LOMMEN Hösten/ vintern 2015 Nr 173 Växjö Fågelklubb. Foto: Christer Wendeler MEST VÄRDEFULLA NATUR

Transkript

1 LOMMEN Hösten/ vintern 2015 Nr 173 Växjö Fågelklubb Tofsvipa Foto: Christer Wendeler INNEHÅLL: PROGRAM HÖSTEN/VINTERN 2015 NALLEMÖTE I NORRLANDSNATTEN NYHETER HEMSIDAN LOCAL PATCH SMÅ NÄRA MÅL KOF VILL SKYDDA KRONOBERGS MEST VÄRDEFULLA NATUR HALVTID FÖR DET MÄRKLIGA FÅGELÅRET 2015 HÖG HÖJD ÖGONBLICKSBILDEN

2 Lommen Vår medlemstidning Lommen kommer ut med fyra nummer per år - januari, mars/april, augusti samt okt/nov. Ansvarig utgivare är: Therese Petersson, Kristina Nilssons v. 7A Växjö. Här hittar ni oss: Växjö Fågelklubbs styrelse Ordförande Ola Bondesson Tfn V. Ordförande Christer Wendeler Tfn Sekreterare Ola Österström Tfn V.sekreterare Johannes Rydström Tfn Kassör Jan Kellerth Tfn Ledamot Therese Petersson Tfn Suppleant Tomas Lundqvist Tfn Suppleant Uno Petersson Tfn Växjö Fågelklubbs redaktionskommitté Therese Petersson (sk) Tfn Mikael Persson Tfn Christer Wendeler Tfn Bidrag till Lommen kan skickas på teleborg71@yahoo.com VFK: s Ungdomskommitté Ola Österström (sk) Örjan Alering Johannes Rydström Medlemsavgift Betalas in på föreningens bankgiro Avgiften är endast 150 kr för Har du inte fyllt 25 så betalar du bara 50 kr. Dessutom finns en familjemedlemsavgift på 10 kr. Klubblokal Ligger i en kvarterslokal på Slåttervägen 39 (Västra Teleborg). I lokalen finns ett litet utrustat kök, samt en större samlingslokal för våra bildvisningar. Filmduk och projektor saknas. Hitta dit: Om du kör söderut längs Torparvägen tar du höger på Skördevägen där du kan parkera utmed gatan eller längst ner på denna gata. Följ sedan cykelvägen. Ingång sö gaveln. Hittar du inte till lokalen, kontakta kvällens värd. Exkursioner Fågelklubbens utflykter (exkursioner) vänder sig till såväl nybörjare med ett allmänt naturintresse som till garvade skådare. Oavsett kunskapsnivå är du hjärtligt välkommen på föreningens aktiviteter. Meningen är att en exkursion skall ledas av två kunniga fågelskådare. Vi försöker att informera i programmet om utflykterna när du kan förvänta dig ett lugnt tempo eller ett lite högre sådant. När vi är ute måste man ha lämpliga kläder och bra skodon. Tag också med kikare, rejält med fika samt något att sitta på. Utan en välputsad kikare och ett par rejäla salamimackor blir inte exkursionen lyckad är en gammal, välkänd devis i vår förening. Om något är oklart inför exkursionen, kontakta då ledarna eller någon i styrelsen. Milersättning I största möjliga mån samåker vi på våra utflykter. Naturligtvis delar vi på resekostnaderna. Bilersättningen är 18 kr/mil och bil, vilket motsvarar den skattefria ersättningen, betalas av deltagarna.

3 SÅ HÄR GÖR VI PÅ LÅNGRESOR På våra längre exkursioner försöker vi alltid att åka minibuss. På exkursionerna får du ett inbetalningskort av ledarna, som du använder för att betala kostnaderna för busshyran till fågelklubben. Tvingas vi köra med egna bilar så tillämpas samma ersättning som vid kortare exkursioner d v s 18 kr/mil och bil, vilket motsvarar den skattefria statliga bilersättningen. Ungdomsrabatt eller ungdomspris tillämpas på våra långresor. Ungdomar är personer som inte fyllt 18 år. Rabatten är högst 50 % på de fasta kostnaderna (bilhyra, bensin, övernattningskostnader etc.), inte på matkostnader. Rabatten utgår med en högsta summa. Denna anges vid respektive resa. Vid många anmälningar delas rabatten lika mellan alla deltagande ungdomar. PROGRAM HÖSTEN/VINTERN 2015 SMÅ NÄRA MÅL är en satsning på utflykter i närområdet (upp till ett par mil från Växjö). Det här en form som kan passa många: några timmars naturupplevelse och fågelskådning på bekvämt avstånd och med erfarna ledare som kan berätta vilka fåglarna är. I Växjös närhet finns många fina fågellokaler; både kända och mer obekanta. Vi kommer att fortsätta med att erbjuda guidningar till några av dessa smultronställen. Dåligt väder innebär bara att man behöver gardera sig med passande kläder. Det behöver inte alls innebära att man ser lite fåglar. Tvärtom! Många gånger är det så att regn och rusk tvingar mängder av sträckande fåglar att rasta på t.ex. Bergundasjöarna, Bergkvarasjön eller Växjösjön. Vi åker gemensamt till någon/ några platser där vi bedömer att de bästa förutsättningarna finns för fina fågelupplevelser. Därför bestämmer vi inte alltid i förväg vilken lokal vi åker till. OBS!!! Samlingarna vid våra utflykter kan variera och anges alltid i programmet. Inställda aktiviteter Tyvärr finns det alltid en risk att någon programpunkt måste inställas på grund extremt dåligt väder, sjukdom eller av någon annan oförutsägbar anledning. Vi försöker då nå ut med information på VFK:s hemsida: Det går givetvis alltid bra att kontakta någon av ledarna om du vill veta mer om någon utflykt eller inneträff. På hemsidan kan du också få information, tips om fåglar och fågellokaler m.m. Har du frågor om eller synpunkter på programmet, önskemål om kommande utflykter så hör av dig till Christer Wendeler tel eller e-post christer.wendeler@gmail.com 1

