Om behovet av en immaterialrättslig klimatförbättring. Marianne Levin Professor, jur. dr, fil. dr h.c. Stockholms universitet

Transkript

1 Om behovet av en immaterialrättslig klimatförbättring Marianne Levin Professor, jur. dr, fil. dr h.c. Stockholms universitet 1

2 Nya aktions- och konfliktytor Världshälsa, Världshandel, Global jämställdhet, Etik, Yttrandefrihet, Konsumentskydd Konkurrens Allemansrätt Ökad uppmärksamhet på tredjemansintresset = Ofta polariserade diskussioner 2

3 Mycket press på dagens immaterialrättssystem Politisk, Ekonomisk, Samhällsmässig, Miljömässig, Teknisk, Historisk tradition Immaterialrättens skyddsänglar och intressenter har ofta ingen eller liten kontroll längre. Den handelsrelaterade dimensionen förefaller att ha gett fritt spelrum för allt mer av utspel och politisk maktspel. Ju längre politiseringen fortgår - desto mindre respekteras de värden som immaterialrätten utformats för och desto sämre kan den uppfylla sina syften 3

4 Några utvecklingar att uppmärksamma Från specialområde till en ekonomisk tillväxtfaktor Från immaterialrätt till IP Från dikter och ångmaskiner till databaser och stamceller Från nationellt till regionalt Från WIPO till WTO Från globalisering till fragmentering Från immaterialrättsteknik till världspolitik 4

5 Från specialområde till en ekonomisk tillväxtfaktor Informationssamhällets marknadsstrukturer, bl.a. en stark medvetenhet om immaterialrätters värde och betydelse, ändrar på gott och ont immaterialrätten i riktning mot ett investeringsskydd. I den nya världsordningen efterstävas ekonomisk tillväxt och effektivitet i första hand. Då hamnar lätt de ursprungliga syftena och systemets balansering i bakgrunden, inklusive krav på objektets (kulturbärande) kvalifikationer. 5

6 Betydelsen av de immateriella tillgångarna i företagen har ökat dramatiskt; från 40 procent till 75 eller mer på några decennier. Enskilda varumärken skattas till miljarder i dollar. Eller som i en nyligen publicerad ekonomisk studie: IP the single most important element for future growth and development, the ideas and innovations of American citizens and companies. (Robert Shapiro & Kevin Hasset, The value of Intellectual Property (2005) Lobbying bedrivs intensivt, och kan snedvridna förhållanden på områden där det är tveksamt om ett utökat skydd över huvud taget gynnar samhällsutvecklingen i stort. 6

7 Exempel i lagstiftningen Skydd sui generis för databaser Tilläggsskydd för läkemedel, Varumärkesskyddet går lätt utöver varuslagslikhetsgränserna. Skydd för oregistrerad design Immaterialrättsskydd för tekniska skyddsåtgärder 7

8 Från immaterialrätt till IP Immaterialrätt kommunicerar dåligt. I brist på goda benämningar har IP allt mer kommit att användas worldwide. Det gäller inte minst ekonomer, se t.ex. SOU 2006:80 (Patent för ökad välfärd och tillväxt). Därmed får vi in en begreppsbestämning av själva rätten som är främmande utanför den anglo-amerikanska sfären. Den bärande tanken var annars just att det inte handlade om det mer absoluta ägande som blir en nödvändig logik med användningen av property no trespassing Det kan vara särskilt olycklig i våra dagar, som kräver omdöme och flexibilitet i hanteringen för att ensamrätter ska respekteras - men också för att de inte ska kväva. 8

9 Från dikter och ångmaskiner till databaser och stamceller Länge sedan begrepp som konstnärligt, litterärt eller uppfinning och industriellt direkt stämde med betydelsen ute i samhället. Avgränsningarna av det skyddsbara området i en analog eller mekanisk värld går inte alltid rätta till i en digital eller bioteknisk. Många föreställningar som ställs på sin spets. Den globala harmoniseringen leder till samordning om lägre gränser för skydd Digitaliseringen gör det svårt att uppfatta de olika skyddsobjekten som väsensskilda. Fördelar och problem är att så mycket mer sannolikt anses som immaterialrättsligt skyddsvärt idag, eller i varje fall gör anspråk på sådant skydd 9

