Alfa-1 Antitrypsin. Forskning. Diagnos. Behandling. Hälsoekonomi. Malmö november 2008.

Transkript

1 Symposium OM Alfa-1 Antitrypsin Forskning. Diagnos. Behandling. Hälsoekonomi. Malmö november 2008.

2 Välkommen till årets intressantaste och viktigaste symposium! Program En teori talar för att det i Norden föddes en människa med en genförändring (mutation) för år sedan. Denna förändring ärvdes av hennes barn. Några generationer senare möttes två människor, båda med varsin förändrad gen. Ett barn ärvde därför dubbla anlag. Barnet kom att lida av svår alfa-1 antitrypsinbrist (AAT-brist) som orsakade lungsjukdom i unga år. På den tiden visste man inte varför somliga fick stora besvär med andningen och varför de tappade orken, var trötta och svaga. Inte heller förstod man varför de dog så unga. Tiden gick och för 1000 år sedan drog vikingarna iväg på sina vikingatåg ut i världen. De hade inte bara med sig varor att sälja och byta, utan de bar också med sig de förändrade gener som förorsakade AAT-brist och gav upphov till lung- och leversjukdom. I mitten av 1800-talet tog utvandrarna med sig sjukdomen till Amerika. Idag bär över en halv miljon på anlaget bara i Sverige och närmare människor har svår AAT-brist. De flesta känner inte till det och många är säkert sjuka, men har inte fått en korrekt diagnos. Det är idag 50 år sedan den svenske forskaren, professor Bertil Laurell, upptäckte att AAT-brist har samband med lungemfysem. Andra forskare har den senaste tiden funnit att flera kroniska sjukdomar kan relateras till AAT-brist. Det är intressanta rön, som gör det ännu mer angeläget att hitta alla anlagsbärare. Symposiet vill ge dig både överblick och insyn i de senaste forskningsrönen och behandlingsterapierna. Målet är att öka medvetenheten och kunskapen, så att vi alla kan hjälpas åt att sprida information för alla kända och okända patienters bästa. Vi hoppas att symposiet ska ge dig intressanta och givande kontakter och att du ska ta med dig hem nyvunna kunskaper. Inger Ahlbin Ordförande Sabina Janciauskiene Doc. Wallenberglaboratoriet, Lunds universitet 19 NOVEMBER Registrering, kaffe. Registration, coffee Välkommen. Welcome! inger Ahlbin, ordförande, Doc Sabina Janciauskiene Alpha Europe. Alpha Europe Federation. Larry Warren, Chairman forskning och nya upptäckter kring alfa-1 antitrypsinets samband med många vanliga sjukdomar. Research and new discoveries about alpha1-antitrypsin-related diseases. Doc Sabina Janciauskiene, Malmö Alfa-1 antitrypsinets antiinflammatoriska egenskaper, substitutionsbehandling. Anti-inflammatory properties of alpha1-antitrypsin: augmentation therapy. Dr Caroline Sandström, Malmö KOL (översikt). COPD (overview). Prof Magnus Sköld, Stockholm Lunch Att diagnosticera alfa-1 antitrypsinbrist. Diagnosis of alpha1-antitrypsin deficiency. prof Maurizio Luisetti, Pavia, Italien Betydelsen av tidig diagnos vid alfa-1 antitrypsinbrist och substitutionsbehandling. the importance of early diagnosis in alpha1-antitrypsin deficiency the augmentation therapy. Dr. H. Steveling, Essen, Tyskland Exactle studien och resultat. Exactle results. Prof Robert Stockley, Birmingham, England Kaffepaus. Coffee pause Transplantation vid alfa-1 antitrypsinbrist. Transplantation in alpha1-antitrypsin deficiency. Dr. Thomas Koehnlein, Hannover, Tyskland rekonditionering av lungor - en resa från laboratoriet till kliniken. Reconditioning of lungs a journey from the laboratory to the clinic. Doc Trygve Sjöberg, Lund resurser för medicinsk information gentemot vuxna och barn. Information resources with medical respect to adults and children. Elisabeth Takahashi, European Alpha-1 Foundation Diskussion, frågor till panelen. Discussion, questions to the panel Festmiddag på restaurang Hipp. Dinner at Restaurant Hipp. 20 NOVEMBER God morgon. Tillbakablick på gårdagen. Good Morning. Looking back at yesterday. Inger Ahlbin, Sabina Janciauskiene. presentation av patienter. Presentation of patients. Ann-Sofie Persson, Lars Ahlbin Alfa-1 registret i Litauen. Alpha1-register in Lithuania. Dr. Brigita Sitkauskiene, Kaunas, Lithuania Kaffepaus. Coffe paus Alfa-1 antitrypsinbrist och leversjukdom hos barn. Alpha1-antitrypsin deficiency and liver disease in children. Prof Antal Nemeth, Stockholm Övningar och träningsteknik för patienter med KOL. Exercise and training techniques for patients with COPD. Leg. sjukgymnast Gun Faager, Stockholm Alfa-1 registret i Sverige. Alpha1-register in Sweden. Doc Eeva Piitulainen, Malmö Diskussion med frågor och svar. Avslutning. Discussion, questions and answers Lunch.