4 LÖRDAG 12/9, SMÅ NÄRA MÅL ; RINGMÄRKNING VID DJURLE VÅTMARK En spännande utflykt som passar de flesta från gamla erfarna skådare till unga som bara är allmänt nyfikna på djur och natur. Det är alltid fascinerande att se fåglar på riktigt nära håll och våra erfarna ringmärkare Roland Ylvén och Ronny Johansson har dessutom mycket att berätta om fåglarna och om verksamheten. Det är inte konstigt att de här utflykterna blivit så populära! Djurle är samtidigt en av våra bästa fågellokaler speciellt under flyttningarna på våren och hösten då det både passerar och rastar mängder med tättingar, änder, gäss, vadare och rovfåglar. Vid dåligt väder som regn och kraftig blåst ställs märkningen in och utflykten får en annan inriktning. Stövlar rekommenderas för vandring över myren. Samling vid Citygross 05:30 och Barnsjön 06:00 Ledare: Ola Österström Tips: vill du veta mer om ringmärkning kan du t.ex. besöka Naturhistoriska riksmuseets hemsida. Där finns en hel del intressant information bland annat ett inspelat föredrag. Följ länken nedan och skriv som sökord: Sagan om ringarna. Det kan fastna många spännande fåglar i näten vid Djurle myr. Här ringmärks en 2K rosenfink. Foto: Ronny Johansson 2

5 SÖNDAG 27/9, SMÅ NÄRA MÅL. Samling vid Plogvägen 06:30. Kör Torparvägen söderut, tag hö in på Plogvägen och parkera till vä efter pizzerian. Ledare: Johannes Rydström och Tomas Lundqvist LÖRDAG 3/10, SMÅ NÄRA MÅL. Samling vid Plogvägen 07:00. Kör Torparvägen söderut, tag hö in på Plogvägen och parkera till vä efter pizzerian. Ledare: Ola Bondesson och Christer Wendeler I oktober börjar fjällvråkarna dyka upp i våra trakter: Foto: Roland Ylvén 31/10 1/11; ALLHELGONARACET/SMÅLANDSRALLYT Nu är det äntligen dags för en av de aktiviter som brukar engagera flest deltagare bland alla fågelklubbar i Småland! Drygt 300 har varit med tidigare! Det är helt upp till dig själv hur mycket du vill delta. Allt från att sträckskåda i 48 timmar eller spana ut i trädgården under en kaffepaus. De flesta väljer väl att ge sig ut tillsammans med några andra. Det viktigaste är att många deltar så får vi en bra bild av vilka fåglar som finns i våra trakter vid den här tiden på året. Och naturligtvis att vi får härliga naturupplevelser. Anmäl dig till Ronny Johansson om du vill vara med på smslista och få rapport om vilka arter som setts i kommunen. 3

6 LÖRDAG 7/11, NORDVÄSTSKÅNE; HELDAGSUTFLYKT November har visat sig vara en fantastiskt bra tid för fågelskådning och vi har gjort några av våra allra mest lyckade resor den här tiden på året. På västkusten finns det så gott som alltid många rastande fåglar som dröjer sig kvar så länge det finns öppet vatten vadare, änder, lommar, doppingar, rovfåglar och tättingar. Vi reser tidigt på morgonen och kommer tillbaka på kvällen. Gardera dig för nyckfullt väder och tag med en rejäl matsäck. Anmäl dig senast en vecka i förväg. Ledare: Johannes Rydström och Mats Henriksson ONSDAG 18/11, INNETRÄFF; SYDAFRIKA; BILDVISNING MED CHRISTER WENDELER Sydafrika är världsdel i miniatyr med oerhörda kontraster. Det gäller de flesta områden. En fantastiskt artrik ( ca 960 fågelarter) och varierande natur: höga dramatiska berg, djupa Canyons, öknar, stäpper, kalla och varma hav med långsträckta sandstränder och stupande bergsbranter, mangroveträsk, våtmarker, frodiga skogar och milsvida monokulturer av cypress och tall, rika världsstäder med enorma slumområden och social misär, rika jordbrukare, fattiga bönder och ca 6 millioner illegala invandrare. Christer Wendeler visar bilder från en resa i februari mars Samling:Slåttervägen 39 kl. 18:30 4 Många spännande fåglar, djur och miljöer kommer att visas på bildvisningen. Foto: Christer Wendeler

