Sommarturismen i Västra Götalands län - en sammanställning av turiststudier

Transkript

1 Sommarturismen i Västra Götalands län - en sammanställning av turiststudier Undersökningen genomfördes av Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet AB Turismens Utredningsinstitut Mässans gata 10, Göteborg Tel: , fax:

2 SAMMANFATTNING Under perioden kartlade Västsvenska Turistrådet stora delar av Västra Götalands län. Undersökningarna syftade till att ge en heltäckande bild av sommarturismen och omfattade såväl kommersiella som icke kommersiella gästkategorier. Undersökningsresultatet har presenterats i separata rapporter som avgränsats till respektive område och är huvudsakligen baserade på data som inhämtats via intervjuer med turister i respektive område. Syftet med denna rapport är att ge en helhetsbild av turismen i länet, att lyfta fram viktiga resultat, identifiera skillnader och likheter mellan de områden som undersökts. Eftersom undersökningarna har genomförts med samma metod är materialet jämförbart trots att det är två år mellan den första och senaste undersökningen. Genomförda undersökningar: Turismen i Bohuslän 2002 Sommarturismen i Göteborg 1 (2002) Turismen i Dalsland och Dalslands kanalområde sommaren 2003 Turismen i Göta kanalområdet sommaren 2003 Turismen i Sjuhärad sommaren 2004 Turismen i Skaraborg sommaren 2004 Bakgrunden till att turisterna väljer ett visst område, vad de gör i området, hur väl de känner till området samt hur de väljer att spendera sina pengar skapar en bild av respektive område och vad som är respektive områdes styrka; Bohuslän närhet till havet Göteborg kultur, shopping och närhet till havet Dalsland aktiv mångsidig semester med fokus på naturupplevelse Göta kanalområdet mångsidig aktiv bekväm semester Sjuhärad shopping, sol och bad Skaraborg shopping och kultur De områden som har undersökts är på många sätt olika medan de på andra sätt liknar varandra. Om man bortser från Göteborg så har campingen en stor betydelse liksom den regionala sommarturismen d.v.s. turismen inom det egna länet. Attraktionskraften är således hög även på de egna länsinvånarna. En gemensam nämnare är att bilen är det självklara valet. Ca 80 procent väljer bilen som transportmedel. Genom att jämföra resultatet för de sex undersökta områdena får man en bild av sommarturisterna i respektive området, förklaringar till de ekonomiska effekterna och en måttstock på turismens betydelse i respektive område. 1 I samband med datainsamlingen i Bohuslän genomfördes ett antal intervjuer i Göteborg (sommaren 2002). Resultatet har sammanställts i en begränsad rapport med fokus på turisternas profil (demografi, besöksorsak etc.) och utläggstal. Inga ekonomiska effekter av turismen har beräknats. 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND TURISMENS STRUKTUR TURISMEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN OMRÅDESBAKGRUND TURISTPROFIL TURISTERNAS HEMVIST RESESÄLLSKAP VAL AV TRANSPORTMEDEL VISTELSELÄNGD RESMÅLET BESÖKSVOLYMER ÖVERNATTNINGSFORM ÖVERNATTNINGAR OCH DAGSBESÖK TURISMENS EFFEKTER UTLÄGGSTAL TURISTKRONAN TURISTEKONOMISKA EFFEKTER SYSSELSÄTTNINGSEFFEKTER SOMMARTURISMEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN... 25

4 1 INLEDNING I följande kapitel beskrivs bakgrunden till rapporten Sommarturismen i Västra Götalands län en sammanställning av turiststudier Bakgrund År 2002 genomförde Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av bl.a. Västsvenska Turistrådet en undersökning i Bohuslän, Turismen i Bohuslän 2002, som syftade till att beskriva turismen i området och dess omfattning. Undersökningen syftade till att ge en heltäckande bild av turismen i området och omfattade såväl kommersiella som icke kommersiella gästkategorier. Sommaren 2003 gjordes en liknande studie i Dalsland samt i Göta- kanalområdet och 2004 undersöktes turismen i Sjuhärad och Skaraborg. Samtliga undersökningar förutom Turismen i Bohuslän 2002 är baserad på sommarmånaderna juniaugusti. Metod och frågeställningar har i stort sett varit desamma för respektive. Undersökningarna är huvudsakligen baserade på data som inhämtats via intervjuer med turister i respektive område. Genomförda undersökningar: Turismen i Bohuslän 2002 Sommarturismen i Göteborg 2 (2002) Turismen i Dalsland och Dalslands kanalområde sommaren 2003 Turismen i Göta kanalområdet sommaren 2003 Turismen i Sjuhärad sommaren 2004 Turismen i Skaraborg sommaren 2004 Under perioden har Västsvenska Turistrådet kartlagt stora delar av Västra Götalands län. Undersökningsresultatet har presenterats i separata rapporter som avgränsats till respektive undersökningsområde. Denna rapport har tagits fram för att skapa en helhetsbild av turismen i Västra Götalands län Västsvenska Turistrådet Västsvenska Turistrådet AB är ett helägt dotterbolag till Västra Götalandsregionen som utöver att se till att Västra Götaland har en god hälso- och sjukvård även verkar för att stödja kulturlivet och planera för regionens utveckling. Att utveckla turismen är ett av insatsområdena för Västra Götalandsregionen. Västsvenska Turistrådet bildades vid årsskiftet 1999/2000 för att arbeta med turismutvecklingen i länet. Organisationen arbetar med marknadsföring, produktutveckling samt forskning och utveckling inom turism. Målet är att Västra Götaland skall ha en tydlig ledning som Skandinaviens mest besökta region. 2 I samband med datainsamlingen i Bohuslän genomfördes ett antal intervjuer i Göteborg (sommaren 2002). Resultatet har sammanställts i en begränsad rapport med fokus på turisternas profil (demografi, besöksorsak etc.) och utläggstal. Inga ekonomiska effekter av turismen har beräknats. 1

