AMNESTY INTERNATIONAL, FINLÄNDSKA SEKTIONEN VERKSAMHETSPLAN

Transkript

1 AMNESTY INTERNATIONAL, FINLÄNDSKA SEKTIONEN VERKSAMHETSPLAN Inledning Amnestys viktigaste resurs är de människor som är aktiva i organisationen och vi satsar speciellt på att hitta nya bidragsgivare och aktivister. Dessutom utvecklar vi meningsfulla och betydelsefulla sätt för både nya och redan aktiva människor att delta. Vi behöver lätta och lockande verksamhetsformer för alla och måste stärka de verksamhetsformer som kräver djupare engagemang. I praktiken innebär det att vi måste utveckla vår digitala kompetens, exempelvis för att kunna öka antalet som deltar i webbvädjanden och nätverket för blixtmeddelanden och som börjar donera över webben. Våra webbsidor ska förnyas, vilket är ett viktigt redskap för att göra det lättare och mera lockande att vara aktiv. Samtidigt ska vi stärka frivilligstrukturerna och människorättsfostran i lokalverksamheten. Organisationens grundvalar ska stärkas, vilket görs genom följande fem tyngdpunkter för påverkande och information. Innehållsmässigt sett kommer vi att fortsätta på arbetet med reformen av Finlands asyllagstiftning genom snabba lagförändringar och konkreta åtgärder. Arbetet inleddes 2013 och det fortsätter fram till riksdagsvalet Vi kräver fortfarande att inrikesminister Päivi Räsänen ska ta de initiativ vi önskar. Efter valet hoppas vi att den nya regeringen i sitt program tar in sådana konkretare målsättningar som Amnesty har krävt. Vi följer kontinuerligt med nedmonteringen av yttrande-, mötes- och organisationsfriheten i Ryssland. Detta arbete försöker vi göra i fördjupat samarbete med aktiva i Ryssland. Vi försöker också skapa ett brett nätverk i Finland för detta arbete. I enlighet med Amnestys internationella tyngdpunktsområden för vi en kampanj för politiskt stöd för stärkandet av sexuella rättigheter som en del av en pågående FN-process. Dessutom för vi kampanj för att få till stånd lagförändringar i prioriterade länder. Finlands regering stöder redan nu våra mål, men vi vill att myndigheterna ska bli ännu aktivare i denna fråga. I december 2014 är det 30 år sedan FN:s konvention mot tortyr godkändes. Ändå torteras människor i hela världen och tortyren har inte minskat, tvärtom. Under denna verksamhetsperiod lyfter vi med större eftertryck fram tortyren som ett människorättsproblem. Som ett eget tema, som även genomsyrar det övriga påverkansarbetet, förmedlar vi berättelser av människor som utsatts för brott mot de mänskliga rättigheterna och vi ber människor engagera sig för att hjälpa offer och aktivister och agera i samarbete med dem. För att det ska vara möjligt att göra påverkansarbete och utveckla vårt arbete behöver vi flera bidragsgivare och större ekonomiska resurser. De regelbundna donationerna är och förblir vår största och mest pålitliga inkomstkälla. Vi utvecklar mångsidigare rekryteringskanaler och satsar speciellt på donatorsrekrytering i två steg och på att utveckla metoder för digital medelsanskaffning. Vi siktar på en intäktsökning på sex procent. Vår ekonomi- och personaladministration måste vara exemplarisk. Denna verksamhetsplan är den sista i nuvarande strategiperiod, innan de nya internationella riktlinjerna görs upp och därför bereder vi oss redan nu på att se längre in i framtiden.