7 9/12, LUCIAFEST MED SM OCH VM I FÅGELBESTÄMNING Vi fortsätter naturligtvis traditionen med Olas populära Luciafest som nu hållit ställningarna sedan 1992! För 10 år sedan skrev jag så här i Lommen: Eftersom vi i fågelklubben är måna om vårt rykte, är det åter dags att dra för gardinerna för att förhindra insyn i vår kvällsverksamhet. Den som handlar om klubbmästerskapet i fågelskådning. För den oinvigde är det näst intill obegripligt att förstå varför vuxna människor smyger mellan bänkraderna med kikare för att titta på en projektionsduk på några meters avstånd. För att undvika obehagliga missförstånd och att någon med civilkurage ringer polisen drar vi alltså noggrant för gardinerna. Det blir enklast så. Vi tävlar som vanligt i två klasser: Klass 1. Fåglar som uppträder regelbundet i Sverige. Klass 2. Fåglar som observerats i Västra Palearktis. Du bestämmer själv vilken klass du vill tävla i, men har du vunnit klass 1 två gånger bli du automatiskt uppflyttad till klass 2. I Sverigeklassen är artbestämningen betydligt enklare med tydligare bilder än i VP-klassen. Kvällens värd: Per Forsberg Bildansvarig och enväldig domare: Ola Bondesson. Du rättar själv dina svar och behöver aldrig riskera att skämmas om du skulle råka göra några riktigt pinsamma felbestämningar. Observera att du kan få ut mycket av den här kvällens bildspel även om du inte är en överdängare att bestämma fåglar. Det är en både lärorik och spännande bildvisning för alla. Vinnarna belönas med presentkort på 200 kr till Naturbokhandeln. Festgeneral och bildvisare: Ola Bondesson. Kvällens värd: Per Forsberg Samling: Slåttervägen 39 kl. 18:30 TJEJER! Vi har inte glömt bort tjejskåningen. På grund av en fullspäckad höst kör vi istället en vinterskådning längre fram. Se nästa program i Lommen nr

8 NALLEMÖTE I NORRLANDSNATTEN Trodde väl egentligen aldrig att jag skulle få uppleva vild brunbjörn på svensk mark, men ibland överträffar verkligheten drömmarna. Första veckan på semestern packade jag och min sambo Camilla bilen full och rullade norrut. Första anhalt blev Fulufjällets nationalpark där ett tältläger upprättades intill Lissrörsjön, uppe på själva fjällplatån. Det är fantastiskt att vaggas till sömn av blåhakens strofer och dalripans kacklande. Rutten hade planerats i detalj och tredje natten var det dags för nattsafari. Jag hade frågat runt lite bland naturintresserade dalmasar före avfärd och fått tips om att den ensliga grusvägen mellan Idre och Funäsdalen var spännande att köra nattetid. Vägen slingrar sig fram genom mil efter mil av skog, längs älvar, genom myrlandskap och över böljande bergsknallar. Fokus under natten skulle vara på däggdjur och ugglor, och förhoppningarna var väl att vi kanske kunde få se älg, och eventuellt någon hök- eller jorduggla. I bakhuvudet fanns ju så klart även kittlande tankar kring möjligheten att se björn, men sådant händer ju inte i verkligheten. Jag var väldigt noga med att påpeka för Camilla upprepade gånger att någon björn lär vi inte se det är näst intill omöjligt sa jag men bara själva vetskapen om att de finns där ute i skogen någonstans gör ju nattsafarin olidligt spännande. Natturen började bra. Bara några kilometer norr om Idre fick vi bevittna hur en älgko och en liten älgkalv simmade över en mindre älv intill vägen, häftigt! Därefter följde ett par mil då det var ganska stilla. Vi gjorde några stopp längs vägen och gick ut för att lyssna efter spännande 6 Björnhonan med två ungar hann fastna på bild. Foto: Johannes Rydström

9 nattliga ljud, men icke, tyst som i graven. Jag såg i bilen att Camilla började nicka till på passagerarsätet, klockan började ju trots allt närma sig 03, så jag föreslog att vi skulle köra på lite snabbare någon mil, så att körningen mot Funäsdalen inte skulle ta hela natten. Knappt hann jag få ur mig hela meningen innan jag slängde en blick in i skogen, och fick se ett stort björnhuvud som stirrade tillbaka på mig, och sedan ytterligare två småbjörnar intill den stora björnen! Bromsen i botten och adrenalinet i topp. BJÖRN! Skrek jag i panik inne i bilen. Kolla åt vänster nu när jag backar, de kommer säkert börja springa in i skogen när vi kommer tillbaka. Camilla var med på noterna, och när vi backade tillbaka fick vi båda se björnhonan och de båda ungarna fint i några sekunder innan de insåg att de var upptäckta och satte iväg i full fart in i skogen, för att sekunderna senare vara som uppslukade. Jubel och high five-fest utbröt i bilen. Shit och wow vilken upplevelse! Fantastiskt, vilka vackra djur. Vi gick ur bilen och gick en liten bit längs vägen och spejade in i skogen, men såg dem inte mer. Det kändes inte som en lysande idé att följa efter en björnhona med två ungar in i den mörka skogen. Upprymda och oerhört nöjda med nattens äventyr rullade vi vidare de sista milen mot Funäsdalen och nästa tältläger som upprättades på det mäktiga berget Mittåkläppens sydsluttning. Johannes Rydström NYHETER HEMSIDAN Sedan ett par år tillbaka jobbar vi med att hålla i gång hemsidan. Vi försöker att publicera en liten artikel varje vecka som reflekterar fågelskådning. Artikeln kan handla om aktuella saker i fågelmarkerna just nu. För någon vecka sedan skrev jag om biätarna på Öland. Det kan också vara tillbakablickar på händelser man upplevt som fågelskådare. Det innehöll också artikeln om biätarna. Det kan vara tips på vad man skall hålla utkik efter just den aktuella tiden på året. Det kan också vara tips på fågellokaler som man kan besöka. Det kan i stort sett handla om vad som helst som har med fåglar att göra. Vi hoppas att ni besöker hemsidan ganska regelbundet och tar del av dessa små artiklar som finns där. De skall ses som ett komplement till vår tidskrift Lommen. Vi publicerar några av de artiklar som förekommit på hemsidan i det här numret av Lommen för att väcka intresse. Ola Bondesson 7