3 Docent Sabina Janciauskiene Professor Magnus Sköld Doc Sabina Janciauskiene Associate Professor in Experimental Medicine at the Lund University, University Hospital Malmö, Sweden In 2003 Sabina Janciauskiene was appointed to head of Research Unit Chronic inflammatory and degenerative diseases at the Department of Clinical Sciences, Lund University. Sabina Janciauskiene has obtained doctoral degrees in Pharmacy, Biology, Immunology and Experimental medicine. She is a member of The American Society for Biochemistry and Molecular Biology, The American Association for the advancement of Science and The European Respiratory Society. Her scientific activities have resulted in more than 80 publications. Since 20 years, the overall objective of her research has been to investigate the mechanisms that control inflammation, with particular emphasis on the multiple roles of serine protease inhibitors (serpins) in Alzheimers`s disease and chronic obstructive pulmonary disease. As an acknowledgment for her research achievements, she received the European CB Laurell Award in 2005 for new insights into the Alpha1-antitrypsin deficiency field. Forskning och nya upptäckter kring alfa-1-antitrypsinrelaterade sjukdomar Alfa-1-antitrypsin, en prototypisk medlem av serpin superfamiljen, är en akutfas reaktant och en i blod och vävnader viktig hämmare av serin proteaser. Som sådan anses alfa-1-antitrypsinets roll vara att begränsa vävnadsskada vid platsen för inflammation. Alfa-1-antrypsinets kliniska betydelse belyses av det faktum att en individ med ärftlig alfa-1-antitrypsinbrist har ökad risk att utveckla kroniska inflammatoriska tillstånd såsom kroniskt obstruktiv lungsjukdom, astma, systemisk vaskulit och nekrotiserande pannikulit. Allt fler data tyder nu emellertid på att alfa-1-antitrypsin har andra biologiska funktioner oberoende av dess proteashämmande funktion. Då man funnit att alfa-1-antitrypsin har förmåga att hindra både diabetesutveckling (in vivo) och cell apoptos (in vitro) skulle man kunna påstå att en kvantitativ defekt av alfa-1-antrypsin också skulle kunna öka risken för utveckling av diabetes. Nyligen har visats att konformationsförändrade, icke-inhibitoriska former av alfa-1-antrypsin har specifika cellulära effekter. Dessa fynd öppnar helt nya fält för forskning. Research and new discoveries about Alpha 1-antitrypsin related diseases. Alpha 1-antitrypsin, a prototypic member of the serpin super family, is an acute phase protein and is an important circulating and tissue inhibitor of serine proteases. As such Alpha 1-antitrypsin is thought to play a role in limiting host tissue injury at sites of inflammation. The clinical importance of Alpha 1-antitrypsin is highlighted by an increased risk of developing chronic inflammatory conditions in individuals with inherited Alpha 1-antitrypsin deficiency including chronic obstructive lung disease, bronchial asthma, systemic vasculitis and necrotizing panniculitis. There is now increasing evidence, however, that Alpha 1-antitrypsin may exhibit biological activity independent of its protease inhibitor function. As Alpha 1-antitrypsin demonstrates a marked ability to prevent both diabetes formation (in vivo) and -cell apoptosis (in vitro), one could postulate that deficiencies in the quantity of Alpha 1-antitrypsin may also increase the risk of developing diabetes. Moreover, the newly recognized fact that conformationally modified, non-inhibitory, forms of Alpha 1-antitrypsin have specific cellular effects and can be detected in vivo opens a new direction of investigation. Professor i lungmedicin vid Karolinska Institutet och överläkare vid Lung Allergikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm. Magnus Skölds forskning omfattar kliniska och experimentella studier rörande rök-inducerad inflammation i luftvägarna