Språkteknologi som stöd för funktionshindrade -idag och imorgon 2D1418 Språkteknologi Nada, KTH hösten 2004 Emma Tarandi tarandi@kth.se
Automatisk sammanfattning utförd med SweSum inställd på 150 ord. En person med whiplash till exempel kan lätt bli trött och få dålig koncentrationsförmåga, och då har personen ju ett kognitivt funktionshinder också (Winberg) och kan ha stor nytta av språkteknologiska hjälpmedel. För personer med kognitiva funktionshinder finns flera olika problem vad gäller informationsbehandling. Vid problemlösningssvårigheter får personen svårt att känna igen ett problem, identifiera det och välja en lösning. Svårigheterna kan uppstå av både fysiska och kognitiva funktionshinder. Dyslektiker har väldigt olika problem, och behöver olika lösningar. Många kognitiva funktionshinder kräver ett enklare språk, kortare meningar, inga svåra ord och så vidare. Dyslektiker, och andra med olika kognitiva funktionshinder, har ofta även dåligt minne eller kanske koncentrationssvårigheter. Hjälp för kognitivt funktionshindrade Jag tror att datorstödet för dyslektiker och andra med kognitiva funktionshinder kan bli mycket bättre med framtidens språkteknologi.
Bakgrund Jag läser för närvarande en egen inriktning inom MDI/användbarhet, där språkteknologikursen ingår. I våras läste jag inom samma inriktning kursen IT-design för funktionshindrade. För att knyta ihop min inriktning så här långt har jag valt att skriva den här uppsatsen som en kombination av dessa två kurser. Jag har valt att inte fokusera på ett funktionshinder utan istället arbeta lite mer övergripande och titta på olika funktionshinder och vad språkteknologi gör för dem idag och vad som kan förbättras i framtiden. Vem är funktionshindrad? Vem är handikappad? Jag har valt att titta på språkteknologi kan användas för att hjälpa funktionshindrade, men med ett design-för-alla - tänkande så kan det mesta naturligtvis även gälla för icke-funktionshindrade. Man kan befinna sig under sådana omständigheter att man får svårt att höra, inte kan röra händerna och så vidare, vilket kan leda till att man kan ha stor nytta av design för funktionshindrade även om man inte är funktionshindrad, utan bara råkar vara i en situation som skapar ett handikapp (Follette Story, Mace, Mueller). Ett funktionshinder är själva skadan, medan ett handikapp uppstår först när samhället gör att man inte klarar av en viss aktivitet. Därför kan man, som jag ser det, vara handikappad till exempel när miljön är bullrig, när man åker något hoppigt, när händerna är upptagna för något annat och så vidare. Även vid splittrad uppmärksamhet kan applikationer för funktionshindrade göra stor nytta för icke-funktionshindrade. Ett exempel på lyckad design för alla: Sms och e-post rekommenderas till döva/hörselskadade av Hörselskadades riksförbund, och sms används flitigt bland de hörselskadade. Vem hade tänkt på hörselskadade när man konstruerade mobiltelefonen Visserligen hade Bell hörselskadade i åtanke när han konstruerade den vanliga telefonen, men det lyckades ju inte särskilt väl. Sms dock har gjort mobiltelefonen till ett lika kraftfullt redskap för hörselskadade som för hörande. En bidragande orsak till sms-framgången kanske kan vara ordprediktionen. Utan den hade det tagit väldigt lång tid att skriva sms. Ordprediktion i mobiltelefoner konstruerades ursprungligen för rörelsehindrade, enligt vad jag har hört, men har ju haft stor genomslagskraft för ickefunktionshindrade också. Att sen som ickefunktionshindrad vilja använda ordprediktion i till exempel en vanlig ordbehandlare är något som jag inte ser som någon särskilt sannolik önskan, men vem vet, med tillräckligt bra ordprediktorer (eller kanske till och med satsprediktorer) kanske man sitter där en dag och knappt behöver använda tangentbordet. För de som behöver lång tid på sig för att skriva, till exempel på grund av rörelsehinder eller problem med finmotoriken kan dock ordprediktion vara till stor hjälp vid datorarbete. För de som använder ögonen till att skriva, gaze input (Majaranta, Räihä), får inte förslagen bli för många (alltså måste prediktorn vara bättre) eftersom
