Mediebilden av Försäkringskassan

Transkript

1 Social Insurance Report Mediebilden av Försäkringskassan

2 Utgivare Upplysningar Webbplats Försäkringskassan Analys och prognos Malin Junestav Tryck E-print, 2014

3 Förord Vilka är de viktigaste faktorerna för förtroende mellan allmänhet och förvaltning? Det var en frågeställning som ledde fram till att Försäkringskassan 2012 initierade Analysramverket för förtroende, som har som syfte att definiera hypoteser samt analysera och följa upp de faktorer som skapar förtroende för Försäkringskassan. I analysramverket ingår en rad studier som belyser olika aspekter och hypoteser om vad som ligger bakom förtroendet för Försäkringskassan i synnerhet och förtroendet för offentliga institutioner i allmänhet. Bakgrunden var att såväl Försäkringskassans som andras analyser och forskning visade på en låg förtroendenivå för myndigheten, en trend som startade 2002 och enligt alla mätningar har legat kvar på en oroväckande låg nivå sedan dess. Faktorer som lyfts fram som avgörande för förtroendet är den enskildes upplevelse av bemötande, professionalitet och effektivitet. Ju fler som har varit med om och återberättar sin negativa upplevelse, desto mer negativ blir den officiella berättelsen om Försäkringskassan. Att medier rapporterar om missförhållanden i samhället och om myndigheter som inte lyckas fullgöra sitt uppdrag i medborgarnas ögon, är inte märkligt utan snarare precis som det ska vara. Det finns däremot en risk att fokus för rapporteringen hamnar i en negativ spiral, i en medielogik som innebär att man endast berättar de delar av verkligheten som passar in i den story man avser att berätta. Mediernas nyhetsvärderingar tenderar ibland att handla mindre om verkligheten och mer om att möta mediernas egna behov av nyheter som passar de egna formaten och produktionsvillkoren och som kan leda till framgång i konkurrensen om människors uppmärksamhet. Denna studie, som undersöker mediabilden av Försäkringskassan under perioden , den tioårsperiod då förtroendenivån sjönk och blev kvar på en låg nivå, utgör en del av analysramverkets analyser. Studien vittnar om att mediabilden spelar en viktig roll för hur Försäkringskassan uppfattas hos allmänheten. Flera undersökningar som gjorts indikerar att de som inte är eller har varit aktiva brukare av socialförsäkringen påverkas mer av medias bild än myndighetens kunder. Christina Halling och Björn Johnson, som forskar vid Malmö högskola och som fick del av de forskningsmedel som Försäkringskassan delade ut till forskning om förtroende 2012, redogör i denna rapport för en kvantitativ medieanalys av bilden av Försäkringskassan.

4 Rapporten har granskats av Daniel Törnqvist som är forskare och verksam vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet och av Pål Wilkens som är analytiker på Analys och prognos, Försäkringskassan. Stockholm den 12 februari 2014 Malin Junestav Analytiker vid Analys och prognos och projektledare för Analysramverk för förtroende

5 Innehåll Sammanfattning 7 1. Inledning Försäkringskassan som mediekonstruktion Metod och material Rapporteringens omfattning Rapporteringens fokus Rapporteringens perspektiv Rapporteringens ämne Kritiska ståndpunkter i rapporteringen Åtgärdsförslag i rapporteringen Rapporteringens aktörer Negativ mediekonstruktion av myndigheten i olika avseenden Behov av ytterligare kunskap 112 Referenser 114 Bilaga 1. Metodbeskrivning 116 Bilaga 2. Kodschema 122 Bilaga 3. Tabeller 133

6

7 Sammanfattning Medborgarna har ett lågt förtroende för Försäkringskassan. Förtroendet för myndigheten har sjunkit under perioden , enligt SOM-undersökningarna (Hensing m.fl. 2010). Förtroendet har dock ökat något under perioden (SOM-undersökningarna, opublicerad statistik). I denna rapport redovisar vi en studie som söker förklaringar till det låga förtroendet för Försäkringskassan i medierapporteringen om myndigheten. Studiens utgångspunkt är att den bild som media förmedlar kan vara av stor betydelse för vilket förtroende medborgarna får för den offentliga förvaltningen. Frågor kring den offentliga förvaltningens funktion och allmänhetens förtroende för förvaltningen blir sällan föremål för bredare debatt. Problem som gäller den offentliga förvaltningens funktion definieras i regel inte som ett samhällsproblem, som exempelvis sjukfrånvaron (Johnson 2007, Johnson 2010). Vår utgångspunkt är att media förmedlar ett antal bilder av Försäkringskassan som kan ha stor betydelse för hur medborgarna uppfattar myndigheten och vilket förtroende de får för den. Detta antagande bygger på dagordnings- och gestaltningsteorin inom forskningen om politisk kommunikation (McCombs 2006). Enligt teorin är de bilder som media förmedlar sociala konstruktioner, som inte behöver överensstämma med verkliga förhållanden. Vi har formulerat ett brett förtroendeperspektiv för att identifiera väsentliga områden inom Försäkringskassans uppdrag, som kan förväntas påverka medborgarnas förtroende. Perspektivet är inriktat på förtroende för centrala myndigheter i ett demokratiskt system, i enlighet med övergripande definitioner av good governance och quality of government. Detta omfattar bland annat betydelsen av medborgarnas rätt att få service inom rimlig tid enligt gällande lagstiftning, av likabehandling mellan medborgarna och av att beslutsfattandet ska vara förutsägbart. Möjligheten till ansvarsutkrävande av ansvariga beslutsfattare är en annan central del i förtroendeperspektivet. Studien är gjord som en kvantitativ innehållsanalys av mediebilden av Försäkringskassan under perioden januari 2003 till och med december Syftet är att ur ett förtroendeperspektiv beskriva och analysera mediebilden av Försäkringskassan under denna period. Utifrån detta syfte har vi formulerat åtta frågeställningar om innehållet och inriktningen i medierapporteringen. Dessa är: Vilken omfattning har medierapporteringen haft om Försäkringskassan under perioden ? 7