10 För den som tror på immaterialrätten som en motor för samhällsutvecklingen det som under det senare halvseklet främst ansetts motivera dess förekomst är den ökade konkurrensen mellan (de många) rättshavarna drivande på utvecklingen. Att den positiva utvecklingen även omfattar licensiering och köp av rätter för att skapa större skyddsomfång i den egna verksamheten, kan vara tveksamt ur strikt immaterialrättsligt perspektiv, men kan möjligen försvaras ur ett ekonomiskt effektivitetsperspektiv. Samtidigt driver den moderna synen på konstnärlighet eller uppfinningshöjd parad med legalitetsprincipen in allt mer under tak Gamla avgränsningar förlorar sin betydelse, och de nya företeelserna kan ingen så gott bedöma är de nya, nyskapande eller kända och återskapade? 10

11 Från nationellt till regionalt Efter 50 år har uppstått något som skulle kunna rubriceras som en EG-immaterialrätt. Men motreaktioner har inte uteblivit på det nationella planet, t.ex. direktivet om upphovsrätten i informationssamhället (2001/29/EG) bioteknikdirektivet (98/44/EG) sanktionsdirektivet 2004/48/EG, som kräver att en vittgående upplysningsplikt införs. Liknande problem kan antas möta det straffrättsliga sanktionsdirektivet. Samtidigt har konsumentbeteendet knappast påverkats av sanktioner mot nerladdning och otillåten privat kopiering. Den största utestående frågan är EG-patentet. Men det är tveksamt om det aktuella kompromissförslaget kan godtas av näringslivet som ett reellt alternativ till European Patent Litigation Agreement (EPLA). 11

12 Annat nationellt regionalt, oavsett EG-patent Hur kan EPO:s och de nationella patentverkens roller kan effektiviseras och dubbelarbete undvikas? Hur kan kvaliteten på patentprövningen kan höjas. Bland de tänkbara lösningar som nämns är att nationella patentverk skulle bli satelliter till EPO: Positivt: minskar balanserna i det ständigt ökande antalet patentansökningar; Negativt: urlakar nationella kunskaper. 12

13 Hur mycket harmonisering blir det av biotekniska och datorrelarade uppfinningar? 20 år för att genomföra bioteknikdirektivet Frankrike och Tyskland har infört krav på användningsbindning vid patent på gener, fast på något olika sätt Patent på (embryonala) stamcellsuppfinningar står i forskningens och etikens centrum. Det finns ingen enhetlig europeisk uppfattning om vad som är god sed eller moral i dessa sammanhang eller ens en definition på embryo. ECJ har uttalat att man måste respektera nationella attityder och värderingar. Problem när EPO ska bedöma patenterbarheten: Ska liberala länders uppfattning få genomslag? Eller deras vars uppfattning är att också embryo destruction står i strid med etiken? Beträffande harmoniseringen av tillgången till datorrelaterade patent kunde rådet och parlamentet till sist inte enas. Kommer EPO:s praxis att stå sig? 13

14 Från WIPO till WTO Sedan ministerkonferensen i Doha i samband med WTO:s möte där år 2001, och särskilt sedan år 2004 i WIPO, formerat sig som Friends of Development med ett förslag till en WIPO Development Agenda. Det sker samtidigt som WIPO successivt förlorat något av sitt 100-åriga grepp om immaterialrättsutvecklingen genom TRIPS tillkomst. Det hände inte något i WIPO på grund av motsättningar mellan nord och syd. Den konfliktladdade situationen har satt sin prägel på förhandlingarna om ett Subtantive Patent Law Treaty. MEN problemet med att ingenting hände i WIPO genom ett allt mer polariserat ställningskrig mellan nord och syd har utvecklats till minst sagt samma sak inom WTO. De påbörjade revisionsförhandlingarna fortsätter informellt sedan förhandlingarna i WTO bröt samman den 23 juli