2 2. Huvudprioriteringar för påverkansarbete och information Åren koncentrerar vi oss i främsta hand på fem temakampanjer. Kampanjerna har valts utifrån de internationella tyngdpunktsområdena, regionala tyngdpunkter och påverkansarbetet i hemlandet. Under perioden gör vi flera integrerade kampanjlyft för temakampanjerna. En integrerad kampanj innebär att påverkansarbete, information, medelsanskaffning och människorättsfostran beaktas i kampanjen. Projekten för att utveckla vår verksamhet (se nedan, kap. 4) genomförs genom sådana integrerade lyft. Avsikten med dem är att stärka vårt genomslag och göra vårt arbete mera lättillgängligt Asyl- och immigrationsarbete Huvudprioriteringen för det inhemska arbetet är att säkra att man respekterar asylsökandes mänskliga rättigheter i Finland och att lagstiftning och praxis överensstämmer med högsta möjliga internationella standarder. Detta är en fortsättning på och utvidgning av kampanjen Regler för förvar som startade Arbetet har även en tydlig europeisk dimension: vi påverkar samtidigt regelverk och praxis i EU:s gemensamma asylpolitik. Centrala målsättningar: Vi kräver ett snabbt förbud i lag mot förvarstagande av barn och andra sårbara asylsökande. Vi kräver att man övervakar behandlingen av asylsökande som avvisas ur landet. Vi kräver ett rättvist asylförfarande och ett absolut förbud mot att återsända asylsökande som är i fara. Verksamhetsformer: En integrerad kampanj som belyser detta svåra ämne och engagerar människor att delta. Vi samlar in egen information om ämnet och utnyttjar den i det påverkansarbete som görs med andra finländska frivilligorganisationer. Vi är också med om att göra en kampanjrapport om förvarstagande i Europa och i EU-kontorets kampanj om gränsbevakning. Dagsverksinsamlingen fortsätter på detta tema våren 2014 och skolbesökarna utbildas i ämnet. Behandlingen av asylsökande är huvudtemat i påverkansarbetet och informationsspridningen inför riksdagsvalet Yttrandefrihet i Ryssland Efter att Vladimir Putin på nytt valdes till Rysslands president 2012 har man stiftat flera lagar som begränsar ryska människorättsorganisationers möjligheter att verka. Amnesty samarbetar med ryska organisationer för att ge detta problem så stor synlighet som möjligt i Finland. Dessutom utövar Amnesty påtryckningar på den ryska regeringen och uppmuntrar också andra länder att kräva en förändring i Ryssland. Rysslandsarbetet är Amnestys huvudprioritering i Europa. Centrala målsättningar: Vi fördjupar samarbetet med ryska organisationer och för tillsammans med våra finländska samarbetspartner ut deras budskap i Finland. Vi utövar påtryckningar på den finska regeringen för att den systematiskt ska lyfta fram kränkningar av yttrande- och organisationsfriheten i Ryssland. Vi poängterar speciellt den svåra situationen för människorättsförsvarare och sexuella minoriteter och transpersoner. Av Finland kräver vi att EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare effektivt ska verkställas i fråga om Ryssland. Verksamhetsformer: En integrerad kampanj som får stor synlighet i medierna. OS i Sotji i början av året ger oss utmärkta möjligheter till kampanjarbete. I detta arbete ingår att hålla tät kontakt till ryska organisationer och att företrädare för dem besöker Finland.

3 2.3. Sexuella rättigheter Kvinnors och barns sexuella rättigheter förverkligas inte i världen. Abort är kriminaliserat i många länder och runtom i världen nedvärderar man vikten av sexuella rättigheter. Under 2014 ska FN uppdatera sitt så kallade Kairoprogram som bland annat berör kvinnors sexuella rättigheter. Faran är att de goda målsättningar man enades om för 20 år sedan nu kommer att urvattnas. Arbetet för sexuella rättigheter är en del av kampanjen Demand Dignity om fattigdom och mänskliga rättigheter, som är en av den internationella rörelsens främsta kampanjer Finlands regering stöder en kraftfull uppdatering av Kairoprogrammet. President Tarja Halonen leder högnivågruppen som behandlar befolknings- och utvecklingsfrågor. Centrala målsättningar: Vi vill säkra att den finska regeringen ytterligare stärker sitt stöd för detta arbete och att Finland aktiverar sig internationellt och försöker påverka tveksamma länder. Vi försöker stöda president Halonens arbete för att främja de sexuella rättigheterna. I det landsspecifika arbetet och individarbetet stöder vi oss på det internationella sekretariatets aktionsuppmaningar. Verksamhetsformer: En integrerad kampanj, där människorättsfostran spelar en framträdande roll. Tyngdpunkten i påverkansarbetet 2014 ligger på det förberedande mötet för det s.k. Kairo+20 på våren och på det egentliga toppmötet på hösten. Vi har ett så brett samarbete som möjligt med andra organisationer Arbete mot tortyr Arbetet mot tortyr är en av huvudprioriteringarna i Amnestys internationella plan för Tortyren är utbredd och man kan inte förvänta sig någon snabb förbättring av läget. Tortyr spelar en roll i nästan allt det arbete vi gör. Nu är målet att lyfta fram detta problem på ett mera fokuserat sätt. Centrala målsättningar: Vi vill säkra att de finländska myndigheterna aktivt verkställer EU:s riktlinjer mot tortyr. Vi koncentrerar oss på att få till stånd en förändring speciellt i två av de länder som lyfts fram i den internationella kampanjen, Uzbekistan och Mexico. Målet i både individarbetet och i arbetet med asylsökande är att förhindra tortyr och stöda tortyroffer. Verksamhetsformer: En integrerad kampanj. Tortyren lyfts fram både i det reaktiva arbetet och i det långsiktiga individarbetet (se nedan). Arbetet mot tortyr lyfts fram speciellt i slutet av 2014, då det är 30 år sedan FN:s konvention mot tortyr antogs Individarbete Ett av de centrala målen i de tidigare planerna har varit att utveckla individarbetet. Vi fortsätter på arbetet att stärka Amnestys kärnverksamhet inom olika områden. Vi uppdaterar programmet från 2011 som anger riktlinjerna för individarbetet (se nedan punkt 4.3.) Reaktivt arbete för enskilda individer En viktig del av sektionens arbete är att agera snabbt för människor i nöd. Vi fortsätter med de reaktiva kampanjer vi testade 2013, där vi effektivt utnyttjar alla informationskanaler, i synnerhet sociala medier. Centrala målsättningar: Målet är att den person som vädjan handlar om genast ska få hjälp. Med verksamheten vill vi nå ut till många nya människor som är beredda att regelbundet verka för Amnesty.