8 Vad har rapporteringen (ersättningsslag alternativt Försäkringskassan som organisation) fokuserat på under den aktuella perioden? Vilka aspekter av områden som är centrala för Försäkringskassans uppdrag har rapporteringen handlat om? Är rapporteringen om socialförsäkringarna i huvudsak positiv, negativ eller neutral? I vilken omfattning finns kritik mot Försäkringskassan i rapporteringen under studieperioden? Vad består kritiken mot Försäkringskassan av? I vilken omfattning föreslås åtgärder mot kritiken som diskuteras? Vilka åtgärder diskuteras? Vilka aktörer framträder i rapporteringen? Hur kan man karaktärisera den samlade bilden av Försäkringskassan under olika delar av perioden? Materialet till studien består av totalt tidningsartiklar från sex tidningar (rikspress och regional-/lokalpress) och 174 radioinslag (Sveriges Radio Dagens Eko 16.45). Vi har använt ett kodschema för kodning av artiklar och inslag, baserat på studiens frågeställningar. I kodschemat finns 30 variabler, varav sex är formvariabler och övriga är innehållsvariabler. Det finns innehållsvariabler som beskriver rapporteringens fokus, ämne och övergripande perspektiv. Därutöver finns bland annat variabler som beskriver kritik mot Försäkringskassan, föreslagna åtgärder på problem samt vilka aktörer som framträder i artiklarna och inslagen. Grundtonen i alla artiklar och radioinslag har värderats utifrån en femgradig skala, uttryckt som ett balansmått (starkt negativ, svagt negativ, neutral, svagt positiv och starkt positiv). Studien visar att medierapporteringen om Försäkringskassan är omfattande, utifrån de jämförelser vi kunnat göra med andra studier. Rapporteringen är relativt jämnt fördelad under hela tioårsperioden. Vissa variationer i omfattningen över tid finns dock. Rapporteringen ökar i samband med viktiga förändringar inom Försäkringskassans och socialförsäkringarnas område. Den totala rapporteringen är störst under åren 2005 och Viktiga händelser som lett till ökad rapportering är bland annat omorganiseringen av myndigheten och effekterna av denna, debatten om fusk och överutnyttjande inom socialförsäkringarna samt de nya regelverk för sjukförsäkringen som infördes 2005 respektive Rapporteringens fokus är framför allt sjukpenningen, som diskuteras i drygt hälften av materialet. Övriga ersättningsslag fokuseras i mer begränsad omfattning. Rapporteringen om sjukpenning är som högst 2005 och Från och med 2007 ökar andelen rapportering med fokus på Försäkringskassan som organisation. 8

9 Flera aspekter av centrala områden för Försäkringskassans uppdrag, rapporteringens ämne, diskuteras i artiklarna och inslagen. De största områdena är tilllämpningen av regelverket respektive graden av försäkringsutnyttjande. Tre jämnstora ämnesområden följer därefter: det politiskt beslutade regelverket, Försäkringskassans förmåga att fullgöra sitt uppdrag generellt samt Försäkringskassans relation med andra aktörer. De mest framträdande övergripande perspektiven i rapporteringens är juridiska, politiska och administrativa perspektiv. Drygt 75 procent av artiklarna och inslagen har kodats med variabeln kritik. Den kritik som framförs handlar i drygt 30 procent av rapporteringen om tilllämpningen av regelverket. Omkring 25 procent handlar om frågor inom området Försäkringskassans kompetensnivå, effektivitet och tillförlitlighet medan knappt 20 procent gäller den politiska nivån. I nästan 70 procent av artiklarna och inslagen diskuteras olika åtgärder. Åtgärderna finns till största delen inom området tillämpning, utredning och kontroll, som utgör 25 procent av åtgärdskodningarna. Områdena omprövning av beslut och granskning av Försäkringskassan, förslag om politiska beslut och politisk styrning, samverkan och rehabilitering utgör procent av åtgärdskodningarna. Aktörer förekommer i nästan alla artiklar/inslag (98 procent). Ett stort antal olika aktörer framträder, men ett mindre antal förekommer betydligt oftare än övriga. Privatpersoner, representanter från Försäkringskassan samt regeringen alternativt politiker i regeringsställning är de aktörer som är vanligast förekommande. Rapporteringen fokuserar nästan uteslutande på delar av verksamheten som anses fungera dåligt inom Försäkringskassans ansvarsområde. Grundtonen är genomgående negativ. Tonen är något mer neutral för rapportering om fusk och överutnyttjande inom socialförsäkringarna. För en mindre del rapportering om specifika samverkansprojekt inom rehabilitering och myndighetssamverkan mot fusk och överutnyttjande är grundtonen svagt positiv. Vi konstaterar att det i stort sett inte rapporteras om något som fungerar väl inom Försäkringskassan som ansvarig myndighet för tillämpningen av regelverk inom socialförsäkringarna. Vi bedömer att media rapporterar inom områden som påverkar medborgarnas förtroende, framför allt tillämpningen av regelverket och olika aspekter av Försäkringskassans sätt att handlägga ärenden. Med utgångspunkt från studiens förtroendeperspektiv konstaterar vi att media förmedlar en övergripande bild av att Försäkringskassan inte uppfyller kraven på en välfungerande myndighet. Vi drar också slutsatsen att rapporteringens negativa inriktning sannolikt innebär att medborgarnas förtroende har påverkats negativt. 9

10 Studien visar att rapporteringen även är fragmentarisk och till stor del saknar bakgrundsinformation. Mediebilden av Försäkringskassan begränsas därigenom till att myndigheten är bristfällig, och det är svårt att få en helhetsbild som mediekonsument. Detta innebär att medborgarna får svårt att själva bedöma Försäkringskassan i termer av krav på good governance och quality of government. Vi har tecknat ett antal bilder av Försäkringskassan, delvis baserade på studiens kvantitativa data. Framför allt bygger bilderna dock på en kvalitativ uppfattning om medierapporteringen som vi fått genom att detaljstudera ett stort mediematerial. Vi är försiktiga med att dra långtgående slutsatser om dessa bilder, eftersom den kvantitativa metoden, som vi huvudsakligen använt, begränsar möjligheten till analyser på djupet. De samlade mediebilder av Försäkringskassan som vi kunnat urskilja har vi formulerat som ett antal aktörstyper. Vi har sett att Försäkringskassan framträder i följande roller: Politisk aktör okunnig, orättvis eller känslokall Juridisk aktör stelbent, godtycklig, slarvig eller förd bakom ljuset Administrativ aktör krånglig, ineffektiv eller slarvig Medicinsk aktör otydlig och okunnig Samverkansaktör bristfällig eller kompetent Vi har utifrån studien identifierat flera områden för fortsatt forskning. I mer kvalitativt inriktade studier skulle de aktörstyper som vi tecknat kunna prövas närmare. Ansvarsfördelningen mellan politiker och myndighet anser vi också vara ett särskilt intressant område att studera i mer kvalitativt orienterade studier. Den kvantitativa studien indikerar att Försäkringskassan har gjorts politiskt ansvariga i viss utsträckning, och detta vore angeläget att studera närmare med kvalitativa metoder. Studien väcker även frågor om hur rapporteringen kommer till. Varför ser journalistiken ut som den gör? Hur har kontakterna mellan myndighet, politiker och journalister sett ut under perioden? Enligt medierapporteringen var tioårsperioden komplicerad, konfliktfylld och kaosartad för Försäkringskassan. Perioden inbegriper väsentliga förändringar för Försäkringskassan, varav omorganisationen och de nya regelverken för sjukförsäkringen framstår som de mest betydelsefulla. Dessa förändringar bör ha inneburit svårigheter inte enbart för Försäkringskassan och ansvariga politiker, utan även för journalister. Det vore angeläget att studera vilka erfarenheter centrala aktörer har om mediebevakningen under tioårsperioden: tjänstemän vid Försäkringskassan, ansvariga politiker och journalister. 10

