Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi
Regional bedömning av behovet av nya bostäder Genomfördes juni-dec 2012 av SLL Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Regeringsuppdraget rapporterades till bostadsministern 19 dec 2012.
RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Antogs/Godkändes 2010 av Stockholms läns landstings och Länsstyrelsen i Stockholms län
VISION Europas mest attraktiva storstadsregion MÅL En öppen och tillgänglig region En ledande tillväxtregion En region med god livsmiljö En resurseffektiv region STRATEGIER Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn Säkra värden för framtida behov Utveckla idéer och förnyelseförmåga Vidareutveckla en flerkärnig och tät region Stärk samman hållningen Frigör Livschanser
Planeringsmål för bostadsförsörjningen Bostadsbyggandet sker i en takt så att utbudet långsiktigt motsvarar efterfrågan Bostäderna har hög kvalitet och är väl underhållna
Nya befolkningsframskrivningar 3,2 miljoner i Sthlmsreg år 2050 (Hög) (380 000 fler än RUFS 2010 Hög)
Befolkningsförändringens komponenter i Stockholms län 1968-2010 samt prognos 2011-2050 (alternativ Låg) 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Födelseöverskott Total folkökning 5 000 0-5 000-10 000 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050
Befolkningsförändringens komponenter i Stockholms län 1968-2010 samt prognos 2011-2050 (alternativ Hög) 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Födelseöverskott Total folkökning 5 000 0-5 000-10 000 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050
Regeringsuppdrag Tillväxt, miljö och regionplanering
Begreppen efterfrågan och behov Bostadsefterfrågan Demografisk efterfrågan Marknadsefterfrågan Bostadsbehov Bostadsförsörjning (lagen) Normer, trångboddhet
Modell för beräkning av bostadsefterfrågan 2010, 2020 och 2030 1. Hushåll (storlek) Sannolikheten, baserat på statistiska uppgifter, att en individ med vissa egenskaper tillhör en viss hushållsstorlek. Modellen skattas på ULF-data 2. Bostäder (storlek och hustyp) Sannolikheten för att ett hushåll i en viss hushållstyp väljer en viss bostadstyp 3. Område (regiondel) Bostadsefterfrågan fördelas på områden Tillväxt, miljö och regionplanering
Beräkning av demografiskt bostadsbehov Hushållsmodell Bostadsmodell
Fördelning av hushåll i Stockholms län Fördelat på olika storleksklasser enligt ULF-data och enligt skattning på befolkningsdata i raps 50% 45% 40% 43% 39% 40% 35% 30% 32% 30% 29% 25% 20% 15% 10% 13% 14% 11% 11% 11% 9% 8% 5% 5% 5% 0% 1 2 3 4 5+ ULF medel 1990-2003 ULF 2004 Skattad 2004
Resultat från hushållsmodellen Beräknat antal hushåll per storleksklass år 2010, 2020 och 2030
Resultat från bostadsmodellen Samtliga hushålls beräknade bostadsefterfrågan
Har vi ett ackumulerat bostadsbehov? Antagande att bostadsmarknaden var i balans 1990 Utgått från befolkningstillväxten som har skett till 2010 och jämföra med den beräknade bostadsefterfrågan (hushållsmodell+bostadsmodell) som uppstått subtraherat den mängd bostäder som har byggt: -> ca 36 800 Justering för Stockholmsförhållanden med många små hushåll: -> ca 50 000 Handelskammaren utgick från 600 nya bostäder per 1000 nya invånare som behov oavsett befolkningssammansättningen: -> ca 100 000 Vi valde att lägga på ett behov av ca 50 000 nya bostäder fram till 2030
Bostadstillskottet fördelat på länets kommuner Har som utgångspunkt fördelats på samma sätt som i RUFS 2010 Kommundialoger har genomförts där alla kommuner har fått framföra synpunkter och fått godkänna och eventuellt justera siffrorna något Remissrunda med politiska beredningar av ärendet i samtliga 26 kommuner