5 1.1.2 Syfte Syftet med den sammanställande rapporten är att ge en helhetsbild av turismen i länet, att lyfta fram viktiga resultat, identifiera skillnader och likheter mellan de områden som undersökts. Eftersom undersökningarna har genomförts med samma metod är materialet jämförbart trots att det är två år mellan den första och senaste undersökningen. Studien baseras i första hand på data och resultat från de tidigare genomförda undersökningarna men även på kompletteringar av statistik i den mån det varit nödvändigt för att kunna göra jämförelser Undersökningsområde Nedan redogörs för vilka kommuner som ingår i respektive undersökning: Turismen i Bohuslän 2002 (Härryda, Kungälv, Lysekil, Munkedal, Mölndal, Orust, Partille, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla och Öckerö) Sommarturisterna i Göteborg (Göteborg) Turismen i Dalsland och Dalslands kanalområde sommaren (Bengtsfors, Dals- Ed, Färgelanda, Mellerud, Säffle, Åmål och Årjäng) Turismen i Göta kanalområdet sommaren (Karlsborg, Mariestad och Töreboda) Turismen i Sjuhärad sommaren 2004 (Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda) Turismen i Skaraborg sommaren 2004 (Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Lidköping, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Vara) Avgränsningar Samtliga resultat i undersökningen avser turismen under sommarmånaderna juni, juli och augusti 2003, och inkluderar både affärs- och privatturism. Göteborgsmaterialet har dock avgränsats till privatturismen. De turister vars primära syfte med vistelsen i området var shopping/inköp har exkluderats vid de ekonomiska beräkningarna eftersom de inte bidrar till den egentliga turismen. Undersökningen avgränsar sig därmed från den gränshandel som finns i vissa området. 3 Undersökningsområdet var Dalsland inkl. de två kommuner i Värmland vilka Dalslands kanal omfattar. 4 Undersökningen täckte in såväl den västra delen av Götakanalområdet tillhörande Västra Götalands län som den östra delen som tillhör Östergötlands län. Delar av resultatet särredovisades för respektive område. 2

6 1.1.5 Definitioner Följande definitioner används i rapporten: Turist: Person som vistas utanför sin hemkommun, antingen över dagen eller med övernattning. Kommersiell boendeform: Med kommersiella boendeformer avses i undersökningen övernattning på hotell/pensionat, stugby, vandrarhem, camping, hyrt fritidshus/lägenhet/rum samt gästhamn. Ickekommersiell boendeform: Med ickekommersiella boendeformer avses i undersökningen övernattning i eget fritidshus, naturhamn, fri camping samt övernattning hos släkt och vänner. Gästnatt: En turists övernattning på en destination. Två personer i samma rum ger upphov till två gästnätter. Barn: Person under 18 år. Vuxen: Person 18 år eller äldre. 3

7 2 TURISMENS STRUKTUR Kapitlet syftar till ge en bild av turismen i länet utifrån ett anläggnings- och övernattningsperspektiv. Var finns de stora volymerna? Var finns de kommersiella boendeanläggningarna? Nyckeltal presenteras för respektive område för att tydliggöra områdenas karaktär. 2.1 Turismen i Västra Götalands län I Västra Götalands län är campingen relativt sett starkare än i riket. Stugbyar och vandrarhem utgör en låg andel av de totala gästnätterna. Camping och hotell är de två mest betydelsefulla segmenten varav hotell genererar något fler övernattningar än camping. Boendekategorierna har olika stor betydelse i olika delar av länet. Exempelvis genereras 66 procent av länets gästnätter på hotell, stugby och vandrarhem i Göteborgsregionen mot 17 procent av campingnätterna. Campingen och dess utveckling är således av stor betydelse utanför Göteborg och Göteborgsregionen. Hotell Stugby Vandrahem Camping Tusental Figur 1 Gästnätter Västra Götalands län Västra Götalands län har haft en positiv gästnattsutveckling sedan År 2004 gick länet tillbaka något till följd av att campingnätterna minskande. Den kalla sommaren 2004 var en bidragande orsak till nedgången. 4

8 Tusental Danmark Norge Finland Tyskland Storbritannien Nederländerna Frankrike Schw eiz Italien USA Japan Figur 2 Gästnätter i Västra Götalands län per nationalitet Diagrammet visar hur de utländska turisternas övernattningar har fluktuerat under perioden De två största utländska grupperna i länet är norrmän och tyskar. Norrmännen är många i antalet och har därmed en stor betydelse för turismen i Västra Götalands län, speciellt i vissa områden. 5

9 2.2 Områdesbakgrund De sex områden som har undersökts skiljer sig åt. Dels skiljer de sig turistmässigt i form av vilket utbud de har, men de skiljer sig även geografiskt. Några områden utgörs av flertalet kommuner medan andra endast består av en enskild kommun. SKARABORG 346 SJUHÄRAD GÖTA KANALOMRÅDET DALSLAND GÖTEBORG BOHUSLÄN Tusental Figur 3 Gästnätter på hotell, stugby och vandrarhem 2004 Digrammet visar antalet gästnätter på hotell, stugby och vandrarhem i de sex områden som undersökts. Göteborg har givetvis den största delen av gästnätterna medan Dalsland och Götakanalområdet är förhållandevis små. Område Antal hotell, stugby, vandrarhem 2004 Antal campingplatser 2004 Bohuslän Göteborg 62 4 Dalsland Göta kanalområdet 20 4 Sjuhärad Skaraborg Tabell 1 Antal anläggningar per område Tabellen visar antal hotell. stugbyar, vandrarhem respektive antal campingplatser i respektive område. Bohuslän har flest hotell, stugbyar, vandrarhem samt campingplatser. Göteborg har relativt sett få campingplatser. 5 Källa: SCB 6

10 gästnätter/capita 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 2,54 4,63 0,96 1,20 0,78 1,61 BOHUSLÄN GÖTEBORG DALSLAND GÖTA SJUHÄRAD SKARABORG KANALOMRÅDET Figur 4 Gästnätter per capita på hotell, stugby och vandrarhem 2004 (helår) Digrammet ovan visar hur många gästnätter på hotell, stugby och vandrarhem som genereras i respektive undersökningsområde satt i relation till invånarantal. Göteborg har flest övernattningar per invånare följt av Bohuslän. Dalsland har knappt en gästnatt per invånare på helårsbasis. utländska gästnätter/capita 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 0,55 1,56 0,20 0,23 0,15 0,20 BOHUSLÄN GÖTEBORG DALSLAND GÖTA SJUHÄRAD SKARABORG KANALOMRÅDET Figur 5 Utländska gästnätter per capita på hotell, stugby och vandrarhem 2004 (helår) Om man sätter de utländska gästnätterna i relation till antal invånare i respektive område får man ovanstående nyckeltal. Göteborg och Bohuslän har flest utländska gästnätter per capita. Skillnaderna mellan de fyra övriga områdena är små. 7