11 1. Inledning Idén om välfärdsstaten förutsätter att allmänheten har förtroende för socialförsäkringarna både för det politiskt beslutade regelverket kring socialförsäkringarna och för tillämpningen av regelverket. Socialförsäkringarnas legitimitet bygger bland annat på en god betalningsvilja hos befolkningen, genom skatter, och på att medborgarna känner sig trygga när de söker stöd hos ansvariga myndigheter. Försäkringskassan, som är den mest centrala aktören i tillämpningen, har litet förtroende hos allmänheten. Bland jämförbara myndigheter är det endast Arbetsförmedlingen som har lägre förtroendesiffror. 1 I denna rapport redovisar vi en studie som söker förklaringar till det låga förtroendet för Försäkringskassan i den medierapportering som sker om myndigheten. 2 Vi fokuserar på massmedias sätt att rapportera om Försäkringskassan och vilka bilder av myndigheten som därigenom förmedlas till allmänheten. Vår utgångspunkt är att mediebilderna kan ha stor betydelse för medborgarnas förtroende för Försäkringskassan. Syftet med studien är att ur ett förtroendeperspektiv beskriva och analysera mediebilden av Försäkringskassan och hur denna bild har förändrats under perioden Analysen baseras på en kvantitativ innehållsanalys av medierapporteringen under denna period. Materialet omfattar totalt tidningsartiklar från sex tidningar (rikspress och regional-/lokalpress) och 174 radioinslag (Sveriges Radio Dagens Eko 16.45, hädanefter benämnt Ekot). Förtroendet för Försäkringskassan har minskat den senaste tioårsperioden (Hensing m.fl. 2010). I den senaste SOM-undersökningen framkommer att förtroendet för socialförsäkringarna sammantaget också har minskat (Oskarson 2013). Under perioden har dock medborgarnas förtroende för Försäkringskassan ökat något (SOM-undersökningarna, opublicerad statistik). 1 2 Förutom att vara ett problem på systemnivå, i förhållande till medborgarna, utgör det låga förtroendet även ett organisatoriskt problem för Försäkringskassan. Förtroendeproblemen kan bland annat bidra till en sämre arbetsmiljö och medföra svårigheter när det gäller att rekrytera nya medarbetare. Projektnamnet är Försäkringskassan och medborgarnas förtroende ett medieanalytiskt perspektiv. Projektet har finansierats med forskningsmedel från Försäkringskassans utlysning 2012 för projekt om förtroende. Försäkringskassan har inte haft något med studiens design eller genomförande att göra och har inte haft något inflytande över de slutsatser som dras. 11

12 Enligt Försäkringskassans egna förtroendemätningar är förtroendet generellt lägre bland dem som inte har egna erfarenheter av myndigheten än bland myndighetens kunder. Det talar för att medieeffekter kan ha stor betydelse för de låga siffrorna (Bryant & Zillman 2002, Försäkringskassans imageundersökning 2011). Flera alternativa förklaringar kan finnas till att allmänheten har litet förtroende för Försäkringskassan som också är motiverade att studera närmare. Enligt SOM-undersökningen har gruppen sjukskrivna lägre förtroende för Försäkringskassan än vad befolkningen i stort har (Engelbrecht & Holmberg 2012), vilket talar för att även de policyförändringar som skett under senare år har betydelse. Det kan även finnas förklaringar som har att göra med förändringar i Försäkringskassans organisation och inom den offentliga förvaltningen mer generellt. Kontrasten mellan det givna att gott förtroende för Försäkringskassan ska finnas i välfärdsstaten och att förtroende saknas kan betraktas som ett allvarligt problem. Det är dock sällan detta slag av legitimitetsproblem får plats i den offentliga debatten. Debatt om principiella frågor kring hur olika delar av den offentliga förvaltningen fungerar förekommer i avgränsade grupper, men allmän offentlig debatt är sällsynt. Sådana generella förvaltningsfrågor betraktas i regel inte som samhällsproblem. Ett exempel på omdebatterat samhällsproblem inom socialförsäkringarnas område är sjukfrånvaron (Johnson 2007, Johnson 2010). Trots att ett fokus på samhällsproblem inte är överförbart till den här studien, utgår den från delvis samma teoretiska utgångspunkter som ovan nämnda studier om sjukfrånvaron (Johnson 2007, Johnson 2010). Det är inte enbart hur en myndighet fungerar i mer objektiv mening som är relevant för medborgarnas förtroende. Minst lika viktigt är vilken uppfattning de får av hur myndigheten fungerar, utifrån de bilder som till exempel media förmedlar. Detta antagande bygger på dagordnings- och gestaltningsteorin inom forskningen om politisk kommunikation (McCombs 2006). Denna teori utgår från att media förmedlar händelser som kan betraktas som sociala konstruktioner, som inte behöver stämma överens med verkliga händelser. I studien strävar vi inledningsvis efter att skapa en så bred beskrivning av mediebilden som möjligt. Vi fokuserar på ett antal variabler som kan ha betydelse för medborgarnas förtroende. Därefter smalnar vi av perspektivet, och fokuserar mer på de faktorer som varit särskilt framträdande i medierapporteringen. Genom att studera vilka ersättningsslag som fokuseras, vilka övergripande perspektiv och ämnen som förekommer i rapporteringen samt vilken kritik, vilka åtgärder och vilka aktörer som framträder, identifierar vi ett antal centrala teman. Vi skisserar också ett antal mer övergripande bilder av Försäkringskassan. Dessa bilder försöker vi placera i ett tidsperspektiv, det vill säga ange tidpunkten för när de var som mest aktuella. Grundtonen i alla artiklar och 12