10 LOCAL PATCH Det är alltid trevligt att ha en Hemmarunda som man besöker tämligen frekvent. Engelsmännens namn på detta är Local Patch och det bästa svenska förslag jag kom på just nu var hemmarunda. Min utgår från lägenheten på Plogvägen och går genom strandskogen vid Södra Bergundasjön förbi torpet Petersburg till Sjöanäs och sedan tillbaks via torpen Vikaholm och Sallhagen till lägenheten igen. I går kände man att nu är våren nästan över och försommaren är här. Det första jag hörde ute på parkeringen var en ärtsångare. Är det verkligen sant? Strax efter hörde jag de fina flöjtackorden från en svarthätta. Nu började jag ana ugglor i mossen. Jag drog mig ner i strandskogen varifrån lätena kom och hörde återigen skramlet från en ärtsångare, men plötsligt var det en taltrast som hördes i stället. Det här måste utredas när ånyo svarthätteackorden klingade ut. Efter lite spaning och mer lyssnande förstod jag vem upphovsmannen var. En stare i fullt pådrag kan härma det mesta. Varifrån har han plockat upp härmningarna då? Taltrasten var ju inte så svår att förstå men de andra två. Starar och sångare övervintrar inte tillsammans. Hade han helt enkelt under morgonen hört dessa två sjunga. Det känns tidigt för båda dessa arter, men den här våren spränger alla gränser och allt sköljer över oss med oemotståndlig fart. Min plan för morgonen var att få höra den första lövsångaren. Den måste ha kommit in med värmen under natten. Lite förundrad noterar jag att det inte hörs någon under den första biten genom strandskogen bort till Petersburg. Uppe vid bordet med utsikten spanar jag fiskgjuse över sjön utan resultat. Men längre bort uppfattar jag de hackande tonerna från en gransångare, förmodligen samma fågel jag hörde och såg för några dagar sedan. Jag går ner på cykelvägen i riktning mot fågeln men blir stående i språnget. Nya flöjtackord bryter igenom från backen ovanför mig. Den här gången hör jag också att det pladdras sylvia före flöjtande. Årets första svarthätta är klar! Eva K kommer cyklande, stannar och frågar om jag hört någon lövsångare ännu. Jag blir tvungen att svara nej, men samtidigt upplysa om svarthättan i backen ovanför oss. Svarthättan hann före lövsångaren i år. Foto: Ola Bondesson 8

11 - Det här är första gången jag hör svarthätta innan jag hör lövsångare, blir jag tvungen att säga. En tvärilsken kungsfågel flyger förbi oss och sätter sig på en gren med vilt uppborrade hjässfjädrar. Skallen lyser tvärilsket brandkronat, men det är givetvis ingen brandkronad kungsfågel utan en upprörd vanlig hanne av kungsfågel, som demonstrerar sin styrka och makt genom att visa de orange fjädrarna mot en rival. Den är heltokig en liten stund innan den försvinner in i närmsta gran och börjar sjunga. Eva säger hej och cyklar vidare och vi önskar varandra lycka till i vår jakt på lövsångaren. 200 meter längre fram är det dags, men först efter ytterligare en svarthätta. Årets första lövsångare smeker luften med sina mjuka toner. På stigen framför mig stöter jag en sorgmantel. Detta havsörnsflak till dagfjäril är alltid lika inspirerande att se och njuta av med sin svävande flykt. Gransångaren har flyttat över till stigen nedanför torpet Sallhagen. Under min morgonvandring hör jag ytterligare 2 lövsångare men 3 svarthättor till. Alltså 5-3 till svarthättorna, en klar bortaseger! Aldrig tidigare har jag hört svarthätta före lövsångare. Det är en vår som vänder upp och ner på tillvaron! Ola Bondesson Lövsångarens sång är en efterlängtad röst i vårens fågelkör. Foto: Johannes Rydström 9

12 SMÅ NÄRA MÅL DEN 26 AUGUSTI Det blev fem tappra som gav sig iväg från Citygross parkering den här kvällen. Det var en del mörka moln som lurade i kanterna på horisonten, men av dessa blev det inte mycket under kvällen. Vi fick en skön och behaglig skådarupplevelse. Färden styrdes den här gången mot Skatelövstrakten och första målet blev vaktelrakan. Här kunde vi konstatera att det fanns gott om tranor och grågäss i området. Ute över havreåkern kunde vi studera buskskvättor som kom upp och försvann ur den mogna säden. Även en törnskata behagade visa sig. Några ladusvalor gled kvittrande över huvudet. Vi fortsatte fram till det gamla Bränneriet och spanade ut över de öppna markerna där. Några törnskator på stolparna fångade vårt intresse. Nu kom kvällens första rovfåglar i form av ett par röda glador. En av dem med väldigt tydliga ruggningsluckor i både stjärt och i handen. På taket på en angränsande ladugård fångade flera trädpiplärkor insekter. Nedanför såg vi kvällens enda stenskvätta. Dags för Sjöbytornet och fika. På vägen ner över åkrarna kunde vi studera sädesärlor, gulärlor och starar. Från tornet spanade vi in gott om tofsvipor på stenarna utanför, tillsammans med storskarvar, gräsänder och krickor. En fiskgjuse hade uppvisning i konsten att ryttla och på andra sidan fjorden var det ytterligare ett par gjusar. Nu smakade kaffe och tilltugg. Över oss var luften fylld av både hus- och ladusvalor. Lite spanande längre bort gav flera tornseglare. Sommarens sista på hemmaplan? Ytterligare en flock med tofsvipor kom inflygande utifrån sjön. Över oss hördes gulärlor en masse, minst 30 stycken i en flock passerade. Ljuset skiftade fram och tillbaka i takt med att antingen så sken solen eller så var det mörka moln som täckte den. Avslutningsvis tog vi sikte på Husebymaden. Från tornet kunde man se en del öppna vatten speglar. Den vanligaste anden i dessa områden var utan tvekan krickor. Flera flockar med enkelbeckasiner kom flygande. 10 En av sommarens sista tornseglare? Foto: Ola Bondesson

