Ladda ner, streama, fildela Ladda ner, streama, fildela Marina Ghersetti D en 3 januari 008 väcktes åtal mot fyra svenskar, ansvariga för internetsajten The Pirate Bay. Sajten ansågs vara världens största sökmotor för fildening av musik och filmer. De fyra männen åtalades för förberedelse och medhjälp till brott mot upphovsrättslagen. Rättegången började i februari i år och samtliga fyra fälldes i Stockholms tingsrätt för medhjälp till upphovsrättsbrott. Tingsrätten fann att det med användning av The Pirate Bays tjänster förekommit fildelning av musik, filmer och datorspel (E4 09047). Männen dömdes till ett års fängelse vardera och 30 miljoner i skadestånd. Domen överklagades. Åtalet, rättegången och domen väckte stor uppmärksamhet i Sverige och utomlands och hela processen följdes noga av svenska medier, både på nyhetsplats och i diverse debattfora. Inte minst var diskussionerna livliga i bloggosfären där såväl journalister, jurister, mer eller mindre kvalificerade experter och förståsigpåare kommenterade affären ur såväl juridiskt, tekniskt, ekonomiskt som moraliskt perspektiv. Av inläggen som gjordes där och i tidningar, radio och tv framkom det ganska snart att kunskaperna om vad fildelning egentligen är stöld, lån eller kopiering varierade mycket. Och vem som gjorde vad, och hur. Dock verkade de flesta veta att det handlar om att ta del av musik, filmer, böcker eller dataspel genom internet och den egna datorn. Allt finns där ute, på nätet. Filmer, tv-serier, privata videoklipp, musik, ljudböcker, datorspel och tidningar. Somligt måste man betala för, annat är gratis. Avsändarna är många, en stor del läggs ut av myndigheter och företag men mycket kommer från privatpersoner. Det är åtkomligt via olika program och tillämpningar, man kopierar, streamar, buffrar och fildelar. De flesta har inte koll på eller bryr sig om den tekniska termen för hur de kommar åt det de vill läsa, se eller lyssna på. De laddar ner, kort och gott. I samband med mediebevakningen av Pirate Bay-rättegången fanns uppgifter om att någonstans mellan 800 000 och 3 miljoner svenskar regelbundet laddar ner musik och film (Johansson och Sandberg 009). Osäkerheten om hur många som tar del av olika typer av medieinnehåll via internet är med andra ord stor. De senaste nationella SOM-undersökningarna har sedan mitten av 990-talet mätt tidningsläsning och informationssökning på nätet. Efterhand har undersökningarna byggts på med frågor som handlat om kontakter med myndigheter, bloggande och chattande, köp och försäljning av varor och tjänster på nätet. I undersökningen 008 ställdes för första gången frågor om olika typer av nedladdning. Hur många laddar regelbundet ner innehåll från nätet och hur många avstår helt och 39
Marina Ghersetti hållet? Vilka är de, och vad laddar de ner? Finns olika användarprofiler för olika typer av innehåll? Hälften avstår Nästan var annan svensk mellan 5 och 85 år, eller 49 procent, uppger att han eller hon inte har laddat ner innehåll från internet under de senaste månaderna. Kvinnor uppger detta i högra grad än män (54 respektive 43 procent) och äldre i betydligt högre grad än yngre. Bland dem som är 5 till 9 år gamla är det endast var fjärde (5 procent) som inte laddar ner från nätet, och bland studerande som huvudsakligen faller inom samma åldersgrupp var femte ( procent). Motsvarande uppger hela 69 procent av personer mellan 65 och 85 år att de inte laddar ner och andelen bland dem som säger sig vara pensionärer är 65 procent. I sistnämnda gruppen ingår även sjukpensionärerna. Vidare är det fler som inte laddar ner bland lågutbildade (60 procent) och högutbildade (50 procent) än bland de med medellåg, det vill säga gymnasium eller folkhögskola, och medelhög, det vill säga eftergymnasial eller påbörjad högskoleutbildning (47 respektive 4 procent). Nedladdning verkar dessutom främst vara ett storstadsfenomen. Något fler än hälften av de som bor på ren landsbygd och i mindre tätort (5-55 procent) uppger att de inte laddar ner, medan knappt häften uppger samma sak i städerna (46 procent). Det finns också vissa skillnader mellan vilken