Chapter 2 Design planning and modelling
Inledning Detta pm behandlar kapitel två, Design planning and modelling i boken Desig process Improvement av John Clarkson och Claudia Eckert. Det tar upp anledningar för varför processmodeller för denna typ av projekt är väldigt svåra att framställa samt hur många olika variabler man måste ta hänsyn till för att lyckas. Sedan ges några exempel på existerande planeringsmodeller som till viss del kan användas för att underlätta arbetet. Avslutningsvis kommer våra egna tankar och slutsatser om kapitlet samt några tänkvärda frågeställningar.
Sammanfattning av kapitlet The network of activities performed with the goal of producing a design Engineering design Ingenjörsdesignprocessen är olik alla andra processer och för att kunna förstå den måste man se vad som gör den unik och varför den är svår att göra en modell av. Komplexiteten Produkten är ofta väldigt komplex i sig själv vilket ger en process där många faktorer hänger på varann och det är då näst intill omöjligt att urskilja orsak och verkan mellan processens olika delar. Skalan Ingenjörsprojekt är ofta väldigt omfattande och innefattar en mängd människor med många olika specialkunskaper. Projekt av denna natur kräver en väldigt aktiv ledning. Unik if the product already existed, it would not need to be designed. Designprojekt försöker göra något nytt en gång medan affärsprojekt göra det samma upprepade gånger, av denna anledning kan modeller enbart skapas med erfarehet från liknande projekt. Ofrekvent Många andra typer av projekt återkommer men någon for av frekvens men designprojekt kan ibland återkomma varje år för att i andra fall ha upp emot 20 år emellan sig, detta gör att datainsamling om processen blir svår. Osäkerhet Det är många delar i ett designprojekt som är svåra att förutse och därför svåra att göra en modell av. Visst har andra projekt också viss mått av osäkerhet men man kan ofta förutse vilken typ av osäkerhet som kan uppstå medan i ett designprojekt är ofta även detta osäkert. Begränsad Många utomstående faktorer kan ofta begränsa ett designprojekt, dessa kan vara bl.a. deadlines och resurser. Mängden acceptabla lösningar är ofta färre i denna typ av projekt då kvantitativa mål finns. Det kan i vissa fall leda till att olika delmål blir i konflikt med varann. Dessa faktorer gör att många delar är otydliga i projektets början vilket gör plannering och modellering väldigt svårt. Applications of a model För att förstå utsträckningen av applikationerna i en designprocess modellering måste man se vilka element som berör processen, några exempel på dessa är: Strategisk ledningen Högsta ledning i ett företag, chefer och VD bestämmer vilka produkter som ska utvecklas och fördelar resurser Operationell ledning Projekt ledare och chefsingenjörer som styr vart projektet är på väg. Design ingenjörer De som jobbar närmast med att skapa själva produkt designen. Dessa kräver information för att nå önskade mål och väglednig mot vad nästa steg är. Ny anställda / flyttade Nya personer i företaget eller projektet måste få träning och information om karaktären av designprocessen. Leverans kedja (Supply chain) I många företag har man redan från början en stor integration med underleverantörer, dels för att skapa en förståelse av produkten men också för att kontrollera vilken information som ges ut. Planering sker oftast i två olika former, först har vi initial planering som sker innan projektet startat och sedan har vi operationell planering som innebär att man ändrar, drar ifrån eller lägger till saker i sin ursprungliga plan för att täcka nyligen uppkomna problem detta kallas också dynamisk planering.
Det är viktigt att man förstår att den initiala planen aldrig kommer följas helt även om man tagit med många tänk om scenarion utan snarare ska ses som en typ av guide för hur projektet ska se ut i helhet. Existing planning practice Genom sakstudier och konsultation med industri har olika planerings aktiviteter inom dessa projekt observerats. Dessa visas i figuren nedan. Här ser man hur olika element beror och bygger på varan och man kan då inse hur svårt det är att förutse allt som kan gå snett då ett litet fel lätt kan skapa en kedjereaktion. Det finns olika sätt för se till att projektet håller sig på rätt spår, några av dessa är: Milstolpar saker man ska ha uppfyllt vid en viss tidpunkt och för att få gå vidare med nästa del i projektet. Kvalitets planer Man väljer att följa kvalitets standarder som ISO eller liknande för att verifiera att arbetet är bra. Aktivitets planer Den vanligaste och mest mångsidiga, de beskriver helt enkelt vad som ska göras, när och av vem. Personliga planer Individer som jobbar med projektet kan skapa sina egna planer för deras aktiviteter Kommunikation mellan planerna är mycket viktigt så att inte något missar sin deadline eller glöms bort.