13 Sävsparv lockade och över maden svärmade ladusvalorna. Det var flera hundra. Det här måste vara ett paradis för en lärkfalk tänkte vi, men så tänkte tyvärr inte lärkfalkarna. Ett tranpar med en årsunge stod ganska nära tornet. Ute över maden så fick vi lägga till ytterligare en rovfågel på artlistan. Först kom det en 2K hanne flygande, en dräkt som inte är så vanlig att få se. Även en mörk ungfågel med orange hjässa dök upp. Nu började ljuset att ge sig då ganska mörka moln dragit upp i gen och vi bestämde oss för att det var dags för hemfärd. När vi passerade Marklanda plockade vi in den sista rovfågelsarten, en ormvråk som satt på en stolpe helt nära vägen. Inga sensationella observationer den här kvällen men mycket njutbar skådning för de fem som följde med på exkursionen. Skön avkoppling en vardagskväll mitt i veckan. All skådning behöver inte vara fylld av sensationer. Det blir ändå saker man kommer att minnas och ta med sig in i vintern för att göra den mer uthärdlig. Ola Bondesson BIBLIOTEKET Eftersom vi blivit uppsagda från vår klubblokal har vi tvingats banta ner vårt bibliotek. Det ryms nu i ett skåp som står i Christer Wendelers källare på Skogsgatan 11. Den som vill låna kan kontakta honom på tel

14 KOF VILL SKYDDA KRONOBERGS MEST VÄRDEFULLA NATUR! Två av Kronobergs läns områden med högst biologiska värden hotas av exploatering. KOF motsätter sig detta och har kommenterat ärendena gentemot berörda instanser. Horgefjorden Alvesta kommunfullmäktige har godkänt planerna för villabebyggelse och småbåtshamn vid Insjön intill Horgefjorden. Området har stark vildmarkskaraktär och tillhör Åsnens viktigaste för häckande fåglar. KOF har kommenterat ärendet gentemot såväl Alvesta kommun som länsstyrelsen Kronoberg med krav på att beslutet ska omprövas. Följande punkter omöjliggör en exploatering av Insjön, Horgefjorden. Åsnen har internationella värden som Sverige förbundit sig att skydda! Åsnen, inklusive Horgefjorden och Insjön, är klassificerat som ett RAMSAR-område och omfattar därmed sjöar och våtmarker vars biologiska värden är av internationell betydelse. Ramsar konventionen har ratificerats av Sverige, vilket innebär ett förpliktigande att leva upp till avtalet. Miljöerna vid Insjön får alltså inte exploateras enligt detta avtal. EU:s och riksdagens mål åsidosätts. I Horgefjorden finns dessutom biologiska värden som Sverige förbundit sig att skydda enligt EUs habitat- och fågeldirektiv. Även riksdagens mål om skyddet av biologisk mångfald och hotade arter åsidosätts. Fiskgjuse och storlom. Miljöerna vid Horgefjorden är särskilt viktiga för fiskgjuse och storlom, två fågelarter där Sverige har betydande delar av världspopulationerna och sålunda ett särskilt stort ansvar för de båda arternas fortlevnad. Utöver ovan nämnda skäl, finns ytterligare argument som strider mot en byggnation vid Insjön, Horgefjorden. Bristande dokumentation. Naturinventeringen vid Insjön, Horgefjorden genomfördes under en dag i september, vilket självklart är otillräckligt för att ge ett heltäckande och vederhäftigt svar på vilka naturvärden som riskerar att gå förlorade i samband med en exploatering. I september är flertalet skyddsvärda fågelarter, till exempel storlom och fiskgjuse, ej närvarande i området eller extremt svårinventerade. Detsamma gäller insektsfaunan. 12 Fiskgjusen - en redan hotad art. Foto: Johannes Rydström