13 radioinslag bedömer vi med en femgradig skala, uttryckt som ett balansmått (starkt negativ, svagt negativ, neutral, svagt positiv och starkt positiv). I nästa kapitel diskuterar vi studiens teoretiska utgångspunkter gällande förtroende och gällande medias konstruktion av mediebilder. I kapitel 3 diskuteras metodfrågor (en mer utförlig metodbeskrivning finns i bilaga 1). Resultatet av mediestudien presenteras och analyseras i kapitel En samlad diskussion följer därefter i kapitel 11, där vi också skisserar de mer övergripande mediebilderna av Försäkringskassan. I kapitel 12 presenteras förslag till fortsatt forskning. 13

14 2. Försäkringskassan som mediekonstruktion Studien utgår alltså från föreställningen att den sociala konstruktionen av ett fenomen är av stor betydelse för hur människor uppfattar det. Dagordnings- och gestaltningsteorin har en konstruktionistisk ansats, som är relevant för denna studie (McCombs 2006, Johnson 2007, Johnson 2010). I studien är det Försäkringskassan som mediekonstruktion som är i fokus. Studien utgår även från dagordnings- och gestaltningsteorins utgångspunkter om medierapporteringens effekter på allmänhetens uppfattningar. Teorin visar hur prioriteringar i massmedias dagordning påverkar vilka fenomen, händelser eller problem som allmänheten upplever som väsentliga. Grundtanken i teorin är att ämnen som placeras högt på den mediala dagordningen också kommer att uppfattas som viktiga av allmänheten (McCombs 2006:97). Omfattningen av rapporteringen i sig påverkar människors uppfattningar om det som diskuteras. Det som diskuteras benämns objekt, som kan innebära olika saker, till exempel en viss samhällsfråga eller vissa aktörer (McCombs 2006:98). Man kan beskriva rapporteringens objekt som rapporteringens fokus, vilket vi gör i studien. Dagordnings- och gestaltningsteorin utgår också från att media påverkar hur en fråga uppfattas av allmänheten. Rapporteringens närmare beskrivningar av olika aspekter av objektet avgör på vilket sätt allmänheten uppfattar objektet. De närmare specificeringarna av objektets egenskaper kallas attribut. Inom dagordnings- och gestaltningsteorin görs en uppdelning mellan dagordningsöverföring från media till allmänheten på första nivån (objekt) och på andra nivån (attribut) (McCombs 2006:99ff). Genom sin rapportering kan alltså media skapa en föreställning hos allmänheten om att en viss fråga är viktig och på vilket sätt den är viktig. Även om journalistiken utgår från verkliga händelser finns det flera begränsande faktorer i medieredaktionernas omvärld, som leder till att slutresultatet i form av artiklar och nyhetsinslag inte alltid kan betraktas som en beskrivning av verkligheten (McCombs 2006:45). Begränsat utrymme för rapporteringen och många konkurrerande händelser att rapportera om för journalisterna är exempel på begränsande faktorer för medieredaktionerna (McCombs 2006:45). Media skapar därigenom konstruktioner av händelser, som existerar oberoende av verkliga händelser. I boken Kampen om sjukfrånvaron (Johnson 2010) tydliggörs hur sådana processer kan uppstå. Johnson (2010) visar hur media skapade en före- 14

15 ställning hos allmänheten om att sjukfrånvaron ökat, samtidigt som det inte skett någon motsvarande ökning av sjukfrånvaron enligt den officiella statistiken. Förtroendeperspektiv Förtroendeforskningen bygger på teoretiska perspektiv från bland annat ekonomi, sociologi, antropologi, psykologi och statsvetenskap. Betydelsen av att det finns förtroende i samhället betonas genomgående, men också svårigheten att förklara vad förtroende är. Övergripande handlar det om förtroende människor emellan och om förtroende för gemensamma institutioner. Förtroende mellan människor är nödvändigt för att man ska vilja skapa och upprätthålla gemensamma institutioner i ett samhälle (t.ex. Putnam 1993). Omvänt skapas inte förtroende mellan människor i samhället om det inte finns institutioner som medborgarna litar på (Holmberg & Weibull 2013:225). I vissa fall kombineras teori från flera discipliner för att förklara förtroende (t.ex. Rothstein 2005, McKnight & Chervany 2001). Definitionen av förtroende kan i den här studien räknas till statsvetenskapen. En sådan avgränsning innebär inte att en definition enkelt låter sig göras. Norén Bretzer, exempelvis, framhåller att det har saknats tydliga och enhetliga definitioner av politiskt förtroende (Norén Bretzer 2005:10f). Hon konstaterar att detta i vissa fall har lett till att felaktiga slutsatser dragits gällande medborgarnas förtroende. När en studie visar att det politiska förtroendet ökat och en annan att det har minskat kan skillnaden helt enkelt bestå i att olika saker har undersökts. Norén Bretzer förordar bredare analyser som inkluderar flera aspekter i begreppet (Norén Bretzer 2005:10f). I den här studien fokuserar vi på politiskt förtroende uttryckt som förtroende för gemensamma institutioner. Med den avgränsningen kvarstår dock möjligheten att välja olika definitioner. Forskningen om good governance eller quality of government beskrivs i regel på en hög abstraktionsnivå utifrån centrala värden i demokratiska system. Rothstein & Teorell (2008) betonar att det har saknats adekvata definitioner av quality of government och föreslår en teori som fokuserar på impartiality, opartiskhet eller oberoende. Författarna relaterar sin teori till olika slags kritik som har framförts mot idén om opartiskhet och till andra dimensioner som i litteraturen presenteras som centrala i quality of government: demokrati, rule of law och effektivitet. De hävdar att teorin om opartiskhet på ett mer specifikt sätt definierar vad quality of government innebär än tidigare definitioner (Rothstein & Teorell 2008:178ff). De framhåller att de definitioner som tidigare presenterats varit alltför breda, alltför funktionellt inriktade utan helhetsperspektiv, eller att de begränsat sig till att enbart handla om frånvaro av korruption (Rothstein & Teorell 2008:167ff). 15