ögonrörelserna är känsliga och det kan vara svårt att titta på rätt alternativ om det är många ord listade. Behovsgrupper / målgrupper Fysiskt eller kognitivt? Personer som har olika fysiska funktionshinder som kanske inte ses som behövande (bortsett från exempelvis de som har svårt att röra armarna) av språkteknologiska hjälpmedel kan ofta ändå ha ett behov. En person med whiplash till exempel kan lätt bli trött och få dålig koncentrationsförmåga, och då har personen ju ett kognitivt funktionshinder också (Winberg) och kan ha stor nytta av språkteknologiska hjälpmedel. För personer med kognitiva funktionshinder finns flera olika problem vad gäller informationsbehandling. Problemen kan delas upp i minnessvårigheter, perceptionsproblem och problemlösningssvårigheter. Med det första problemet, minnessvårigheter, får personen svårt att känna igen och ta in information. Minnessvårigheter kan också försvåra användandet av till exempel ordprediktorer då personen kan glömma vad den skulle skriva härnäst om han/hon måste välja ett ord från en lista. Vid perceptionsproblem har man svårt att ta in och bearbeta information. För mycket information i taget får inte presenteras, så språkteknologiska hjälpmedel får inte ge för många förslag. Vid problemlösningssvårigheter får personen svårt att känna igen ett problem, identifiera det och välja en lösning. Här kan man ha nytta av en språkgranskare som visar på ett fel, men att sedan välja en lösning/ordförslag kanske blir svårare (Edwards). Vilka har språksvårigheter? Över lag så är det de som har språksvårigheter av olika slag som naturligt har behov av språkteknologin. Bortsett från språksvårigheter i form av nyinlärt språk som för exempelvis invandrare så är språksvårigheter problem med att lyssna, tala, läsa och skriva. Svårigheterna kan uppstå av både fysiska och kognitiva funktionshinder. Lyssna För de som har problem att lyssna, till exempel på grund av hörselnedsättningar, kan automatisk textning vara ett bra stöd. Vid till exempel TV- sändningar är flera av programmen textade, och man kan via text-tv få fram texten om man behöver den. Men alla program är inte textade (vilket sker manuellt), och en funktion, kanske i TV:n, som automatiskt textar programmet skulle hjälpa många. En idé vore också att ha en liten handburen automatisk textare, som exempelvis döva skulle kunna använda för att kommunicera med hörande som inte kan teckenspråk. Översättningen från tal till text måste gå snabbt och ge få fel.
Hörselskadade idag kan få hjälp med en texttelefon. Det finns dock flera nackdelar med en sådan, bland annat så kan den inte användas till att ringa nummer som använder talsvar, och dessutom går det långsamt (HI). För att ringa till en vanlig telefon med en texttelefon måste man ringa via en förmedlingscentral (HI). Det verkar ju både omständligt och inkräktande på privatlivet om allt man vill säga ska gå via en tolk. Om man istället hade en bra text till tal- syntes så skulle man via en texttelefon kunna ringa till en vanlig telefon utan en tolk. Tala För talsvårigheter kanske någon form av ordprediktor i kombination med taltextöversättare och talsyntes skulle kunna fungera bra. Det kan kanske bli näst intill omöjligt att implementera, men vem vet vad framtidens språkteknologi kan bära med sig. Men vad vet jag, det kanske finns projekt på gång. Jag föreställer mig en automatisk översättare som skulle fungera som en personlig tolk, som personer med talproblem idag kan ha. Gravt utvecklingsstörda har ofta personliga assistenter som kan gissa vad personen försöker säga, och kan gissa ganska bra bara från små begynnelsefragment. Jag misstänker att det tar lång tid att träna upp den förmågan, och personliga assistenter som byter jobb måste innebära osäkerhetskänslor hos personen med talsvårigheter. Om det då fanns en pryl som kunde lära sig de olika uttalen från personen och ge förslag på vilka ord som börjar så eller representeras av det ljudet och därefter presenterade ordförslagen antingen via talsyntes eller text så kanske personen skulle kunna uttrycka sig mer. Läsa Lässvårigheter kan, precis som de andra problemen, bero på olika saker. Man kan ha svårt att läsa på grund av synfel eller kognitiva hinder. Det finns idag många hjälpmedel som fungerar ganska bra för båda orsakstyper. Förutom olika designpåverkansmöjligheter, som möjligheten att välja större text, olika bakgrundsfärg och liknande, så finns ju även talböcker, textsammanfattare och liknande. Många dyslektiker blir hjälpta av att få läsa en sammanfattning av texten först (HI). Skriva Skrivsvårigheter kan också bero på olika saker, jag väljer precis som med lässvårigheter att dela upp dem i kognitiva orsaker och fysiska orsaker. Bland de kognitiva orsakerna finns dyslexi, utvecklingsstörning, koncentrationssvårigheter och så vidare. Fysiska orsaker kan vara avsaknad av armar/händer, svårigheter att använda sina armar/händer på grund av förlamning, spasmer eller liknande eller att svårt att sitta och använda en dator på grund av rullstol/ sittproblem. För många typer av skrivsvårigheter finns det bra hjälpmedel, som ordprediktorer och språkgranskning. Men det finns samtidigt många brister. Dyslektiker har väldigt olika problem, och behöver olika lösningar. Att ge ordförslag kan hjälpa många, men andra kan ha svårt att känna igen ett rättstavat ord när de ser det.