4 Verksamhetsformer: Årligen lyfter vi fram flera aktuella personer som har blivit offer för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och vi informerar effektivt om deras situation Långsiktigt individarbete Kärnan i Amnestys verksamhet är de vädjanden för människorättsförsvarare, åsiktsfångar och andra som har fallit offer för människorättskränkningar som görs av lokalaktiva, på webben och i sociala medier. Centrala aktörer i detta arbete är de aktiva på lokalplanet, landssamordnarna och temagrupperna. Centrala målsättningar: Det främsta målet är att förbättra situationen för den person som man vädjar för, men samtidigt strävar vi också efter att stärka frivilligstrukturerna inom vår egen organisation. Verksamhetsformer: De aktiva på lokalplanet, temagrupperna, landssamordnarna och enskilda aktivister deltar i det långsiktiga individarbetet och vädjandeverksamheten genom att skriva brev och ge personerna offentlighet. Individarbetet är en viktig del av medelsanskaffningen och medlemsutbildningen. Individarbetet lyfts speciellt fram i slutet av varje år, då vi genomför den internationella rörelsens brevmaraton. Detta görs integrerat med stor betoning på informationsspridning och medelsanskaffning. Temat för brevmaraton 2014 anknyter till arbetet mot tortyr (se ovan) och det förs ut i skolorna i större skala Människorättsförsvarare Vi fortsätter på det arbete som inletts redan tidigare med att kräva att Finlands regering ska följa och aktivt utveckla EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare. Centrala målsättningar: Utrikesministeriet och Finlands ambassader aktiverar sig i fråga om att genomföra EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare och de beaktar Amnestys rekommendationer för genomförandet i 1 2 prioriterade länder (Ryssland och/eller Mexico). På lång sikt är målet att skapa kontakt till människorättsförsvarare och aktivister i olika länder och stärka samarbetet med människor i fara, inte bara arbeta för dem. Verksamhetsformer: Vi gör påverkansarbete och tar hit människorättsförsvarare som vi samarbetar med. Vi höjer deras profil, ökar kännedomen om dem samt motiverar och utbildar våra aktiva. 3. Annat påverkansarbete I fråga om människorättsproblem som ligger utanför våra huvudteman gör vi främst påverkansarbete. Om situationen så kräver kan vi göra korta kampanjlyft också kring dessa teman Krisarbete Amnesty reagerar så snabbt och effektivt som möjligt på människorättskriser i olika delar av världen och upprätthåller en krisberedskap. Sannolikt är att förändringsprocesserna i Mellanöstern och Nordafrika fortsätter och därför följer vi speciellt med dessa områden. Centrala målsättningar: Det är inte möjligt att göra upp exakta planer för detta arbete. Utgångspunkten är att reagera snabbt i sådana fall då Amnestys synpunkter kan medföra ett mervärde för människor som lever i kris eller den offentliga debatten eller kan påverka Finlands politiska aktivitet.

5 Verksamhetsformer: Vi gör reaktivt arbete via medier och sociala medier samt strategiskt påverkansarbete gentemot myndigheterna i Finland, i vissa fall också i andra länder Arbete mot diskriminering Romer behandlas som skräp Romerna är Europas mest diskriminerade minoritet. Amnesty har redan i några år fört en kampanj för romernas rättigheter. Finland har aktivt varit med om att utforma EU:s politik i romfrågor. Behandlingen av romska tiggare i Finland har fått synlighet i nyheterna. Centrala målsättningar: Vi uppmuntrar Finland att aktivt främja god praxis i andra länder. Vi kräver konkreta förbättringar i fråga om bostadsförhållanden och utbildning för de individer och grupper som är mål för vår verksamhet. Verksamhetsformer: Vi gör påverkansarbete gentemot de finska myndigheterna och Rumäniens och Italiens ambassader. Dessutom gör vi individarbete på lokalnivå. Vi driver också reaktiva kampanjer och deltar strategiskt i olika evenemang. Vi försöker skapa samarbete och ägna oss åt människorättsfostran tillsammans med andra organisationer, speciellt romska föreningar Diskriminering av sexuella minoriteter och transpersoner I januari 2014 offentliggörs Amnestys europeiska undersökning om trans- och interpersoners rättigheter. Utifrån undersökningen fortsätter vi arbetet med att stärka transpersoners rätt till självbestämmande i Finland och de övriga undersökta länderna. Dessutom deltar vi i mindre skala i