Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik



Relevanta dokument
Metoder för slamhydrolys

Rötning Viktiga parametrar

Simulering av biogasprocesser

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten Peter Larsson ver 2

Var produceras biogas?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Förbehandling av skogsindustriellt slam för ett ökat metanutbyte vid rötning

Modellering och simulering av rötningsprocesser

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of

Effek%vare biogasproduk%on

Förbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

... till tillämpning

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö. Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet

Rapport SGC ISRN SGC-R-216-SE

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Miljöpåverkan från avloppsrening

Kombinera skivfilter med kemisk fällning. Pille Kängsepp

Energieffektiv vattenrening

Hur reningsverket fungerar

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige

Aktivt kol från rötslam

Karakterisering av fosfors bindning till slam beroende på fosforavskiljningsmetod i huvudströmmen

IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det?

BMP-test Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

RAPPORT U2010:06. Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar.

Rapport Metanpotential

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm,

Biogaspotential vid samrötning av mikroalger och blandslam från Västerås kommunala reningsverk

Biologisk fosforrening i Sverige Erfarenhetsutbyte i nätverk

Förstudie. Rapport SGC ISRN SGC-R-215-SE

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Energibalans för rötkammaranläggningen vid centrala reningsverket i Kristianstad för olika driftsalternativ

Optimerad slamhantering inom NSVA för ökad biogasproduktion

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q. Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen

Förbehandling av matavfall med skruvpress

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan september Stockholm

Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall

Contracting division of Läckeby Water Group. Anaerob behandling av industriella avloppsvatten Daniel Ling 27 Januari 2011

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk

Mikrobiologisk kunskap

Exergi och avloppsreningsverk

Pilotstudie. Termofil efterrötning för hygienisering och minskad slamproduktion. Rapport Nr Svenskt Vatten Utveckling

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

MBBR - Nu och i framtiden

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Biologi 2. Cellbiologi

Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur

Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap 11/25/2011 1

Energieffektiv hygienisering av slam

Förbehandling av bioslam för ökad biogasproduktion och. Uppgradering av biogas

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Förbehandling en möjlighet till ökad biogasproduktion

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

SYSTEMTEKNIK 1201 Högtemperaturförbehandling av biogassubstrat med fjärrvärme för ökad biogasproduktion

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

Hållbarhetskriterier för biogas

MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening

Mekanisk förbehandling av slam innan rötning

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Optimering av driftstemperatur vid mesofil rötning av slam

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Näringsämnena och matspjälkning

Anaerob behandling av hushållsavloppsvatten vid låga temperaturer

Transkript:

Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning Åsa Davidsson VA-teknik Inst. för Kemiteknik

Vad begränsar den anaeroba nedbrytningen? Partikulärt organiskt material Protein Kolhydrat Fett HYDROLYS Hydrolys Lösliga organiska föreningar Aminosyror Socker Fettsyror Syrabildning Mellanprodukter Alkoholer och VFA Acetatbildning Acetiklastisk metanbildning Acetat CH 4, CO 2 H 2, CO 2 Hydrogenotrof metanbildning

Biologisk hydrolys Hydrolys (partiklar lösta ämnen) Partikelstorleken t l k väsentlig (angreppsyta för enzymerna) Olika enzym angriper olika ämnen BIOGAS SLAM FÖRBEHANDLING

Effekter av förbehandling av slam före rötning: 1. Snabbare nedbrytning genom att hydrolysen påskyndas 2. Andelen nedbrytbart mtrl ökar

Möjliga positiva effekter vid förbehandling av slam Ökad nedbrytning mindre mängder rötslam Snabbare nedbrytning minskat volymbehov Minskad skumning i rötkammare Ökad biodiversitet i rötkammaren Förbättrad avvattning Ökad patogenreduktion Förbättrad och billigare drift av bio-p och/eller bio-n Förbättrade sjunkegenskaper och minskad skumning i AS

Studerade parametrar Löst organiskt mtrl (COD, VSS, TOC etc) Partikelstorlek t l k Biogasproduktion Nedbrytningsgrad Avvattningsegenskaper Patogenavdödning

Möjliga slam att förbehandla Försed. Aktivt Sed. BIOGAS slam

Primärslam/Bioslam Primärslam (kompakt och inhomogent) Bioslam (slamflockar och mer homogent) Låg nedbrytning vid rötning (långsamt) Slamflockar motståndskraftiga Det organiska materialet: EPS >50% Levande bakterier 10-20% Annat organiskt10-30% Blandslam Rötat slam (recirkulation) Bakteriekolonier och EPS Adsorberat material EPS och individuella bakterier Organiska fibrer Figur. Slamflockens struktur Filamentbakterier

Mekaniska Kombinationer Förbehandlingsmetoder Termiska Kemiska Biologiska

Mekaniska metoder Kvarnar Centrifugering i Tryckbehandling Högtryckshomogenisering Kollision med platta Ultraljud Figur. Ultraljudsanläggning lj lä Figur. Tryckbehandling med plattkollision

Mekanisk förbehandling 1. Sönderdelning av partiklar ökad hydrolyshastighet 2. Sönderdelning d av cellen cellinnehållet tillgängligt li t ökad nedbrytning möjlig Figur. Roterande skiva

Elektriska impulser/elektroporation Pulserande elektriska fält spänningsvariationer slammets cellväggar bryts upp (porer i cellmembranet) Används för att underlätta extraktion av t.ex. sockerbetor

