut varandra och är troligen en följd av både intervjuareffekter och att turisterna vid intervjutillfället lagt ihop sin totala konsumtion för inköp inom handeln. Nästan 130 miljoner kronor omsattes inom restaurang. Turisterna lades nästan dubbelt så mycket pengar på aktiviteter jämfört med 2004 års undersökning. Det beror främst på det regniga och kalla sommarvädret under framförallt juli månad som medförde att turisterna ägnade sig åt andra aktiviteter än de annars vanligt förekommande sommaraktiviteterna som sol och bad. 28

Omsättning per turistkategori dagbesök 277 släkt/vänner 261 hyrt fritidshus camping eget fritidshus hotell övriga 45 53 53 61 57 0 kr 50 kr 100 kr 150 kr 200 kr 250 kr 300 kr 29 Ovanstående stapeldiagram visar hur mycket de olika turistgrupperna spenderar under sin vistelse i Sjuhärad. Dessa tal kan sättas i relation till besöksvolymerna (gästnätter och dagsbesök) för respektive turistgrupp. Syftet med det är att tydliggöra betydelsen av olika grupper. En turistgrupp kan generera höga besöksvolymer och därmed framstå som viktigare än en annan samtidigt som gruppen kan ha en mindre ekonomisk betydelse pga låg per capita konsumtion. Hotellturisten utgör volymmässigt knappt en tredjedel av både campingsegmentet och hyrt fritidshus. Om man tittar på omsättningen för denna grupp så genererar dessa turister mer än både camparna och de som bor i hyrd stuga. Hotellturisterna är således ekonomiskt betydelsefulla för Sjuhärad även om de inte är så många till antalet. Eget fritidshus är en stor turistgrupp sett till antal övernattningar. Gruppen genererar 360 000 övernattningar, vilket är nästan sex gånger så mycket som hotellen (62 000 övernattningar). Hotellturisterna omsatte trots det 36 procent mer än fritidshusturisterna. Dagbesökare och turister som övernattar hos släkt och vänner står för cirka två tredjedelar av turismomsättningen. Det är de två största turistgrupperna både volym- och omsättningsmässigt. De är därmed viktiga för Sjuhärads turism- och besöksnäring 29

Sysselsättningseffekter Logi Restaurang Shopping Transport Livsmedel Aktiviteter Övrigt 10 11 9 19 32 45 45 88 75 93 96 82 2004 2007 125 138 0 20 40 60 80 100 120 140 160 30 Diagrammet redovisar hur många årsverken Sjuhärads turism- och besöksnäring gav upphov till under sommaren 2007. Resultatet jämförs även med antalet årsverken från sommaren 2004. Totalt genererade turismen i Sjuhärad 453 årsverken under sommaren 2007. Inom turism- och besöksnäringen i Sjuhärad krävs det en omsättning på cirka 1,8 miljoner kronor för att generera ett nytt årsverke. Det är något högre än för riket där det bara krävs en omsättning på cirka 1,4 miljoner kronor för att skapa ett nytt årsverke. Anledningen till att det krävs en högre omsättning i Sjuhärad är att en stor del av turismomsättningen sker inom handeln som har en högre effektiviseringsgrad än andra branscher som exempelvis boende och restaurang. Det är intressant att notera att boende och restaurang, som omsättningsmässigt stod för en fjärdedel av turismomsättningen, ger upphov till hela 43 procent av årsverkena. Det beror på att både boendesegmenten och restaurangbranschen är sysselsättningsintensiva branscher. Även aktivitetsbranschen är sysselsättningsintensiv och därmed viktig för att skapa arbetstillfällen. Detta trots att det inte genereras så hög omsättning inom det kostnadsslaget. Aktiviteter står för 18 procent av sysselsättningseffekterna men bara 9 procent av omsättningseffekterna. 30