11 3 TURISTPROFIL I kapitlet beskrivs turisterna i undersökningsområdet, var de kommer ifrån, hur länge de vistas i området, besöksorsak m.m. 3.1 Turisternas hemvist Den inhemska turismen är stor i Sverige, så även i Västra Götalands län. Andelen utländska turister varierar från ca 10 procent i vissa områden till ca 50 procent under sommarmånaderna. Nedanstående tabell visar andelen utländska turister respektive andelen svenska turister bosatta utanför länet. Procentsatserna kan vara ett sätt att mäta ett områdes attraktionskraft. Man väljer att bortse från besöksvolymerna i absoluta tal utan tittar istället på andelen turister som bor utanför området. Ju högre andel turister som bor utanför området desto större attraktionskraft. Bohuslän Göteborg Dalsland Göta kanal Sjuhärad Skaraborg Andel utländska turister 23% 25% 48% 25% 12% 13% Andel svenska turister bosatta utanför länet. Tabell 2 Områdenas attraktionskraft 41% 73% 40% 59% 44% 47% Dalsland är det område som attraherar högst andel utländska turister. Bohuslän, Göteborg och Göta kanal har ungefär en fjärdedel utländska turister på sommaren. Sjuhärad och Skaraborg är de två områden som har lägst andel utländska turister. När det gäller attraktionskraften utanför länet är den hög för Göteborg. Hela 73 procent av de svenska turisterna under sommarmånaderna är hemmahörande utanför länet. Göta kanal har en förhållandevis hög attraktionskraft utanför länet (59 procent). Att Bohuslän inte har en större andel besökare från övriga Sverige beror på att det är ett mycket populärt resmål även för de som är bosatta i närområdet. Detta till skillnad från exempelvis Dalsland där få invånare väljer att turista i det egna området. De störst utländska turistgrupperna i Sverige är turister från Norge, Tyskland, Danmark, Storbritannien och Nederländerna. De olika områdena i Västra Götalands län attraherar olika nationaliteter under sommarperioden. I Bohuslän och Dalsland är den största utländska gruppen norrmän. En förklaring till detta är givetvis närheten till Norge. I Bohuslän återfinns de norska turisterna främst i de norra kustkommunerna. Dalsland har förutom de norska turisterna även stora grupper tyskar, danskar och holländare. Att det just är dessa grupper som reser till området förklaras av denna grupps intresse för natur och naturupplevelser. 8

12 Bohuslän Göteborg Dalsland Göta kanal Sjuhärad Skaraborg Land Norge 17% 7% 17% 6% 4% 4% Tyskland 4% 8% 15% 8% 3% 3% Danmark 1% 2% 7% 5% 2% 2% Storbritannien <1% 1% <1% 1% <1% 1% Nederländerna <1% 2% 5% 2% 1% <1% Tabell 3 Turisternas hemland Generellt kan man säga att de tyskar, holländare och danskar som reser till Sverige är mer intresserade av naturupplevelser än exempelvis engelsmän och amerikaner. Turister från USA och Storbritannien övernattar främst i storstadsområden och ägnar sig därmed åt andra typer av aktiviteter. 3.2 Resesällskap Ett genomsnittligt resesällskap i Sverige utgörs av generellt 3,1 personer. Vissa avvikelser finns. Sällskap som övernattar på hotell brukar vara något färre medan de som övernattar i stugby är något fler per sällskap. Sällskapsstorlekarna varierar något mellan de olika områdena men i huvudsak utgörs sällskapen av par utan barn och barnfamiljer. Det är få som reser i större sällskap (> 5 personer). Sommarsemestern är den period då de flesta har en längre sammanhängande semester och den spenderar de flesta med familjen. Bohuslän 2002 Göteborg 2002 Dalsland 2003 Göta kanal 2003 Sjuhärad 2004 Skaraborg 2004 Andel sällskap med barn 40% 50% 36% 30% 48% 36% Tabell 4 Andel sällskap med barn Tabellen visar hur stor andel av ressällskapen i varje region som semestrar tillsammans med barn d.v.s. andelen som utgörs av semestrande barnfamiljer. Göteborg och Sjuhärad är två områden där andelen barnfamiljer är hög. Att andelen barnfamiljer under framförallt högsommaren är hög har tidigare undersökningar bl.a. i Göteborg påvisat. Privatturismen i Göteborg skiljer sig markant under sommaren jämfört med övriga året. Givetvis är det Liseberg som är den stora turistmagneten för semestrande barnfamiljer i Göteborg. Göta kanalområdet har lägst andel barnfamiljer och den näst högsta medelåldern vilket framgår av nästkommande tabell. Bohuslän 2002 Göteborg 2002 Dalsland 2003 Göta kanal 2003 Sjuhärad 2004 Skaraborg 2004 Medelålder 35 år 30 år 41 år 40 år 39 år 38 år Tabell 5 Turisternas medelålder Att medelåldern är så pass låg i Göteborg beror på den höga andelen barnfamiljer i området. Medelåldern bland sommarturisterna i länet varierar mellan år. Göteborg har lägst medelålder medan Dalsland har högst. 9