15 För att få en så korrekt bild av fågelfaunan som möjligt vid vid Horgefjorden och Insjön, måste flera fältbesök genomföras under en längre tidsperiod. Upprepade fältbesök ska omfatta perioder då särskilt skyddsvärda arter är närvarande, spelar och häckar, vilket är särskilt viktigt för storlom, rovfåglar, ugglor, skogshöns och hackspettar. En inventering bör också omfatta arter som ingår i Habitatdirektivets bilaga 4 och därmed omfattas av strikt skydd. Längs Horgefjorden eller närbelägna områden vid Åsnen förekommer följande insektsarter och groddjur som även skulle kunna finnas i Insjön och dess strandmiljöer: bred gulbrämad dykare Dytiscus latissimus, bred paljettdykare Graphoderus bilineatus, bred kärrtrollslända Leucorrhinia caudalis, citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis, åkergroda, Rana arvalis och större vattensalamander Triturus cristatus. Samtliga nämnda arter ingår i Habitatdirektivet bilaga 4 och omfattas därmed av strikt skydd. Ett urholkande av den kommande nationalparkens värden. Inför bildandet av Kronobergs läns första nationalpark är det självklart mycket olämpligt att urholka naturvärdena vid en av Åsnens mest biologiskt värdefulla miljöer. Bokhultet Bokhultets Bäckaslövsfält hotas av exploatering i samband med planerna för en ny stadsdel i Växjö. Naturreservatet Bokhultet är ett Natura 2000-område. Klassificeringen pekar ut naturvärden av internationell betydelse. Bokhultets status som Natura 2000-område innebär också att Sverige är förpliktigat att garantera att inga biologiska värden går förlorade i det aktuella området. För att inte dessa ska urholkas, krävs ett landskapsperspektiv som tar hänsyn till randområden och spridningskorridorer. Bäckaslövsfältet och skogen som gränsar mot järnvägen, är förvisso inte Natura 2000-klassat, men likväl den, tillsammans med reservatet, kanske enskilt viktigaste pusselbiten i den mosaik av skiftande naturtyper som utgör förutsättning för Bokhultets biologiska rikedom. KOF har kommenterat ärendet gentemot Växjö kommun. Följande punkter omöjliggör en exploatering av Bokhultets Bäckaslövsfält: Flera fågelarter i området är sällsynta och/eller hotade och finns upptagna på den så kallade Rödlistan över arter som risker att försvinna från landet. Genom att exploatera Bäckaslöv löper inte bara fåglar utan också flera mycket sällsynta insektsarter uppenbar risk att försvinna. Arterna riskerar inte bara att försvinna från Bokhultet, utan från kommunen och länet som helhet! En exploatering av Bäckaslövsfältet strider mot det grönstrukturprogram för Växjö stad 2013 som kommunen antagit och själva varit med att utarbeta. Stöd gärna KOF:s fågelskyddsarbete. Bli medlem! Se Mikael Persson 13

16 HALVTID FÖR DET MÄRKLIGA FÅGELÅRET 2015 Hörda, Ormesberga. Lockrop från gulärla och trädpiplärka fyllde ut morgonen den 29 augusti. Dagstemperaturerna är fortfarande varma och behagliga, men budskapen om höst genomsyrar också luften. Ur morgondimman ljöd rödhakens knäppande från fuktiga buskage, medan följen av unga dubbeltrastar lyfte rasslande från tallhygget halvvägs ner till Kyrkesjön. Drygt halva 2015 har redan passerat. Mild vinter följdes av en vår och sommar som aldrig tog fart, utan fastnade i tio plusgrader, ofta blåst, ibland också regn. Värmen kom sent, då många medvetanden mentalt börjat göra sig redo för sjunkande temperaturer och röda löv tycks även ha varit ett märkligt och i många avseenden uselt fågelår. I en augustiartikel i Dagens nyheter kallade SOFs Anders Wirdheim det blöta och kylslagna 2015 för ett av de sämsta häckningsåren vi har haft sedan vi började samordna observationerna på 1960-talet. Norröver låg snön tjock och vit in på högsommaren, samtidigt som Lappländska fjäll upplevde ett lämmelår med flera fjällugglehäckningar i följe och goda tider för både rovdjur och rovfåglar. I övrigt tycks fågelåret 2015 mycket magert över stora delar av landet. I år har Ormesbergas fyra tranpar inte lyckats få ut en enda unge på vingarna. Ovanligt få flugsnappare och mesar har gått till häckning eller fått ut några ungar i våra holkar. Överhuvudtaget har det varit en ovanligt tyst och fågelfattig sommar. I vanliga fall brukar 2-4 fiskgjusar ständigt hänga i luftrummet ovanför Kyrkesjön, i år har det dröjt flera dagar mellan besöken, som oftast bara gällt en ensam fågel. Få kattuggleungar har kommit på vingarna i år. 14 Foto: Christer Wendeler

17 Hördas två ormvråkspar verkar tillsammans bara ha fått ut en unge på vingarna. Detsamma gäller gladan och kattugglan. Även traktens törnskator verkar ha gått dåligt och bivråk ser jag i princip bara nu, i augusti, då fåglar norrifrån flyger på retur söderut. Både sånglärka och tofsvipa verkar ha misslyckats helt. Egentligen är det väl bara duvhöken som sticker ut på hemmaplan, med två ungar som fortfarande tigger efter mat. Till skillnad från i norr, tycks det som om gnagartillgången varit ovanligt mager hos oss. Under rekordåret 2014 noterades ungefär 50 ropande pärlugglor i Växjö och Uppvidinge kommuner. I år tycks motsvarande siffra stanna på cirka tio fåglar. Under året har det dessutom skett omfattande ingrepp i Växjö kommuns två ornitologiskt mest värdefulla gammelskogar, vilket ytterligare cementerar bilden av 2015 som ett dystert fågelår. Samtidigt finns det också några ljuspunkter. En är förstås att vädret är huvudorsak bakom många minimala häckningsresultat. Och bättre väder och därmed bättre förutsättningar för fåglarna, låter som en rimlig förhoppning inför framtiden. Dessutom har det faktiskt hänt en del kul i fågelvärlden. I Helgasjön har flera storlomsungar kläckts. Öland har upplevt lyckade häckningar av biätare. Och det rika lämmelåret i norr, borde kunna betyda en spännande höst i sällskap av fjällvråk, blå kärrhök och stenfalk. Kanske får vi även uppleva den första fjällugglan i Kronobergs län på flera decennier? Hur har ditt fågelår varit så här långt? Skriv och berätta till Lommen.För att få en klarare bild av fågelåret 2015 på lokal nivå, är det också viktigt att så mycket information som möjligt hamnar på Artportalen, Skriv in dina fågelobservationer och bidra till svensk miljöövervakning! / Mikael Persson 15