Prides@risk och/eller arbete som rör hatbrott, i enlighet med EU-kontorets tyngdpunktsområden. Centrala målsättningar: Att lagen om juridiskt fastställande av könstillhörighet (den s.k. translagen) ändras så att den respekterar transpersoners självbestämmanderätt både i Finland och i övriga undersökta länder. Lyckade Pride-evenemang i de prioriterade länderna. Att stärka HLBTI-nätverket. Verksamhetsformer: Kring Pride-evenemangen i Finland genomför vi en intensiv integrerad kampanj om translagen. I övrigt görs påverkansarbete förstärkt med mediearbete Terrorismens och antiterroråtgärdernas inverkan på de mänskliga rättigheterna Tack vare det arbete som Amnestys finländska sektion har gjort har det avslöjats att stort antal av den amerikanska underrättelsetjänsten CIA:s flygplan har landat också i Finland. Bland dem finns eventuellt illegala fångtransporter. Vi fortsätter arbetet med att avslöja dessa och andra människorättsproblem i samband med terrorism och antiterroråtgärder och verkar för att få de skyldiga ställda inför rätta. Centrala målsättningar: Vi fortsätter kräva fullständig öppenhet av de finska myndigheterna i fråga om att utreda de olagliga fångflygningar som eventuellt har gått via Finland. Vi arbetar fortfarande aktivt för att fånglägret i Guantánamo Bay ska stängas och för att fångarna som finns där antingen ska friges eller få en rättvis rättegång. Verksamhetsformer: I främsta hand påverkans- och mediearbete. Inför årsdagen av öppningen av fängelset i Guantánamo Bay gör vi en intensiv, integrerad kampanj. Temat lyfts även fram i kampanjen mot tortyr och i individarbetet.

6 3.4. Främjande av yttrandefrihet Kränkningar av yttrande-, mötes- och organisationsfriheten är fortfarande vanliga runtom i världen. Under denna planeringsperiod lyfter vi fram sådana människorättskränkningar i Rysslandskampanjen och i individarbetet (se ovan) Slopande av dödsstraff Motarbetande av dödsstraff är traditionellt ett av Amnestys styrkeområden. Under denna planeringsperiod kommer det dock sannolikt inte att göras någon större satsning på detta. Centrala målsättningar: Vårt mål är att listan över länder som har slopat dödsstraffet ska växa. Speciellt Vitryssland borde avstå från dödsstraffet. Verksamhetsformer: I främsta hand mediearbete, människorättsfostran och reaktiva insatser för att förhindra avrättningar, även påverkansarbete. I mars publiceras vår årliga, pålitliga statistik över dödsstraff. VM i ishockey i Vitryssland våren 2014 ger oss goda möjligheter att lyfta upp ämnet till diskussion Arbete mot straffrihet En av de främsta orsakerna till att kränkningarna av de mänskliga rättigheterna fortsätter är straffriheten för de skyldiga. I vårt arbete följer vi med hur den finländska lagstiftningen utvecklas och hur aktuella rättsfall i Finland avancerar. Kravet på att stoppa straffriheten är centralt i vårt krisarbete. Centrala målsättningar: Den finländska lagstiftningen och myndigheterna praxis ska förändras så, att de som misstänks för internationella brott kan ställas till svars effektivt och rättvist. Rättsprocessen om folkmordet i Rwanda måste utvärderas och praxis förändras så, att framtida rättegångar kan fungera bättre. Verksamhetsformer: Utredningsarbete som utgör bas för påverkansarbetet Stärkande av vapenkontrollen Vapenhandelsavtalet och Finlands exportlagstiftning Målet för Finlands regering är att ratificera det internationella vapenhandelsavtalet (ATT) så snart som möjligt. Vi följer aktivt med processen och de eventuella lagförändringar som detta medför. Centrala målsättningar: Vårt mål är att vapen från Finland inte ska hamna hos aktörer som kränker de mänskliga rättigheterna. Vi arbetar för att den finska lagstiftningen om vapenexport förändras så, att exportövervakningen, som i nuläget bygger på arbetsfördelning mellan flera myndigheter, ska koncentreras till en ny instans som grundas för detta ändamål. Verksamhetsformer: Påverkansarbete, vid behov förstärkt med mediearbete. Vi följer med exporttillståndsbesluten och finansierar forskning i detta ämne Användningen av elchockvapen i Finland År 2013 väckte ett fall stor uppmärksamhet i Finland, då en man dog i polishäkte efter att ha beskjutits med elchockvapen åtta gånger på en kort tid. Enligt Amnesty får elchockvapen användas enbart i sådana fall då det enda alternativet vore eldvapen. I häktet borde man inte få använda elchockvapen.

