5 Oktober 2011 organ för Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund Generationsskifte MARIA: CARL-ÅKE: TILLTRÄDER AVGÅR I LUND I VARBERG Kris ger mångfald Ersättningsväxter i buxbomssjukans spår Får jag lämna ut urnan? Ta del av flera frågor och expertsvaren. reportage & nytt Viktiga mötesplatser Se vad SKKFs regionavdelningar kan vara bra för.
Ersättningsväxter i buxbomssjukans spår Ta del av flera frågor och expertsvaren. CARL-ÅKE: AVGÅR I VARBERG kan vara braför. ledare Allas rätt till kremation måste tryggas ALLA SOM ÄR FOLKBOKFÖRDA i Sverige har rätt att kremeras. Begravningshuvudmannen svarar för att denna rätt tillgodoses. Några huvudmän har ett krematorium, medan den överväldigande majoriteten måste lita till att kunna kremera sina avlidna hos en annan huvudman. En begravningshuvudman måste alltså försäkra sig om att ha tillgång till krematoriekapacitet. Man kan träffa ett avtal eller en överenskommelse med en huvudman som har krematorium. Finns inget avtal och ingen överenskommelse får man hoppas att det löser sig ändå, och det gör det ju oftast. Det finns ingen sammanställning av hur många av landets begravningshuvudmän som genom avtal eller överenskommelse säkrat tillgången till krematoriekapacitet. ETT PANELSAMTAL mellan företrädare för huvudmän med egna krematorier vid Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefers kongress i Varberg i september gav en skrämmande indikation. Så gott som ingen arbetade med avtal eller överenskommelser. Följaktligen har heller inte omgivande begravningshuvudmän det. Är detta en bild av tillståndet i landet betyder det att en stor del av landets invånare har en begravningshuvudman som inte säkerställt att det finns tillgång till kremation inom ett rimligt avstånd, till en rimlig kostnad och i tillräcklig omfattning. Omvänt betyder det att krematoriehuvudmännen inte försäkrat sig om stadiga intäkter för att kunna planera sin ekonomi och exempelvis kunna investera i eller underhålla åtgärder för en miljövänlig kremationsverksamhet. ETT SKRÄMSKOTT DETONERADE i augusti när krematoriet på Kviberg i Göteborg fick lov att stänga till följd av tekniska problem. Ett tjugotal avlidna fick transporteras till närliggande krematorier i Västra Götaland, Halland och till och med till Skåne. Det visar att den samlade tillgången på krematoriekapacitet i Västra Götaland inte räcker för att svälja ett driftstopp. SKKF har i sin krematorieutredning för ett år sedan kartlagt bland annat fördelningen av landets krematoriekapacitet. En slutsats var att alla begravningshuvudmän, inte bara de med krematorier, måste involveras i en bättre samordning av krematorieverksamheten. MÅNGA FAKTORER, demografi, befolkningsrörelser, arbetsmarknad och samhällsplanering, inverkar på behovet av kremation. Därför behöver även länsstyrelserna vara med. Det är rimligt att de delar med sig till begravningshuvudmännen av sådan information som behövs för att planera hela begravningsverksamheten, inklusive kremation, på lokal nivå. Därmed får begravningshuvudmännen förutsättningar för att ta sitt ansvar. Samhället måste också ta sitt. Om det till exempel finns risk för att en begravningshuvudman skulle sakna kremationsmöjlighet inom rimligt avstånd, måste man kunna förelägga huvudmännen att vidta åtgärder. Då är länsstyrelsen statens förlängda arm. Men ska länsstyrelsen klara sitt uppdrag måste den också ha tillräckliga resurser för att både kunna samarbeta med begravningshuvudmännen och, om så krävs, visa med hela handen hur allas rätt ska säkras. ORGAN FÖR SVERIGES KYRKOGÅRDS- OCH KREMATORIEFÖRBUND Ansvarig utgivare Jan Olov Andersson Redaktör Bo Silfverberg kyrkogarden@silfvers-textverk.se tel 08-643 10 35, fax 08-551 161 81 Sveavägen 116, Box 19071 104 32 Stockholm Prenumerationer Monica Fredriksson, 08-15 05 40 monica.fredriksson@skkf.se Nr 6/11 utgivningsdag 9 december manusstopp 14 november Annonser Martin Yde 090-71 15 28 martin.yde@display-umea.se Produktion Berling Press AB Form: Gunnar Brink Tryck V-TAB Örebro 2011 Omslagsbild: Maria Lindberg och Carl-Åke Carlsson Foto: Bo Silfverberg Prenumerationspriser medlemmar 260 kr icke medlemmar 375 kr inkl moms Kris germångfald Generationsskifte MARIA: TILLTRÄDER I LUND Fårjag lämna uturnan? reportage & nytt Viktiga mötesplatser Sevad SKKFs regionavdelningar 5 Oktober 2011 organ för Sveriges kyrkogårds-och krematorieförbund ledare... 3 mötet... 4 tyngdpunkten...6... 11 kultur&utblick...16 reportage&nytt... 20 utbildning...30 medlem&info... 31 KYRKOGÅRDEN 5 2011 3