Behovet av nya bostäder Låg: 179 000 Hög: 319 000 (Årligt ca 9000-16000) 1. Modellberäkningar demografiskt bostadsbehov 2. Modellberäkningar uppdämt, demografiskt, behov 3. Avstämning med kommuner, Länsstyrelsen och KSL 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 Uppdämt behov ny bedömning RUFS 2010 0 Låg Hög
Behov av bostadstillskott 2010-2030 Bedömning av bostadsbehovet Regional bedömning: 179 000 319 000 nya bostäder behövs till 2030 i hela länet ->Fördelat per kommun Totalt tillskott till 2030 Årligt tillskott till 2030 låg hög låg hög Länet 179 000 319 000 8 950 15 950 Botkyrka 5 000 13 000 250 650 Danderyd 1 000 2 000 50 100 Ekerö 2 000 4 000 100 200 Haninge 6 000 12 000 300 600 Huddinge 8 000 14 000 400 700 Järfälla 9 000 15 000 450 750 Lidingö 3 000 6 000 150 300 Nacka 12 000 17 000 600 850 Norrtälje 4 000 10 000 200 500 Nykvarn 1 000 2 000 50 100 Nynäshamn 2 000 4 000 100 200 Sal em 1 000 2 000 50 100 Sigtuna 5 000 8 000 250 400 Sollentuna 6 000 10 000 300 500 Solna 12 000 16 000 600 800 Stockholm 58 000 100 000 2 900 5 000 Sundbyberg 8 000 12 000 400 600 Södertälje 6 000 12 000 300 600 Tyresö 3 000 6 000 150 300 Täby 7 000 13 000 350 650 Upplands Väsby 4 000 7 000 200 350 Upplands-Bro 3 000 6 000 150 300 Vallentuna 4 000 8 000 200 400 Vaxholm 1 000 2 000 50 100 Värmdö 5 000 11 000 250 550 Österåker 3 000 7 000 150 350
Positivt mottaget i kommunerna RUFS 2010: Det är angeläget att kommunerna kan planera för ett bostadsbyggande som når upp till det högre tillväxtalternativet
Hela bostadsbeståndet till 2030 Hög Låg
Utfall tillskott 1975-2011 Nytt intervall Låg-Hög 2012-2020 18000 16000 Hög 14000 12000 10000 Låg 8000 6000 4000 2000 0 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
Kommunerna och bostadsbyggandet Kommunerna ger möjlighet till bostadsbyggande och kan genom kommunala bostadsbolag ge i uppdrag att producera bostäder. Trots höga ambitioner över lag blir utfallet lägre; kommunerna har ensamma inte rådighet över hela processen. Kollektivtrafik och annan transportinfrastruktur Lagar, riktvärden, intressekonflikter Marknadsförutsättningar Rörlighet på bostadsmarknaden
Möjligheterna att tillgodose ett bostadsbehov påverkas av Beståndets sammansättning Rörlighet/ omflyttning Ekonomi För att öka beståndet: Ombyggnad Permanentning Nybyggnad m.m.
Budskap från kommunerna i Sth-regionen Bostadsbehov och transportbehov måste mötas samtidigt! RUFS 2010 och Stockholms ök gäller! Planerar för hög, men utfall oftast enligt låg marknaden styr även om det finns planlagd mark
Modellberäkningarna ger inte hela sanningen?
Sammanfattning Behovet av bostäder är 179 000 319 000 till 2030 (ca 9000-16000 bostäder per år) Bostadsbyggandet ligger lågt jfr behovet Fordras högre takt i närtid Bostadsbehov speglar inte alltid marknadsläget Hur används beståndet? Viktig att understryka sambandet kollektivtrafik bostadsbyggande Viktigt att förbättra statistiska uppgifter om boende
Regeringens initiativ En mängd utredningar, klara och pågående om: Bostadsförsörjning Planering och plangenomförande Byggande Vi har under alltför många år byggt alldeles för få bostäder i Sverige. Mitt jobb är att identifiera hinder och skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. Student- och ungdomsbostäder För att öka byggandet i Sverige måste vi göra det enklare att bygga. Måste man anpassa varje hus i Sverige utifrån varje kommuns speciella önskemål kostar det ofta därefter
Tillväxt, miljö och regionplanering Tack! Ulrika Palm Regionplanerare ulrika.e.palm@sll.se www.tmr.sll.se