13 Medelåldern säger dock inte allt om turisternas åldersprofil. Ett område som har många turister i 35-årsåldern och därmed en medelålder på år kan ha samma medelålder som ett område där hälften är äldre turister och hälften är barn. Alltså samma medelålder men olika åldersfördelning. Bohuslän Göteborg Dalsland Göta kanal Sjuhärad Skaraborg 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0-6 år 7-12 år år år år år 55 år och uppåt Figur 6 Åldersfördelning Åldersfördelningen följer i stort sett samma mönster i hela länet. Göteborg är det område som skiljer sig mest mot övriga länet med färre turister över 55 år samt en högre andel 7-24 åringar än i övriga länet. I respektive områdesrapport kan man titta närmare på hur medelålder och åldersfördelning varierar mellan olika boendekategorier. Generellt kan man säga att äldre bor på hotell och i eget fritidshus medan yngre personer övernattar på camping, hyrt fritidshus eller bor i stugby. 3.3 Val av transportmedel Att semestra med bil är populärt i Sverige. Totalt sett har 80 procent av turisterna i länet valt bilen som transportmedel. I de områden där båtliv är stort som exempelvis Bohuslän och Göta kanal transporterar sig mellan procent med båt. Att så många väljer bil beror inte bara på att närheten möjliggör detta utan även att det är enkelt att förflytta sig med bil i området samt att man vill se och uppleva så mycket som möjligt under semestern. De som reser till Göteborg är huvudsakligen bilburna men 12 procent har rest till Göteborg med tåg medan motsvarande andel i övriga länet ligger på 1-2 procent. De utländska turisterna har ett beteende som liknar de svenska turisterna och har således med sig bilen på sin semesterresa i Västra Götalands län. 10

14 3.4 Vistelselängd För ett område är det inte bara betydelsefullt hur många som besöker området utan även hur länge de stannar. Övernattande turister spenderar generellt sett mer pengar än de som bara passerar på genomresa eller de som gör ett dagsbesök. Dessutom skapar övernattande turister en efterfrågan på ett serviceutbud i form av boende, affärer, restauranger och aktiviteter som i sin tur leder till fler arbetstillfällen. I Västra Götalands län varierar vistelselängden från 3-5 nätter (se tabell). Bohuslän 2002 Göteborg 2002 Dalsland 2003 Göta kanal 2003 Sjuhärad 2004 Skaraborg 2004 Vistelselängd 11 nätter - 6 nätter 5 nätter 7 nätter 3 nätter Vistelselängd exkl. fritidshus 7 nätter 5 nätter 5 nätter 4 nätter 6 nätter 3 nätter Tabell 6 Vistelselängd Det material som samlades in i Göteborg baserades på samma frågeställningar som i Bohuslän. Turisterna tillfrågades om hur länge de skulle stanna på Västkusten/i Bohuslän inkl. vistelsen i Göteborg. Detta är förklaringen till den för Göteborg förhållandevis höga vistelselängden. En betydande del av turisterna i Göteborg övernattade på hotell och eftersom vistelselängden på hotell i snitt är två nätter tillbringade troligtvis Göteborgsturisterna en del av sin tid i Bohuslän. Utländska turister stannar längre i länet än vad svenskar gör. Utländska turister är vanligtvis inte dagsbesökare - med undantag för en del norska turister. De turister som väljer dyrare boendealternativ stannar kortare tid medan de som väljer billigare alternativ som camping stannar längre. Längst stannar de som har fritidshus i området. I Bohuslän finns det många fritidshus som nyttjas i hög utsträckning. Dessa hus är dessutom välbesökta av släktingar och vänner till dem som äger dem. I Bohuslän är det inte ovanligt att man på vårkanten flyttar ut till sitt fritidshus och pendlar fram och tillbaka till jobbet inne i stan. På hösten flyttar man tillbaka till stan och har då vistats 2-4 månader i sitt fritidshus. Detta mönster finns bara i Bohuslän. Fritidshusen nyttjas inte på samma sätt i övriga länet. I tabell 6 redovisas därför även vistelselängden exkl. övernattningar i fritidshus. Bohuslän 2002 Göteborg 2002 Dalsland 2003 Göta kanal 2003 Sjuhärad 2004 Skaraborg 2004 Antal fritidshus Tabell 7 Antal fritidshus per område 6 Tabell 7 visar antal fritidshus i respektive område. Siffrorna är inte exakta eftersom det är svårt att veta huruvida huset verkligen nyttjas som ett fritidshus. Tidigare undersökningar har pekat på att en del av husen övergått till att vara permanentbostäder. Andelen fritidshus i Göteborg som egentligen nyttjas som året-runt bostäder borde vara högre eftersom bostadsbristen är större i Göteborgsområdet än i övriga länet. Tabellen på nästa sida visar antal fritidshus per kommun. 6 Källa: Lantmäteriet

15 Bohuslän Dalsland Göta kanal Sjuhärad Skaraborg Härryda Bengtsfors 716 Karlsborg 722 Bollebygd 355 Essunga 73 Kungälv Dals-Ed 372 Mariestad 644 Borås Falköping 385 Lysekil Färgelanda 336 Töreboda 367 Herrljunga 171 Grästorp 97 Munkedal 771 Mellerud 841 Mark Gullspång 452 Mölndal 423 Åmål 542 Svenljunga 585 Götene 444 Orust Tranemo 308 Hjo 235 Partille 101 Ulricehamn 841 Lidköping Sotenäs Vårgårda 298 Skara 283 Stenungsund Skövde 564 Strömstad Tibro 531 Tanum Tidaholm 281 Tjörn Vara 188 Uddevalla Öckerö 424 Totalt Tabell 8 Antal fritidshus per kommun Resmålet I kapitlet beskrivs varför turisterna reser till de olika områdena och vilka aktiviteter de ägnar sig åt. Varje område beskrivs som resmål utifrån vad som lockar dit turisterna Syfte med resa För de allra flesta var det övergripande syftet med resan att göra en semesterresa. Inköpsresa och besök hos släkt och vänner var även vanligt. Att man gör en semesterresa utesluter inte att man besöker släkt och vänner eller shoppar men för att ta reda på den primära besöksorsaken tillfrågades turisterna specifikt om varför de besökte ett visst område. Bohuslän 2002 Göteborg 2002 Dalsland 2003 Göta kanal 2003 Sjuhärad 2004 Skaraborg 2004 Semesterresa 71% 63% 69% 71% 57% 64% Besöka släkt och vänner 9% 16% 10% 6% 10% 13% Inköpsresa 9% 9% 5% 1% 25% 10% Övrigt 11% 14% 16% 22% 8% 13% Tabell 9 Syfte med resa Göta kanal och Bohuslän är de två områden dit flest turister rest primärt för att semestra. Göteborg och Skaraborg har en förhållandevis hög andel turister som besöker släkt och vänner. Av sommarturisterna i Sjuhärad har så många som 25 procent åkt till området för att göra inköp. Att posten övrigt utgör en dryg femtedel i Göta kanal beror på att en stor del av besökarna i Göta kanalområdet är på genomresa på väg till resmål utanför undersökningsområdet. Andelen utländska turister som rest till respektive område med primärt syfte att göra en semesterresa är högre än bland svenskar, ca 80 procent. De utom-europeiska turisterna är sällan lockade av shopping. Däremot är det ett besökssyfte för de norska turisterna i framförallt Bohuslän, Dalsland och Sjuhärad. Till Göteborg, Skaraborg och Göta kanalområdet reser inte de utländska turisterna för att shoppa under sommarperioden. 12