Skulle söka sitt eget jobb Ingen tvekan. Med de varierade arbetsuppgifter, den arbetsledning och de arbetskamrater som Kjell Svensson har skulle han gärna söka sitt eget jobb. Det blir ju snart ledigt när han avgår med pension. mötet KJELL SVENSSON Kjell Svensson är uppväxt alldeles intill Skogskyrkogården i Jönköping och började arbeta där som 17-åring. Han hade arbetat på lagret och som springpojke på skofabrik, därefter på en byggfirma som lades ner. Det blev ett mellanrum innan han skulle påbörja yrkesskola. Då sa farsan: ska du inte gå in på körgårn och se om du kan få sommarjobb. Det blev ett långt sommarjobb, kan man säga. Det var 1965. Efter 46 år närmar sig pensioneringen, men Kjell Svensson skulle gärna, om han kunde, söka sitt eget jobb en gång till. Jo, absolut. Med de varierande arbetsuppgifter som jag har, vår arbetsledning och den självständighet som vi har så är det ingen tvekan. Man kan inte ha det bättre. Att Kjell Svensson blivit kvar så länge på Skogskyrkogården beror i hög grad på att han trivts med arbetsuppgifterna. Förutom att hålla på med det gröna håller jag på att bygga, jag snickrar och lägger kakel. Han visar runt. Det är toalettrum, städrum och pentry i huset där kontor och personalutrymmen finns, det är klinkers och flera köksutrymmen i kapellet. Nej, jag är inte utbildad för det här, men jag har intresse och fallenhet, och det har de utnyttjat. Det började med att de frågade: Kan du fixa det här? Och det gjorde jag. Det fattas inte arbetsuppgifter. Kjell Svensson berättar att hans närmaste chef Magnus Angrén är mycket idérik när det gäller vad som behöver ändras och kaklas. De senaste tio åren har Kjell Svensson gått vid sidan av arbetslagen och förutom byggandet svarat för gravgrävning på förvaltningens sex kyrkogårdar och automatbevattningen på Skogskyrkogården. Och så har det blivit lite svetsjobb och det har jag faktiskt gått på utbildning för! KLASSKILLNAD Förutom gravgrävningen kan Kjell Svensson på det stora hela taget planera sin arbetsdag själv. Annat var det när han började, 1965. Fick man ett uppdrag, till exempel att köra gräsklippare, då fick man köra den hela säsongen. Sådant händer aldrig nu. Nu byts man av hela tiden. Då var det inte tal om att arbeta i grupp. Vi hade en chef som dirigerade ut var och en på olika uppgifter. Nu är det ju i arbetslagen som man fördelar det som ska utföras. Det fanns bland kyrkogårdsarbetarna löneklass 1, 2 och 3. Den som låg i 3:an gjorde finare arbeten, plantering, planering och anläggning. Sen som låg i 1:an körde gräsklipparen. För att hamna i den högsta klassen var man tvungen att arbeta 50 procent med sådant arbete som var finare. Kjell Svensson konstaterar att den här modellen var en grogrund för avundsjuka och missämja bland de anställda. Han tycker att rättvisa, förmåga att ge tydliga besked och att inte favorisera vissa individer är viktiga egenskaper hos 4 KYRKOGÅRDEN 5 2011
tyngdpunkten Så här kan generationsväxlingen i begravningsbranschen se ut: Maria Lindberg tillträder under senhösten tjänsten som kyrkogårdschef i Lunds kyrkliga samfällighet. Carl-Åke Carlsson lämnar så småningom jobbet som kyrkogårds- och fastighetschef i Varbergs församling. Generations MARIA LINDBERG FRÅGVIS FOTO: BO SILFVERBERG I november blir Maria Lindberg kyrkogårdschef. Då inleds en tvåmånadersperiod då hon ska gå parallellt med avgående kyrkogårdschefen i Lund. Jag kommer att få möjlighet att ställa en massa frågor, säger hon, om hur och varför man gör på det här viset, både i det dagliga arbetet och om organisationen. Ofta är nog svaren enkla och självklara, men de kan också visa på både behov och möjligheter att förändra, ibland kanske för att frågan inte ställts tidigare. Det är naturligt för Maria att vara frågvis, för