7 Centrala målsättningar: Om ämnet åter blir aktuellt kommer vi att reagera. På lång sikt försöker vi påverka polisens direktiv för att stärka dem. Verksamhetsformer: Påverkansarbete, vid behov förstärkt med mediearbete. Vi följer med debatten om detta Specialisering på enskilda länder Vårt viktigaste geografiska tyngdpunktsområde under den kommande tvåårsperioden är Ryssland. Genom tyngdpunkterna för individarbetet och landsspecifika exempel i temakampanjerna följer vi också med hur människorättsläget utvecklas i bl.a. Mexico och Centralamerika, Kina, Mellanöstern och Centralasien/Uzbekistan. I mån av möjlighet lyfter vi genom individarbetet och det tematiska arbetet tydligare fram människorättsläget också i afrikanska stater Människorättsfostran Ett av våra långsiktiga strategiska mål är att stärka människorättsfostran och -utbildningen. Ett av de främsta sätten att engagera och belöna våra aktivister är att ge dem en högklassig utbildning. I detta ingår både att effektivare marknadsföra våra återkommande kurser och att stärka innehållet i dem. Människorättsfostran är en del av de integrerade kampanjerna. Skolbesök och dagsverksinsamlingar genomförs till stöd för det kampanjtema som just då är aktuellt. Centrala målsättningar: Att ge understödjare och aktivister i hela landet stärkt kompetens i människorättsfrågor. Att stärka aktivisternas roll och särskilda kompetens i påverkans- och kampanjarbetet och att ge utbildningen en tydligare förankring i aktivism och prioriterade kampanjer. Se även punkt 4.2 nedan. Att ge människorättsfostran en starkare ställning i läroplanerna och öka lärarnas kunskaper om mänskliga rättigheter. Verksamhetsformer: Vi utvecklar och marknadsför de återkommande kurserna bättre (bl.a. grundkurserna som hålls i samband med höstseminariet och årsmötet). I de prioriterade kampanjerna utbildar vi aktivisterna till sakkunniga på människorättsfrågor, speciellt i fråga om individ- och asylarbetet. Brevmaraton förs ut till skolorna. Vi stärker vårt internationella samarbete på detta område. Vi gör påverkansarbete för att människorättsfostran ska få en stärkt ställning i läroplansreformerna och vi ökar lärarnas kunskaper om mänskliga rättigheter med hjälp av Världen i skolan -seminarier. På Educa-mässan för lärare marknadsför vi vårt material för människorättsfostran. Vi deltar i Nordic Youth Conference med en egen ungdomsdelegation. Vi fortsätter vara med i organisationernas gemensamma projekt ihmisoikeudet.net Att påverka Finlands människorättspolitik Kampanjen Nån gräns! om våld mot kvinnor I enlighet med utvärderingen av kampanjen Nån gräns! från 2013 fortsätter vi motarbeta våld mot kvinnor i Finland, speciellt för att tillsammans med andra organisationer få till stånd en ratificering av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor, den s.k. Istanbulkonventionen. Som en del av Amnestys policyformulering genomför vi våren 2014 en konsultering rörande lagstiftningen om sexarbete och sexarbetarnas ställning och gör påverkansarbete utifrån den nya/nuvarande ståndpunkten. Genom evenemang inom ramen för Nån gräns! 10 år synliggör vi de resultat kampanjen har gett och motiverar människor att komma med i arbetet för sexuella rättigheter.

8 Centrala målsättningar: Ratificering av Istanbulkonventionen, där de viktigaste delområdena är finansieringen av service för våldsoffer och att grunda ett samordningscenter för arbetet mot kvinnovåld. Vi påverkar reformen av social- och hälsovårdspolitiken så att offer för våld i nära relationer får lagstadgad rätt till hjälp. Verksamhetsformer: Påverkansarbete som förstärks med mediearbete. Beroende på hur ratificeringen av Istanbulkonventionen går kan detta vara ett möjligt riksdagsvalstema Vi ordnar evenemang kring Nån gräns! 10 år Vapenvägrare Civiltjänstgöringen, som är alternativet till militärtjänstgöring, är enligt Amnesty så lång att den har karaktären av straff. De som vägrar göra alternativ tjänst och blir dömda för det är därför åsiktsfångar. Centrala målsättningar: Vi kräver att civiltjänstgöringen förkortas. Verksamhetsformer: Påverkansarbete. Lyfts fram i Amnestys årsrapporter varje år Nationell lagstiftning, handlingsplanen för mänskliga rättigheter och UM:s strategi för mänskliga rättigheter Under 2014 ska statsrådet göra upp en ny människorättspolitisk redogörelse och utifrån den görs sannolikt en nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter. Detta har föregåtts av utrikesministeriets egen människorättsstrategi och handlingsplan som godkändes Vi följer med och kommenterar vid behov också andra viktiga lagstiftningsprojekt, som exempelvis ändringen av likabehandlingslagen. Centrala målsättningar: Vi vill säkra att redogörelsen och den tillhörande handlingsplanen tar upp sådana problem i Finland som Amnesty anser att myndigheterna borde åtgärda (inkl. ett nationellt program för människorättsfostran). Dessutom vill vi att regeringen effektivt ska verkställa de ovannämnda programmen och aktivt främja de mänskliga rättigheterna i internationella sammanhang. Verksamhetsformer: Aktivt påverkansarbete som stöds av mediearbete för att hålla myndigheterna välinformerade om Amnestys ställningstaganden i centrala människorättsfrågor. Vi är med i UM:s delegation för internationella människorättsärenden och i delegationen för det nationella människorättscentret Riksdagsvalet 2015 Valrörelsen inför riksdagsvalet ger oss möjlighet att påverka samhällsdebatten och föra in människorättsaspekter i den. För att kunna påverka den finska regeringens människorättspolitik måste vi få in så exakta formuleringar som möjligt i det nya regeringsprogrammet. Centrala målsättningar: Vi vill att människorättsaspekter ska spela en framträdande roll inför valet, speciellt i debatten om asylsökande och immigration. Eventuellt lyfter vi också fram bristen på åtgärder mot kvinnovåld. Genom att påverka debatten kan vi få in människorättsvänliga formuleringar i regeringsprogrammet. Verksamhetsformer: Se ovan punkterna 2.1. och Internationell granskning av människorättsläget i Finland FN:s och Europarådets övervakningsorgan utvärderar regelbundet Finlands människorättspolitik. Amnesty vill säkra att de problem som vi lyfter fram också blir föremål för utvärdering.