eftersom detta relaterar till uppkomsten av KOL. Ett speciellt intresse är att studera interaktioner mellan inflammatoriska och strukturella celler och mekanismer som kan leda till fibros i de små luftvägarna och därmed luftvägsobstruktion. KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM (KOL) Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett stort hälsoproblem och leder till ökad sjuklighet och dödlighet. Sjukdomen karakteriseras av ett nedsatt luftflöde vid utandning. KOL har ofta systemiska komponenter och andra sjukdomar förekommer ofta samtidigt. Den huvudsakliga riskfaktorn för utvecklandet av KOL är cigarrettrökning. Risken för sjukdom ökar med stigande ålder och vid 75-årsåldern har cirka 50% av rökarna utvecklat KOL. Att inte alla rökare utvecklar KOL beror sannolikt på genetiska komponenter som vi idag vet väldigt lite om. En känd genetisk riskfaktor är alfa-1 antitrypsinbrist som, i sin homozygota form, ofta leder till KOL-sjukdom. Flera patologiska förändringar i olika delar av luftvägsträdet kan leda till luftvägsobstruktion vid KOL. I de stora luftvägarna ses ofta bronkit med slembildning, vilket emellertid inte bidrar till någon signifikant luftvägsobstruktion. Den huvudsakliga platsen för tidig obstruktion vid KOL är istället de små Doktor Caroline Sandström Dr Caroline Sandström Chronic Inflammatory and Degenerative Diseases Research Unit, Department of Medicine, Lund University. År 2004 började Caroline Sandström som doktorand i forskargruppen som leds av Dr Sabina Janciauskiene. Nyligen erhöll Caroline sin doktorsexamen med inriktning på att karakterisera olika egenskaper hos alpha1-antitrypsin (AAT). luftvägarna (bronkioli) som är mindre än 2 mm i diameter. Förträngningen av dessa luftvägar beror på fibros och inflammation. I ett senare skede av sjukdomen förekommer ofta emfysem, vilket innebär destruktion av lungblåsorna. Emfysem bidrar också till luftvägsobstruktion vid KOL. KOL är en heterogen sjukdom i flera aspekter men trots det är sjukdomen definierad genom mätning av en enda lungfysiologisk variabel, forcerad ensekundsvolym (FEV 1 ). Heterogeniteten kan belysas på flera sätt, exempelvis genom förekomst av emfysem, reversibilitet efter behandling med bronkdilaterare, förekomst av kronisk bronkit och systemiskt engagemang. Förekomst av dessa faktorer (och andra) kan skilja sig mellan KOL-patienter trots att de har samma FEV 1 -värde. Det föreligger alltså flera undergrupper av KOL med skilda manifestationer. Dessa fenotyper kan ha olika riskfaktorer och varierande svar på behandling. En bättre fenotypning av KOL-sjukdomen kan därför få oss att förstå sjukdomen och ge oss bättre möjligheter att utveckla nya behandlingsmetoder. Anti-inflammatoriska effekter av alpha1-antitrypsin: Substitutionsbehandling. Den kliniska betydelsen av AAT framhävs hos individer med genetisk AAT brist. Dessa individer har en ökad risk för att drabbas av kroniska, inflammatoriska tillstånd såsom kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Intravenösa injektioner med humant AAT har använts för att normalisera de biokemiska nivåerna av AAT hos emfysempatienter med svår AATbrist. Tidigare studier har visat både en minskad frekvens samt svårighet gällande lunginfektioner hos dessa individer. Vi har undersökt effekterna av substitutionsbehandling på nivåerna av inflammatoriska plasmamarkörer och på egenskaperna hos neutrofiler isolerade från en KOL patient med svår AAT-brist. För att kunna detektera de individer med AAT-brist som är mer mottagliga för sjukdom, har vi funnit det intressant att identifiera inflammatoriska markörer, eller kombinationer av dessa, genom att analysera celler och biologiska vätskor från friska eller sjuka individer med eller utan genetisk AAT brist. Det här intressanta ämnet kommer jag att ge er en liten inblick i.