16 Vi utgår från en avgränsning som är inriktad på förtroende för centrala myndigheter i ett demokratiskt system, i enlighet med good governance eller quality of government. Vi är medvetna om svårigheten att formulera en definition och om risken att definitionen blir alltför allmän. Det är svårt att föreställa sig att en mycket specifik definition skulle kunna användas, men vi ser det som väsentligt att trots allt tydliggöra inriktningen för studiens förtroendeperspektiv. Vi fokuserar på betydelsen av grundläggande rättigheter för medborgarna att få service inom rimlig tid enligt gällande lagstiftning, på likabehandling mellan medborgarna och på att beslutsfattandet ska vara förutsägbart. Det handlar också om betydelsen av ett öppet system med möjlighet för medborgarna att ha insyn i den offentliga verksamheten och att kunna utkräva ansvar av beslutsfattare. En komplexitet som vi vill framhålla särskilt är gränsdragningen mellan politikernivån och tjänstemannanivån gällande ansvaret gentemot allmänheten. Det är de nu nämnda områdena som vi också har förväntat oss att media ska rapportera om, vilket vi genom studien fått bekräftat är fallet. Inriktningen på vårt förtroendeperspektiv har i praktiken vuxit fram som en process mellan en teoretisk definition av förtroende och innehållet i det empiriska materialet. Förutsättningarna för medieredaktioners och enskilda journalisters uppdrag har förändrats betydligt de senaste decennierna. På 1990-talet påbörjades förändringar av förutsättningarna för journalistiken, som en följd av att kommersiell radio och tv samt internet tillkom som aktörer i medierapporteringen (Hadenius m.fl. 2011:86). Journalistiken började vid denna tid i högre grad än tidigare att anpassa sig till sina läsare och tittare (Hadenius 2011:301). Utvecklingen, som har fortsatt under 2000-talet, beskrivs ibland som en ökande kommersialisering, som förutom en större anpassning till publikens önskemål, syftar på ett ökat fokus på ekonomiska överväganden och neddragningar (Hadenius 2011:313). I den här studien har vi till stor del antagit en normativ ansats när det gäller journalistikens uppdrag, som kan betraktas som en motsvarighet till idealen om good governance eller quality of government inom den offentliga förvaltningen. När det gäller att välja ut frågor i medierapporteringen, som är relevanta att studera ur ett förtroendeperspektiv, svarar vi därför förenklat: i princip allt som rapporteras. Medias uppdrag i bevakningen och granskningen av myndigheter borde i stora drag handla om att berätta för medborgarna vad myndigheterna gör för att förmedla användbar information, att ge svar på om huruvida myndigheterna arbetar med rätt saker, samt att granska hur väl myndigheterna klarar sin uppgift. Man kan analysera hur väl medieredaktionerna klarar sitt uppdrag att välja relevanta ämnen och rapportera på ett lämpligt sätt om dessa ämnen. Man kan också diskutera vilka frågor eller områden som påverkar medborgarnas förtro- 16

17 ende i hög grad och vilka som är mer perifera. Delar av detta återkommer vi till längre fram i rapporten. 3 Förutom att låta det empiriska materialet forma definitionen av förtroende använder vi även Försäkringskassans egna förtroendeanalyser som referensram. De variabler som Försäkringskassan använder stämmer på det hela taget väl överens med innehållet i medierapporteringen och med studiens variabler. Försäkringskassan har gjort sin analys utifrån följande variabler: Försäkringskassans legitimitet i samhället, kompetens, bemötande, rutiner och praktiskt utförande samt utfallsrättvisa (Försäkringskassan 2012:15ff). Frågeställningar Studien kan beskrivas som en händelseförloppsstudie (Johnson 2007, Johnson 2010, McCombs 2006). Inom dagordnings- och gestaltningsteorin finns två huvudsakliga slag av studier som utgår från begreppen konkurrens respektive händelseförlopp (McCombs 2006:56f). I studier med konkurrensperspektivet konkurrerar flera problem om medialt utrymme i ett sammanhang. I studier om händelseförlopp studeras ett specifikt problem över tid. Men även om det är endast ett (reellt) problem som studeras kan hänsyn tas till att det finns flera uppfattningar om vad problemet består av (McCombs 2006:56f). Den här studien är en händelseförloppsstudie som analyserar konkurrerande bilder av Försäkringskassan över tid. Studien baseras på ett antal frågeställningar om innehållet och inriktningen i medierapporteringen. I analysen diskuterar vi vilka bilder som framträder av Försäkringskassan och hur dessa bilder kan påverka allmänhetens förtroende för myndigheten. Studiens frågeställningar följer nedan: Vilken omfattning har medierapporteringen haft om Försäkringskassan under perioden ? Vad har rapporteringen (ersättningsslag alternativt Försäkringskassan som organisation) fokuserat på under den aktuella perioden? Vilka aspekter av områden som är centrala för Försäkringskassans uppdrag har rapporteringen handlat om? Är rapporteringen om socialförsäkringarna i huvudsak positiv, negativ eller neutral? 3 I studien inkluderas opinionsartiklar (ledarartiklar, kolumner, debattartiklar och insändare) som faller utanför denna definition av journalistikens uppdrag. 17

18 I vilken omfattning finns kritik mot Försäkringskassan i rapporteringen under studieperioden? Vad består kritiken mot Försäkringskassan av? I vilken omfattning föreslås åtgärder mot kritiken som diskuteras? Vilka åtgärder diskuteras? Vilka aktörer framträder i rapporteringen? Hur kan man karaktärisera den samlade bilden av Försäkringskassan under olika delar av perioden? 18