16 3.5.2 Områdets karaktär och styrka Västra Götalands län är ett mångsidigt turistmål som erbjuder ett varierat utbud. Man kan ägna sig åt många olika aktiviteter och några av de populäraste och mest kända turistattraktionerna och miljöerna i Sverige återfinns i länet. Nedan beskrivs respektive området separat. Vad gör turisterna i området? Vilka är de populäraste turistattraktionerna? Bohuslän närhet till havet I Bohuslän ägnar sig turisterna åt sol och bad, shopping/inköp, samt segling/åka båt. I övrigt ägnar man sig inte åt så många aktiviteter. Många turister är bosatta i närområdet och har god kännedom om utbudet i området. De utländska turisterna i området ägnar sig åt något fler aktiviteter men i stort sett är det havet och dess möjlighet till bad och båtliv som är det primära för turisterna. En tredjedel av turisterna i Bohuslän besökte de tre största kuststäderna i f.d. Göteborgs- och Bohuslän; Göteborg, Lysekil och Strömstad under sin vistelse i området. Många passar alltså på att kombinera sin resa på Västkusten med ett besök i Göteborg. Göteborg kultur, shopping och närhet till havet Till Göteborg reser turisterna för att kunna ägna sig åt storstadsaktiviteter som att shoppa och besöka museum. Närheten till kusten är dock betydelsefull då sol och bad är den näst populäraste aktiviteten efter shopping. Liseberg och Universeum är stora turistattraktioner i Göteborg. Av besöksmålen i Bohuslän lockar fyra av de mest välkända kuststäderna; Marstrand, Smögen, Lysekil och Fjällbacka. Dalsland aktiv mångsidig semester med fokus på naturupplevelse Turisterna i Dalsland är aktiva. Att sola och bada samt att shoppa var mest populärt men en hög andel av turisterna ägnade sig åt att besöka museum, besöka utställningar, vandra, fiska, paddla kanot/kajak, åka dressin m.m. Turisterna utnyttjade väl det utbud av aktiviteter som erbjuds i området. Dalslands kanal är en välbesökt attraktion liksom Baldersnäs Herrgård. Göta kanalområdet mångsidig aktiv bekväm semester I Göta kanalområdet ägnade sig besökarna i första hand åt restaurang/cafébesök, att titta på slussar samt att sola och bada. Turisterna är förhållandevis aktiva och besöker bl.a. museum, shoppar, cyklar och åker båt. Karlsborgs fästning och Forsviks bruk är två välbesökta turistattraktioner. Sjuhärad shopping, sol och bad Turisterna i Sjuhärad ägnar sig i första hand åt att shoppa. I princip är det shopping och sol och bad som är de stora aktiviteterna. Hela 65 procent av turisterna ägnar sig åt shopping under vistelsen. Gällstad shopping och Skroten är de två mest populära resmålen även med hänsyn tagit till museum och andra turistattraktioner i området. Skaraborg shopping och kultur Shopping i kombination med historiska minnesmärken och museibesök är det som gäller i Skaraborg. De fem mest besökta turistattraktionerna var Läckö slott, Kinnekulle, Rörstrands porslinsfabrik (shopping och kultur), Falbygdens ost och Skara sommarland (främst bland turister bosatta utanför länet). 13

17 3.5.3 Information och marknadsföring Eftersom en hög andel av turismen utgörs av resor inom det egna länet är kännedomen om vad respektive området har att erbjuda god bland länsinvånarna. Mer intressant är att titta på hur mycket de tillresta turisterna känner till om de olika områdena. Känner de till området och de attraktioner som finns? Vilken typ av attraktioner känner de till? Vilka attraktioner/orter är mest kända? Vi har definierat välkända turistattraktioner som besöksmål som fler än 50 procent känner till. Göta kanalområdet och Skaraborg är de två områden där flest välkända besöksmål återfinns. De som turistar i området har hög kännedom om vad som finns att göra. I övriga områden var det endast ett fåtal attraktioner som fler än 50 procent kände till. Göteborg och Bohuslän Bland turister i f.d. Göteborgs- och Bohuslän är Bohus fästning, Carlstens fästning och Hällristningarna välkända besöksmål. De kännetecknas av att de alla tre är gamla historiska minnesmärken som fungerat som turistattraktioner sedan en lång tid tillbaka. Dalsland Välkända besöksmål i Dalsland är Dalslands kanal och Baldersnäs. Göta kanal och Skaraborg I Göta kanalområdet och Skaraborg utgjordes de välkända turistattraktionerna av Karlsborgs fästning, Läckö slott, Kinnekulle, Skara Sommarland, Hornborgasjön, Rörstrands porslinsfabrik, Falbygdens ost och Forsviks bruk. Sjuhärad Inga av de utvalda besöksmålen i Sjuhärad uppnådde en kännedom över 50 procent bland de tillresta besökarna. Eftersom Västra Götalands län är ett mångsidigt turistmål består även besökarna av olika typer av resenärer. Något som är gemensamt för turisterna är att de huvudsakligen har planerat sin resa på egen hand. Endast ett fåtal har anlitat en researrangör. De flesta har en hög kännedom om området sedan tidigare medan en del tipsas av vänner och bekanta. Internet är den tredje vanligaste källan för inhämtning av information efter egen kännedom och släkt och vänner. Troligtvis har internets betydelse ökat sedan 2002 då den första undersökningen genomfördes. I Göta kanalområdet har internet störst betydelse medan den i Bohuslän har minst. I samtliga områden har internet en högre betydelse bland utländska turister. Ca 30 procent av de utländska turisterna har sökt information om det tilltänkta besöksmålet på internet. 14