4 Professor Maurizio Luisetti Professor Robert Stockley Maurizio Luisetti Centre for Diagnosis of Inherited Alpha1-antitrypsin Deficiency. Institute of Respiratory Diseases IRCCS San Matteo Hospital Foundation University of Pavia, Italy. Maurizio Luisetti, professor of respiratory medicine (acknowledgment by University of Turin). As chief of Center for Diagnosis of Alpha1-antitrypsin deficiency, IRCCS Policlincio San Matteo, he is also an experienced teaching professor. His scientific interest specially comprises alpha1-antitrypsin deficiency, genetics of interstitial lung disease and of common COPD, pulmonary alveolar proteinosis, markers of elastin degradation. DIAGNOSTICS OF ALPHA 1 - ANTITRYPSIN DEFICIENCY The laboratory diagnosis of alpha 1 -antitrypsin deficiency has evolved over the last 40 years, since the first cases of the disorder were reported. It is currently performed in specialized centres, and it requires a combination of different biochemical methods: nephelometric alpha 1 -antitrypsin concentration, isoelectric focusing, genotyping, and sequencing. The availability of matrices such as the dried blood spot have facilitated the implementation of laboratory analyses for alpha 1 -antitrypsin deficiency, but have also challenged laboratories to develop more reliable and reproducible techniques starting from dried blood. In this setting I will also report on the diagnostic flow charts for alpha 1 - antitrypsin deficiency detection that have been accordingly developed. Professor Robert Stockley MD DSc FRCP Professor of Medicine Queen Elizabeth Hospital Birmingham, UK Professor Stockley has a longstanding interest in COPD with particular reference to airway inflammation, proteinases and anti-proteinases, and especially the role of the neutrophils, bacteria and exacerbations and lectures widely on these aspects. Professor Stockley organises the UK alpha-1-antitrypsin deficiency database and established the International registry for the deficiency. He is currently co-ordinating multi-centre trials of augmentation therapy and alveolar regeneration in these patients. Professor Stockley is also a frequent writer and has edited several books. He is a highly praised member of the editorial board of many journals and has supervised 35 higher degree theses in clinical and basic science. Augmentation therapy with Prolastina. EXACTLE study. Augmentation therapy for Alpha-1-antitrypsin therapy has been available in several countries for over 20 years although no effectively powered efficacy trial has been performed. This largely relates to the large number of patients needed to complete a study powered on the FEV1. However Emphysema is best detecetd by CT scanning and this measure relates well to the symptoms and exercise capacity of the patient and is the best predictor of mortality. The EXACTLE study compared the effect of augmentation vs placebo on the progression of emphysema as quantified by CT scanning. Dr. Heinz Steveling Dr. med. Thomas Köhnlein Heinz W. Steveling Assistant medical Director Department Pulmonology Ruhrlandklinik University Essen-Duisburg The importance of early diagnosis in alpha-1 antitrypsin deficiency and the augmentation therapy. The Alpha-l antitrypsin deficiency (A1AD) is a genetic disorder resulting in severe lung emphysema. The current explanation for this rapidly developing disease in the third or fourth life decade of a patient is the imbalance between proteases and antiproteases in lung tissue and small airways. Most of the patients are discovered by chance when their doctor thinks of this disease. The younger age, the predominance of the lower parts of the lung and a fami1y history of emphysema and unexplained liver problems are hints to this disease. The diagnosis must be confirmed by measuring the level of A1A (<1 l μmol) and doing pheno- and genotyping by laboratory tests. Also the severity of the emphysema must be confirmed by lung-functiontest, CT of the chest with measurement of lung density, perfusion scan and 1iverfunction test. In order to look after the liver it is advised to do a sonogram and echocardiography to look after pulmonary hypertension following reduced lungfunction. Beside the regular drug application according to the standards of COPD - therapy (GOLD), smoking cessation, pulmonary rehabilitation, early antibiotic treatment in cases of respiratory infections, vaccination against pneumococci and influenza you