19 3. Metod och material Studien bygger på tidningsartiklar, såväl nyhetsartiklar och reportage som opinionsartiklar 4, och radioinslag under perioden januari 2003 till och med december Databasen Retriever Mediearkivet används för artikelsökningarna. Tidningarna som ingår är Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs- Posten, Sydsvenskan, Västerbottens Folkblad (från och med 2012 Folkbladet) och Östersunds-Posten. Radioinslagen är hämtade från Ekot. Vi har kodat totalt artiklar och inslag enligt ett detaljerat kodschema. Kodschemat har tagits fram med utgångspunkt från forskning om förtroende för myndigheter, Försäkringskassans förtroendeanalyser och kundmätningar, ett stort antal tidningsartiklar, samt två fokusgruppsintervjuer med anställda på Försäkringskassan (en grupp med chefer och en grupp med handläggare). Analysen har gjorts som en kvantitativ innehållsanalys. Urval Avgränsningarna i tidningsmaterialet gjordes utifrån kriterierna att viktiga ersättningsslag och andra viktiga fokusområden skulle täckas in samt att materialet samtidigt skulle vara hanterbart i omfattning. Efter att avgränsningarna utifrån sökord gjorts bestod materialet av tidningsartiklar. Urvalet blev efter ytterligare gallring slutligen artiklar. Summan inslag från Ekot var från början 181, och detta urval gjordes med endast försäkringskassan som avgränsande sökord. 5 Det slutliga urvalet radioinslag blev 174. Vi hade från början planerat att även inkludera tv-inslag från Rapport i materialet. Vi valde dock slutligen att inte ta med dessa, eftersom Rapportsändningarna inte var lätt sökbara i register och för att vi bedömde att det redan 4 5 En mer utförlig metodbeskrivning finns i bilaga 1. Dessa inslag fick vi fram med hjälp av Sveriges Radios arkiv och vägledning från arkivets personal. Vi reflekterade över att det var ett begränsat antal inslag från Ekot under tioårsperioden. Efter att ha rådfrågat Kungliga biblioteket och Sveriges Radio om sökmöjligheter beslutade vi att det var motiverat att inkludera inslagen i materialet. Vi bedömer att eventuella bortfall inte har skett på ett sätt som skapat skevhet i urvalet. Det kan vara rimligt att rapporteringen inte är lika omfattande som i pressen eftersom konkurrensen om utrymme är mer uttalad i radio än i tidningar. Det finns också ett stort antal Ekot-sändningar under ett dygn och det är troligt att inslag om Försäkringskassan sprids ut på olika sändningar. 19

20 fanns en tillräcklig mättnad i det befintliga materialet. Vi hade ett omfattande och nyansrikt material från tidningsartiklarna, som blev betydligt fler än vi planerat från början, och från radioinslagen. Det var värdefullt att få med sändningarna från Ekot, men vi bedömer inte att dessa sändningar innebar nya perspektiv som påtagligt påverkade materialet som helhet. Vinsten med att även inkludera tv-materialet framstod därför som liten i jämförelse med den arbetsinsats som hade krävts för att få fram det. Även om variationen är tillräcklig i materialet kan vi i efterhand konstatera att det hade varit intressant att även inkludera Expressen. Det vore intressant att jämföra Expressen med framför allt Aftonbladet, dels på grund av att Aftonbladets rapportering skiljer sig från det övriga materialet och dels för att båda tidningarna är kvällstidningar men har olika politisk färg. Ett grundläggande kriterium i urvalsprocessen har varit att Försäkringskassan nämns i artikeln eller inslaget och att frågan som diskuteras kan påverka hur mediebilden ser ut för myndigheten. I praktiken finns gränsdragningar som är svåra att göra, men också angelägna att studera närmare. Även om fokus i denna studie är myndigheten Försäkringskassan har vi strävat efter att också få med rapportering som gäller den politiska nivån, när denna diskuteras i samband med Försäkringskassans uppdrag. Kodning och variabler I kodschemat 6 finns 30 variabler, varav sex är formvariabler som beskriver annat än innehållet i artiklarna eller inslagen. Formvariablerna är löpnummer, publiceringsdatum, rubrik, namn på tidning/program, artikel-/programtyp och författare. När det gäller innehållsvariabler finns först en variabel som anger fokus, det vill säga vilket ersättningsslag som i första hand diskuteras, alternativt om socialförsäkringarna sammantaget eller Försäkringskassan som organisation är det centrala i rapporteringen. För att närmare precisera rapporteringens innehåll har sedan ett antal variabler som relaterar till dagordnings- och gestaltningsteorins attribut använts (McCombs 2006:99). Kodschemat innehåller en variabel som anger perspektiv (juridiskt, samhällsekonomiskt, privatekonomiskt, politiskt, medicinskt perspektiv som inkluderar bredare hälsoaspekter, socialt, genusperspektiv, arbetsmarknadsperspektiv eller administrativt). Variabeln beskriver den övergripande inriktningen i artiklarna och inslagen. 6 Kodschemat finns i sin helhet i bilaga 2. 20

21 Det finns även en variabel som vi benämnt ämne (det politiskt beslutade regelverket, grad av försäkringsutnyttjande, Försäkringskassans förmåga att fullgöra sitt uppdrag generellt, tillämpning av regelverket vid Försäkringskassan, Försäkringskassans administration, Försäkringskassans interna organisation eller Försäkringskassan och omgivande aktörer). Ämnet anger vilken aspekt av ersättningsslagen som diskuteras. Utöver detta finns även variabler som bland annat beskriver kritik mot Försäkringskassan, föreslagna åtgärder på problem samt vilka aktörer som framträder i artiklarna och inslagen. Kritik, åtgärder och aktörer har kodats enligt totaltäckningsprincipen medan fokus, perspektiv och ämne har kodats enligt huvudandelsprincipen (Esaiasson m.fl. 2012:207). Med totaltäckningsprincipen kan flera variabelvärden komplettera varandra och det finns ingen egentlig gräns för hur många kodningar som kan göras. Med huvudandelsprincipen är variabelvärdena däremot ömsesidigt uteslutande, vilket innebär att endast ett alternativ kan väljas för varje artikel eller inslag. Ett balansmått som anger grundtonen i artiklarna och inslagen har använts och graderats i fem steg starkt negativ, svagt negativ, neutral, svagt positiv och starkt positiv. Balansmåttet anges i en skala mellan 2 och 2, med 0 som neutral ton. 21

22 4. Rapporteringens omfattning I detta kapitel redovisar vi omfattningen av medierapporteringen över tid och i relation till förändringar inom socialförsäkringarna. Vi bedömer att urvalet på sammanlagt artiklar och inslag ( ) kan ge en bred bild av Försäkringskassan ur ett förtroendeperspektiv. Som helhet fokuserar inte studien på likheter och skillnader mellan olika medieredaktioners rapportering. För vårt syfte är det den totala rapporteringen som är av primärt intresse. Men det är viktigt att materialet blir varierat, och för att tydliggöra variationen redovisar vi vissa resultat för varje tidning samt för Ekots rapportering. Omfattningen av rapporteringen skiljer sig åt mellan tidningarna. Framför allt avviker Aftonbladet och Östersunds-Posten. Dessa båda tidningars artiklar utgör vardera drygt tio procent av det totala materialet från tidningar, vilket är mindre än hälften av rapporteringen i Göteborgs-Posten och Sydsvenskan. Däremellan placerar sig Dagens Nyheter och Västerbottens Folkblad. Fördelningen av studiens urval per tidning framgår av tabell 1. Tabell 1 Studiens urval: rapporteringen fördelad per tidning. Tidning Antal artiklar Andel, % Aftonbladet Dagens Nyheter Göteborgs-Posten Sydsvenskan Västerbottens Folkblad Östersunds-Posten Totalt Ökad rapportering om socialförsäkringarna Det saknas jämförbara studier som omfattningen i rapporteringen kan relateras till. Men vissa beröringspunkter finns i åtminstone ett par studier inom angränsande områden. Den ena är den tidigare nämnda studien om mediebilden av sjukfrånvaron (Johnson 2007). Sjukförsäkringen är central både i rapporteringen om sjukfrånvaron och om Försäkringskassan. Men flera invändningar kan göras mot en jämförelse mellan studierna: (1) sjukfrånvaron utgör endast en aspekt av sjukförsäkringen, (2) debatten om sjukfrånvaron behöver inte inbegripa Försäk- 22

