Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö
Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick
Samverkan Att en god samverkan mellan fackliga organisationer och arbetsgivare är en viktig förutsättning för ett hållbart yrkesliv. För att bli framgångsrika och finna goda lösningar på de utmaningar vi står inför idag och i framtiden krävs att vi samverkar mellan fackliga organisationer och arbetsgivare. Samverkan leder till bättre och mer hållbara lösningar. Samverkan kan endast uppnås genom ömsesidig respekt, delaktighet, dialog och samarbete. Att som medarbetare vilja förbättra och utveckla på sin arbetsplats är en viktig drivkraft i påverkansarbetet. I dialog med sin närmaste chef ska medarbetare kunna påverka beslut och verka för förändring. De arbetsplatser där såväl ledarskapet som medarbetarskapet bygger på dialog och samverkan har bäst möjlighet att skapa goda förutsättningar och rätt resurser för en god arbetsmiljö och en säker vård.
En god säkerhetskultur Att genom dialog på arbetsplatsen skapas en god säkerhetskultur. Samband i vårdmiljön ska vara kända och arbetet ska planeras och systematiskt utvecklas för att förebygga skador och risker för såväl yrkesutövare som vårdtagare. En god säkerhetskultur är en naturlig och självklar del av vården. Arbetet bör planeras och organiseras så att det förhindrar misstag som kan leda till att patientsäkerheten äventyras. Det är våra erfarenheter och kunskaper som yrkesutövare om verksamheten som skapar en god säkerhetskultur. Genom att lära av det som hänt är fokus för säkerhetstänkandet framtiden. Säkerheten måste även kopplas ihop med andra frågor i verksamheten som till exempel bemanning, kompetens, arbetstid, välfungerade kommunikation, ekonomi och IT-system. Avgörande för att uppnå en god säkerhetskultur är att ha ett grundläggande systematiskt arbetsmiljöarbete. Det bidrar till hälsa och helhet för både yrkesutövare och vårdtagare.
Ledning och organisering av vården Att varje verksamhet strategiskt planeras för att säkerställa att det finns tillräckligt med yrkesutövare med rätt kompetens som möter varje vårdtagares behov. Tillräckliga resurser i form av bemanning, kompetens och kunskap krävs i en vårdverksamhet för att yrkesutövaren inte ska arbeta utöver sin förmåga. Att påtvingat arbeta utöver sin förmåga kan innebära negativ stress, etiska dilemman och risk för att patienter kommer till skada eller inte får den vård de ska ha. Att yrkesutövarnas kunskap, kompetens och antal är styrande för att uppfylla verksamhetsmålen. Verksamhetens mål ska tas fram i samverkan och vara kända av yrkesutövarna. Målen måste kontinuerligt stämmas av med yrkesutövarna så att det alltid finns en rimlig balans mellan tillgänglig kunskap och verksamhetens mål. Om verksamhetens mål överstiger vad den enskilde yrkesutövaren bedömer att de kan leverera ökar risken att såväl medarbetare och patient lider skada. Att ledning och chef har ett hälsofrämjande synsätt. För att uppnå en hälsosam vårdmiljö krävs att ledarskapet på samtliga nivåer i organisationen arbetar utifrån ett hälsofrämjande synsätt. Ledarskapet måste vara lyhört för medarbetarnas behov utifrån verksamhetens uppdrag samt skapa förutsättningar för en säker yrkesutövning. Att arbetsgivare skapar förutsättningar för medarbetare att utvecklas i yrket och specialistutbildning ska integreras i verksamheten. Arbetet ska organiseras så att varje yrkesutövares kompetens och kunskap används. Det ska vara skillnad i ansvar, befogenheter och uppgifter för den som har utbildning på grundnivå respektive specialistutbildning/specialistkunskap. Verksamheten styrs och planeras utifrån kunskap och kompetens och ska ge utrymme för egna val samt stimulera till professionell utveckling. Att ett rimligt antal underställda är ca 10-25 medarbetare för chef. Chefer i vården ska ha goda förutsättningar för att utöva sitt ledarskap. Chefer ska ha befogenhet för att utveckla verksamhet, personal och bemanning samt att ge yrkesutövarna möjlighet till en nära och kvalitativ dialog.
