Waste Refinery verksamhetsår 2
|
|
- David Åström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Waste Refinery verksamhetsår 2
2
3 Waste Refinery verksamhetsår 2 Waste Refinery Annual report year 2 WASTE REFINERY SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Box 857, Borås wasterefinery@sp.se ISSN
4
5 Sammanfattning Waste Refinerys främsta roll är att utföra forsknings- och utvecklingsprojekt inom området optimal resurshantering av organiskt avfall. Avfall skall omvandlas till nyttiga resurser för samhället så att maximal mängd energi återanvänds med minsta möjliga negativa miljöeffekter. Waste Refinery syftar till att bli ett internationellt konkurrenskraftigt kompetenscentrum för framtagande och implementering av nya lösningar för ett hållbart resursutnyttjande av organiskt avfall. Genom Waste Refinerys spetskompetens, storlek och sammansättning finns goda möjligheter att skapa samhällig och industriell utveckling. Parter inom Waste Refinery representerar aktörer från forskning, näringsliv och offentliga organisationer inom avfallshantering. Avfall är en resurs i samhället som återfinns inom alla verksamhetsgrenar. Det är därför viktigt att Waste Refinery verkar för en bred mångfald bland parterna så att hela verksamhetsområdet återspeglas. Waste Refinery projekt kännetecknas generellt av att vägen från idé till implementering och kommersialisering av resultaten är kort. Projekten är av varierande karaktär och omfattning (både långsiktiga och kortsiktiga projekt). Gemensamt för samtliga projekt är att de utförs av flera olika aktörer inom branschen, och att de härstammar utifrån deras behov samt att projekt har genererats genom dialog och gemensamt arbete mellan parterna. Waste Refinery startade officiellt i samband med partstämman den 20 april Under denna tid har ett 20-tal projekt initierats inom de fyra programområdena biologisk behandling, termisk behandling, systemanalys och tvärvetenskap. Av dessa har totalt åtta projekt slutrapporterats och alla rapporter finns att laddar ner kostnadsfritt från vår hemsida Under det andra verksamhetsåret har Waste Refinery deltagit vid tre mässor/konferenser; Energisessionen februari, Elmia Recycling mässan maj och Avfall Sveriges årsmöte juni. I mars arrangerades ett öppet seminarium där ett 50-tal åhörare fick lyssna till resultat från fem pågående och avslutade Waste Refinery projekt. Planeringsarbetet med att arrangera ett avfallsmöte, 2010 och 2012 i Borås respektive Göteborg, pågår inom Waste Refinery. De två mötena kommer att samarrangeras med forskningsprogrammet Hållbar avfallshantering. Waste Refinerys kansli har deltagit som inbjuden talare vid fem konferenser/möten, samt deltagit vid flertalet internationella gruppers studiebesök. Vidare har Waste Refinery presenterats allmänt i fem artiklar samt i två nyhetsbrev som har distribuerats under det andra verksamhetsåret. v
6 Extensive summary The main role of the excellence centre Waste Refinery is to conduct research and development project within the area of optimal resource recovery of organic waste materials. Within a sustainable society, waste should be used and treated as a valuable energy resource, and the waste treatment should be cost and environmental effective. Waste Refinery aims to be an international competitive and well-known excellence centre for development and implementation of new and effective sustainable waste treatment methods. Partners within Waste Refinery represent organisations from academia, industry and society, all active within the waste management field. Waste is a resource that is present in all different categories in the society. Thus it is very important that a multiplicity of partners from different areas of the waste management field is participating in Waste Refinery. The majority of the Waste Refinery projects are defined as applied research and thus distinguished by rather quick implementation and commercialization of the results. However, the project portfolio is a mixture of short and long term projects and contains as well some projects of more fundamental character. Nevertheless, all projects are collaboration projects with a numerous numbers of partners in the project group, and the main focus within the project is derived from common areas of interests. Waste Refinery started officially the 20 th of April Since then more than 20 projects has been initiated within the four disciplinaries; biological and thermal treatment, system analysis and interdisciplinary questions. Eight of theses projects are already closed and the final reports can be downloaded from the web-page ( During the second year of activity, Waste Refinery has participated at three exhibitions/conferences and arranged one open seminar. Moreover, Waste Refinery, as excellence centre, has been invited as a speaker at five meetings as well as participating at numerous study tours of the Swedish waste management system. The initial planning of two larger conferences, 2010 and 2012, has started. These conferences will be hosted together with another program Towards Sustainable Waste Management. Finally, two newsletters have been distributed during this year. Each newsletter contains a short summary of new projects, a status report of an ongoing project and a summery of closed projects. The numbers of subscribers are constantly increasing, and contains now more than 150 external members. A sign that shows that Waste Refinery is working with areas that are important and interesting for the society! vi
7 Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION WASTE REFINERYS VISION OCH ROLL 1 2 AKTIVITETER FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSPROJEKT KOMMUNIKATIONSAKTIVITETER 16 3 ORGANISATIONSSTRUKTUR PARTSTÄMMAN CENTRUMSTYRELSEN KANSLI PARTER BEREDNINGSGRUPP 22 4 EKONOMISK REDOVISNING 24 vii
8
9 1 Introduktion Waste Refinery startade officiellt i samband med den första partstämman den 20 april Den första etappen av Waste Refinery pågår under tre verksamhetsår och denna rapport sammanfattar aktiviteter och erfarenheter under det andra året. Projekt initiering och resultatproduktion har varit tydligt i fokus för detta år medan organisationsuppbyggnad mer präglade det första året. Waste Refinery går nu in i det sista året av den första etappen, och implementering och spridning av resultat kommer vara att tydliga aktiviteter under detta år. Denna rapport återger en sammanställning över FoU- och kommunikationsaktiviteter under det andra året samt att organisationen, styrelsens sammansättning och parternas kompetenser, beskrivs i korta ordalag. Slutligen presenteras en ekonomisk redovisning av det två första åren. Mera information om specifika projekt eller om Waste Refinery i allmänhet finns att hämta på hemsidan Waste Refinerys vision och roll Waste Refinery är ett kompetenscentrum som utför forsknings- och utvecklingsprojekt inom området optimal resurshantering av avfall. Waste Refinery syftar till att omvandla organiskt avfall till nyttiga energiprodukter för samhället samtidigt som negativa miljöeffekter ska minimeras. Avfall kan vara en viktig resurs i samhället om det används på ett optimalt sätt. Avfall återfinns inom samhällets alla grenar och påverkar och intresserar således många olika aktörer i samhället. Det är därför viktigt att Waste Refinery verkar för en bred mångfald bland parterna så att hela verksamhetsområdet återspeglas. Inom Waste Refinery är idag följande parter fån näringsliv, samhälle och akademin verksamma; Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP), Borås Energi och Miljö, Borås Stad, Högskolan i Borås, Metso Power, Stena Metall, Renova, IMEGO, Biogas Väst/Business Region Göteborg, Brämhults Juice, Götaverken Miljö, Dalkia, Kretsloppskontoret Göteborg, Läckeby Water, Profu, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik. Chalmers Energiteknik, Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) samt offentlig finansiering från Västra Götalandsregionen (miljönämnd och regionutvecklingsnämnd) och Energimyndigheten. Inom specifika projekt ingår också Nordens pappersindustri, Smedlunds Miljösystem, Gisip och Göteborg Energi som projektpart. Några av parternas tankar om varför de har valt att medverka i Waste Refinery och vad de anser att kompetenscentrumet kan bidraga med till samhället återges nedan. - Effektiva energilösningar är ett led i det fortsatta arbetet med hållbar utveckling, vilket är viktigt för både staden och dess invånare. Waste Refinery är ett jättebra initiativ inom området. Ur näringslivssynpunkt förväntar vi oss att centret ska få fram ny teknik som kan skapa nya företag och nya smarta lösningar och därmed också bidra till att skapa nya arbetstillfällen i staden. (Anders Glemfelt, Näringslivschef, Borås Stad) - Vi förväntar oss att Waste Refinery ska bidraga till en utveckling av hela avfallskedjan från vaggan till graven som ska leda till en bättre miljö. Dessutom hoppas vi på ett internationellt utbyte av kunskap och erfarenheter så att vi också kan agera på en global nivå vilket får en lokal effekt. Centret kan bidraga till att vi tillvaratar de resurser som finns i samhället, så att vi kan knyta ihop alla energiströmmar som finns i en stad och inkludera avfall i detta kretslopp. (Gunnar Peters, VD, Borås Energi och Miljö) 1