Termisk behandling Temperaturer 70-200 CC Låga temp (55-70 C) biologisk termisk hydrolys Höga temp 100-200 C) sönderdelar slammet Långa/korta behandlingstider (sek-h-dygn) Högre temperatur ger större nedbrytning (men även svårnedbrytbara/hämmande ämnen) Påverkar främst kolhydrater och protein Cambi-processen; BioTHELYS Patogenreduktion

Termisk behandling Figur. BioThelys

70 grader 1 h 18 liter/dygn) 16 14 12 Uppstart Högre metanutbyte Metanp produktion ( 10 8 6 4 Hygieniserat blandslam Blandslam 2 0 0 10 20 30 40 50 60 Dygn

Mikrovågsteknik Alternativ till termisk behandling 1 mm-1 m våglängd 300 GHz-300 MHz

Biologisk hydrolys Utnyttja den naturliga biologiska nedbrytningen: 1. Skapa gynnsamma förhållanden för de organismer (hydrolyserande) som producerar enzymer som kan bryta ned molekylerna Aerob eller anaerob Termisk behandling 2. Tillsätta enzymer eller hydrolyserande bakterier Figur. Enzymtillsats i fullskala på Lundtofte ARV

Kemisk behandling 1) Tillsats av syra/bas Syratillsats Risk för korrosion Bastillsats: bäst effekt från NaOH > KOH > Mg(OH) 2 Höga ph vanligast Effektivt för att lösa ut organiskt material Dyrt ph-justering innan rötning 2) Oxidationsmedel (O 3, H 2 O 2 ) Ozonering mest studerat

Termo-kemisk behandling Kombinationen har visat sig effektiv i labtester Både tillsats t av syra och bas + termisk Effekt på kolhydrat, protein och fett Krepro, Protox, Synox

Andra kombinationer Termisk-mekanisk (ultraljud) lite effekt Kemisk mekanisk k Alkali + ultraljud minskad u-tid

Fullskaleerfarenheter Dominerande metoder (förbättra rötningen): Termisk hydrolys (Cambiprocessen) Ultraljudsbehandling Förtjockningscentrifuger Biologisk hydrolys Figur. Cambianläggning på Næstved Centralrenseanlæ

Fullskaleerfarenheter Dominerande metoder (förbättra rötningen): Termisk hydrolys (Cambiprocessen) Ultraljudsbehandling Förtjockningscentrifuger Biologisk hydrolys Högtrycksbehandling Figur. MicroSludge-anläggning

Jämförelse av metoder Carrère et al (2010) sammanställt jämförelser Jämförelser svåra Olika slam Olika rötningsbetingelser (temp, u-tid, belastning) Satsvis/kontinuerlig rötning Lågintensiva metoder (ultraljud, biologisk beh.) ökad hydrolyshastighet Högenergimetoder (termisk, oxidering) ökad nedbrytning

Energiåtgång Studien från 2008 (SVU rapport 2008-09): Framförallt mekanisk k och termisk behandling ger ökat metanutbyte Få uppgifter om energiåtgång Energibalans endast positiv för en metod, högtryckshomogenisering

Utvärdering energi/kostnader Modell för utvärdering av olika förbehandlingar (Bordeleau et al, 2010) Energibalans och kostnader för förbehandling rötning avvattning slamavyttring 004 0,04 0,035 0,03 0,025 $/m3 0,02 0,015015 0,01 0,005 Cost - average conditions Cost - high conditions 0 Ultraljud Kemisk Termisk Mikrovåg

Utvärdering energi/kostnader Carrere et al Energianalys för rötning av olika behandlade slam (olika referenser) gjordes: kwh h/kg VS 4 3,5 3 2,5 2 1,5 70% 60% 50% 40% 30% El kons Värme kons Biogas prod VS reduktion 1 20% 0,5 10% 0 Meso Termo Bio-term Termisk Ultraljud Kulkvarn Högtryck (70 C) (170 C) (30 (200 bar) kw/m3) 0%

Även viktigt - Sidoeffekter Avvattningsegenskaper Postiva/negativa effekter Bildande av svårnedbrytbara och/eller hämmande ämnen Hög NaOH dos Hög temperatur Bundet kväve ammonium Ökad andel tungmetaller i vätskefasen? Andra ämnen läkemedelsrester? Kolkälla för rening

Litteratur några sammanställningar Carrère, H, Dumas, C, Battimelli, A., Batstone, D.J., Delgenès, J.P., Steyer, J.P., Ferrer, I.(2010). Pretreatment methods to imrpove sludge anaerobic degradability: A review. Journal of Hazardous Materials 183 (1-15). Bordeleau, E.L., Droste. R.L. (2010) Comprehensive Review and Compilation of Pretreatments for Mesophilic and Thermophilic Anaerobic Digestion. Proceedings of the IWA World Water Congress and Exhibition, 19 24 September 2010, Montreal. Khanal, S.K., Grewell, D., Sung, S., Van Leeuwen, J.H. (2007). Ultrasound Applications in wastewater sludge pretreatment: A Review. Critical Reviews in Environmental Science and Technology, 37:277-313. Davidsson, Å., Jönsson, K., la Cour Jansen, J., Särner, E. (2008). Metoder för slamhydrolys. SVU rapport Nr 2008-09.