partipreferens man har. Flest som inte laddar ner finns bland Centerpartiets sympatisörer, 63 procent, medan lägsta andel finns bland dem som sympatiserar med Miljöpartiet, 43 procent. Figur Andel som uppger att de inte laddar ner medieinnehåll från nätet 008 (procent) 49 54 43 47 56 69 60 47 4 50 47 5 65 55 5 46 46 48 48 63 47 48 54 43 Alla Kvinna Man 5 5-9 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Låg Medellåg Medelhög Hög Förvärvsarbetande Arbetslös Pensionär Studerande Ren landsbygd Mindre tätort Stad/Större tätort Storstad Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Fokpartiet Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Som framgår av åldersmönstret finns det inte oväntat ett samband mellan nedladdning och tillgång till internet och bredband i det egna hushållet (jfr Annika Bergströms artikel i denna volym). Bland dem som saknar denna typ av medieteknik 39
Ladda ner, streama, fildela uppger 73 respektive 7 procent att de inte laddat ner från nätet, medan motsvarande andelar bland dem som har internet och bredband i bostaden är 47 och 44 procent. Ett visst förbehåll måste göras vid tolkningen av dessa siffror. Uttrycket att ladda ner används ofta synonymt med att ta del av innehåll på nätet, från att läsa en tidning online till att spara filer på egen dator. I strikt mening är det bara i det senare fallet som material har laddats ner, det vill säga att en kopia har sparats på egen hårddisk. Men det är inte sannolikt att alla som svarat på SOM-frågan om nedladdning av medieinnehåll till exempel gjort någon skillnad på att se tv online, som program på SVT Play eller Youtube, och nedladdning av program genom sökmotorn The Pirate Bay. Nedladdning kan vidare vara laglig eller olaglig. Medieinnehåll som är kostnadsfritt, som en hel del myndighetsinformation, utredningar och offentliga rapporter, är lagligt att ladda ner och kopiera till egen dator. Annat innehåll måste man betala för at ta del av. Genom så kallad fildelning eller bittorrent-teknik är det däremot enkelt att även ladda ner upphovsrättsskyddat material som vissa tv-program, långfilmer, ljudböcker och musik gratis. SOM-undersökningen mäter därför inte i vilken utsträckning laglig respektive olaglig nedladdning skett. Eller om människor har tagit del av medieinnehållet genom att ladda ner, streama eller läsa det direkt på nätet. Undersökningen mäter endast vilka typer av medieinnehåll som personerna själva anser sig ha laddat ner och hur ofta de gjort så. Musik och tv-program vanligast SOM-undersökningens fråga om nedladdning skiljer på sju olika typer av medieinnehåll: datorspel, tidningar, böcker, musik, långfilm, tv-program och radioprogram. Bland dessa är musik det innehåll som flest laddar ner, 3 procent gör detta minst någon gång under en -månadersperiod. Var tionde svensk (0 procent) gör det minst någon gång i veckan, var femte (0 procent) minst någon gång i månaden. Merparten av den musik som ligger på nätet är upphovsrättsskyddad, det vill säga att man måste betala för att få lyssna till den. I vilken utsträckning musik laddas ner olagligt, alltså utan att några avgifter betalas, går som redan sagts inte att utläsa av dessa siffror. Det finns en rad streamade musiktjänster som tillhandahåller musik mot betalning, som itunes och Spotify, men det finns också ett mycket stort och illegalt utbud av gratis musik. Mycket tyder på att den illegala nedladdningen har minskat efter att Ipred-lagen trädde i kraft den april 009. Den gör det möjligt för rättighetsinnehavare att spåra misstänkta olagliga fildelare, anmäla dem för brott mot upphovsrätten och kräva skadestånd. Till exempel uppgav InProdicom, som levererar musik till många svenska online- och mobilmusiktjänster, till TT att deras försäljning ökat med 00 procent sedan Ipred-lagen infördes (E4 090409). Och i en undersökning som Spotify gjort bland sina egna användare uppger 95 procent att de minskat eller helt upphört med illegal nedladdning av musik (Rapport 09053). 393