10 - Waste Refinery bidrar till en hållbar utveckling med ett resurssnålt samhälle där man minskat på beroendet av ändliga naturresurser. (Hitomi Lorentsson, Projektledare, Stena Metall) - Baserat på erfarenhet av den pågående verksamheten tror jag definitivt att arbetet inom Waste Refinery kan ge ökat energiutbyte och minskad miljöpåverkan från avfallsströmmarna och på sikt också bättre teknik för drivmedelsframställning, (Lennart Gustafsson, VD Götaverken Miljö). -Jag är helt övertygad om att många av de studier som bedrivs och finansieras av Waste Refinery kommer att få stor påverkan på hur den framtida hanteringen av avfall sker på ett miljömässigt effektivt sätt. Arbetssättet som gäller för centrumet är föredömligt; forskare och praktiker fattar tillsammans beslut om finansiering av projekt. Teori och praktik förenas och kvalitet säkras. (Björn Brorström, Prorektor, Högskolan i Borås) - Vi vill vara med och påverka teknikutvecklingen inom återvinningsområdet för en bättre miljö och Waste Refinery samlar aktörer från olika branscher och kan kanalisera den kunskap som finns på ett effektivt sätt. Genom Waste Refinery skapas nätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbyte som bidrar till att driva på utvecklingen för en minskad påverkan på växthuseffekten. (Christian Baarlid, VD, Renova) - En viktig komponent i SIKs forskningsstrategier är samspel med starka, kompletterande kompetenser utanför SIK. Samspelet är ett naturligt uttryck för SIKs roll i kunskapskedjan, mellan universitet/högskolor, andra institut och industrin, där det är vår uppgift att göra kunskap tillgänglig och användbar för företagen. (Klas Hesselman, VD, SIK Institutet för livsmedel och bioteknik) - För att våra anläggningar skall fortsätta att vara ledande, måste ständig utveckling ske. Vi tror att Waste Refinery är en viktig mötesplats där vi både kan dela med oss av och utveckla vår kompetens inom området. Projekten som drivs i centrumet syftar till att minska användningen av ändliga naturresurser och minska mängden deponi. Vinnarna är ju både miljön och samhället! (Anders Victorén, Sales and Project Manager Service, Metso Power). 2
11 2 Aktiviteter 2.1 Forsknings- och utvecklingsprojekt Projektportföljen inom Waste Refinery kännetecknas av en blandning mellan långsiktiga och kortsiktiga forsknings- och utvecklingsprojekt, vilka syftar till att svara mot olika behov och frågeställningar i avfallssystemet. Vägen från idé till implementering och kommersialisering av resultaten ska vara kort! Sedan starten av Waste Refinery har ett 20-tal forsknings- och utvecklingsprojekt initierats inom kompetenscentrumet. Åtta projekt har avslutats under de två första verksamhetsåren. Waste Refinerys projekt varierar i storlek och frågeställning men gemensamt för dem alla är att de finns en tydlig efterfrågan av projektets resultat från både näringsliv, samhälle och forskning. Figur 1 nedan visar en schematisk bild över hur projekten förhåller sig till varandra inom hela kedjan, dvs programområdet för Waste Refinery. Pilarnas längd representerar projektets bredd och är inte kopplat till dess ekonomiska volym eller tidslängd. B I O L O G I S K T E R M I S K WR12 WR06 WR08 WR05 WR02 WR01 WR09 WR16 WR03 WR11 WR10 WR19 WR13 WR07 WR20 WR17 S Y S T M A N L WR15 WR04 WR21 TVÄ RVE TEN SK AP WR18 WR14 =Godkänt och pågående projekt =Avslutat projekt Figur 1. Syntesbild över hur de olika projekten förhåller sig till varandra och hur de fördelar sig längs hela kedjan, från insamling till emissioner, i avfallssystemet. Bilden visar också hur projekten fördelar sig mellan de fyra programområdena Biologisk behandling, Termisk behandling, Systemanalys och Tvärvetenskap. 3
12 Nedan följer en summering av alla projekt, mera information om varje specifikt projekt finns att ladda ner från Waste Refinerys hemsida Programområde Biologisk behandling Målet med programområdet är att framta viktig kunskap för att anläggningar och tekniker för biologisk behandling ska utformas så att optimal driftekonomi med god tillgänglighet och minimal miljöpåverkan uppnås. Växlande styrmedel och lagar medför att behandlingsanläggningarna måste öka sin flexibilitet, produktion och tillgänglighet betydligt för att uppsatta mål skall uppnås. Exempel på prioriterade frågor är; Råvaruoptimering och ökad flexibilitet, Ökat energiutnyttjande och anläggningsoptimering, Reduktion av livscykelkostnader (LCC) och Mät- och bevakningstekniker. WR 02 Långsiktigt mål för det biologiska delområdet i Waste Refinery - kommunikation och fokusering Biologisk avfallsbehandling är ett område som utvecklingsmässigt inte har nått samma mognadsgrad som termisk behandling av avfall. För att fokusera arbetet inom Waste Refinerys biologiska programområde så att bästa möjliga resultat erhålls i förhållande till tillgängliga insatser är det viktigt att prioriteringar identifieras avseende hög angelägenhet, relevans och behov. För att fånga upp Waste Refinerys och samhällets behov och intressen inom området utformade och distribuerade projektgruppen en enkät till parter. Därefter arrangerades en workshop där resultaten från enkäten diskuterades. De olika områdenas behov samt kompetens inom Waste Refinery för det området diskuteras samt att området därefter prioriterades. De områden som diskuterade vid workshopen var: a) Karaktärisering av inkommande material/gate-control. Framförallt kortsiktiga behov. God kompetens. Medel till hög prioritet. b) Förbehandling omfattande sönderdelning och hydrolys (kemisk, fysisk, biologisk). Långsiktigt behov. Kompetensen god. Hög prioritet. c) Övervaknig, styrning och reglering av biogasprocessen. Långsiktiga behov av robusta sensorer, och kortsiktiga behov av hur mätdata ska tolkas och användas. Kompetensen god. Hög prioritet d) Etanolframställning från avfall. Långsiktiga behov och hög risk. Kompetensen god. Samverkan och erfarenhetsutbyte med Örnsköldsviksanläggningen bör övervägas. Hög prioritet e) Rötrestens kvalitet och näringskoncentration. Behov både kort- och långsiktigt. Begränsad kompetens inom WR i nuläget. Prioritet medel hög. Resultatet sammanställdes och diskuterades vidare vid en nationell workshop om FoU inom biologisk behandling i Avfall Sveriges regi. Därefter vidtog arbetet med att formera projektgrupper och aktivitet kring de utvald områden. Av de fem ovan listade områden är idag tre stycken, b, c och d pågående utvecklingsområden inom Waste Refinery samt att ett område e är under planering. Deltagande parter: JTI, SP, Högskolan i Borås samt alla deltagande parter vid workshop Rapportering: Projektet har presenterats vid Energisessionen i Göteborg Avslutat (slutrapport finns att ladda ner från hemsidan) WR03 Förberedande metodutveckling för att kartlägga spridning av lukt och luktämnen från biologisk behandling av avfall Förekomst av störande lukt vid biologisk behandling av avfall är ett känt problem som kan vara så centralt att det ibland avgör om en anläggning kan drivas eller inte. För att i 4