18 4 BESÖKSVOLYMER I kapitlet redovisas de olika gästkategorierna per område samt hur de förhåller sig gentemot varandra. Vilka områden har flest dagsbesök? Vilka områden har flest kommersiella gästnätter? Övernattningar på camping kontra hotell/stugby/vandrarhem? 4.1 Övernattningsform De icke kommersiella övernattningarna utgör vanligtvis en betydande del av övernattningarna. Övernattningar hos släkt och vänner är den största gästkategorin i Sverige totalt sett. Nedanstående diagram visar fördelningen mellan kommersiella och icke kommersiella övernattningar under sommarperioden. Kommersiella Icke kommersiella 100% 80% 60% 67% 47% 34% 70% 59% 40% 20% 33% 53% 66% 30% 41% 0% BOHUSLÄN DALSLAND GÖTA KANALOMRÅDET SJUHÄRAD SKARABORG Figur 7 Kommersiella kontra icke kommersiella övernattningar Bohuslän och Sjuhärad har högst andel icke kommersiella gästnätter. Göta kanalområdet har högst andel kommersiella gästnätter. HSV Camping 100% 80% 60% 80% 82% 77% 73% 69% 40% 20% 0% 20% 18% 23% 27% 31% BOHUSLÄN DALSLAND GÖTA KANALOMRÅDET SJUHÄRAD SKARABORG Figur 8 Övernattningar på hotell, stugby, vandrarhem kontra campingen. Ovanstående diagram visar förhållandet mellan hotell, stugby, vandrarhem och camping. Som tidigare nämnts är campingen i Västra Götalands län större än riket i övrigt. Campingens betydelse åskådliggörs tydligt i diagrammet. För exempelvis Bohuslän och Dalsland genereras 15

19 fyra gånger så många gästnätter på camping som på hotell, stugby och vandrarhem under sommarperioden. 4.2 Övernattningar och dagsbesök Nedanstående diagram visar förhållandet mellan övernattningar och dagsbesök i respektive område. Bohuslän har högst andel övernattningar medan Sjuhärad har högst andel dagsbesök av de fem områden som jämförts. Övernattningar Dagsbesök 100% 80% 17% 22% 16% 34% 23% 60% 40% 83% 78% 84% 66% 77% 20% 0% BOHUSLÄN DALSLAND GÖTA KANALOMRÅDET SJUHÄRAD SKARABORG Figur 9 Övernattningar kontra dagsbesök Att Bohuslän har så pass hög andel övernattningar trots att det är det område som har störst andel turister från Västra Götalands län beror naturligtvis på de många övernattningarna i fritidshus. Sjuhärad som är det stora shoppingområdet har av förklarliga skäl störst andel dagsbesökare. Dalsland och Skaraborg har också förhållandevis hög andel övernattande besökare. I Dalsland är ungefär hälften av besökarna från utlandet och har Dalsland som primärt besöksmål. Utländska turister (förutom norrmän) har inte möjlighet att göra dagsbesök. Dessutom är det ganska långt till Dalsland från den folktäta Göteborgsregionen. En stor andel av de som besöker Dalsland måste därmed övernatta p.g.a. avståndet. Detsamma gäller för Skaraborg. 16

20 Övernattningar/capita Dagsbesök/capita ,11 4,85 12,31 3,42 6,51 7,24 3,69 1,27 BOHUSLÄN DALSLAND GÖTA KANALOMRÅDET SJUHÄRAD 8,43 2,53 SKARABORG Figur 10 Övernattningar och dagsbesök per capita under sommaren Diagram 10 visar relationen mellan dagsbesök/övernattningar och invånarantal. Det är ett annat sätt att mäta turismens betydelse i ett område Bohuslän har flest övernattningar och flest dagsbesök per capita. Turismen är således inte bara störst i Bohuslän utan den är även mest betydelsefull i relation till antalet invånare 7. Turismen i Dalsland är dock förhållandevis stor satt i relation till antal invånare i området. 7 Avser Västra Götalands län exkl. Göteborg. 17

21 5 TURISMENS EFFEKTER I kapitlet jämförs utläggstal, konsumtionsmönster, effekter i form av turistekonomisk omsättning och sysselsättningseffekter för respektive område. Jämförbara nyckeltal presenteras. 5.1 Utläggstal Samtliga utläggstal i tabellen har inflationsjusterats för att möjliggöra jämförbarhet. Gästkategori Bohuslän Göteborg 8 Dalsland Göta kanal Sjuhärad Skaraborg Hotell, affär kr kr kr kr kr Hotell, privat 962 kr 799 kr 613 kr 951 kr 785 kr 877 kr Stugby 553 kr kr 298 kr 467 kr 472 kr Vandrarhem 697 kr kr 344 kr 441 kr 407 kr Camping 395 kr 433 kr 201 kr 268 kr 304 kr 291 kr Fri camping 310 kr kr 215 kr 231 kr 207 kr Eget fritidshus 250 kr kr 168 kr 157 kr 153 kr Hyrt fritidshus 514 kr kr 394 kr 362 kr 371 kr Släkt och vänner 281 kr 344 kr 165 kr 224 kr 363 kr 214 kr Fritidsbåt 172 kr kr 330 kr kr Passagerarbåt - övernattning kr - - Passagerarbåt - dagstur kr - - Dagsbesök 318 kr 406 kr 286 kr 170 kr 346 kr 303 kr Tabell 10 Utläggstal per område Generellt är utläggstalen högre i Bohuslän och lägre i Dalsland. De båda områdena lockar två olika målgrupper med skilda konsumtionsmönster. Dessutom är prisbilden lägre i Dalsland än i Bohuslän. Övriga områden ligger någonstans i mitten Hotell, stugby och vandrarhem Utläggstal för affärsresenärer ligger strax över kr per dygn förutom i Dalsland där utlägget är något lägre. Privatresenärerna spenderar mellan 613kr/dygn och 962 kr/dygn. Att Göteborg har nästa lägst dygnsutlägg kan verka märkligt men det beror på att hotellpriserna är mycket förmånliga under sommaren. Barn bor ofta gratis i föräldrarnas rum. Det finns därmed möjlighet att spendera mer pengar på aktiviteter, restaurang och shopping när logikostnaden per familj blir så pass låg. Vandrarhem anses vara en enklare boendeform. Ofta delar man rum och har gemensam dusch och toalett med andra gäster. Standarden på vandrarhem varierar dock både inom och mellan olika områden. I Bohuslän spenderar turisterna på vandrarhem mer än turisterna på hotell i Dalsland. Förklaringen till detta är troligtvis att den höga efterfrågan på boende under sommaren i Bohuslän leder till att turisterna blir tvungna att välja alternativa boenden. En del som vill bo på hotell får istället bo på vandrarhem. Hyrt fritidshus och stugby attraherar ungefär samma målgrupp och denna grupp har därmed ett liknande beteendemönster. Att hyra en stuga i stugby är vanligtvis något billigare än att hyra ett fritidshus. Förutom i Bohuslän har de som hyr fritidshus högre utläggstal än de som 8 Utläggstal har utelämnats dels p.g.a. för få genomförda intervjuer inom respektive gästkategori och dels p.g.a. att gästkategorin inte ingick i urvalet i Göteborg. 18