Marina Ghersetti Figur Nedladdning av olika medieinnehåll/medietyper 008 (procent) datorspel tidningar 3 8 5 Dagligen/flera gånger i veckan Någon gång i veckan Någon gång i månaden böcker 6 Mer sällan musik 4 6 0 långfilm 4 6 6 tv-prgrm 3 5 0 radioprgm 4 8 0 5 0 5 0 5 30 35 Näst vanligast är att ladda ner tv-program. Av de 0 procent som gjort det någon gång under de senaste månaderna har hälften utnyttjat möjligheten minst någon gång i månaden, medan resten har gjort det mer sällan. Mycket av det tv-innehåll som finns på internet är gratis. Många tv-bolag erbjuder ett stort programutbud på nätet. En undersökning från analysföretaget Mediavision redovisad i maj 009 visar att 3, miljoner personer (44 procent) mellan 7 och 65 år tittade på webb-tv under april månad (E4 0905). Det är en ökning på 5 procent jämfört med samma period året före. De flesta svenska tv-kanaler har under senare år gjort stora satsningar på nätet. SVT har lanserat en ny version av SVT Play och TV4 har utökat sitt utbud av gratisprogram. Kanal 5 och TV3 har uppdaterat sina webbplattformer och TV6 var, enligt nättidningen E4, först ute med en amerikansk dramaserie. Mediavisions mätning visar också att Youtube fortfarande är den sajt som flest svenska tittare går in på (59 procent), men att SVT Play är nästan lika populär (57 procent). Förutom den webb-tv som är kostnadsfri finns ett antal sajter som gör det möjligt att genom olaglig fildelning ladda ner hela tv-serier. Nästan lika vanligt som att ladda ner tv-program från nätet är det att ladda ner långfilm. Sammanlagt 8 procent av svenskarna gör det någon gång under året, en tredje del av dessa (6 procent) gör det minst någon gång i veckan. De flesta företag som erbjuder långfilmer på webben gör det mot en avgift, oftast med ett styckpris för varje film som laddas ner. Liksom för musik så finns av upphovsrättsliga skäl lite film som är kostnadsfri. Mycket tyder därför på att en stor del av filmtittandet över nätet handlar om olagligt nedladdade filmer. Genom bland annat effektiva sökmotorer är dessutom utbudet av filmer många gånger större än det betaltjänsterna erbjuder. Tidigare SOM-undersökningar har visat på en ökad nedladdning av film. Särskilt kraftig var den bland internetanvändare där nedladdningen steg från 0 procent 005 till 0 procent 006 (Antoni 007). Nedladdningen planade ut 007 och låg då på 7 procent men har ökat svagt igen till 9 procent under 008 394
Ladda ner, streama, fildela (Ghersetti 008). Här ska man komma ihåg att SOM-mätningarna genomfördes innan Ipred-lagen infördes. Det finns uppgifter om att även den olagliga nedladdningen av film har minskat sedan dess. Butiksdatasystemet Boxnet uppger att dvdförsäljningen ökat med 0 procent i april i år (pcforalla 090430). Om detta är en tillfällig ökning eller ett tecken på att Ipred-lagen även på sikt kommer att leda till minskad olaglig nedladdning av upphovsrättsskyddat material återstår att se. När det gäller nedladdning av radioprogram, datorspel, tidningar och böcker är andelen av svenskarna som uppger att de gör detta någorlunda regelbundet, det vill säga minst någon gång i månaden, mycket låga. Sju procent uppger att de laddar ner radioprogram och tidningar och endast 4 procent att de laddar ner datorspel och böcker så pass ofta. För tidningarnas del handlar det sannolikt om prenumererade e-tidningar, vilket många dagstidningar erbjuder och som inte ska förväxlas med deras kostnadsfria webb-upplagor. E-tidningar kan mot en viss ersättning laddas ner på den egna datorn eller på läsplatta och har samma utseende som papperstidningen. De kan också skrivas ut. Den största svenska sajten för radioprogram på nätet är Sveriges Radio, som utan kostnad erbjuder ett mycket stort antal program i mp3-format. SR tillhandahåller även en tjänst som gör det möjligt att kostnadsfritt prenumerera på och ladda ner specifika program till den egna datorn eller mp3-spelaren. De flesta public service radiobolagen i Europa erbjuder liknande tjänster. Datorspel och böcker brukar däremot vara upphovsrättsskyddade och det är förknippat med en viss kostnad att ladda ner dem. Det finns därför anledning att misstänka att en del olaglig nedladdning sker just av dessa typer av medieinnehåll. Enligt