23 ringskassans roll, (3) Försäkringskassans uppdrag är bredare än sjukförsäkringen och sträcker sig över i princip hela socialförsäkringsområdet, och (4) studierna sträcker sig över i huvudsak olika tidsperioder. Den andra studien med en liknande ansats är Ragnar Lundströms avhandling i sociologi (Lundström 2011). Lundström studerar nyhetsbevakningen om bidragsfusk i fyra tidningar, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Studien omfattar en tjugoårsperiod: Den visar att rapporteringen om fusk ökade betydligt i samband med valrörelserna 2002 och Omfattningen nådde de högsta nivåerna 2005 och Lundström framhåller ett par viktiga händelser som förklaring till detta, dels en reportageserie om bidragsfusk i tv-programmet Uppdrag granskning i början av 2005, dels rapporten från Delegationen för felaktiga utbetalningar (FUT-delegationen) om omfattningen av fusk från 2007 (Lundström 2011:50). Året efter minskade rapporteringen om fusk, men ända fram till 2010 låg den kvar på en högre nivå än de som rådde före 1994 eller Enligt studien om sjukfrånvaron följer rapporteringen i princip utfallet för sjuktalet, med två tidpunkter med ökad rapportering: 2000 och År 2003 och 2004 går bevakningen ned, dock inte till den nivå som rådde i mitten av 1990-talet (Johnson 2007). Detta ser ut att överensstämma med rapporteringen om Försäkringskassan som utgår från en lägre nivå Rapporteringen om Försäkringskassan ökar betydligt till Året efter går rapporteringen tillbaka något för att sedan öka till den högsta nivån De år med störst andel bevakning om Försäkringskassan utöver 2007 är åren 2005, 2008 och Vi kan även se paralleller med utvecklingen av mediebevakningen om fusk inom socialförsäkringarna (Lundström 2011). De år som visar de högsta nivåerna i rapporteringen om fusk stämmer helt med rapporteringen i studien om Försäkringskassan, det vill säga 2005 och Ytterligare en beröringspunkt är att rapporteringen går tillbaka efter 2007, om både Försäkringskassan och fusk inom socialförsäkringarna, men att nivån fortsätter att ligga kvar på en högre nivå än under 1990-talet. Detta är även i linje med Johnsons (2007) slutsats om nivån 2003 som är högre än under 1990-talet, trots en nedgång i rapporteringen. Vi känner inte till hur stor bevakningen av Försäkringskassan var på 1990-talet, men det är troligt att den var lägre än idag, i likhet med rapporteringen om sjukfrånvaron och om fusk. Det sker en ökning i rapporteringen om Försäkringskassan från och med 2005 och därefter en nedgång mot slutet av tioårsperioden. Nedgången är dock måttlig och rapporteringen ligger kvar på en hög nivå även i slutet av perioden. Det är rimligt att anta att en bestående större rapportering även skulle kunna gälla andra områden inom socialförsäkringarna, 23

24 till exempel Försäkringskassans verksamhet. Figur 1 visar rapporteringens utveckling över tid i det studerade materialet om Försäkringskassan. 7 Figur 1 Rapporteringen totalt per år Vi har delat in materialet i tre perioder, , och Perioderna har vi bestämt utifrån kriterierna att dessa ska vara ungefär lika långa och att vissa viktiga händelser ska passa in i indelningen. Den andra perioden är bestämd utifrån att den ska omfatta förändringen av regelverket för sjukförsäkringen 2008 ( rehabiliteringskedjan ) med viss marginal. Den första perioden omfattar fyra år, jämfört med tre år för de övriga perioderna. Perioderna är därför inte jämförbara gällande rapporteringens omfattning. För att justera för att den första perioden består av en längre tidsperiod än övriga perioder kan ett årsgenomsnitt för varje period beräknas. Den ökade rapporteringen under den andra perioden framgår tydligt med en beräkning av årligt genomsnitt i rapporteringen. Med en sådan beräkning var andelen rapportering 40 procent under den andra perioden, att jämföra med 31 och 29 procent för den första respektive sista perioden. I fortsättningen refererar vi till de tre perioderna som den första perioden ( ), den andra perioden ( ) och den tredje perioden ( ). 7 Se även bilaga 3, tabell B1. 24