9 Centrala målsättningar: Vi vill att de internationella organ som gör periodiska granskningar av människorättsproblem i Finland känner till Amnestys krav och att dessa krav kommer med i organens rekommendationer. Verksamhetsformer: Påverkansarbete med betoning på de skuggrapporter som görs tillsammans med Amnestys internationella sekretariat. Vi gör avsnittet om Finland för Amnestys årsrapport. 4. Att stärka och utveckla verksamheten Genom utvecklingsprojekt kan vi förbättra kvaliteten på vårt arbete och stärka vår närvaro i samhället. Den viktigaste tyngdpunkten under denna planeringsperiod är att utveckla aktivismen genom digitalt deltagande, lokalverksamhet och medlemsutbildning. Under planeringsperiodens senare halva engageras medlemskåren i arbetet med att sammanställa en ny strategi Att utveckla den digitala medelsanskaffningen och deltagandet Vi når ut till flera människor genom webben och sociala medier än på något annat sätt. Att delta genom att underteckna vädjanden och ge bidrag är allt starkare sammanlänkade. Centrala målsättningar: Vi stärker utvecklingen av de reaktiva kampanjerna till ett permanent sätt att nå ut till nya aktiva på webben. Vi ökar Amnestys synlighet på nätet och i de sociala medierna. Vi får antalet personer som är aktiva på nätet att öka betydligt och därigenom också antalet regelbundna bidragsgivare som tillkommer genom donatorsrekrytering i två steg. Vi marknadsför ännu aktivare vårt blixtmeddelandenätverk som stöd- och verksamhetsform i människorättsarbetet. Tillvägagångssätt: Vi testar olika kanaler för webbmarknadsföring för att nå ut till potentiella deltagare och bidragsgivare. Vi fortsätter på reformen av våra webbsidor som inleddes Att utveckla den lokala verksamheten och utbildningen Målet för lokalverksamheten är att sprida information om våra kampanjer och fungera som sektionens representant på lokalplanet. Grupperna utför sektionens långsiktiga individarbete. Tillsammans med kansliet gör grupperna regionalt och lokalt mediearbete samt, i tillämpliga fall, lokalt påverkansarbete. Centrala målsättningar: Utifrån en utvecklingsplan som gjordes hösten 2013 stärker vi lokalverksamhetens strukturer så att kontinuiteten i gruppernas verksamhet tryggas och grupperna får större handlingsförmåga i fråga om individarbete och kampanjinformation. Ett centralt mål är att utveckla gränssnitt mellan utbildningen av understödjare, människorättsfostran och gruppverksamheten. Verksamhetsformer: Under 2014 genomför kansliet tillsammans med 3 5 lokalgrupper ett pilotprojekt för att hitta nya verksamhetsformer för lokalgrupperna. De modeller som konstateras fungera tas i bruk i bredare skala under Utvärdering av individarbetet och det landsspecifika arbetet Tyngdpunkten i Amnestys arbete har av tradition legat på att hjälpa enskilda individer, medan forskningen har varit landsspecifik. I och med att sättet att driva kampanjer har förändrats har denna utgångspunkt också förändrats. Under de kommande åren vill vi utvärdera hurdant individarbete och landsspecifikt arbete vi har gjort och hur de kan utvecklas i framtiden.