förlagen själva ökade den svenska illegala spridningen av ljudböcker genom fildelning snabbt under 008. Samma dag som Ipred-lagen trädde i kraft lämnade fem ljudboksförlag en gemensam ansökan till Solna tingsrätt om att få ut namnet bakom ett ip-nummer i syfte att avslöja vem som varit ansvarig för nedladdning av vad som påstods vara över 000 ljudböcker (svd.se 09040). Typiska nedladdare Finns det då något mönster för vad olika människor laddar ner? Kan man hitta typiska nedladdare i betydelsen att människor med vissa egenskaper och intressen i högre utsträckning än andra laddar ner ett visst innehåll från internet? För att få en bild av olika nedladdningsmönster har en faktoranalys prövats. Olika alternativa utfall har granskats. Det mest rimliga utfallet är en trefaktorslösning. Den visar på tre dimensioner i fråga om nedladdning: de som främst laddar ner tv-program, film och musik, de som främst laddar ner radioprogram och tidningar, och de som främst laddar ner datorspel och böcker. Inom den sistnämnda gruppen är sambandet något svagare än inom de två första. Nedladdningen av böcker ger det minst tydliga mönstret, sannolikt som en följd av att bok inte är något enhetligt utan att det rör sig om olika slag av böcker. 395
Marina Ghersetti Tabell Dimensioner i nedladdning av medieinnehåll från internet 008 (faktorladdningar) Laddat ner: Bild och ljud Text och tal Spel och text Långfilm 0,87 0,0 0,8 Musik 0,8 0,7 0,8 TV-program 0,68 0,48 0, Tidningar -0,05 0,8 0,36 Radioprogram 0,40 0,78-0,06 Datorspel 0,5 0,07 0,86 Böcker 0,35 0,34 0,5 Andel förklarad varians 3% 4% 9% Kommentar: Principalkomponentanalys med varimax rotering. Trefaktorslösning (en lösning enligt Kaiser s kriterium ger endast två dimensioner). Siffrorna anger styrkan i sambandet mellan nedladdning av olika typer av medieinnehåll. Som starkast är sambandet vid, som svagast vid 0. Sambandet kan vara antingen positivt eller negativt. Positivt samband anger vilka aktiviteter som laddar på samma faktor, det vill säga tillsammans bildar ett nedladdningsmönster. Negativt samband anger vilka aktiviteter som inte ingår i samma mönster. Vilken typ av användare finns bakom de tre dimensionerna? Ett första självklart konstaterande är att ingen dimension är helt igenom homogen. Det är snarare så att spridningen på både kön, ålder, utbildning och en rad olika intressen är ganska stor för samtliga tre dimensioner. Med det är också så att vissa gemensamma drag framträder relativt tydligt. Den första dimensionen som avser nedladdning av tv-program, långfilm och musik har som väntat ett starkt samband med intresse för de tre typerna av medieinnehåll. Det betyder att den som laddar ner film också med största sannolikhet laddar ner musik och tv-program. Analysen visar vidare att det finns ett statistiskt säkerställt samband (-0,47; Pearson s r) mellan denna faktor och ålder så till vida att nedladdningen avtar ju äldre en person blir. De personer som i högre utsträckning laddar ner tv-program, film och musik går också oftare på krogen, på rock- eller popkonsert, de idrottar gärna, spelar dator- och tv-spel, använder internet, hyr ofta film och går på bio. De är elever på gymnasiet eller har börjat sina högskolestudier. De har med andra ord intressen och egenskaper som i hög grad kännetecknar personer mellan 5 och 9 år. Det finns också ett signifikant samband, om än svagare (0,6), med kön; dubbelt så många män (9 procent) som kvinnor (9 procent) laddar ner denna typ av innehåll från nätet minst någon gång i månaden. Den andra dimensionen, nedladdningar av tidningar och radio, har också ett samband med ålder. De som gör detta minst någon gång i månaden är i genomsnitt något äldre än i den förra gruppen, 0 till 49 år, och har högre utbildning. Det vill 396