Hälsosamma arbetstider Att alla har rätt till heltidsanställning och ett hållbart yrkesliv. Rätten till heltidsanställning är en viktig förutsättning för ett jämställt arbetsliv. Alla har rätt till egen försörjning och en skälig pension. För att kunna arbeta heltid ska alla ha en god arbetsmiljö med villkor som gör det möjligt att arbeta ett helt yrkesliv. Att arbetet förläggs med utrymme för variation, rast, paus, reflektion och egen yrkesmässig utveckling. För att skapa lust, glädje och tillfredsställelse i yrkeslivet ska arbetet planeras för att ge utrymme för rast, egen tid för reflektion och yrkesutveckling. Nämnda friskfaktorer är viktiga för såväl egen hälsa som säker vård. Att all tid som medarbetaren står till arbetsgivarens förfogande ingår i den ordinarie arbetstiden, dvs. även jour. Vidare ska även beredskapstjänstgöring användas restriktivt. All tid som yrkesutövare vistas på arbetsstället ska beräknas som ordinarie arbetstid. Med jour avses nu tid utöver ordinarie arbetstid då man står till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen för att vid behov omedelbart utföra arbete. Användning av beredskapstjänstgöring i hemmet ökar i vårdverksamhet. Beredskapstjänstgöring ska regleras och tidskompenseras. Att ett arbetspass inte överskrider 12 timmar. Vid förläggning av arbetstiden ska arbetspassens längd anpassas till arbetets karaktär. Det är välkänd kunskap att hälsan påverkas negativt av långa arbetspass och att risken för att göra fel ökar. Att veckovila, dygnsvila och rast är viktigt för säkerheten och hälsan. Veckovila, dygnsvila och rast är avgörande för hälsan och en god arbetsmiljö. Därför ska chef och medarbetare gemensamt planera arbetstidens förläggning så att rättigheten blir självklar för alla. Veckovila, dygnsvila och rast är så viktigt för hälsan och säkerheten att det fastställs i lag.
Balans mellan krav och resurser Att det ska finnas balans mellan krav och resurser i det dagliga arbetet. Det som ökar hälsa och arbetslust kallas friskfaktorer. Eftersom människor är olika är också friskfaktorerna unika för var och en av oss. När friskfaktorerna är identifierade kan de bli ett viktigt instrument för att uppnå en hälsosam vårdmiljö. Som yrkesutövare är vikten av balans mellan krav och resurser viktigt för att uppnå en god arbetsmiljö. Kravet på prestationen bör överensstämma med resurser, i form av kunskap och erfarenhet. Ett stort ansvar åläggs närmaste chef att organisera arbetet så att yrkesutövare inte försätts i situationer som kräver högre kunskap och/eller längre erfarenhet än hen har. Den enskilde yrkesutövaren har ett ansvar att påtala för närmaste chef då sådana situationer uppstår. Att genom inflytande, delaktighet och deltagande tar medarbetare och chefer långsiktigt ansvar för ett hälsofrämjande arbetssätt. För att skapa en god arbetsmiljö och välbefinnande i arbetet behöver det finnas tillräckligt med kunskap, vilja och kompetens för att nå verksamhetsmålen. Målen bör tas fram i samverkan på arbetsplatsen där yrkesutövare är delaktiga och har ett reellt inflytande i processen. Målen ska vara realistiska och helst mätbara. Att rutiner och arbetssätt för att förebygga negativ stress skapas genom samtal och reflektioner. (Motivering kompletteras i senare version, skicka gärna medskick från respektive lokalavdelning).
Lärande genom yrkeslivet Att nya i yrket får en strukturerad yrkesintroduktion och handledning under 9-12 månader. En strukturerad yrkesintroduktion skapar möjligheter att ta tillvara de nyexaminerades kunskap i verksamheten. Gradvis ges också den nyexaminerade mer självständighet. En strukturerad introduktion minskar risken för hälsoproblem samt etisk stress. Den blir också ett stöd för chefen och stärker arbetsgivarens attraktivitet på arbetsmarknaden. Risken att den nyutexaminerade lämnar yrket i förtid kan på så sätt förhindras. Den strukturerade yrkesintroduktionen ska ges utöver sedvanlig arbetsplatsintroduktion. Att fortbildning sker kontinuerligt inom ramen för ordinarie arbetstid. Yrkesansvaret innebär bland annat krav att arbeta efter vetenskap och beprövad erfarenhet. Därför ska tid för fortbildning och yrkesutveckling planeras in vid fastställande av arbetstidens förläggning. För detta krävs att chef och medarbetare tar ett gemensamt ansvar och planerar utbildningsinsatser/kompetensutveckling vid det årliga utvecklingssamtalet. Att akademisk specialisttjänstgöring inom ramen för anställningen införs. Arbetsmiljön och patientsäkerheten drabbas negativt när rätt kunskap inte används. En bra utbildning med bra villkor för dem som utbildar sig till specialister kan vända den negativa trenden och därmed leda till att fler vidareutbildar sig. Att akademisk ledarskapsutbildning är en viktig förutsättning för att leda i en kunskapsstyrd verksamhet Ett gott ledarskap är en nödvändig förutsättning för att skapa en hälsosam vårdmiljö. Därför är det viktigt att alla som har en ledarbefattning får såväl grundläggande akademisk ledarskapsutbildning samt fortlöpande kunskapspåfyllnad inom hälsofrämjande ledarskap. Att kunskap, kompetens och utveckling kring chef-, ledar- och medarbetarskap kontinuerligt efterfrågas. (Motivering kompletteras i senare version, skicka gärna medskick från respektive lokalavdelning).