22 bor i stugby. Att utläggstalen i Bohuslän för turister i stugby och i hyrt fritidshus är ungefär lika höga styrker teorin om att den höga efterfrågan på boende i Bohuslän medför alternativa val av boendeform Camping och fri camping De turister som bor på camping i Göteborg och i Bohuslän spenderar mest per dygn. Det finns flera campingplatser med hög standard i dessa båda områden. De som campar fritt har i princip samma utläggstal som de som övernattar på camping förutom att de inte har utlägg för logi Eget fritidshus och hyrt fritidshus Utläggstalen för eget och hyrt fritidshus är högre i Bohuslän än i övriga områden. De som bor i eget fritidshus har ungefär lika höga utläggstal i Dalsland, Göta kanalområdet, Sjuhärad och Skaraborg. Detsamma för de som hyr ett fritidshus i respektive område. Detta beror troligtvis på att fritidshusägare har ett liknande beteende. Har man ett fritidshus så turistar man inte i samma utsträckning eftersom man har en tidigare kännedom om området. De som hyr fritidshus kanske göra detta som ett alternativ till att äga ett eget hus och har då samma beteendemönster. Det är troligtvis vanligt att man hyr hus i samma område varje år, t.o.m. samma hus. De som hyr i stugby har troligtvis liknande motiv och därmed liknande beteendemönster Släkt och vänner Utläggstalen för släkt- och vänbesök varierar mellan de olika områdena. Högst är de i Göteborg och Sjuhärad. Förklaringen är att shoppingen är större i de båda områdena och turisterna därmed passar på att shoppa när de besöker släkt och vänner Båt Variationerna i utläggstal för båtturister beror dels på möjligheten att övernatta i naturhamn (gratis) och gästhamn (kostnad). I Göta kanalområdet finns få möjligheter att övernatta i naturhamn varför utläggstalen blir högre. Dels p.g.a. att logikostnaden blir högre men även eftersom det i anslutning till gästhamnen finns möjlighet att spendera pengar på café, restaurang och andra aktiviteter. En övernattning i naturhamn medför inga övriga kostnader förutom förbrukning av livsmedel som införskaffats tidigare. 19

23 5.2 Turistkronan Turistkronan indelad i sju konsumtionskategorier presenteras nedan. Turistkronan har tagits fram genom att vikta varje gästkategoris turistkrona efter gästnattsvolymen. Ingen turistkrona har tagits fram för Göteborg eftersom undersökningen avgränsades till turistprofil och utläggstal. Logi Restaurang Livsmedel Shopping Transport Aktiviteter Övrigt 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 1% 6% 6% 3% 5% 7% 1% 5% 6% 7% 6% 6% 8% 8% 9% 22% 15% 9% 22% 16% 50% 29% 37% 16% 27% 11% 22% 17% 26% 28% 16% 13% 17% 9% 14% Bohuslän Dalsland Göta kanal Sjuhärad Skaraborg Figur 11 Turistkronan per område Vanligtvis brukar man dela in turistbranschen i fyra delar; resa, bo, äta och göra. Göra är oftast anledningen till att man reser till en plats. Det är sällan resan (bilresan, tågresan eller flygresan) som är syftet med resan. Det är inte heller lika vanligt att man reser till en plats primärt för att bo eller äta. Ishotellet är ett av få ställen dit turister reser för att bo och det förekommer även resor till Provence eller andra matregioner där huvudsyftet är den kulinariska upplevelsen. Det vanligaste är dock att en nöjespark, ett museum eller en naturupplevelse är orsaken till att turisten väljer att resa till en plats. Det är dock inte det som är orsak till resan som kostar mest pengar. Kostnaden för att uppleva nöjesparken, muséet eller naturen utgör oftast en mindre del av resebudgeten. Vissa aktiviteter är t.o.m. gratis. Exempelvis kostar det inget att gå längs Bohusleden men resan dit kostar, mat kostar och logi kostar om turisten väljer en kommersiell boendeform. Kostnaden för aktiviteter ligger under tio procent i samtliga områden. I Dalsland är andelen så pass låg som en procent av det totala utläggstalet. Liksom för aktiviteter är andelen som spenderas på transport ungefär på samma nivå i hela länet. Logiutläggen varierar och utgör mellan 9 och 28 procent. De är högst i Göta kanal och lägst i Sjuhärad. Turisterna i Dalsland spenderar störst del av sin budget på livsmedel medan turisterna i Sjuhärad spenderar hela 50 procent av sin budget på shopping. 20

24 Turistkronan förklaras av storleken på de olika kategorierna. Många hotellgäster innebär en hög andel på logi och restaurang. Många icke kommersiella övernattningar innebär höga utläggstal på livsmedel o.s.v. 21