18 HÖG HÖJD Från Hällebergs topp är utsikten mer eller mindre densamma som från ett flygplan. Man ser de avlägsna domkyrkospirorna i Växjö och kyrktornen i Berg och Tjureda. Helgasjön och vidsträckta band av småsjöar öppnar upp barrskogen tillsammans med en gröngul höstmatta av ädellöv. Och framför allt: man ser liv och rörelser uppe i rymden. Det är oktober, flyttfågeltider och en period av massrörelser. Ishavskusten och norra Europa håller på att evakueras inför vintern. Varje höst lämnar ungefär 500 miljoner fåglar Sverige för färd mot vinterkvarter i Centraleuropa, Medelhavsregionen och tropiska Afrika. Dygnet är fortfarande mörkt då jag vandrar den lilla skogsvägen upp mot Hälleberg. Ändå hörs korta signaler och lockrop från himlen. Förutsättningarna är lovande. Efter en vecka av milda syd- och ostvindar, som hållit kvar fåglarna i landet, ändras plötsligt förutsättningarna med kyla från norr. Startsignalen har därmed gott. Nu är det dags att ge sig av! Att titta på flyttfåglar är enklast längs kusterna. Sträcket koncentreras till platser som Ottenby, ön Utlängan i Blekinge och framför allt Falsterbo där över hundratusen fåglar passerar under riktigt bra dagar och dagsrekordet är svindlande individer. Några sådana siffror får man aldrig uppleva i inlandet där sträcket är mer utspritt. Men fenomenet kan ändå vara imponerande. I våra trakter följer många flyttfåglar naturliga sträckleder längs vattendrag, till exempel sjösystemet från Asa mot Helgasjön och Åsnen. Det är den rörelsen som jag skymtar från Hälleberg. 16 En riktigt bra dag med sträckande fågel som i tusental lämnar landet kan vara en häftig upplevelse. Här sträcker vitkindade gäss i oktober. Foto: Roland Ylvén

19 Kikar upp mot stjärnorna. Några torra typp avslöjar taltrastar på väg söder ut. Snart hörs även fina ringanden från järnsparv och sävsparvens sträva bzyii. Kontaktläten som meddelar artfränder: här är jag, var är du?. Många småfåglar flyttar om natten. Att de lyckas orientera sig med en GPS exakthet framstår som ett av tillvarons stora mysterier. Hur bär de sig åt för att pricka rätt? Hur bär de sig åt för att år efter år nå just min trädgårdsholk i Växjö? Vanligaste teorin går ut på att många småfåglar använder sig av en kombination av stjärnbilder, solen, månen och jordens magnetfält. Trots att det fortfarande bara är gryning, råder rusningstrafik på himlen. Ängspiplärkor som kanske häckat på någon norrländsk myr och som nu är på väg mot Västeuropa sprutar fram under otåliga pip pip pip som påminner om morsesignaler. Men morgonen domineras framför allt av finkflockar. Stora, böljande band av bofink och gnälligt bräkande bergfink, som då och då även rymmer grönfink och gråsiska. I skarven mellan nattkyla och sol kommer dimman. Så även idag. Det vita locket döljer inte bara trakten, utan dämpar också flyttfågelströmmen. Först fram emot 10-tiden viker det undan, och med blå himmel kommer fåglarna som alltid flyttar i dagsljus. Gäss, tranor, rovfåglar och duvor. Ringduvor på flyttning. Foto: Roland Ylvén 17

20 Några hundra ringduvor passerar med klippande vingslag i en kompakt och prydlig formation. Nästa flock uppmärksammas genom vingbruset. Sekunder senare följer ett fyrverkeri av duvblå vingar. Hur många är det? Gissningsvis uppemot tusen individer. Flocken försvinner målmedvetet i riktning mot Örfjorden. Över platser med bra termik samlas ormvråkar. Först 26 fåglar i en svart spiral. Sedan 80 vråkar som ljudlöst cirklar i en fjäderbeklädd tromb. Ungefär samtidigt dyker det upp prydliga formationer av storskarv och trana mot blå höstrymd. Fåglar som till synes utan någon ansträngning glider fram på de varma uppvindarna. Dagen har nu nått klimax. På varje hörn av horisonten dyker det upp nya fink- och duvflockar, men också snabbt förbipilande individer av stenfalk, tornfalk, sparvhök och någon sen ladusvala. Först fram emot kvällningen, då såväl ljus som temperaturer avtar, minskar aktiviteten. Sista finkflock noteras Då har redan cirka 4500 ringduvor och 370 ormvråkar passerat Ormesbergatrakten. Bra siffror för inlandet, men ändå blygsamt jämfört med Falsterbo där det under samma dygn räknas drygt ringduvor och rekordantalet flyttande ormvråkar under en och samma dag. Fåglar som bara börjat sin resa, och som i åtminstone några fall, till våren kommer att återupprepa färden, fast i motsatt riktning och kanske passera Hälleberg på nytt. Här kan du också njuta av fina vyer och spana efter flyttfåglar. Marklanda. Kommunens kanske bästa flyttfågellokal finns på cykelavstånd från Växjö. Med lite tur dyker det upp en sträckande stenfalk. 18 Foto: Roland Ylvén