13 görligaste mån begränsa uppkomst av dålig lukt måste man först hitta rätt verktyg och metoder för att mäta och bestämma luktstyrkan men också identifiera de kemiska ämnena som orsakar dessa luktstörningar. Syftet med projektet är således flerfaldig: (i) att skapa kunskap om vilka ämnen som orsakar störande lukt vilket är viktig vid all avfallsbehandling, och (ii) att underlätta bedömning av befintliga luktminskningsmetoder eller (iii) att ta fram nya specifika luktminskningsmetoder. Inom projektet har en kombination av mätmetoder för kartläggning av luktande ämnen från biologisk behandling av avfall utvärderat för att identifiera lämpliga metoder för framtida mätningar. Kravet på mätmetoderna är att uppnådda detektionsgränserna ska vara relevanta i förhållande till de detekterade ämnenas lukttröskel. Vidare är det av storvikt att metoder kan användas såväl i direkt anslutning till luktkällan som i spridningsområden där närboende upplever lukter som störande. Gemensamt för de utvalda mätmetoderna är att ämnena i luft anrikas på ett adsorberande material, adsorbenten och därefter desorberas termiskt för att sedan genomgå gaskromatografisk separation. De separerade flyktiga ämnena analyserades därefter genom Gaskromatografi-sniffing, GC-Olfaktometri (GC-O) eller genom masspektrometri (MS). Inom GC-O-metoden bedömer och beskriver en luktpanel hur de upplever lukten medan bestämning genom masspektrometri används för att kemisktidentifiera de luktande ämnena. Resultaten jämförs därefter för att avgöra vilka ämnen som orsakar en viss typ av lukt och med vilken styrka. Inom projektet utvecklades också en metod för analys av lätta svavelämnen baserad på GC-ICP-MS (Inductive Coupled Plasma-Mass Spectrometry). Luftprov togs under juli 2007 på två anläggningar, i Borås biogasanläggning och i Marieholms kompostanläggning (Renova) i Göteborg. Ett stort antal luktande ämnen kunde identifieras vid de två provplatserna, bland annat svavelföreningar (metylmerkaptan m.m), estrar, syror och terpener (limonen m.m.). Utifrån dessa resultat beräknas metodernas detektionsgränser för ett antal utvalda ämnena och dessa kopplas sedan till respektive lukttröskel. I de fallen där lukttröskeln är under detektionsgränsen föreslås alternativa analysmetoder för att uppnå önskad detektionsgräns. De inledande resultat är värdefulla för fortsatta undersökningar kring luktreducering och för att ta fram lämpliga kemiska åtgärder riktade mot de ämnen som orsakar störande lukter. Deltagande parter: SP, SIK, Borås Energi och Miljö och Renova Rapportering: Projektet har presenterats vid Energisessionen i Göteborg Avslutat (slutrapport finns att ladda ner från hemsidan) WR 05 Etanol ur avfall Utgångspunkten för detta projekt har varit att undersöka möjligheten att producera etanol ur utvalda avfallsfraktioner nämligen, pappersrullar och textilier. Projektmålen var att undersöka följande: - Är det möjligt att producera etanol ur de utvalda avfallsfraktionerna? - Vilka problem kan uppkomma vid hydrolys och fermentation? - Vilket utbyte kan uppnås i praktiska försök (uttryckt som kg etanol per kg avfall)? Försök har utförts i både laboratorieskala och i en pilotanläggning på 10 liter samt att effekten hos två olika syror, fosforsyra och svavelsyra också har undersökts. 5
14 Resultaten från försöken visar att fosforsyra har den bästa effekten för att lösa upp den kristallina cellulosastrukturen och därmed frigöra glukos för vidare fermentation. Vid försöken med pappersrullar har utbyten mellan % baserat på torr råvara uppnåtts, medan vissa textilier (jeansmaterial) har resulterat i utbyten på % baserat på torr råvara. Inga störande effekter på etanol processen pga kemiska tillsatser i de studerade avfallsfraktionerna noterades vid försöken. Vid pilotförsöken uppskattades optimal tid och temperatur för svagsyrahydrolys till ca 15 min och 180 C för försöken med textilt material, och ca 15 min och 200 C för pappersrullar. Avfallsfraktionerna som studerats i detta projekt finns i hela Sverige, men hur stor andel av de totala avfallen de utgör varierar med verksamheterna som råder lokalt. Årsmängder av pappersrullar och textilier i Borås är 300 ton respektive ton. Deltagande parer: SP, Högskolan i Borås, Borås Energi och Miljö, Dalkia och JTI Rapportering: Arbetet har presenterats i Bioresource Technology 100 (2009) Ethanol production from cotton-based waste textiles samt på II International Conference on Environmental, Industrial and Applied Microbiology, BioMicro World 2007, 28 Nov. - 1 Dec. 2007, Sevilla, Spain samt vid Energisessionen i Göteborg Avslutat (slutrapport finns att ladda ner från hemsidan) WR11 Robusta online mättekniker för optimerad biogasproduktion Syftet med detta projekt är att i både laboratorie- och produktionsskala undersöka olika potentiella robusta on-line mätmetoder lämpliga för den krävande miljö som biogasprocessen utgör. Målet är att ta fram och tillämpa mätmetoder on-line som kan ge kvantitativ och kvalitativ information om viktiga processvariabler vilka kan användas som beslutsstöd vid drift av biogasanläggningar. Vidare är målet att samla processdataunderlag för att senare kunna utveckla lämpliga styrstrategier. Projektet utförs i nära samarbete mellan forskning och verklig tillämpning. Ett större antal tillgängliga mätmetoder på marknaden har inom projektet utvärderats i fullskala. Det visade sig att alla undersökta tekniker behöver någon form av extra modul för att fungera, såsom provspädning eller provfiltrering. Utveckling för att komplettera teknikerna är nu pågående inom projektet. Vidare långtidstestas tillgängliga mätsonder i den krävande typiska miljö som återfinns i biogasprocessen. Arbete med att karaktärisera substrat från bufferttanken mha NIR och kompletterande kemisk analys samt experiment i laboratorierötkammare har påbörjats inom projektet. Deltagande parter: JTI, Borås Energi och Miljö, SP och IMEGO, Rapportering: Projektet har presenterats genom artiklar i; Energigas/Nytt om biogas nr , s "Bättre kontroll med ny mätteknik" och Process Nordic nr "Ny onlineteknik ska ge driftssäkrare biogasanläggningar" Projektslut: WR12 Förbehandlingstekniker för optimerad biogasproduktion (Doktorand projekt) Projektet utgör en studie av termisk och kemisk förbehandling av svåromsättbara ämnen/substrat för att uppnå ett ökat biogasutbyte under efterföljande rötning. Projektet fokuserar på Cellulosa- och lignocellulosabaserade avfall, såsom pappersavfall 6
15 från pappersindustri och halm samt keratinrikt avfall, såsom ben från fisk, samt fjädrar. Projektets övergripande mål är att öka effektiviteten av biogasutvinningen (med upp till 50%) genom att förbehandla svårnedbrytbara avfallsfraktioner i ett separat processteg. Arbetet med att undersöka olika förbehandlingsmetoder för alla de utvalda fraktionerna har visat på mycket lovande resultat samt att fortsatta studier med rötning av förbehandlade trä- och fjäderfraktioner har påbörjats. Deltagande parter: Högskolan i Borås, SP, JTI, Dalkia, Borås Energi och Miljö Rapportering: Delresultat från projektet har redovisats genom en muntlig presentation med titeln Pretreatment of paper tuber residuals for increasing of biogas production vid International Symposium on energy from biomass and waste den november i Venedig. Artikel i Avfall och Miljö #1, 2009, Förbehandling öppnar nya dörrar för biogasen Projektslut: WR 20 Förädling av rötrest från större biogasanläggningar Biogasanläggningar producerar en rötrest med stort näringsinnehåll som i ett hållbart samhälle skall återföras till skog och mark. För att kunna återföra näringsämnena från större biogasanläggningar lokaliserade i storstadsregioner krävs att rötresten och främst kvävet uppkoncentreras för att få rimliga lagrings- och transportkostnader. Projektet avser därför att värdera alternativ för omhändertagande av rötrest för stora biogasanläggningar och biogasanläggningar som ingår i energikombinat med de förutsättningar som där finns för samordning med värmeproduktion, spillvärmeutnyttjande, gashantering m m. Projektet kommer att beskriva förutsättningar vid dessa typer av anläggningar, alternativa uppkoncentreringstekniker, krav och värdering på alternativa produkter. Utvärdering av alternativen görs inom en systemanalys som inkluderar värderingen