Processes and process models Processmodeller skapas oftast i början av projektet eller när en stor förändring skett. Valet av vilka faktorer som modellen ska baseras på bygger på vad man vill uppnå och därför blir processmodellen oftast personlig och återspeglar vem eller vilka som gjort den. Frameworks and models The framework is the sandbox, while the instances are the sand castles built within it. Just as the properties of sand limit the forms that may be created, so too a framework places constraints on the features of models that may be built. Framework är alltså skelettet eller strukturen som man bygger projektet utifrån, de olika typerna av framworks kommer förklaras nedan, varje har typ har sina egna fördelar och begränsningar. Modelling approaches Design modeller används för att kartlägga olika designprocesser. De modeller som förklaras nedan koncentrerar sig på en specifik process istället för att ålägga en hel procedur för alla processer som görs. PERT/ CPM PERT (The process evaluation and review technique) och CPM (Critical path method) är dem två mest kända av PDM (Precedence Diagramming Method) teknikerna. I dessa metoder visar man olika aktiviteter antingen som noder eller som en box i ett nätverk som sammankopplas av pilar för att visa flödet av informationen/ material från en aktivitet till en annan. Se nedan. Ett alternativ vore att använda sig av en ADM (Arrow Diagramming Method) där man använder en AOA (Activity On Arrow), där noderna representerar system status och pilarna aktiviteterna. Man använder dessa metoder för att finna mängden Slack som vi kan säga är flexibiliteten för schema ändringar av varje aktivitet. Man vill få reda på den kritiska linjen och tidigaste start för varje aktivitet samt senaste avslut. För att på så sätt veta vilka aktiviteter som är viktigare eller har högre risk. Försening av den kritiska linjen skulle medföra i försening av leverans.
IDEF IDEF är en samling av 16 modellstrukturer vilket inkluderar IDEF0 IDEF14 och IDEF1X. En lista på vilka metoder modellerna använder finns nedan. Code IDEF0 IDEF1 IDEF1X IDEF2 IDEF3 IDEF4 IDEF5 IDEF6 IDEF7 IDEF8 IDEF9 IDEF10 IDEF11 IDEF12 IDEF13 IDEF14 IDEF method Function modeling Information modeling Data modeling Simulation model design Process description capture Object oriented design Ontology description capture Design rationale capture Information system auditing User interface modeling Scenario driven IS design Implementation arch. Modeling Information artifact modeling Organization modeling Three schema mapping design Network design IDEF0 var den första standarden som introducerades, och den är väl etablerad och har ett brett användningsområde. Dess originella applicering var till för att kartlägga det funktionella beteendet av ingenjörs system, den har sedan dess blivit tillämpad till ett brett spektrum av affärsprocesser, design inkluderat. I kontrast till IDEF0, ska IDEF 3 (the process description capture method) fånga det dynamiska beteendet av en process. IDEF 3 har två angripspunkter, (the object state transcription description), vilket är lämpligt för mjukvaru och produktions applikationer, och (process flow description), som innefattar ett flödesdiagram för enheter av beteende. Nedan visas en IDEF3 process modell.
DSM DSMs används för att representera och analysera processmodeller. Andra applikationer har inkluderat produkt kartläggning (links between system or components) och team kartläggning (links between people or teams). Till skillnad från en produkt och team strukturer DSMs, länkarna i process DSM är direkta, med information som flödar från en aktivitet till en annan. I bilden nedan kan man se dem diagonala cellerna som representerar aktiviteter i en process. På andra ledden visar cellerna beroendet mellan en aktivitet till en annan. Signposting Signposting är en aktivitetsbaserad modell av design processen som representerar aktiviteter beroende på deras information input/ output karakteristisk. Ord förklaring av nets Petri nets Petri nets är ett väl etablerat och utvecklat verktyg för utritandet och simulering av diskreta händelse system. Genom att bryta ner en process till flera aktiviteter, kan en diskret händelsestruktur skapas som kan utforskas genom Petri nets.
Diskussion/analys Till stort sätt har vi bara fått skrapa på ytan av design modelling. Författarna går inte in djupt på något utan jämför mer olika metoder med varandra, samt att han istället valt att säga att det finns många modeller man kan använda, men om man ska lära sig dem på djupet får man ta till annan litteratur. Kapitlet tar upp dem mest kända och använda teknikerna för att beskriva en specifik process, där han förklarar lite enkelt hur en sådan ser ut. Kan vara svårt för en som är ny till ämnet att få någon klar bild hur en av dessa processer kan fungera. Det känns även som att författarna spenderat nästan hälften av kapitlet till någon form av självgratulation där de enbart maler på om hur svårt det är att göra modeller för dessa typer av processer och hur duktiga dom är som har gjort detta. Vi får känslan av att författarna inte get oss någon ny information utan bara förklarar rent sunt förnuft fast i lite finare ord. Det är möjligt att man får en bättre helhet om man läser boken i sin helhet och inte bara ett kapitel men om inte resten av boken är skriven på ett helt annat sätt så har vi svårt att tro det. Förberedda frågor Finns det någon begränsning på hur stor en specifik process kan vara när man arbetar med design modeller? När är en design modell överflödig? Att bygga ett hus tilltalar flera, skulle en person som är oerfaren inom byggämnet ha nytta av en designmodell för att nysta ihop alla aktiviteter och deras tidslinjer? Referenser Clarkson J, Eckert C (2005) Design process improvement a review of current practice, Chapter 2 Design planning and modelling