10 Centrala målsättningar: Vi stärker arbetet för individer och människorättsförsvarare och sätter fokus för det landsspecifika arbetet utifrån en intern utvärdering. Verksamhetsformer: Vi gör en utvärdering under året och genomför rekommendationerna i den Konstnärs- och kultursamarbete Om det lyckas är konstnärs- och kultursamarbetet ett av de mest framgångsrika sätten att berätta för finländarna om mänskliga rättigheter. Aktiva insatser av konstnärer och artister som är kända i hela landet eller på sin hemort får också ofta uppmärksamhet i medierna. Vi blir ständigt kontaktade av konstnärer och evenemangsarrangörer som vill stöda de mänskliga rättigheterna. För tillfället kan vi utnyttja detta bara i enstaka fall. Centrala målsättningar: Att utveckla en deltagandemodell som klargör måluppställningen för kultursamarbetet och dess roll i våra kampanjer. Modellen måste gå att genomföra med nuvarande resurser. Verksamhetsformer: Kansliet utvecklar och formulerar en aktionsmodell under Modellen utvecklas i samband med pilotprojekten för lokalverksamheten Projektplanering, -administration och -utvärdering I och med att vårt arbete i allt högre grad består av integrerade kampanjer och blir allt mera systematiskt på alla nivåer har vi stort behov av bättre verktyg för projektplanering, -administration och - utvärdering. Centrala målsättningar: Att utveckla och ta i bruk ett fungerande verktyg. Tillvägagångssätt: Vi fortsätter processen som inleddes hösten 2013 med att utbilda förmännen till bättre projektledare. Vi tar stegvis i bruk verktyg som den internationella rörelsen har utvecklat och sådana som vi själva har hittat Arbete med att göra upp en ny strategi Amnestys internationella rådsmöte 2015 kommer att godkänna en ny långsiktig strategi. Centrala målsättningar: Vi är med om att påverka målsättningarna i den internationella strategin och vi säkrar att funktionärer från den finländska sektionen deltar i att utarbeta den. Verksamhetsformer: Vi bjuder in utländska gäster att komma och tala för våra funktionärer, vi ordnar flera öppna workshopar och deltar i internationella kurser och möten om strategin. 5. Ekonomi och medelsanskaffning Ett av Amnestys viktigaste strategiska mål är tillväxt. Den finländska sektionen eftersträvar stabil och måttlig tillväxt också åren Amnestys främsta inkomstkälla är donationer av enskilda bidragsgivare. I januari 2014 upphörde direktdebiteringen i Finland. Därför fokuserar vi nu speciellt på att systemet för e-fakturor är fungerande och utvecklar det vid behov. Vi utvecklar i främsta hand digitala metoder för donatorsrekrytering och rekrytering i två steg, vid sidan av gaturekryteringen och telefonmarknadsföringen.

11 5.1. Ekonomi Amnestys ekonomiförvaltning måste vara högklassig, öppen och motsvara beslutsfattarnas behov. År 2014 fokuserar vi speciellt på att systemet för e-fakturor är fungerande och vid behov utvecklar vi det. Vi utnyttjar e-bokföringstjänster för att göra ekonomiförvaltningen effektivare och öppnare. Styrelsens ekonom gör varje höst en intern revision för att granska bokföringen, ekonomiförvaltningens processer och deras tillförlitlighet. Organisationen finansierar största delen av sin verksamhet med privatpersoners donationer och medlemsavgifter. I fortsättningen kommer understödjarna att få information om organisationens ekonomi och medelsanvändning också under pågående bokföringsperiod. Vid behov ordnas kurser om ekonomiförvaltningens olika delområden för styrelsen, verksamhetsledaren, teamledarna, de aktiva i Amnesty Store och gruppernas ekonomer. Vid behov ges personalen fördjupade insikter i organisationens ekonomi Medelsanskaffning Att direktdebiteringen i Finland slopades i januari 2014 innebär både utmaningar och möjligheter för rekryteringen av nya bidragsgivare. Förutom gaturekrytering och telefonmarknadsföring satsar den finländska sektionen speciellt på rekrytering av understödjare i två steg och på digital medelsanskaffning. Amnestys mål är att öka antalet medlemmar och bidragsgivare till fram till slutet av Detta kräver god service och mångsidig information till redan existerande understödjare och att vi måste hitta nya målgrupper, effektivt rekrytera nya understödjare och ha mångsidiga kanaler för medelsanskaffning. Här nedan finns en sammanfattad uppräkning av de viktigaste åtgärderna för medelsanskaffningen. Årligen görs en mera specificerad verksamhetsplan i enlighet med det internationella sekretariatets krav Regelbundna donationer De viktigaste kanalerna för att rekrytera nya understödjare är förutom gaturekrytering också medelsanskaffning per telefon i två steg och digital medelsanskaffning. Månadsdonationerna fortsätter vara Amnestys viktigaste donationsform. Genom telefonmarknadsföring höjer vi dessutom månadsdonatorernas snittbidrag och vi börjar aktivare marknadsföra nätverket för blixtmeddelanden som stöd- och verksamhetsform. Dessa regelbundna donationsformer är pålitliga, de ökar stabiliteten och möjliggör ett långsiktigt människorättsarbete Andra former av medelsanskaffning Vid sidan av regelbundna donationer erbjuder vi understödjare och utvalda grupper andra sätt att stöda människorättsarbetet, såsom testamentsdonationer och bemärkelsedagsdonationer. Vi utvecklar aktivt nya, smidiga sätt att stöda människorättsarbetet, exempelvis lotterier Marknadsföring En framgångsrik rekrytering av nya understödjare innebär att Amnesty syns bättre, man känner till det vi gör och det är lätt och attraktivt att stöda Amnesty. För att nå ut till nya målgrupper krävs det att man har kännedom om målgrupperna och gör upp marknadsföringsåtgärder utifrån detta. Under