av nyttan från ett ekonomiskt, miljömässigt och resurssnålt perspektiv. Deltagande parter: SP, Läckeby Water, Kretsloppskontoret, Biogas Väst, Renova, Profu, Borås Energi och Miljö och Göteborg Energi (projektpart) Projektslut: Programområde Termisk behandling Det övergripande målet med detta område är att ur miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter effektivisera avfallsförbränningsprocessen. Följande områden prioriteras; Bränsleoptimering, Ökad energieffektivitet, Anläggningsoptimering, Rökasreningstekniker och Reduktion av livscykelkostnad (LCC) samt Mät- och bevakningstekniker WR 01 Förbättrad pannprestanda vid avfallsförbränning (doktorandprojekt) De övergripande målen med projektet är att skapa generisk kunskap om avfallsförbränningsförloppet, med fokus på fluidbäddpannor. För att optimera driften i en avfallspanna, och därmed öka verkningsgraden krävs utökade kunskaper om hur avfall, i termer av koks och flykt, brinner och sprids i bädden. Avgörande är bränslets sammansättning och storlek. Detta gör det även intressant att utifrån ett livscykelperspektiv studera ekonomiska, sociala, och miljömässiga fördelar med olika driftsinställningar och för- och efterbehandlingsmetoder. Arbetet med att teoretiskt beskriva den generella omblandningen i en fluidiserad bränslebädd är avslutat och det efterföljande arbetet med att detektera bränslespridning i en fluidbädd med hjälp av en 7
16 kamerasond är påbörjat. En doktorand är verksam inom projektet och denne har avklarat 15 högskolepoäng under året samt att ytterligare 22,5 högskolepoäng har påbörjats. Doktoranden är numera också antagen till den nordiska forskarskolan Biofuels GS. Vidare pågår arbetet med att publicera den teoretiska beskrivningen av omblandning i en fluidbädd i två vetenskapliga publiceringar. Deltagande parter: Högskolan i Borås, SP, Chalmers, Metso Power, Borås Energi och Miljö Rapportering: Delresultat har redovisats genom muntlig presentation Fluidized bed combustion - improved performance for boilers utilizing waste fuel vid årsmöte inom den nordiska forskarskolan Nordic Biofuel graduate school 2 (biofuel2) i Visby, september Projektslut: WR06 Siktning av avfall en möjlig förbehandlingsmetod Detta projekt syftar till att utreda möjligheten att minska mängd aska och oorganiska komponenter i avfallsförbränningsförloppet genom en ökad förbehandling av bränslet. Genom att sikta bort den finfraktion som finns i inkommande avfall, eller som uppstår när avfallsbränsle förbehandlas (krossas), så tros flera oönskade effekter såsom höga askflöden, slitage, beläggningsbildning och korrosion kunna reduceras. Avfall som bränsle kännetecknas av ett högt innehåll av inerta beståndsdelar (aska) som kan vara problematiska i en förbränningsprocess och leda till driftrelaterade problem såsom, beläggningar, agglomereringar samt till höga drift- och underhållskostnader, till exempel höga flöden av additiv, hög sotningsfrekvens och höga askflöden. En metod för att minska andelen av oönskade askkomponenter i förbränningsprocessen kan vara att sikta avfallet innan det når en förbränningsanläggning. Tidigare försök har nämligen visat att en betydande del av det inerta materialet och de oönskade komponenterna återfinns bland de finaste partiklarna. Inga tidigare siktningsförsök har undersökt kopplingen till effekterna från det siktade avfallet till förbränningsprocessen. Undersökningen utfördes hos Borås Energi och miljö med syftet att karaktärisera siktresten och eventuella positiva effekter på förbränningsanläggningen. Arbetet omfattar även en studie kring möjliga avsättningsområden för siktresten. Målen för projektet är att undersöka och visa: - de ekonomiska förutsättningar för siktning av förbehandlat avfallsbränsle - effekter på avfallspannorna i termer av rökgastemperaturer, sotningsintervall, askflöden och emissioner att undersöka och visa den kemiska sammansättning på finfraktionen - hur finfraktionen kan avyttras Projektets effektmål är att öka panntillgängligheten samt att minimera drift och underhållskostnader. Projektet uppvisade minskade driftskostnader främst beroende på ökade sotningsintervall samt minskad kalkförbrukning och askflöden. De uppnådda sänkta driftskostnaderna täcker de ökade kostnaderna för siktningsprocessen. Den begränsande parameter är avsättningen av finfraktionen som på ett eller annat sätt måste efterbehandlas eftersom den innehåller för höga halter organiskt material för att få användas som täckningsmaterial på deponier. Flera alternativ för efterbehandling har dock visat sig vara aktuella. 8
17 Deltagande parter: Högskolan i Borås, SP, Dalkia, Metso Power, Renova, Profu, Borås Energi och Miljö Rapportering: Resultat från projekt har presenterats på en nationell konfrens Förbränningsteknik arrangerad av IBC Euroforum i Stockholm, november 2008 samt vid Energisessionen i Göteborg Avslutat (slutrapport finns att ladda ner från hemsidan) WR07 Svavelrecirkulation en innovativ produkt Projektet syftar till att i fullskala utvärdera och testa ett innovativt reningssystem för avfallsförbränningsanläggningar. Denna nya teknik har som uppgift att reducera korrosion och dioxinbildning i processen utan extra tillsatser av additiver. Minskad korrosion i processen har två positiva effekter för anläggningsägare 1) minskade LCC kostnader och 2) möjliggör ökad elverkningsgrad. En utökning av projektet, med utökade tester vid högre ångdata, beviljades med medel av ProEnviro. Deltagande parter: Götaverken Miljö, SP, Chalmers och Renova Rapportering: Projektet har presenterats vid Energisessionen i Göteborg Projektslut: WR 08 Energiåtervinning av brännbara fraktioner (fluff) från fragmentering av metalliskt avfall. Fragmenteringsprodukter från återvinningsprocesser som innehåller mer än 10 % organiskt kol, mätt som TOC, får enligt svensk lagstiftning ej längre deponeras utan måste material- eller energiåtervinnas. Den brännbara fraktionen från upparbetning av metallhaltigt avfall, SLF (shredder light fraction), innehåller en hel del metaller och har en relativt hög klorhalt. Av denna orsak har det funnits oro för att bränslet skall ge beläggningsproblem och korrosionsproblem i förbränningsanläggningar. Det finns flera indikationer på att sameldning med rötslam kan medföra att fragmenteringsproduktens besvärliga föreningar fångas in/förs bort. Projektets uppgift var att teoretisk göra en bedömning av hur rötslam kan påverka beläggningsbildning och korrosion vid samförbränning av SLF. Termodynamiska beräkningar har utförts på sju olika bränsleblandningar. Beroende på det höga innehållet av vatten i rötslam så blev inblandning av rötslam som högst 3,5 %, vilket på viktbasis och torrt bränsle motsvarade 13% av bränsleblandningen. Vid de termodynamiska beräkningarna visade det sig att vid förbränning med 100 % SLF så ökar halterna av bly- och zinkklorider ca 5-6 ggr, jämfört med förbränning av normalt avfallsbränsle som används i Borås avfallsförbränningsanläggning. Alkalikloridhalterna var ungefär lika höga vid alla samförbränningsblandningar med olika nivåer av SLF. Beräkningarna visade också att all alkali, bly och zink övergår till klorider, vilket är ett väntat resultat eftersom klor finns i överskott i dessa blandningar. Ett oväntat resultat var dock att inga effekter på undersökta beläggningsbildande ämnen (alkali-, bly- och zinkklorider) kunde noteras pga inbladning av rötslam. Det skall dock påpekas att de termodynamiska jämviktsberäkningarna inte tar i beaktande kinetiken utan beräkningarna är oberoende av tiden. Ytterligare bör nämnas att de termodynamiska data inte tog i beaktande aluminiumkemin samt att beräkningarna förutsatt att allt bly och zink förekommer i reaktiv form, och att eventuella effekter av hög partikelbelastning pga 9