15 Allt flyter samman och samma konflikter dyker upp i olika fora En av de viktigaste utestående frågorna, som tillsvidare förhandlas informellt, rör artikel 27.3.b) med det s.k. bioteknikundantaget. Hit hör den eventuella skyldigheten att ange ursprunget av genetiska resurser som används i patentsökta uppfinningar. Utvecklingsländernas förslag till en ny artikel 29bis innebär en sådan skyldighet med ogiltighet av patentet. EU stöder kravet på angivelse, men motsätter patentets ogiltighet; sanktioner ska i stället finnas annan ordning. USA och Japan menar däremot att s.k. biopiracy kan bekämpas med andra medel. Ursprungsangivelser i patentansökningar är också en huvudfråga vid förhandlingarna i WIPO:s Intergovernmental Committee on Intellectual Property and Genetic Resources, Traditional Knowledge and Folklore. 15

16 Andra konfliktfrågor är bl.a.: Geografiska ursprungsbeteckningar i artikel 22 ff. TRIPS Ett obligatoriskt register Utvidgning till mer än vin och sprit? Här är konflikten inte nord syd utan i stället den gamla världen, främst EU, mot den nya, främst USA. Förhållandet mellan TRIPS och konventionen om biologisk mångfald. 16

17 Från globalisering till fragmentering Många nya immaterialrättsliga intressenter som vill ha ett ord med i laget: WHO UNESCO UNCTAD FAO OECD G8 G77 B+ ACTA Problem? Annan tolkning av etablerade begrepp. 17

18 När immaterialrättsliga frågor behandlas i B+gruppen, ACTA eller OECD, kan det ses som oroande tecken på att immaterialrätten i stället för att harmoniseras globalt riskerar att bli enbart en angelägenhet för de ekonomiskt starka länderna. Det framstår som olyckligt! 18

19 Från immaterialrättsteknik till världspolitik En globalisering kräver effektiva instutitioner, men WTO framstår redan som föråldrad. Delvis beror det på den snabba omvärldsförändringen, inklusive att de ekonomiskt starka fått en allt mer betydelsefull roll. Under den påtagliga konflikten mellan i- och u-länder om TRIPs ligger otillfredsställelse med andra förhållanden än de immaterialrättsliga. Men ur de minst utvecklade ländernas perspektiv framstår också immaterialrätten som oflexibel i förhållande till deras särintressen U-länderna har inte fått sina förväntningar beträffande WTOsamarbetet infriade (tillgång till marknader för textil och jordbruksprodukter). Framför allt handlar det om inflytande och makt i världen - ett styrkeprov, inte bara mellan EU och USA, där Kina naturligtvis snart träder in som en av de stora. 19

20 Därtill kommer de immaterialrättsliga konflikterna också på regional och nationell nivå Det har inte varit så lätt att balansera skilda intressen till den data- biotekniska och digitaliserade revolutionen. Genom att immaterialrätten kommit att styra stora delar av kunskaps- och informationsfödet uppfattar många användare ensamrätten som hot och hinder. Det minskar viljan att efterleva lagreglerna, antingen de är nationella, regionala eller internationella. Liv eller död ska inte ligga i händerna på en enskild patenthavare, och patent på liv kommer i konflikt med många människors etiska uppfattningar. Den en gång teknokratiska immaterialrättsordningen har genom handelsrelationen blivit till en politiserad oordning. 20

21 Behövs det en immaterialrättslig klimatpanel? Varför inte ta inspiration fron FN:s klimatpanel (United Nations Climate Change Panel) och låta eniga forskningsresultat ligga till grund för immaterialrättsliga beslut i stället för kortsiktiga, politiserad och polariserade positioner? 21