12 denna planeringsperiod stärker vi vår marknadsföringskompetens och gör vid behov marknadsundersökningar som stöder utvecklandet av nya metoder för medelsanskaffningen. 6. Organisation och administration Organisation: Årsmötet har den högsta beslutande makten i sektionen. Sektionens verksamhet leds av styrelsen som väljs av årsmötet. Styrelsen ansvarar för att övervaka att denna verksamhetsplan genomförs och för att göra upp organisationens nya strategi som är i kraft i fyra år från Förutom årsmötet hålls varje år också ett höstseminarium. I samband med båda dessa möten hålls kurser och evenemang som anknyter till aktuella kampanjer. Personalen på sektionens kansli är indelad i fyra team: påverkningsarbete, kommunikation, medelsanskaffning samt ekonomi och administration. Tillsammans med verksamhetsledaren utgör teamledarna den s.k. teamsamordningen. På kansliet arbetar förutom de 25 heltidsanställda också några timavlönade deltidsanställda, de som arbetar inom teleteamet och, från vår till höst, gaturekryterarna, cirka 100 personer per säsong. Dessutom arbetar också flera frivilliga och praktikanter på kansliet. Under åren är avsikten att utöka personalstyrkan på kansliet med några anställda. En viktig del av vår verksamhet sköts av frivilligstrukturer som tema- och landssamordningarna och lokalgrupperna. Personaladministration: Inom personaladministrationen fokuserar vi på att stärka god praxis och enhetliga tillvägagångssätt. Vi ägnar speciell uppmärksamhet åt likabehandlings- och mångfaldsfrågor inom personalen. Våra personalpolitiska anvisningar och policyer uppdateras i enlighet med den internationella rörelsens bindande s.k. Core Standards. Personalen erbjuds både gemensamma och personliga kurser som ger ökade yrkes- och arbetslivsfärdigheter. Vi bekantar oss med kampanjteman och kampanjmetoder på s.k. innehållsfrukostar som hålls ungefär var tredje vecka. Dessutom håller personalen kanslimöten och planeringsdagar, där man avhandlar sektionens operativa ärenden. För personalen hålls årligen en friluftsdag och en julfest. Sektionen erbjuder lunchkort åt sina anställda. Vi främjar hälsa och välmående genom avlönade motionstimmar och en förmånlig arbetsplatsmassage. Informationsteknologi: Under denna planeringsperiod ska IT-processerna rationaliseras, effektiveras och säkras ytterligare. Vi försöker minimera IT-kostnaderna, dock så att kansliets verksamhetsförmåga ändå är tryggad. Såvitt det är möjligt utvecklar vi verksamheten, exempelvis genom att göra det möjligt att distansarbeta. Vi fortsätter utveckla programmet för understödjarregistret CRM och personalen utbildas i att använda det. Webbkommunikation och -aktivism stöds så långt resurserna medger. Kansliets infrastruktur: Amnestys kansli finns i en hyrd lokal på Sanduddsgatan 7 A i Helsingfors. För tillfället förfogar kansliet över sammanlagt 850 m². Vi fortsätter använda kanslivolontärer. Kundbetjäningen och -rådgivningen ska hålla en hög nivå. Kundbetjäningen ska dessutom utvecklas genom att vi ställer upp gemensamma mål, handlingsmodeller och ansvarsområden som utvärderas regelbundet.

13 7. Kontakter till den internationella rörelsen Sektionens funktionärer deltar i den internationella rörelsens möten och kurser om beslutsfattande, forskning, kampanjer och medelsanskaffning. Av dessa är mötena för ordförandena, sektionernas chefer och de ekonomiansvariga årligen återkommande. I och med Amnestys organisationsreform beslutar man på sektionschefernas globala och europeiska möten på vilket sätt sektionerna ska delta i Amnestys internationella och regionala kampanjer. Nästa internationella rådsmöte (ICM) hålls På mötet fattas beslut om Amnestys strategi för de kommande fyra åren. Styrelsen beslutar vem som representerar vår sektion på mötet. Å tjänstens vägnar deltar dock alltid både ordföranden och verksamhetsledaren. Antalet röstberättigade delegater bestäms utifrån sektionens medlemsantal. Vi deltar allt aktivare i att planera och utföra Amnestys gemensamma europeiska arbete. Anställda från olika områden träffas årligen på s.k. plattformsmöten. De anställda på kansliet träffar också regelbundet sina kolleger från de andra nordiska sektionerna. Decentraliseringen av Amnestys internationella sekretariat fortsätter åren Vilka följder det har för vårt eget arbete är fortfarande svårt att säga. För den finländska sektionens del innebär den tidigare godkända intäktsfördelningsmodellen att medlemsavgifterna till den internationella rörelsen stiger.