18 av rötslammets höga askhalt inte beaktades. De utförda beräkningarna visar att förbränning med upp till 20 % inblandning av SLF i en 40 bars mättad ångpanna (utan överhettare) inte bör ge väsentligt ökade processproblem. Genom att välja en 20 bars mättad ångpanna (utan överhettare) minskas risken ytterligare för processtörningar. Deltagande parter: Stena Metall, SP och Metso Power Avslutat (slutrapport finns att ladda ner från hemsidan) WR 09 Drift och underhåll av avfallsförbränningsanläggningar Detta projekt utreder hur drift- och underhållskostnaderna ser ut för olika förbränningstekniker (fluidiserad bädd eller rost) och för olika avfallsslag. Syftet är att samla befintlig kunskap samt identifiera och tydliggöra de områden där utmaningarna och förbättringspotentialen är som störst. Den övergripande målsättningen är att på sikt kraftigt minimera drift- och underhållskostnaderna för avfallsförbränningsanläggningar. Inom ramen för detta projekt kommer en metod för att effektivt samla in relevant information om drift och underhåll vid avfallsförbränningsanläggningar att utformas. En modell för insamling och utvärdering av data har skapats inom projekt samt att modellen har utprovats på två olika anläggningstyper (Borås Energi och Miljö och Renova). Deltagande parter: Högskolan i Borås, SP, Borås Energi och Miljö, Dalkia och Renova Avslutat (slutrapport finns att ladda ner från hemsidan) WR10 Behovsstyrd sotblåsning i avfallspannor Den övergripande målsättningen är att minska ångförbrukningen samt minska erosionsslitaget på tubpaketen inuti konvektionsstråket i en avfallseldad panna genom att använda ett styrsystem med individuellt behovsanpassad sotblåsning. Projektet kommer att utreda och analyser möjligheten till behovsstyrd sotning samt också implementera och installera ett styrsystem på anläggningen. Projektet är i slutfasen och en slutrapport kommer inom kort att kunna laddas hem från hemsidan. Deltagande parter: Högskolan i Borås, SP, Metso Power, Borås Energi och Miljö och Dalkia. Projektslut: WR16 Detektion och fastställande av bränslespridning i en fluidiserad bädd Syftet med detta projekt är att ta fram en mätmetod och en mätmetodik som gör det möjligt att följa bränslespridningen i en fluidiserad bädd. Termiskomvandling (förbränning/förgasning) av olika fasta bränslen i fluidiserade bäddar är en teknik som är tillämpbar inom ett brett område. Den kunskap som finns om bränslespridningen är fortfarande mycket begränsad bygger i stort sätt på empiriska korrelationer som är framtagna i enskilda driftpunkter. Vid avfallsförbränning där bränslet är mycket heterogent är bränslespridning mer betydande än för mer homogena bränslen och en ökad kunskap möjliggöra en ökad bränsleflexibilitet och en mer optimerad drift. Projektet är en del i det pågående doktorandprojekt WR01. Förväntade resultat för projektet: - Framtagande av mätsond med inbyggd ljuskälla och videokamera för filmning av bränslespridningen - Framtagande av bildbehandlingsmetodik för att fastställande av bränslespridning - Ökad kunskap kring bränslespridning i fluidbäddpannor. 10
19 Deltagande parter: Högskolan i Borås, SP och Chalmers Projektslut: WR17 Vattentvätt för flyg- och cyklonaska från avfallsförbränning Syftet med det aktuella projektet är att undersöka om avfallsaska från fluidbäddpanna (Borås Energi och Miljö) och från rosterpanna (Renova) kan bli stabilare genom tvättning, samt att utreda hur den behandlade askan därefter kan klassas. Aska från förbränning av avfall innehåller stora mängder metaller av olika typer. Vissa av dem finns i föreningar som är lösliga och det gör deponering av askan till ett problem eftersom askan definieras som farligt avfall. Dessutom innehåller askan klorider och sulfater i höga halter. Det saknas hållbara metoder för att behandla sådan aska så att den kan deponeras säkert eller användas på något sätt. Inom projektet kommer olika askor från de två processerna karaktäriseras samt att deras lakningsbarhet kommer att studeras i laboratoriemiljö. Förväntade resultat: - Aktuell sammanställning av våta reningsmetoder för avfallsaska - Ingående karakterisering av alla askflöden från de två processerna - Bedömning av hur en vattentvätt påverka egenskaper och kemisk sammansättning hos askorna - Bedömning av om en vattentvätt av aska är tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt gynnsamt - Identifiering av eventuella problem samt förslag till hur dessa skulle kunna lösas. Deltagande parter: Högskolan i Borås, SP, Chalmers, Metso Power, Borås Energi och Miljö och Renova Projektslut: WR13 Förstudie Sänkt bäddtemperatur i fluidpannor Avfallsförbränning har globalt sett två syften; kvittblivning av avfall samt energiåtervinning (främst el och värme). Vid avfallsförbränning begränsas ångtemperaturen i överhettarna av korrosionsangrepp som ökar kraftigt med materialtemperaturen. Angreppen orsakas av relativt höga halter av alkalimetaller och klor i bränslet som vid förbränning hamnar i rökgas och flygaska. Detta projekt syftar till att utvärdera om sänkt bäddtemperatur i fluidpannor för avfallsförbränning ger lägre halter av alkaliklorider i konvektionsstråket. Om så är fallet, skulle en sådan drift kunna ge ett ökat elutbyte genom höjd överhettartemperatur, minskat behov av sotblåsning och eventuellt ökad livslängd för överhettarna vid oförändrad ångtemperatur. Delmålet för föreliggande förstudie var att fastställa vid hur låg bäddtemperatur de aktuella avfallspannorna i Borås kan köras med bibehållen stabil drift och med tillräcklig förbränningstemperatur för att uppfylla givna direktiv för avfallsförbränning. Resultaten från förstudien ska ligga till grund för planeringen av en eventuell fortsättning av projektet. De initiala försöken visade att det i den befintliga anläggningen går att omfördela luft och rökgasflöden så att bäddtemperaturen sänks från ca 870 C till runt 700 C vid full last och normal bränsleblandning, samtidigt som kravet på 850 C/2 sekunder kunde upprätthållas. När bränslet tidvis är något torrt blir bäddtemperaturen lite över 700 C, medan den kan sjunka under 650 C när bränslefukten ökar inom normala variationer. 11
20 Med bibehållen O 2 -halt ut från pannan vid normal respektive omfördelade inställning var emissionerna av CO densamma, medan NO x ökade med topptemperaturen, vilket ökade med uppskattningsvis 40 C vid maximal last. Kemisk analys av bäddsand ut från pannan visade att kloridhalten ökat mer än fyra gånger när pannan körts med sänkt bäddtemperatur i 30 timmar. Detta indikerar att den kemiska balansen i bädden påverkats betydligt av temperatursänkningen. För att bestämma vad det får för konsekvenser behövs ytterligare försök med utförligare mätningar. För alkalihalterna iakttogs däremot inga mätbara förändringar. Deltagande parter: SP, Metso Power, Borås Energi och Miljö och Dalkia Rapportering: Resultat från projekt har presenterats på nationell konferens Förbränningsteknik arrangerad av IBC Euroforum i Stockholm, november Avslutat (slutrapport finns att ladda ner från hemsidan) WR19 Sänkt bäddtemperatur i fluidpannor för avfallsförbränning Projekt syftar till att utvärdera om sänkt bäddtemperatur i avfallsförbränningspannor ger förväntade driftsfördelar såsom minskad risk för: bäddagglomerationer, påslag och slitage av överhettare samt minskade emissioner, askflöden och förbrukning av additiv. Förstudien (WR-13 ovan) visades på mycket lovande initiala resultat. Fortsättningsprojektet syftar till att demonstrera kontinuerlig drift med en låg bäddtemperatur samt att utvärdera ekonomiska och miljömässiga vinster med densamma. Projektet innefattar även en teoretisk studie av hur askkemin påverkas av temperaturen. Projektet kommer att genomföras genom praktiska fältmätningar vid Borås Energi och Miljös två 20 MW t bubblande fluidpannor. Förväntade resultat: - Kunskap om bäddtemperaturens inverkan på beläggningsbildning och på kvaliteten på askorna - Demonstration av kontinuerlig drift vid sänkt bäddtemperatur - Kvantifierade ekonomiska och miljömässiga effekter av kontinuerlig drift av en avfallspanna vid låg bäddtemperatur. - Noggrann beskrivning av hur besvärliga bränslekomponenter som alkali och klor påverkas av bäddtemperaturen De förväntade resultat från experimenten är mycket intressanta för anläggningsägare som kan förbättra driften i befintliga anläggningar genom att justera driftpunkten. Dessutom kan resultaten användas av panntillverkare för att modifiera designen av nya anläggningar. Deltagande parter: SP, Metso Power, Borås Energi och Miljö och Dalkia Projektslut: Programområde Systemanalys Följande områden är prioriterade för området systemanalys; Ekonomisk och miljömässig utvärdering av behandlingstekniker, Analys av dagens och framtidens marknader samt Energiprodukters nytta WR04 (etapp 1) WR21 (etapp 2) Termisk och biologisk behandling i ett systemperspektiv 12