Dagens och morgondagens språkteknologi Ordbehandlare ger felstavningsvarningar till den som använder dem. Bra för dyslektiker, tänker man lätt. Språkkollen i ordbehandlare är dock inte anpassade för dyslektiker (Särnå). Ordbehandlaren har mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att förstå ord som skiljer sig mycket från det rätta ordet, och kan då inte ge några rättstavningsförslag. Jag testade min ordbehandlare med några ord, och felstavningen sykla genererade inga förslag, även om man kan tycka att det inte skiljer sig så mycket från cykla. Även om datorn kan ge förslag vid ett felstavat ord så behöver inte det betyda att dyslektikern kan välja rätt förslag. De kan ha svårt att se vad felstavningen är, även om de får se att ordet är felstavat. Dessutom kan datorns språkkoll få problem med ords flertydighet. Ett ord som finns i ordlistan godkänns, även om det står på helt galen plats och alltså egentligen borde vara ett helt annat ord. Datorn släpper alltså igenom en mening som Lampan är släkt, trots att det är ett klart fall av felstavning för de som vet att man släcker en lampa, inte släker. I den formen skulle ordet inte godkännas, men just i exempelmeningen slipper det igenom eftersom ordet släkt ju finns i ordlistan. För att komma ifrån sådana problem måste den semantiska språkkontrollen bli mycket bättre. Det där med semantik är ju dock kanske ett av de främsta problemet inom språkteknologi. Datorn har svårt att förstå saker som vi inte har rakt av berättat för den. Semantisk kontroll Även inom andra områden och för andra funktionshinder kommer en förbättrad semantisk kontroll göra stor nytta. Många kognitiva funktionshinder kräver ett enklare språk, kortare meningar, inga svåra ord och så vidare. Att ändra om en komplicerad text till så kallad lätt att läsa hjälper många, och man behöver ju inte ha ett kognitivt funktionshinder för att uppskatta en sådan förenklad text. Många texter idag är onödigt krångligt skrivna, till exempel alla dessa politiska texter, lagtexter och så vidare. Här har vi åter igen ett bra exempel på Universal design, om man designar så att den som har mest problem med något kan använda det så kan även många andra ha glädje av den nya designen/funktionen. Med en bra semantisk analys skulle man kunna automatiskt översätta alla elektroniska texter till lätt att läsa. För en sådan översättning krävs det ju av maskinen att den kan formulera om meningar, förklara ord, få med allt och ändå förkorta texten. Ordprediktion bra och dåligt Tidigare nämndes ordprediktion som hjälpmedel. Detta har många föreslagit som ett bra hjälpmedel för dyslektiker, men det är inte alltid sant. Dyslektiker, och andra med olika kognitiva funktionshinder, har ofta även dåligt minne eller kanske koncentrationssvårigheter. Då blir det med ordprediktion svårare att komma ihåg vad man höll på att skriva för mening om man ska sitta och
välja ord (Dickinson, Gregor, Newell). Dessutom kan det ju som ovan nämnt också vara svårt för en dyslektiker att se om ett ord är rätt för deras ändamål, de har svårt att skilja på likartade ord (Dickinson, Gregor, Newell). Metoden är dessutom tidsödande. Hjälp för kognitivt funktionshindrade Jag tror att datorstödet för dyslektiker och andra med kognitiva funktionshinder kan bli mycket bättre med framtidens språkteknologi. Framförallt så tror jag att en kraftigt förbättrad semantisk analys kan göra stora framsteg. Då kommer flera av dyslektikers och andras stavfel komma att hittas, och ordförslag kan bli bättre, det vill säga mer pricksäkra och färre till antal. Att dessutom möjliggöra personliga inställningar för de typer av fel som man själv gör underlättar nog också för många med kognitiva funktionshinder. Idag finns ju möjligheten att skriva in sina vanliga felstavningar och deras rätta varianter för autokorrigering, men jag tror på möjligheten att justera språkkontrollen på en mer övergripande nivå, till exempel om man har svårt att stava olika sche-ljud, svårt med determinerare, ofta blandar ihop första och sista bokstaven, och så vidare och så vidare. Detta kanske också kan åstadkommas med en bra maskininlärning, och en kombination av dessa vore ju ännu bättre. Automatisk översättning En annan aspekt av språkteknologin som kan komma göra stor nytta är den automatiska översättningen. Den är ju inte bara bra för att översätta svenska texter till tyska och så vidare, utan även för att anpassa texterna till olika funktionshinder. Att automatiskt kunna översätta mellan tal och text, text och