Meningsskapande i naturvetenskap Disposition Tidigare studie: döva barns resonemang i NV Studie av barns resonemang om energi 2010-03-25 B-O Molander, MND, www.mnd.su.se Frågan om det döda djuret Tänk på ett vilt djur i skogen. Det består av många atomer. Djuret dör och det börjar ruttna. Vad händer med atomerna när djuret ruttnar och till sist inte syns alls? Förklara hur du tänkte!
Gruppintervju årskurs 8 Anders:.. det är ju alltid samma tror jag med atomer [tecknar sekund med betydelsen atomer ]. Alltid samma och jag tror det händer ingenting med atomerna. Om man tänker sig ett djur och djuret det är uppbyggt av celler Berit: Sekund? Tecknar du sekund? Anders: Ja, jag tecknar så här - för jag har inget annat tecken för atom. Sedan när djuret dör förändras cellerna, men atomerna är samma. Sedan blir det lite äckligt, det ruttnar men atomerna är kvar i alla fall. [..] Det är ett kretslopp. Hela tiden går det runt, runt. [..] Jag menar atomerna är ju alltid samma, det är ingen förändring. Men molekyler, de kan förändras och bilda nya konstellationer, men atomer, de är samma hela tiden. Anders A: Vi hade magnesium, det är ett grundämne och det är ju samma atomer hela tiden. Så tänder man på det där magnesiet och när det kommer i kontakt med syre så var det ändå samma atomer. Det var inte så att atomerna gav sig i väg utan dom var samma. I naturen när ett djur dör och multnar till jord så är atomerna ändå på samma sätt. [..].. atomerna förändras inte men molekyler, dom kan förändras, delas och så vidare men atomer är kvar. Vad är problemet? E: Under tiden det ligger där och ruttnar så kommer säkert några andra djur och äter upp det. I: Det kan det vara. Vad.. vad händer när det ruttnar? E: Ja, det är väl bara det att det bara.flyter ut tror jag, som vanligt liksom. Det är väl vanligt, det brukar väl vara så, tror jag. [..] I:..kan du beskriva vad som händer när det ruttnar? Om vi säger att det inte är något annat djur som kommer och äter upp det. Vad kommer att hända då? E: Ähh.. jag vet inte. vet inte. det. ja, det ruttnar bara. av sig självt.
Lös problemet F:..ja, jag kanske kan lämna det till någon veterinär eller någonting och kontrollera att det verkligen är dött. [..] Om det ligger kvar så betyder det att ähh.. det kommer andra djur och äter upp det. Och det sista som är kvar, ja det blir lite illaluktande eller.. eller kanske någon som jobbar tar bort det eller bränner det eller någonting. Problematiken Naturvetenskapliga ord och begrepp får inte "bruksvärde" Döva barn mindre språkbad > mindre ordförståelse och semantiska nätverk Hur bildar man mening i naturvetenskap på svenska med teckenspråk som förstaspråk? Döva och hörande barns resonemang om begreppet energi NV modell Icke NV (el. Summa varkeneller) Hörande 13 2 15 Döva 9 11 20 Summa 22 13 35
Döva och hörande elevers resonemang om energi Intervjuare till elever i gruppintervjuer: Om ni tittar på den här bilden och jag säger energi, vad tänker ni på då? Molander, B-O; Halldén, O & Lindahl, C (2007). Ambiguity as a motor for communication. Int l Journal of Educational Research (46): 327-340. Döva och hörande elevers resonemang om energi Varken A/B A eller B Både A och B Summa Hörande 1 1 13 15 Döva 4 7 9 20 Summa 5 8 22 35 A: Har energi, Får energi/blir pigg, energi i termer av energisk. B: Dryck ger/är energi, flickan förbrukar energi energi i termer av kemisk energi. Hörande elever: associationer till bilden F: Jympa. P2: Drycken. P1: Ja, jag tänker också på drycken. P2: Och löpning och kläderna också. I: Hur då, då? P2: Hon har ju sportkläder. I: Hur har det med energi F: Jympaskor. [..] P2: Jo, för typ, när man ska.. för att kunna.. P1: Man har sportkläder på sig när man ska sporta och då använder man energi.
Hörande elever: byte av perspektiv och elaborerande F: Om man inte sover blir man trött och om man inte äter.. P2:.. så mår man inget bra. Man blir trött. F: (Ohörbart).. man får ny energi. P2: Ja, man får ny energi typ. P1: Man får energi av mat också. P2: Ja, och det beror ju på vad man äter. Man kan ju inte äta fem pizzor. Man ska äta typ sallad och hälsosam mat. Döva elever: teckenspråk <-> svenska F1: Jag tror energi (AKTIV, artikulation:ene) är till för sport, som fotboll, jogga, vara aktiv (AKTIV, aktiv), springa, olika saker som innebär att man är aktiv (AKTIV, aktiv). P: Och det är så som till exempel fotbollslag brukar träna aktivt (AKTIV, aktiv/effektivt) varannan vecka. De springer... och kör olika träningsgrejer.. F2: Träna kondition, och så ja Skillnad döva - hörande Hörande: Associationskedjor olika mening med begreppet "energi" utvecklas. Döva: Teckenval påverkar dialogen "energi" blir "aktiv" i dialogen gemensam utveckling av begreppet energi avstannar. Vad medierar teckenspråk i NV - som använder metaforik från svenska?
Hur skapas mening i naturvetenskap på skolan? 2010-03-25 / Camilla Lindahl, doktorand vid MND. www.mnd.su.se NO-undervisning i grundskolan Teckenspråkig kommunikation Naturvetenskapliga begrepp 2010-03-25 / Camilla Lindahl, doktorand vid MND. www.mnd.su.se