21 Målsättningen med detta projekt är att utvärdera nya och förbättrade behandlingstekniker, med avseende på miljö och ekonomi, för energi- och materialåtervinning av organiskt avfall från hushåll och verksamheter. I fokus står teknikernas påverkan på energioch avfallssystemet men även andra system som jordbruk, skogsbruk och transportsystem mm inkluderas i projektet. Fallstudier i Göteborg och Borås och modellbyggande i Martes och Orware ingår i projektet. Etapp 1, konstruktion av modeller och beskrivning av dagens system är avslutat och finns rapporterat i en intern Waste Refinery slutrapport. De resultat som tas fram i modellstudierna visar hur en förändring t.ex. ny teknik eller ny metod fungerar i ett kommunalt/regionalt avfalls- och energisystem. Detta betyder att alla relevanta förändringar i hela det regionala systemet tas med i beräkningarna. Resultaten visar total miljöpåverkan (flera olika miljöeffektskategorier) före och efter en förändring, skillnaden i totala kostnader samt skillnaden i mängder och kapacitetsutnyttjande i systemets processer. I slutet av projektet (etapp 2) kommer resultaten från Göteborg och Borås skalas upp för att modellera Sverige som helhet. Genom att grovt studera de olika regionala/kommunala energi- och avfallssystem som finns i Sverige och genomföra några kompletterande modellkörningar kommer projektet, genom en uppskalning, att presentera ett urval intressanta resultat som rör utvecklingen fram till 2030 för hela Sverige. Deltagande parter: Profu, SP, SIK, JTI, Kretsloppskontoret Göteborg, Borås Energi och Miljö och Renova Rapportering: Projektet har presenterats vid Energisessionen i Göteborg Projektslut: WR15 Bedömning av två tekniker för torkning av lätt nedbrytbart organiskt avfall Projektets syftar till att undersöka möjligheter för kostnads- och energibesparingar samt minskad miljöpåverkan, genom att minska vattenhalten i biologiskt avfall innan insamling och vidare behandling. Bland de förväntade fördelarna finns: minskade transporter, förbättrade lagringsmöjligheter, högre renhetsgrad, mer bevarat närings- och energiinnehåll samt förbättrad arbetsmiljö. I projektet utvärderas två tekniker, a) mikrovågsstödd torkning (Gisips process) av matavfall från restaurant och storhushåll samt b) lufttorkning (Somnus, Smedlund Miljösystem) av hushållsavfall, för att torka lättnedbrytbart biologiskt avfall. Teknikerna jämförs var och en för sig med dagens hanteringssystem med avseende på kvaliteten på inkommande material till behandlingsanläggningar, energibalans och miljöpåverkan. Bedömningen för torkning av matavfall sker ur följande aspekter: - Kvaliteten hos det torkade materialet: renhetsgrad, lagringsstabilitet, mikrobiologisk reduktion, biogaspotential, återvätningsegenskaper, samt hanterbarhet (lukt, konsistens, lagring etc.) - Energibalans (energiaspekter från själva torkprocessen t.o.m. förbehandling och ev. rötning, inklusive biogasutvinning, transporter, elförbrukning, energiförbrukning hos utrustningen etc.) - Miljöpåverkan Med resultat från denna bedömning jämförs sedan respektive teknik, kopplad till en tänkt påföljande rötningsprocess, med genomsnittlig men modern och lagkravenlig teknik för insamling och rötning av matavfall ur systemsynpunkt. Även modellförsök 13
22 med kompostering av hushållsavfall genomförs som praktisk referens för matavfall från hushåll. Deltagande parter: SIK, JTI, Renova, Borås Energi och Miljö Projektparter: Smedelunds Miljösystem och Gisip Rapportering: Delresultat från projektet har rapporterats muntligt Mikrovågor med miljöpotential vid MicroWave Road mötet i Uddevalla den 19 september Projektslut: Programområde Tvärvetenskap Det övergripande målet med detta område är att uppmuntra till projekt som omfattar problemställningar inom flera av de ovan beskrivna huvudområdena. För att uppnå ett optimalt avfalls- och energisystem måste processer och kunskap integreras så att inte suboptimering sker. Följande områden prioriteras; Optimerad råvaruanvändning Gatecontrol, Processintegration och Risk och acceptansfrågor WR14 Kartläggning och identifiering av biologiska processer med luktbesvär. Projektet är en direkt fortsättning på förstudien WR03 Förberedande metodutveckling för att kartlägga spridning av luktämnen från biologisk behandling av avfall. Det övergripande målet med fortsättningsprojektet är att kemiskt karaktärisera lukter från olika processer inom biologisk behandling och deponi, att studera hur stabila luktemissioner är för de processerna som anses vara kontinuerliga och studera hur olika parametrar såsom årstider (luftfuktigheter, temperatur) och eventuella processjusteringar påverkar luktemissioner. Syftet är att kunna ge rekommendationer om hur luktproblem kan åtgärdas. Detta kommer att genomförs genom en omfattande kartläggning av luktemissioner inom anläggningen med skarpa mätningar av luktande ämnen på platser där lukt kan uppkomma. Mätningar ska ta hänsyn till driftstörningar samt variation i processen. Befintliga kunskaper av lukttrösklar, luktsynergieffekter och reaktioner av ämnen i atmosfär är viktigt att insamla för att kunna bedöma vilka processer som bör åtgärdas. Utökad provtagning vid anläggningen kommer att öka kunskapen om luktemissioner och därmed öka möjligheter att införa lämplig kontroll och rutiner. Med bättre kunskap om vilka förutsättningar som ger upphov till luktproblem ges möjlighet att i tid informera närboende innan lukt uppstår, vilket anses kunna höja acceptansnivå innan pratiska åtgärder/processjusteringar ska utföras. Resultatet skall kunna ge vägledning för valet av lämpliga luktreducerande åtgärder där det behövs. Deltagande parter: SP, SIK, Borås Energi och Miljö Projektslut: WR18 Kemisk fraktionering av avfallsbränslen Detta projekt jämför två metoder för kemisk fraktionering av avfallsbränslen och utvärderar hur de respektive resultaten korrelerar med oönskade (oorganiska) reaktioner i en förbränningsprocess. Projektet syftar till att finna en lämplig metod för karaktärisering av avfallsbränslen utifrån hur hårt kritiska komponenter sitter bundna och vilken potentiell risk de därmed medför i en förbränningsprocess. Oorganiska 14
23 komponenter i biobränslen och avfallsbränslen är den huvudsakliga orsaken till driftstörningar i avfallsförbränningsanläggningar, såsom agglomereringar, avlagringar och korrosion. För att förstå och neutralisera de oorganiska reaktioner som sker i förbränningsprocessen krävs god kunskap om sammansättningen på det ingående bränslet. Projektets specifika mål är att öka förståelsen kring de oorganiska reaktioner som sker i en förbränningsprocess så att driftstörningar och underhållskostnader vid avfallsförbränning kan reduceras genom att optimala bränsleblandningar, förbränningsparametrar och förbättrade förbehandlingsmetoder kan användas. Bränsleanalyser är ofta ett viktigt redskap för att designa förbränningsanläggningar och/eller bränslesammansättningen till densamma. Kemisk fraktionering är en vedertagen lakningsmetod som ursprungligen har använts för kol och biobränslen men som på senare år vidareutvecklats till biobränslen och avfallsbränslen (Åbo Akademi). Nackdelen med denna typ av kemisk fraktionering är att den är tidskrävande. Varje prov ska lakas i minst 6 dygn Andra snabbare lakningsmetoder existerar också, t ex. lakningsmetoden från EU-projektet Bionorm (CEN/TS 15105). Dessa har ännu inte utvärderats mot de reaktioner som sker i en förbränningsprocess. Projektet är ett parallellt projekt till ett pågående större doktorandprojekt (se VOKAB nedan). Inom ramen för VOKAB-projektet har en stor mängd avfallsprover tagits från Renova och Borås Energi och Miljös anläggningar under dryga ett år. Delprover från dessa prover kommer att karaktäriseras vidare inom ramen för detta projekt. Deltagande parter: SP, Högskolan i Borås. Chalmers. Dalkia, Borås Energi och Miljö, Renova och Metso Power Projektslut: Projekt inom Waste