25 5.3 Turistekonomiska effekter Turismens ekonomiska effekter mäts genom turistekonomisk omsättning och sysselsättningseffekter. Turismens omsättning utgörs av turisternas konsumtion i respektive område Turistekonomisk omsättning Miljontal BOHUSLÄN DALSLAND GÖTA KANALOMRÅDET SJUHÄRAD SKARABORG Figur 12 Omsättning per område Diagrammet visar hur mycket turismen omsätter i respektive område under sommarperioden. Att Bohuslän är störst följer av de stora besöksvolymerna i området i kombination med de höga utläggstalen. Totalt omsätter turismen närmare 5 miljarder under sommarmånaderna. Nedanstående tabell redogör för vilka tre gästkategorier i respektive område som har störst ekonomisk betydelse för turismen, d.v.s. vilka tre gästkategorier som omsätter mest pengar. Bohuslän Dalsland Göta kanal Sjuhärad Skaraborg Nr 1 Dagsbesök Dagsbesök - Dagsbesök Dagsbesök Nr 2 SoV Camping - SoV SoV Nr 3 Hotell Eget fritidshus - Hyrt fritidshus Hotell Tabell 11 De tre mest ekonomiskt betydelsefulla segmenten per område Samtliga områden förutom Dalsland har icke kommersiella gästkategorier både på första och andra plats. Det är således dagsbesök och övernattningar hos släkt och vänner som har störst ekonomisk betydelse i dessa områden. 9 Data togs ej fram separat för den del av Göta kanalområdet som ligger i Västra Götalands län. 22

26 Turistomsättning per capita kr kr kr kr kr kr 0 kr kr kr kr BOHUSLÄN DALSLAND GÖTA KANALOMRÅDET kr kr SJUHÄRAD SKARABORG Figur 13 Turistomsättning per capita Digrammet visar turistomsättningen per capita. Bohuslän omsätter mest per invånare och Göta kanalområdet minst. Bohuslän omsätter mellan 2,5 och 4 ggr så mycket per invånare som turismen i övriga områden. Turismen i Dalsland har - trots att den totalt sett är i samma storleksordning som i Göta kanalområdet - en större betydelse för området då den omsätter kr mer per invånare jämfört med Göta kanal. 5.4 Sysselsättningseffekter Turismen genererar arbetstillfällen. Antalet arbetstillfällen per område presenteras i följande diagram BOHUSLÄN DALSLAND GÖTA KANALOMRÅDET SJUHÄRAD SKARABORG Figur 14 Antal årsverken per område genererade av sommarturismen Arbetstillfällena har omvandlats till årsverken för att underlätta jämförbarhet. Eftersom turistbranschen i många områden är säsongsbetonad skapas många tillfälliga arbetstillfällen under sommarperioden. Det är således fler än personer som arbetar inom turistbranschen i Bohuslän under perioden juni- augusti. 23

27 Antal årsverken Antal årsverken per 1000 invånare Bohuslän ,73 Dalsland 97 2,18 Göta kanal 72 1,79 Sjuhärad 415 2,02 Skaraborg 541 2,52 Tabell 12 Sysselsättningseffekter totalt och per invånare Följande tabell visar hur många årsverken som genereras inom turistbranschen per invånare under sommarperioden. Detta är ett sätta att visa hur stor betydelse turismen har för sysselsättningen i ett område. Eftersom arbetskraftsbehovet ofta är stort under högsäsongen sysselsätts inte bara kommuninvånare utan även tillrest arbetskraft. Turistkommunerna skapar därmed sysselsättning inte bara för sina egna kommuninvånare. 24

28 6 SOMMARTURISMEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN I kapitlet redogörs kortfattat för resultaten av sommarundersökningarna i Västra Götalands län redovisat per område. 6.1 Västra Götalands län Västra Götalands län präglas av mångfald med både storstadsturism, båtliv, hav, sjöar, shopping, museum, medeltidskultur, naturturism och mycket mer. Länet lockar under sommaren en varierande målgrupp. Länets invånare turistar i hög utsträckning i området liksom svenskar från övriga Sverige samt utländska turister. Västra Götalands län är en betydelsefull turistregion i Sverige Bohuslän närhet till havet Många kommersiella anläggningar. Många campingplatser. Många fritidshus. Hög andel norska besökare. Hög andel besökare från det egna länet. Längst vistelselängd (förklaras av den höga andelen fritidshus). Lockar en bred målgrupp (åldersfördelning, gästkategorier etc.) Destinationen är upplevelsen snarare än aktiviteter och attraktioner i området. Höga utläggstal. Turismen är ekonomiskt och sysselsättningsmässigt mest betydelsefull i regionen (exkl. Göteborg) Göteborg kultur, shopping och närhet till havet Den primära målgruppen under sommaren är barnfamiljer. Lägst medelålder bland turisterna i länet. Hög attraktionskraft på besökare utanför länet. Aktiva besökare. Lockar inte bara bilburna turister som övriga länet utan även turister som väljer tåg som transportmedel Dalsland aktiv mångsidig semester med fokus på naturupplevelse Stark genomslagskraft på den utländska marknaden (48%). Aktiva turister. Låga utläggstal. Turisterna i Dalsland spenderar mest på livsmedel (37%). Turisterna i Dalsland spenderar minst på aktiviteter (1%). Turismen i Dalsland är satt i relation till invånarantal näst mest betydelsefull i regionen efter Bohuslän. 25

29 6.1.4 Göta kanal mångsidig aktiv bekväm semester Låg andel barnfamiljer. Hög medelålder. Hög andel turister på genomresa. Högst andel kommersiella övernattningar. Turisterna i Göta kanal spenderar förhållandevis mer på logi och restaurang än turisterna i övriga områden. Turisterna har hög kännedom om området Sjuhärad - shopping och kultur Högst andel dagsbesökare. Låg andel utländska turister. Turisterna i Sjuhärad spenderar mest på shopping (50%) Skaraborg shopping, sol och bad Kort vistelseängd Låg andel utländska turister. Turisterna har hög kännedom om området. 26