hon har inte jättelång branscherfarenhet. Faktiskt vaknade hennes intresse för gröna frågor först med det egna huset. Det var då hon kom på att hon skulle söka till SLU i Alnarp där hon examinerades som landskapsingenjör 2007. Hon dröjde sig kvar, undervisade och arbetade med Nyckeltalsprojektet (om gröna nyckeltal i begravningsverksamheten). Sedan 2009 har Maria arbetat vid kyrkogårdsförvaltningen i Malmö. Jag tror att jag fick jobbet i Lund för att jag har en rätt bred bakgrund. Förutom arbete inom hemtjänst och som annonssäljare har hon en tvåårig utbildning till högskoleekonom, studier i grupp- och organisationspsykologi och erfarenhet av att arbeta med invandringsfrågor i en kommun, handläggning av rehabiliteringsfrågor inom försäkringskassan, arbete med spedition och logistik och av att bli mor till två barn. Så varför inte fortsätta inom begravningsverksamheten? KOMPETENT UTFÖRANDE Det gröna lockade, förklarar hon, men samhällsuppdraget att begrava är spännande, bland annat för dess öppna karaktär, att det är till för alla människor, och det är ju ingen självklarhet att det ska utföras inom Svenska kyrkans. Nejdetserviju,attkyrkanärinte huvudman överallt, och det gäller för kyrkan att kunna utföra det uppdrag man har på ett kompetent sätt. Att förutsättningarna för att sköta Jag kommer att få möjlighet att och ställa en massa frågor, säger hon, om hur och varför man gör på det här viset, både i det dagliga arbetet och om organisationen. samhällsuppdraget väl ser olika ut har hon under året blivit varse. I samband med buxbomssjukan i Malmö har Maria haft massor av kontakter med andra förvaltningar, större och mindre. Jag talar om hur vi hanterar frågan 6 KYRKOGÅRDEN 5 2011
tyngdpunkten SKKF drog igång sin ledarskapsutbildning 2004 hängde han på låset. TYCKA OM SIN KAMRATER Vad utmärker en bra arbetsplats? Ordning och reda. Att det inte är för flummigt, att det finns fasta tider, men också att det råder gott kamratskap och att det känns roligt att gå till jobbet. Det är jätteviktigt att man tycker om de människor som man umgås med på arbetet. Kärlek är kanske ett starkt uttryck, men jag menar att på en bra arbetsplats är man förtjust i både sin grupp och sina arbetsuppgifter. Vad är viktiga egenskaper hos en chef? Som chef ska man vara ett föredöme i sitt sätt att vara som människa. Den hierarkiska modellen håller på att brytas ner och chefen ska lyssna in vad gruppen anser. Det är ju dumt att gå ut med ett förslag som man vet att alla är emot. Man ska vara lyhörd, men får inte lyssna mer bara på vissa. Samtidigt är man alltid i viss mån ensam i sin roll. I slutändan måste någon fatta även obekväma beslut. Här är det viktigt att man som chef kan umgås bra med alla anställda utan att för den sakens skull förlora sin integritet. ALLA MED PÅ VAGNEN Om Carl-Åke fick göra resan en gång till skulle han samla alla 25 och gemensamt gå igenom vad alla har för erfarenheter och arbetsuppgifter. Vi skulle börja från noll och resonera om hur jobbet skulle läggas upp på bästa sätt. Och sen, om jag vore helt ny i alla fall, skulle vi ha återkoppling om en vecka och fortsätta på det viset. Förhoppningsvis skulle vi efter två, tre månader ha kommit fram till bra grupper och ansvarsområden. På det här viset skulle samtligas potential tas till vara, samtidigt som alla fick vara aktiva i processen. Det är vad dagens medvetna människor behöver vara, och det leder till något gott för både organisationen och individen. MENTORER SÖKES I ett samarbete mellan SLU-Movium, Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund startar nu ett projekt för att öka förutsättningarna för att nyexaminerade från SLU:s utbildningar och kyrkogårdsförvaltningar med rekryteringsbehov ska finna varandra. Nyckeln är mentorskap, det vill säga tanken att både personlig och yrkesmässig utveckling kan ske genom en relationen mellan mentor och adept. Det kan vara ett sätt för en ny eller blivande ledare att snabbare etablera sig i sin nya roll. Bland annat kommer en webbsida att skapas som en mötesplats och ett nav för matchningsarbetet. Angela Sandell vid SLU-Movium samordnar arbetet. KYRKOGÅRDEN 5 2011 9