Refinery miljön som finansieras med externa medel. Kartläggning och identifiering av spjutspetsföretag inom avfalls- och återvinningsbranschen i Sverige Syftet med projektet var att kartlägga avfalls- och återvinningsbranschen i Sverige och att identifiera de företagen som har en potentiell ökning inom miljöteknikexport. Projektet utfördes som ett konsultuppdrag där Swentec som beställare äger resultaten. Avslutat (Rapporten går att ladda ner från Finansiär: Swentec VOKAB Vägen genom en förbränningsanläggning för Oorganiska Komponenter i AvfallsBränslen (Doktorandprojekt) Prestandan för avfallsförbränningsanläggningar är starkt kopplat till sammansättningen av bränslet och vilka avfallsfraktioner som samförbränns. Till exempel orsakar höga askhalter sintringar och beläggningar som kraftigt reducera effektiviteten och tillgängligheten för avfallsförbränningsanläggningar. Detta projekt syftar därför till att öka kunskapen om nuvarande bränslesammansättning och hur den kan förbättras. Därtill skall föreslagna förbättringsåtgärder även demonstreras i fullskala. Målet är att öka tillgänglighet, möjliggöra en ökad elproduktion samt att minska underhållskostnaderna. Projektet har resulterat i många olika spin-off projekt såsom; ett djupare forskningsprojekt som studerar avgången av oorganiska element (finansiär Värmeforsk), 15
Bakgrund Waste Refinerys första etapp startade den 1 april 2007 och pågår framtill den 31 mars 2010.
Waste Refinery Handläggare: Evalena Blomqvist SP-Energiteknik 010-516 55 20, evalena.blomqvist@sp.se Sammanfattning av verksamhet under etapp 1 Denna sammanfattning syftar till att ge en kort beskrivning
WASTE REFINERY Centrum för optimal resurshantering av avfall
Siktet inställt på resultatspridning Att ta del av och sprida information om alla intressanta resultat från de idag 20-talet beviljade projekten inom Waste Refinery är nu en än tydligare och viktigare
Svåra bränslen sänk temperaturen!
Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast
Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling
Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion
Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se
Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias
Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik
Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade
4 juni 2007 Sol i fjärrvärme
En stark miljöprofil!!! 3000 Svavel NOX Fossil CO2 350000 2500 300000 250000 2000 200000 1500 150000 1000 100000 500 50000 0 0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998
WASTE REFINERY Centrum för optimal resurshantering av avfall
Nr 3 2010 Waste Refinery tackar för i år Som en del i vårt förändrade kommunikationsarbete kommer Waste Refinerys nyhetsbrev i fortsättningen vara kortare, men istället skickas oftare samt att vi ett antal
Mot effektivare avfallshantering. Kunskapscentrum Waste Refinery Verksamhetsrapport 2007-2009
Mot effektivare avfallshantering Kunskapscentrum Waste Refinery Verksamhetsrapport 2007-2009 Innehållsförteckning FÖRORD 1 AVFALL - ETT AVTRYCK I VÅRA LIV! 1.1 Utmaningar 2 DÄRFÖR FINNS WASTE REFINERY
Biogas Research Center
Biogas Research Center För resurseffektiva biogaslösningar Biogas Syd Per Mårtensson 2013-09-17 www.liu.se/brc Biogas fördelar och svårigheter Trots många fördelar: Förnybar lokal och regional energikälla
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar
Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars
Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Bakgrund PFA-projektet: Ökad biogasproduktion från matavfall gynnsamt med de förutsättningar som antas gälla år 2020.
Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget
Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 1999 Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993) (Projektinriktad forskning och utveckling)
Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL
Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Avfallsindikatorer I projektet Indikatorer för
Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP
Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP Från DN Debatt, torsdag 24 maj 2012 (igår), Kjell Aleklett, President of ASPO International
Lösningar för lönsamhet
Lösningar för lönsamhet Waste Refinerys öppna seminarium 21 mars Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Waste Refinery nationellt kunskapscentrum FoU i ett gemensamt kluster
Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16
Problem med alkali och Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 1 Upplägg Inledning Kort om olika åtgärder Resultat från Värmeforskprojektet Agglobelägg Slutsatser/diskussion
Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik
Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet Anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som
Rätt slam på rätt plats
Rätt slam på rätt plats Emelie Ljung JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Rätt slam på rätt plats? Biogas Inkommande substrat
Mikael Karlsson VD, Detox AB
Mikael Karlsson VD, Detox AB Detox AB Affärside - Innovativt förena miljönytta med kundvärden och lönsamhet Mål - Hållbar utveckling Unikt arbetssätt Idé / Strategi Projektering Utförande Organisation
Förbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012
Förbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012 Johan Yngvesson Jag har arbetat på SP sedan 2008 Jobbar med kvalitetssäkring av biogödsel och kompost (SPCR 120 & 152) Utbildad
biogasanläggningar WR20
Förädling av rötrest t från storskaliga biogasanläggningar WR20 Sören Gotthardsson Purac/Läckeby Water Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se FRÅGESTÄLLNING Värdering av alternativ
Marknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar
Johan Sundberg. Profu. Profu
Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)
Basprogram 2008-2011 Systemteknik
Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta
Basprogram 2012-2015 Systemteknik
Basprogram 2012-2015 Systemteknik Allmän inriktning Systemanalys innebär att studera samverkan mellan komponenter i en anläggning, samt samspelet mellan en anläggning och dess omgivning. För programområdet
20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1
20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder
Möjligheter och risker vid samrötning
RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till
11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara
Detaljerad projektbeskrivning 11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Davidsson K., Haraldsson, C. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Richards, T. Högskolan i Borås
Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Salix som bränsle Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP-KONCERNEN Svenska Staten RISE Holding AB Huvudkontor: Borås Övriga orter: Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala Växjö Skellefteå
Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden
Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden SP Andreas Johansson 1 Bakgrund (Fortsatt) fokus på biobränslen och avfallsbränslen Hög flykthalt + ojämn fördelning av luft
Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)
Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Sötåsens Biogasdag den 7 november 2013 Gunilla Henriksson SP Energiteknik, avfallsgruppen Energi-
Önskemål om ändring av 32 förordning (2013:253) om förbränning av avfall
Stockholm 2017-05-30 Raziyeh Khodayari Raziyeh.khodayari@energiföretagen.se Jakob Sahlén jakob.sahlen@avfallsverige.se Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Naturvårdsverket
Nytt FoU-program 2010 Demonstration 2015. Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen. Lars Wrangensten. Elforsk AB
Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen Lars Wrangensten Elforsk AB Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion samt Kärnkraft 1 Effektivare elproduktion baserad på förnyelsebara bränslen
Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering
Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092 Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering förord INNehållSförteckNINg 1. Varför indikatorer? 3 2.
Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering
Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Om projektet Stort forskningsprojekt, hösten
Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget
Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning
Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP
Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri
Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram. Tillämpad förbränning 2011-2014. Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion
Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram Tillämpad förbränning 2011-2014 Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram Tillämpad förbränning
Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall
Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december
Projektet har även möjliggjort bildande av kontakter till andra forskningsaktörer som studerar återvinning av kompositer, främst i Finland.
Högskolan i Borås Institutionen Ingenjörshögskolan Mikael Skrifvars 2005-10-27 SLUTRAPPORT Återvinning av fiberkompositer en ekonomisk analys P6/03 Utfört hösten 2003 hösten 2005 vid Högskolan i Borås
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och
Problematiken kring insamlingen av biologiskt avfall
atiken kring insamlingen av biologiskt avfall WR 31 Kartläggning av utvecklingsarbete samt problem vid olika insamlingstekniker för matavfall Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se
JTI är en del av SP-koncernen
Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,
FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås
FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås Vad är syftet med en biogasprocess? Stabilisera och reducera massan av organiska restprodukter Och omvandla
Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala
Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut
Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013
Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Forskning om ekologisk produktion Alnarp 6 mars 2013 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU maria.wivstad@slu.se *
Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik
Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som
Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.
Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och
Perspektiv på framtida avfallsbehandling
Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!
Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention,
1 Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention, 2012-11-20 Nanoprojektet Kort sammanfattning Projektet har utförts av Arbetsmiljökemi i Hässleholm
Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm
Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall Thomas Rihm EU Strategi skall säkerställa att det nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier senast 2016 skall ha nedbringats
Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten
Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten Projekt på uppdrag av Värmeforsk Grödor från åker till energi Projektgrupp
Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen
Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns
Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall
Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall EfW - fördel och utmaningar Hushålls- och industriavfall har fördelen att till >85 % vara ett förnybart bränsle som därför ger ett lågt
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
Forskningsprogram. Energieffektivisering inom belysningsområdet EELys. Belysningsdag med Energimyndigheten Anders Hallberg
Forskningsprogram Energieffektivisering inom belysningsområdet EELys Belysningsdag med Energimyndigheten Anders Hallberg Energiforskningens utmaningar Vi är mitt i ett tekniksprång Belysning ca 15 % av
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.
Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse
Vilken roll kan biogas spela i Västra Götalandsregionens utveckling? Energisessionen 2009 Skövde 5-6 februari
Vilken roll kan biogas spela i Västra Götalandsregionens utveckling? Energisessionen 2009 Skövde 5-6 februari Hans Larsson Biogas Väst Business Region Göteborg Business Region Göteborg Vi är en neutral
Det intelligenta valet för dig och miljön! Smarta T-Märkta tvätterier som arbetar för en bättre miljö, god kvalitet och en enklare vardag
Det intelligenta valet för dig och miljön! Smarta T-Märkta tvätterier som arbetar för en bättre miljö, god kvalitet och en enklare vardag Kemtvätt En modern, miljövänlig och ansvarsfull metod för att få
Återvinning av polymerer
Återvinning av polymerer Feedstock recyling Tobias Richards Högskolan i Borås Arbetsgrupp: Lena Smuk (Rise) Filip Jonsson (Chalmers) Klas Engvall (KTH) Syfte Initiera en plattform för återvinning av komplexa
Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö
Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning
Förbränning av energigrödor
Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem
Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås
Profu Profu Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-25 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projektinriktad
Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan
Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)
PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
En bedömning av askvolymer
PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt:
Bioenergikluster Småland En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Kommersiella förutsättningar för att implementera gassensorer i biobränsleeldade närvärmeanläggningar David Eskilsson & Claes
Avfall Sveriges ståndpunkter 2018
Avfall Sveriges ståndpunkter 2018 Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla förebyggande, återanvändning och avfallshanteringen samt kommunernas
Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin
Leader in Sustainable Transport 1 Krister Thulin krister.thulin@scania.com Scanias syn på hållbara transporter Smartare transporter Energieffektivitet Alternativa drivmedel De fyra drivkrafterna för hållbara
Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan
Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och
Karaktärisering av fasta inhomogen avfallsbränslen -
Karaktärisering av fasta inhomogen avfallsbränslen - inverkan av metoder för provtagning och provberedning SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Evalena Wikström-Blomqvist, Lennart Gustavsson, Jolanta
Uppstartsmöte Värmemarknad Sverige. Stockholm
Uppstartsmöte Värmemarknad Sverige Stockholm 2017 12 12 Vår gemensamma värmemarknad Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som engagerar! Organisationer som tackat Ja till medverkan eller tydligt indikerat
Effektivt resursutnyttjande
Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt
Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010
Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag
Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg
från Cellulosa 1909 Den första sulfit etanol anläggningen 1925 (Lättbentyl, 25% EtOH) 1941 Domsjö, Örnsköldsvik Organisk syntes, långt före den petrokemiska industrin Från Pilot till kommersiella anläggningar.
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Östersund 17 september 2013
Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället
Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 15.4.2010 Innehåll Rökgassammansättning Bränslesammansättning Förbränningsreaktioner Lufttillförsel Askan Termer och begrepp Fasta bränslen
Framtidens kretsloppsanläggning
Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi
Kvalitet och uppströmsarbete NOAH Kundkonferanse Oslo,
Framtidens avfallsbränslen- Kvalitet och uppströmsarbete NOAH Kundkonferanse Oslo, 2019-03-06 Framtidens avfallsbränsle och energiåtervinning i cirkulär ekonomi 2 Övergången till en cirkulär ekonomi, där
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.
Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057
Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424
FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17
1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import
Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region
Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola
Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten
Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?
Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti
Demonstration i Lahti av avfallsförgasning för effektivare elproduktion Metso Power, Claes Breitholtz Panndagarna 2013, Helsingborg Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion
AVFALLSRÅDET. Sven Lundgren,
AVFALLSRÅDET Sven Lundgren, 2018-09-26 Kommunernas branschorganisation inom avfallshantering Avfall Sveriges vision Det finns inget avfall Avfall Sveriges uppdrag Påverka - remisser, skrivelser, personliga
Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi
Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi 2 Vem är jag? Civilingenjör i ekosystemteknik vid LTH Doktorand vid Linköpings Universitet på avdelningen industriell miljöteknik, för Biogas research center.
Pre-VITS (Förstudie - Virtuella verktyg för service, underhåll och återvinnings flöden)
Pre-VITS (Förstudie - Virtuella verktyg för service, underhåll och återvinnings flöden) Pre-VITS exempel på systemgränser och informationslagring för en produktlivscykel. Författare: Björn Johansson, Malin
POWER TO X KLIMATETS GLOBALA RÄDDARE?
POWER TO X KLIMATETS GLOBALA RÄDDARE? Maria Fiskerud Innovationsklusterledare för Fossilfria flygtransporter 2045 RISE Research Institutes of Sweden I flygets värld 2 0 3 0 150 000 ton/år 6,3 Mton 6 Värtaverk
Stadigt ökande avfallsmängder
Stadigt ökande avfallsmängder Johan Sundberg, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mattias Olofsson, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mikael Johnsson, Profu Trots alla nya
Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar?
Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar? Projektbudget: 2 942 000 Projekttid: mars 2015 september 2017 Projektledare: Monica Lundh, monica.lundh@chalmers.se Doktorand: Martin
Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter
Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter Åke Nordberg Institutionen för energi och teknik, SLU Henrik Olsson JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Drift- och kapitalkostnader
AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015
AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.
Biogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,