25 Variation över tid: omorganisation och nya regelverk Övergripande drar vi, som nämnts ovan, slutsatsen att rapporteringen varaktigt ser ut att ha ökat under 2000-talet. Vi noterar att rapporteringen som helhet har hållit sig på en relativt jämn och hög nivå under hela tioårsperioden och att det i det avseendet finns likheter mellan de olika medieredaktionernas rapportering. Det finns dock vissa variationer över tid och vi konstaterar att rapporteringen tycks följa förändringar som är centrala för Försäkringskassan. Vi konstaterar också att medieaktörerna skiljer sig åt i vissa avseenden. Vi begränsar oss nu till att relatera rapporteringens omfattning till förändringarna på socialförsäkringsområdet. Eftersom vi ska kommentera vissa teman som framträder i materialet går vi även in på rapporteringens innehåll i någon mån. Syftet är att förklara en del av variationerna i rapporteringens omfattning över tid. Vi ska även övergripande diskutera balansmåttet, som uttrycker grundtonen i artiklarna och inslagen utifrån en skala, från 2 (starkt negativ) till 2 (starkt positiv), med värdet 0 för neutral grundton. Vi återkommer till mer detaljerade reflektioner om balansmåttet i kapitlen om rapporteringens innehåll. Vi kommer också att kort kommentera varje medieredaktions material. Syftet är att ge en uppfattning om det totala materialets sammansättning, och varje redaktions rapportering kommer endast att kommenteras översiktligt. I de kommande kapitlen koncentrerar vi diskussionen på innehållet i rapporteringen som helhet. De år eller perioder som förändringar tydligast framträder i materialets omfattning är 2005, 2007 samt perioden Under dessa år ökar rapporteringen. När det gäller 2005 och 2007 kan ökningen förklaras med att flera samverkande förändringar sammantaget ger en omfattande rapportering. Ökningen består under dessa båda år främst av ökad bevakning om fusk och överutnyttjande inom socialförsäkringarna, rapportering om förändringar i regelverket för sjukförsäkringen, rapportering om effekter av omorganiseringen av Försäkringskassan samt ökad rapportering om rehabilitering. Perioden präglas mediebevakningen av effekter av omorganiseringen av Försäkringskassan och av förändringarna i regelverket för sjukförsäkringen som trädde i kraft den 1 juli Ökad rapportering 2005 Rapporteringen inom ämnet grad av försäkringsutnyttjande, som till största delen handlar om fusk och överutnyttjande, ökar betydligt Annan rapportering om försäkringsutnyttjande kan bestå av neutralt hållna artiklar och inslag om statistik över exempelvis antalet sjukskriva. Dessa artiklar och inslag skulle kunna ses som en indikation på att redaktionerna anser att det är viktigt att följa utvecklingen av försäkringsutnyttjandet utifrån misstankar om att människor 25

26 missbrukar systemet. Det kan därmed finnas en indirekt koppling till debatten om fusk och överutnyttjande. Det sker detta år även en ökning av bevakningen inom ämnet Försäkringskassans förmåga att fullgöra sitt uppdrag generellt och Försäkringskassan och omgivande aktörer. Övriga ämnen är kvar på en i stort sett oförändrad nivå. Bevakningen om Försäkringskassan förmåga att klara sitt uppdrag handlar till en del om brister gällande den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. En ökning gällande kritik mot rehabilitering sker mellan 2004 och I detta slag av artiklar och inslag riktar även kritik mot Försäkringskassans förmåga att samverka med andra aktörer. Det sker även en ökning av rapportering med kritik mot det politiska regelverket och mot tillämpningen av regelverket. Detta omfattar främst kritik mot ett alltför strängt regelverk, alternativt en alltför strikt tillämpning av regelverket. Dessa förändringar på såväl politisk nivå som myndighetsnivå kan ses som en följd av det nya regelverk för sjukförsäkringen som trädde i kraft den 1 januari 2005, under den socialdemokratiska regeringen. Även kritik mot Försäkringskassans kompetens på en övergripande nivå kan härledas till denna förändring. Sjukförsäkringen under den socialdemokratiska regeringen Förslaget från den socialdemokratiska regeringen om förändringar i sjukförsäkringen beskrivs i materialet som mycket kritiserat. Exempelvis skrev Göteborgs-Posten så här den 11 december 2004 under rubriken Det här gäller från årsskiftet : Efter fyra år av utredningar, debatter, hårda motsättningar mellan fackföreningar, arbetsgivare och politiker klubbade riksdagen tidigare i veckan förslaget om Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro. Fortfarande är tonen hård och uppfattningarna mellan regeringen, v och mp på ena sidan och den politiska oppositionen på den andra om hur reformen kommer att slå mycket olika. (Göteborgs-Posten 11 december 2004) Ovanstående rader inleder artikeln. Tidningen betonar att förslaget varit kritiserat och omdebatterat, men vi har bedömt att artikeln som helhet håller en neutral ton i förhållande till ämnet. Tonen överensstämmer med rubriksättningen, som utlovar en redovisning av vad som gäller. Nedan följer ytterligare ett citat från artikeln som kan illustrera den neutrala tonen: 26

27 Efter riksdagens beslut i onsdags gäller nu följande från årsskiftet. Arbetsgivaren betalar sjuklön de första två veckorna. Sjukersättningen höjs till 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Från tredje veckan ska arbetsgivaren betala 15 procent av sjukpenningen för anställda som är sjukskrivna på heltid. För deltidssjuka eller de med rehabiliteringspenning behöver inte arbetsgivaren betala någon andel av sjukpenningen. Arbetsgivarens medfinansiering gäller inte personer som har en sjukdom som medför hög risk för sjukfrånvaro. (Göteborgs-Posten 11 december 2004) Förslaget handlade framför allt om att öka arbetsgivarnas ansvar att hjälpa sina anställda tillbaka i arbete vid sjukskrivning. Detta skulle ske främst genom att arbetsgivarna fick ökat ekonomiskt ansvar för de anställda. Förslaget byggde på utredningen Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet från våren 2002, med Jan Rydh som ansvarig utredare. För en beskrivning av de politiska turerna kring utredningsförslaget, se Johnson (2010). Organisationsproblem och nya förändringar i sjukförsäkringen Den 1 januari 2005 är även startdatum för omorganisationen av Försäkringskassan. Denna innebar övergripande att de befintliga försäkringskassorna förstatligades och slogs samman med Riksförsäkringsverket, för att tillsammans bilda den nya myndigheten Försäkringskassan. Förändringen beskrivs i samband med att den inleds, men rapportering om problem relaterade till omorganisationen återkommer under åren som följer. Dessa problem läggs då i flera fall samman med problem relaterade till det nya regelverk för sjukförsäkringen som trädde i kraft den 1 juli Östersunds-Posten refererar till exempel en ökning av antalet anmälningar till Justitieombudsmannen (JO) mot Försäkringskassan och påföljande kritik från JO så här, i en nyhetsartikel den 27 januari 2009: Bakom anmälningarna finns personer som inte kunnat betala hyran och andra räkningar. Människor som behövde sjukpenning, föräldrapenning och bostadstillägg, som har fått vänta utan närmare besked. Många har också vittnat om att det varit näst intill omöjligt att komma i kontakt med en handläggare. Försäkringskassan har genomgått en stor omorganisation blev Riksförsäkringsverket och de 21 länskontoren en och samma myndighet. 1 juli 2008 kom en ny lagändring om sjukskrivningar. Omorganisationen genomfördes fullt ut samma period som anmälningarna började trilla in, hösten JO skriver att det är anmärkningsvärt att beredskapen inte var bättre på kassan inför denna omorganisation. (Östersunds-Posten 27 januari 2009) 27