sammanfattad text, text och lättläst (som är ett speciellt språk för utvecklingsstörda (HI)), braille (punktskrift), bliss (ett symbolspråk för till exempel förståndshandikappade), teckenspråk (som är ett officiellt eget språk i Sverige, teckenspråkiga räknas som en språkminoritet och har rätt till information på sitt eget språk) och så vidare skulle hjälpa många. Det innebär ju inte en rak översättning i flera av dessa fall, utan i till exempel braille kan ett eller två tecken representera flera bokstäver i vanligt skriftspråk. Dessutom är brailleskrift väldigt utrymmeskrävande, så ofta kan man behöva göra sammanfattningar (Edwards). Teckenspråk har en egen grammatik, och att översätta abstrakta, komplicerade meningar till exempelvis bilderna i bliss kräver nog en hel del. Att skriva om till lätt att läsa/enkel svenska (HI) är något som idag kan göras automatiskt, men det kan göras mycket bättre. Till exempel så finns det enligt HI texter som låter läsaren välja abstraktionsnivå. Jag vet dock inte om detta är något som gjorts automatiskt eller manuellt. Där har vi ju annars då en enorm potential för språkteknologi. Ett program som låter användaren välja abstraktionsnivå, hur svåra ord som får finnas med, hur långa meningarna får
vara, hur lång hela texten får vara, som automatiskt sammanfattar texten på ett enkelt sätt. Där har vi en bra applikation för dyslektiker och förståndshandikappade. Att man dessutom kan välja typsnitt, färger, storlek på text och liknande är inget som har med språkteknologi att göra, men ändå är sådant jag vill ta upp som funktioner i ett sådant språkhjälpgränssnitt. Textsammanfattning Jag har valt att göra min sammanfattning av den här rapporten med SweSum, och resultatet blev sådär. Med resultatet vill jag visa på att de automatiska sammanfattarna kan bli mycket bättre och då fylla en mycket stor funktion för funktionshindrade. Den automatiska sammanfattningen får inte med allt som texten handlar om, och då kan de som bara orkar läsa en sammanfattning gå miste om stora mängder information. För människor med dålig koncentrationsförmåga, utvecklingsstörningar, dyslexi och andra kognitiva funktionshinder är det jobbigt att läsa långa texter. Abstracts och liknande som ofta finns i rapporter kan bli lite väl övergripande, och kanske också väl krångliga att förstå. Automatisk textsammanfattning, och med sammanfattning menar jag här främst textabstraktion, inte extraktion, är då ett bra hjälpmedel, som säkert kommer att utvecklas och bli bättre i framtiden. Även för vissa andra hjälpmedel som översättningar till bliss behövs automatisk sammanfattning eftersom bliss tar så stor plats. Kombinationen sammanfattning och översättning kan säkerligen också användas när man ska översätta till lättläst. Slutsats De områden inom språkteknologi som jag ser som havandes störst potential att förbättra vardagen för funktionshindrade är automatisk översättning, taltext-översättningar, talsyntes samt förbättringar av ordprediktorer, språkkontroller och automatisk sammanfattning. Språkteknologin idag hjälper redan många funktionshindrade, men då främst de som har läs- eller skrivsvårigheter. Det främsta problemet för många funktionshindrade är kommunikationen med omvärlden, och där kan språkteknologin göra mycket.
Litteratur/referenser HI (Hjälpmedelsinstitutet), www.hi.se samt föreläsning i kursen IT-design för funktionshindrade Computers and people with disabilities Alistair D.N. Edwards Ongoing investigation of the ways in which some of the problems encountered by some dyslexics can be alleviated using computer techniques Anna Dickinson, Peter Gregor och Alan F. Newell 2002 Fundamental Principles and Priority Setting for Universal Usability Gregg Vanderheiden 2000 Föreläsningsanteckningar från kursen IT-design för funktionshindrade Fredrik Winberg 2004 Insights from the Aphasia Project; Designing Technology For and With People who have Aphasia Joanna McGrenere, Rhian Davies, Leah Findlater, Peter Graf, Maria Klawe, Karyn Moffatt, Barbara Purves, Sarah Yang 2003 The universal design file Molly Follette Story, Ronald L. Mace, James L. Mueller 1998 Twenty Years of Eye Typing: Systems and Design Issues Päivi Majaranta, Kari-Juoko Räihä 2002 Dyslexi specifik läs- och skrivsvårighet Johanna Särnå 2004 Att leva med hörselnedsättning Hörselskadades riksförbund 2003 Tidigare lärdomar från kursen IT-design för funktionshindrade Föreläsningar i Språkteknologi + utdelat material www.dart-gbg.org är en mycket intressant sida skriven på olika symbolspråk