have to consider augmentation therapy. ATS/ERS criteria restrain this expansive treatment to patients with mild to moderate emphysema (FEV 1 <65% and >35% pred.) All patients have to be followed very closely by a specialized team. The patients relatives should have the possibility to undergo the same laboratory tests to find out persons with the same genetic disorder. Their children should be followed up carefully and be treated early with respiratory problems such as wheezing, coughing and so on. Patients should be enrolled in the national and international register and consider to join patient groups. In the late stages long term oxygen therapy, non-invasive ventilation or lung transplantation can be necessary. Dr. med. Thomas Köhnlein Hannover Medical School, Germany Department of Respiratory Medicine Dr. Thomas Köhnlein started his medical education at Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg (Germany) in After finishing an exchange scholarship at the Mayo- Clinic at Rochester/Minnesota, he graduated in He wrote his doctoral thesis in the field of cell biology and ambient air pollutants. Dr. Köhnlein started his medical training at the Otto-von-Guericke- Universität Magdeburg, Germany, in the Department of Internal Medicine. He was additionally trained in Pulmonary Medicine, Intensive Care Medicine, and Cardiology. In the year 2000, he was granted by the European Respiratory Society with a long term research fellowship. He spent one year as research physician at Leeds, Great Britain. Dr. Köhnlein focused on Alpha-1 Antitrypsin Deficiency early during his medical training. In 2003, he published a Reference book on Alpha-1 Antitrypsin Deficiency. (English version 2007.) Transplantation in Alpha-1 Antitrypsin Deficiency In western countries, about 25 % of all single lung and double lung transplantations are performed in patients with COPD. Among this fraction, many pa- tients developed COPD and lung emphysema as a consequence of Alpha-1 Antitrypsin Deficiency. In Germany, which is joining Eurotransplant, the average waiting time for a double lung transplantation is 24 months. The waiting time has to be an active period for the candidate: Improvement of muscular status, exercise capacity, nutritional status, concomitant medications and vaccinations are essential. In the majority of patients, lung transplantation results in a large improvement in quality of life and in survival. Survival was roughly estimated to be in average 50 to 60 % after 5 years, and 30 to 40 % 10 years after transplantation. The effect of substitution therapy after lung transplantation is a matter of ongoing discussion. The presentation will provide preliminary results on post-transplant substitution with Alpha-1 Antitrypsin.

5 Elisabeth Takahashi Professor Antal Nemeth Docent Trygve Sjöberg Trygve Sjöberg, docent. Avdelningen för thoraxkirurgi, Hjärt-Lung Divisionen, Universitetssjukhuset i Lund Biomedicinsk analytiker 1974 Doktor i medicinsk vetenskap 1989 Docent i experimentell kirurgi 1993 Anställning som forskare vid Hjärt- Lung Divisionen, Universitetssjukhuset i Lund sedan Forskningskollega med Stig Steen, professor i thoraxkirurgi vid Lunds Universitet, sedan Elisabeth Takahashi has been working for many years in the Alphal Community. First in a local support group for about 5 years, later in 2001 she founded Alphal Germany and in 2007 she founded the European Alphal Foundation. She is affected from Alpha1 which was diagnosed in Next year Elisabeth Takahashi will together with her bottles of Prolastin celebrate her 20 th anniversary of replacement therapy. Elisabeth gives you an overview about the progress of the German and Austrian Alphas and explains the difference Huvudsakliga forskningsområden: 1. Hjärt-Lungräddning. Deltar i framtagandet och utvecklandet av den mekaniska bröstkompressionsapparaten LUCAS. 2. Lungtransplantationsforskning. Omfattande forskning avseende nya preservationstekniker för lungor. Ansvarig för donatorn inom projektet Non- Heart-Beating Donor. Arbetar med klinisk implementering av projektet rekonditionering av kasserade lungor. 3. Hjärttransplantationsforskning. Nya tekniker för att öka organtillgången. 