Ladda ner, streama, fildela säga att de har börjat sina högskolestudier eller redan har en examen. De gillar också i högre utsträckning att besöka historiska sevärdheter, gå på museum och konstutställning, och som de har stort intresse av och diskuterar gärna politik. Den tredje dimensionen rymmer dels de som laddar ner datorspel, dels de som laddar ner böcker. Här finns visserligen ett samband mellan intresset för de båda typerna av medieinnehåll, men gruppen är betydligt mer blandad än de andra två. Det enda intresse eller vana som de som laddar ner minst en gång i månaden har gemensamt är att spela dator- och tv-spel. För övrigt är spridningen relativt stor både på män och kvinnor, åldrar och utbildning. Sista ordet inte sagt Analysen har visat att runt hälften av alla svenskar uppger att de laddat ner innehåll från internet åtminstone någon gång om året. Bland ungdomar och unga vuxna är andelen till och med betydligt högre, särskilt för vissa typer av medieinnehåll. I vilken utsträckning det handlar om att ladda ner och spara på egen hårddisk eller ta del av materialet direkt från nätet är osäkert, liksom hur många som håller på med olaglig nedladdning. Musik, film och tv-program är de typer av innehålls om laddas ner mest. Merparten av den film och musik som ligger på nätet är upphovsrättsskyddad, det vill säga att man får ta del av den mot en viss kostnad. Precis som när man köper en skiva eller en dvd-film. Samtidigt har sökmotorer och bittorrenttjänster gjort det möjligt att enkelt, gratis och olagligt ladda ner också material som skyddas av upphovsrätten. En rimlig slutsats är därför att en stor del av nedladdningen som sker är olaglig. Att detta är fallet bekräftas inte minst av införandet av Ipred-lagen och domen mot The Pirate Bay. SOM-undersökningen genomfördes hösten 008. Därför visar inte resultaten om den skärpta lagstiftningen mot olaglig nedladdning har haft någon dämpande effekt. Men andra undersökningar tyder på att så varit fallet. Internettrafiken har minskat och försäljningen av musik och filmer har ökat. Men sista ordet är ännu inte sagt om vilka begränsningar i nedladdning som svenska myndigheter får och kan lagstifta om. Problematiken rör bland annat stora frågor som upphovsrätt, ny teknologi, ett fritt internet och personlig integritet, som nu också lyfts upp på europeisk nivå. EU-parlamentet röstade i början av maj i år igenom att ingen ska kunna stängas av från nätet utan ett domstolsbeslut i frågan, vilket genast försvårar Ipredlagens tillämpning. (DN.se 09038, E4 0905). För flera av de svenska riksdagspartierna står ett fritt internet och upphovsrätt på agendan inför valet till EUparlamentet den 7 juni. Oenigheten kring frågan är stor, inte bara mellan utan också inom partierna. Frågan är med andra ord högaktuell när denna bok går i tryck. Om och i så fall hur lagstiftningen kommer att ändras återstår att se. Och med vilken effekt något som kommande SOM-undersökningar kan ge svar på. 397
Marina Ghersetti Not Under frågan: Hur ofta har du under de senaste månaderna laddat ner följande från internet? var första alternativet att kryssa i ruten för Jag har inte laddat ner något från internet de senaste månaderna. De som gjorde så, uppmanades att gå vidare till nästa fråga i formuläret. Referenser Antoni, Rudolf (007): Morgondagens publik. I Holmberg, Sören och Weibull Lennart (red): Det nya Sverige. SOM-institutet, Göteborgs universitet. Bergström, Annika (009): Användare i webbjournalistiken. I Holmberg, Sören och Weibull Lennart (red): Svensk höst. SOM-institutet, Göteborgs universitet. Ghersetti, Marina (008): Mera film men inte på bio. I Holmberg, Sören och Weibull Lennart (red): Skilda världar. SOM-institutet, Göteborgs universitet. Johansson, Frida och Sandberg, Malin (009): Med vind i seglen. Projektarbete i journalistik. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Artiklar Billner, Amanda: Laglig nedladdning ökar kraftigt. (www.e4.se, 090409). Boström, Håkan: EU: Slaget om internet. (www.dn.se, 09039). Börtz, Torun: Frankrike röstar för fildelningslag. (www.e4.se, 0905). Dunér, Hanna: SVT tar in på Youtube. (www.e4.se, 0905). Ipred-lagen skrämmer till laglighet. (Rapport, 09053). Johannisson, Emma: Första IPRED-fallet i rätten. (www.svd.se, 09040). Sokolow, Irene: Alla fyra fälls i Pirate Bay-målet. (www.e4.se, 09047). Thors, Andreas: Ipred får dvd-försäljning att skjuta i höjden. (www.pcforalla.idg.se, 090430). 398