21 Lommen nr 17 Norremarksfjället, hög höjd med sjungande sånglärka, nästan mitt inne i stan. Hultaklint. Härifrån kan du se såväl sjöar som kyrktorn från, kommunens kanske vackraste utsiktsplats. Karryd, meter över havet och kommunens högst belägna by. Hemset, vackert odlingslandskap, ekdungar och höjd med vidsträckt utsikt över Årydssjön. Asby Kulle, en av kommunens vackraste utsiktspunkter finns i nordöst. Vidsträckt utsikt toppad med Adam och Eva och slåttergubbe. Nykulla, mellan Åby och Tolg. Här finns ett 25 meter högt utsiktstorn med vyer mot tio kyrktorn, flera sjöar och vidsträckta skogsmarker. Dessutom bra plats för flyttfågelsstudier. Texten är tagen från boken Gröna Växjö - din guide i skog och mark med Mikael Persson och Tobias Ivarsson som författare STYRELSENYTT Följande punkter togs upp under styrelsemötet den 20 augusti: Ekonomi: i kassan; ekonomin är stabil. VFK beslutar att betala nyinköp av nät för ringmärkning vid Djurle våtmark för ca 5000 kr, mot att fler ringmärkningstillfällen annonseras ut för VFKs medlemmar (t.ex. via VFKs hemsida och facebook-sida). (Vi förväntar oss ej fullskaliga guidningar.) Lommen: Therese efterlyser material till nästa nummer. Deadline 1/9. Vi diskuterade att lyfta in artiklar från VFKs hemsida i Lommen. Program för hösten/vintern sattes Fågelskydd: Arbetet med nationalparken Åsnen fortsätter. Öarna och en del av markerna runt sjön är inköpta av staten. Nationalparken är tänkt att invigas Styrelsen 19

22 ÖGONBLICKSBILDEN Mästerflygaren fångar mästerflygaren Den 3:e augusti inventerade jag sjöfåglar vid Helgasjön. Dagen hade tidigare bjudit på ungar av både storlom och gråtrut. Mellan Pene och Ryttartorpet spanade jag efter det som fattades: bevis på att även fisktärnorna lyckat med sin häckning. Strax utanför stranden flög också ett gäng med tärnor som innehöll ett antal ungfåglar. Det var när jag försökte räkna dessa som något plötsligt visslade förbi i tubkikarens synfält. Uppfattade bara en mörk rörelse, och förde instinktivt tubkikaren i riktningen där den försvann och lyckades märkligt nog genom några ryckiga rörelser komma ifatt källan: en falk! Konstaterade snabbt att det rörde sig om en lärkfalk som med blixtens hastighet och kraftigt tillbakavinklade vingar kastade sig mot Kvällebergs höjder på motsatt sida sjön. Lärkfalken är en skicklig jägare som även kan samarbeta med sin partner vid jakten av ett byte. Foto: Johannes Rydström Till min förvåning märkte jag snart att den även hade en artfrände i hasorna, lika snabbt och målmedveten mot ett för mig osynligt mål. Några sekunder senare ringade de båda falkarna in en ensam tornseglare. Resten av händelseförloppet gick mycket snabbt. Plötsligt befann sig en lärkfalk någon decimeter ovanför seglaren, medan den andra befann sig strax under. Jag hann tänka att tornseglaren ändå borde kunna skaka av sig sina förföljare, men nästa tiondel satt den ändå fast i en av falkarnas klor. Förmodligen lyckades tornseglaren inte hålla koll på båda falkarna samtidigt. Kanske rörde det sig om en ungfågel. En häftig upplevelse var det i alla fall med fågelvärldens två skickligaste flygare! / Mikael Persson 20

23 TACK till de personer som bidragit med material och bilder till det här numret av Lommen. Om du blir sugen på att skriva några rader till tidningen och på så sätt hjälpa oss med material är ni välkomna att skicka materialet till: Therese Petersson med e-post: Manusstopp för Lommen nr 174 är den 20 november Therese Petersson, Redaktör TUBKIKARNA Klubbens två tubkikare har nu försetts med splitternya stativ. Det är två kolfiberstativ av det nya märket Sirui med ett mycket bra videohuvud. Stativet är mycket lätt, väger endast 2,6 kg inklusive huvudet. De två tubkikarna är av märket Kowa. Den ena är en TSN-1 med 20 ggr vidvinkel, lätt att använda för nybörjaren. Nummer 2 är en 611 med ett zoomokular 20-40X. Det är en liten och smidig tub som passar för alla. Tubkikarna finns hos Ola Bondesson, när de inte är utlånade, och kan bokas hos honom också. Ring eller skicka mail till ola.bondesson@ tele2.se för att boka dem. Du får själv hämta och lämna tillbaks dem till Ola på Plogvägen 105. När klubben har guidningar t.ex. på Husebymaden under våren så har dessa förtur och då kan inte tubarna bokas. Många guidningar sker på söndagar och då kan man boka tuben på lördagen, men då måste man själv ansvara för att dessa lämnas på lördagskvällen till den/dem som har guidningen dagen efter. Ola Bondesson 21

24 Koltrast Foto: Johannes Rydström Lommen säger grattis till koltrasten som nyligen utsetts till Sveriges nationalfågel. Vi ser fram emot den kommmande våren med sköna flöjtningar i Växjös skogar.