4. Nutrition. Studerar optimering av kosten. between Foundation and Federation. Elisabeth will also give an outlook about the future of the whole Alpha-1 Community, always with focus on the individual patient. Rekonditionering av lungor en resa från laboratoriet till kliniken. Många svårt lungsjuka patienter får idag aldrig möjlighet att bli transplanterade eftersom tillgången på organ är mycket begränsad. Dessutom kasseras idag merparten av de donerade lungorna på grund av dålig funktion. Vid avdelningen för thoraxkirurgi har vi under många år bedrivit experimentell forskning avseende bättre preservationstekniker för lungor så att de klarar en längre tid utanför kroppen, från uttagsoperationen till transplantationen. Forskningen har också inriktat sig på att finna nya donatorsgrupper. Lungdonation efter hjärtdöd, tidigare kallad Non-Heart-Beating donor (NHBD) är ett koncept som utvecklats. Under arbetet med dessa olika projekt utvecklade vi en metod för att testa lungfunktionen efter en uttagsoperation (ex vivo funktionstest). Vi upptäckte då att den speciella lösning (Steen Solution) som vi utvecklat för att spola igenom lungorna inte enbart fungerade som lösning för funktionsevaluering utan faktiskt också kunde förbättra funktionen hos vissa dåliga lungor som inte skulle accepteras för transplantation. Föreläsningen kommer att belysa det experimentella arbetet och utvecklingen av metoderna för funktionsevaluering och rekonditionering av lungor och hur dessa metoder sedan stegvis har tagits i bruk i klinken inte bara i Sverige utan också i andra länder. Antal Németh, Barngastro-hepatologi, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm. Antal.Nemeth@ki.se Alfa-1-antitrypsin brist och leversjukdom i barnaåldern Tillhörighet till patologiska genotyper av alfa-1-antitrypsin (AAT) med nedsatt plasma-aat koncentration innebär stor risk för utveckling av kronisk obstruktiv lungsjukdom framför allt under andra halvan av livet. Lungsjukdomens patogenes bottnar i proteasantiproteas obalans som uppkommer som följd av bristen. Homozygoti för AAT-brist (PiZZ genotyp) innebär dock även en stor risk för att vederbörande utvecklar progressiv leversjukdom som slutligen leder till leversvikt. Leversjukdomen uppkommer oftast mycket tidigt, redan under spädbarnsåldern. Cirka 10 % av alla PiZZ individer utvecklar en kliniskt inte alltid uppenbar kolestas under de första postnatala månaderna. Kolestasen går oftast i klinisk regress men övergår hos 30-40% av barnen i en kroniskt progredierande leversjukdom som förr eller (oftast) senare leder till leversvikt och behov av levertransplantation. Leversjukdomens uppkomstmekanism är mindre uppenbar än lungåkommans och trots ökad förståelse under det senaste decenniet är en hel del detaljer fortfarande oklara. Z proteinets fysikokemiska egenskaper gör att molekylen är mindre stabil än dess M-variant och lätt kan genomgå en spontan polymerisering. Den uppkomna makromolekylen kan inte utsöndras ur cellen via Golgi apparaten och ansamlas i endoplasmatiska retiklet. Denna ansamling leder till mitokondriell skada som i sin tur leder till leversjukdom. I sällsynta fall utvecklar ZZ-barn en mycket snabbt progredierande, gallvägsatresi-liknande sjukdom som leder till svikt redan under det första levnadsåret. Oftast uppkommer de kliniska manifestationerna under andra decenniet med leversvikt under adolescent-åldern. Cirka 60% av barnen med kolestas blir dock långsamt helt återställda. Hittills har inga säkra andra riskfaktorer hittats som skulle förklara det olika kliniska mönstret. Sverige, tillsammans med några grannländer, har världens högsta frekvens av Z allelen. Därför har vårt centrum för barnhepatologi ett relativt sett mycket stort antal barn med ZZ genotyp, både med och utan leversjukdom. Baserat på dessa erfarenheter, samlade på över 200 barn vill jag visa att a) vi fortfarande inte förstår alla patogenetiska detaljer kring leversjukdomens uppkomst b) andra genetiska kofaktorer kan inte uteslutas trots att de mest uppenbara, exempelvis hemokromatos har avskrivits c) det föreligger fortfarande ett stort behov av prognostiska markörer framför allt under spädbarnsåldern d) vid 4 års ålder är det å andra sidan oftast möjligt att ge en mycket säker långtidsprognos Referenser: 1) Sveger T: Liver disease in alpha-1-antitrypsin deficiency detected by screening of infants. N Engl J Med 1976; 294: ) Eriksson S, Carlson J, Velez R. Risk of cirrhosis and primary liver cancer in alpha-1-antitrypsin deficiency. N Engl J Med 1986; 314: ) Lomas DA, Mahadeva R. Alpha-1-antitrypsin polymerization and serpinopathies: pathobiology and prospects for therapy. J Clin Invest 2002; 110: ) Perlmutter DH. Liver injury in alpha- 1-antitrypsin deficiency: an aggregated protein induces mitochondrial injury. J Clin Invest 2002; 110:

6 Professor Brigita Sitkauskiene Leg. sjukgymnast Gun Faager Brigita Sitkauskiene Associated Professor at the Kaunas University of Medicine, Department of Pulmonology and Immunology. Head of the Division for Allergology and Clinical Immunology at the Kaunas Medical University Hospital, Lithuania. Brigita Sitkauskiene gained her PhD in 2003 for her thesis Implication of eosinophils in obstructive lung diseases and their kinetics in experimental allergic inflammation. Her research focuses on mechanisms of airway inflammation in chronic obstructive lung diseases and cough reflex sensitivity. She has won the ERS COPD Local Award 2002 (Stockholm), Annual Award of LIPAM 2007 (Vilnius). Besides many other duties, Brigita Sitkauskiene is a member of the Executive Committee of the European Academy of Allergology and Clinical Immunology (EAACI Member-at- Large), the Board of the Lithuanian Society of Pulmonology and Allergy and the European Respiratory Society (ERS). She is Editorial Advisor of the Journal of Respiratory Medicine, Consultant of the Lithuanian Ministry of Health; responsible for Allergy and Clinical Immunology, Coordinator of the GA2LEN collaborating centre - Kaunas University of Medicine. Alpha1-register in Lithuania. Airway inflammation in asthma and COPD is associated with an increased expression and release of inflammatory reactants that regulate processes of cell migration, activation and degranulation. In COPD an abnormal inflammatory response of the lung is predominantly related to long-term tobacco smoking or toxic gas inhalation. However, there is consistent evidence that only 15-30% of smokers develop chronic airflow obstruction, suggesting that the risk for COPD results from a gene-environment interaction. The best described genetic risk factor for COPD is hereditary deficiency of alpha1-antitrypsin (AAT), a genetic disorder most commonly seen in Caucasians. However, AAT deficiency is an under-diagnosed condition world-wide. Screening for AAT deficiency in a cohort of 1167 COPD patients in Lithuania showed for the first time that the PI*Z gene frequency is about twofold higher among COPD patients compared to the general population of Lithuania. Calculated gene frequencies for PI*S and PI*Z were 18.8 and 25.3 per 1000 in COPD patients. The prevalence of COPD in Lithuania has not been reported, but it estimated to be similar to that in other European countries: 8-10% in the population >40 years. This implies about Lithuanian people may suffer from this disease, and that approximately 100 ZZ subjects remain undiagnosed in the COPD population. These results support the general concept of targeted screening for AAT deficiency in countries like Lithuania, with a large population of COPD patients and low awareness among caregivers about this genetic condition. Leg. sjukgymnast Gun Faager, specialistkompetens i lungmedicin. Karolinska Universitetssjukhuset, Sthlm Gun Faager arbetar som sjukgymnast och med rehabilitering av patienter med lungsjukdom vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Gun är doktorand vid Karolinska Institutet och kommer att disputera i december med en avhandling som gäller olika strategier vid träning av patienter med KOL. Fysisk träning vid KOL Patienter med KOL utvecklar successivt en lägre fysisk kapacitet och muskelstyrka. Fysisk träning har därför blivit en av hörnstenarna inom lungrehabilitering. Forskning har visat att patienter med KOL som deltagit i lungrehabilitering har minskad dyspné, förbättrad fysisk kapacitet, muskelstyrka och hälsorelaterad livskvalitet. Ämnet är stort och ännu ganska outforskat, men jag ska försöka ge er en aktuell bild. Docent Eeva Piitulainen Eeva Helena Piitulainen, MD, PhD, Associate professor of Respiratory Medicine at Lund University, Sweden. Rapport om tillväxt och resultat gällande det svenska AAT-registret. Docent Eeva Piitulainen är överläkare på Sektionen för lungmedicin vid Medicinska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Hennes forskning omfattar kliniska och epidemiologiska studier om alfa-1-antitrypsinbrist. Hon är ansvarig för det svenska nationella registret över patienter med alfa-1-antitrypsinbrist och representerar Sverige i AIR (Alpha One International Registry), som är det internationella registret över patienter med AAT-brist.

7 Lättläst information om AAT-brist finns som A3-affischer eller skärmutställning. Tag kontakt med om du vill använda informationsmaterialet på t ex en lungmottagning. Alfa-1 Sverige Föreningen som sprider kunskap om alfa-1 antitrypsinbrist. Utbildar, stödjer och skapar gemenskap medlemmar emellan. Blir du lätt andfådd? Känner du att det är jobbigt med trappor och backar? Har du svårt att hänga med? Känner du dig trött och orkeslös? Det kan bero på försämrad lungkapacitet, oftast med diagnosen KOL som är en förkortning av kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Diagnosen KOL är ibland inte helt korrekt. Många med KOL har alfa-1 antitrypsinbrist (AAT-brist) som kan leda till lungemfysem redan i unga år. Även hos personer som inte röker! KOL kan bero på AAT-brist. KOL omfattar kronisk bronkit och lungemfysem. Av alla som drabbas av KOL är 85% rökare. Närmare människor i Sverige lider av KOL. 20% av dem kan ha alfa-1 antitrypsinbrist (AAT-brist). Alla med AAT-brist som röker blir sjuka. De som har svår AAT-brist och röker utvecklar ofta svår KOL redan i årsåldern. Infektioner bidrar också till försämrad lungkapacitet vid AAT-brist. Luftföroreningar och andra hälsovådliga miljöer ska man undvika vid AAT-brist. Vetskapen om din AAT-brist kan hjälpa dig att leva ett liv som förhindrar att du drabbas av lungemfysem, som slutligen leder till invaliditet och för tidig död. Vad är AAT-brist? Alfa-1 antitrypsin är ett skyddsprotein som bildas i levern. Det cirkulerar med blodet till kroppens organ och skyddar lungvävnad mot de vita blod-kropparnas nedbrytande enzymer. Brist på AAT kan leda till att de nedbrytande enzymerna förstör även frisk lungvävnad och bildar emfysem. Emfysem innebär att lungblåsorna brister och elasticiteten försämras. Det blir svårare att andas och syretillförseln till kroppens alla organ blir sämre. AAT-brist kan även orsaka leversjukdom. När levern inte släpper ifrån sig skyddsproteinet kan det ge förhöjda levervärden och skrumplever senare i livet. Gulsot hos nyfödda kan bero på AAT-brist. Den vanligaste orsaken till levertransplantation hos små barn är AAT-brist. Just nu pågår forskning för att bevisa sambandet mellan AAT-brist och andra sjukdomar. Vi följer utvecklingen! 7% av Sveriges befolkning bär på ärftligt AAT-anlag. Ärver man en sjuk gen från båda sina föräldrar har man svår AAT-brist. Den som ärver en sjuk och en normal gen är bärare av anlaget och har lätt eller måttlig brist. Två friska personer med var sitt sjukt anlag kan få barn med dubbla sjuka anlag. Det kan leda till svåra lung- och leverskador hos barnen, om hälsan inte sköts på rätt sätt. MM, normal AAT-halt 93% av befolkningen MZ, lätt AAT-brist 4,5% 1 person av 20 SS, lätt AAT-brist 0,06% 1 person av 1650 SZ, måttlig AAT-brist 0,13% 1 person av 750 ZZ, svår AAT-brist 0,06% 1 person av 1650 Hur undviker man att bli sjuk? Vid AAT-brist ska man aldrig börja röka. Tänka på att inte vistas i hälsofarliga miljöer. Undvika att utsättas för förkylningar. Behandla infektioner som går ner i luftrören och lungorna med antibiotika och vaccinera sig mot influensa och lunginflamation. Hålla sig i god form genom motion och ett sunt liv. Ett enkelt blodprov kan ge svar. Över personer i Sverige bär på AAT-anlag. Allt från mycket lätt brist till mycket svår brist. De flesta utan att ens känna till det. Föreningen vill göra AAT-brist känd. Förhindra att människor med AAT-brist blir sjuka i förtid, bara för att de inte känner till sin sjukdomsbild. Vi vill att alla KOL-sjuka, deras barn, personer med luftvägsproblem och alla nyfödda barn ska testas. KunSKAp är vår Medicin Vi tackar sponsorer och medarbetare som gjort detta symposium möjligt! European Alpha1 Foundation