AVDELNING 2. 6 Miljöbedömning för utredningsområdet

Transkript

1 AVDELNING 2 6 Miljöbedömning för utredningsområdet Följande är en sammanfattande redovisning av den geografiska analys som gjorts för hela det avgränsade utredningsområdet. Även de insnävade passagerna förbi Jönköping och Tranås ingår i analysen. Här har järnvägens passage analyserats med samma upplösning och detaljeringsgrad som övriga delar av utredningsområdet. De stationsprinciper med passageområden som har identifierats för Tranås respektive Jönköping har studerats i en särskild och mer detaljerad analys, vilket redovisas i avdelning 3, kapitel Utredningsområdet med delområden För att underlätta både analyserna och redovisningen som gjorts för hela utredningsområdet har det delats upp i delsträckor och delområden, se figur 5.1. Avgräsniningen för delsträckorna följer av stationsorter enligt följande: Delsträcka Linköping Delsträcka Linköping Tranås Delsträcka Tranås Delsträcka Tranås Jönköping Delsträcka Jönköping Delsträcka Jönköping Borås Kopplingsområden söder om Jönköping Avgränsningen för delområdena har utgått från miljörelaterade och anläggningstekniska förutsättningar som exempelvis topografi, landskapskaraktärer, vattendrag, tätorter och jorddjup. Analysen av effekter av en höghastighetsjärnväg för de ingående miljöaspekterna har således utgått från delområdenas förutsättningar. Även måluppfyllelseanalysen är gjord per delområde. Det innebär att måluppfyllelseanalysen är en samlad bedömning av i vilken utsträckning passage för en höghastighetsjärnväg genom ett delområde kan bidra till måluppfyllelse för de angivna projektmålen, vilka kopplar till miljöaspekterna. Eftersom den geografiska analysen av effekter samt måluppfyllelseanalysen görs på delområdesnivå spelar förutom avgränsningen för delområden även storleken på delområdet i vissa fall roll för slutsatserna. Ett litet, till exempel smalt, delområde är mindre flexibelt vad gäller möjlig geografisk anpassning, jämfört med ett som är bredare. Delområdena har formats för åtgärdsvalsstudiens analys och redovisning. I kommande skeden kommer korridorer och linjer som även går mellan delområden att identifieras samt studeras. Det är också viktigt att beakta att även delområdena är stora geografiska områden med skilda förutsättningar. Både effektbeskrivningarna och bedömningen av måluppfyllelse har därför gjorts på en övergripande nivå och består av kvalitativa expertbedömningar. Det underlag som har använts är huvudsakligen sådan information som finns i enhetlig form för hela utredningsområdet, det vill säga framförallt nationell data. Särskilda analyser av sådan data har gjorts i flera fall, inte minst för de landskapsanknutna aspekterna som studerats i landskapskaraktärsanalysen. Kunskap om förutsättningar samt detaljeringsgraden i analyserna kommer att fördjupas i det fortsatta arbetet med planering och projektering av höghastighetsjärnvägen inom ramen för järnvägsplan med MKB. Nedanstående beskrivningarna av miljöeffekter samt bidrag till måluppfyllelse för respektive delområde har gjorts med stöd av de bedömningsgrunder med indikatorer, delmål och projektmål som har formats för miljöbedömningen av åtgärdsvalsstudien. Tabeller som redovisar bedömningen för ingående indikatorer med mera för respektive delområde finns i bilaga 5-7. För att undvika upprepningar av förhållanden som är gemensamma för intilliggande delområden redovisas nedan förutsättningarna för respektive fokusområde och miljöaspekt per delsträcka, det vill säga två eller flera delområden aggregerat. Analyser av förutsättningarna har i flera fall omfattat hela det översiktliga utredningsområdet från 2015, vilket i dessa fall återspeglas i de kartor som redovisas för respektive fokusområde nedan. Analysen för miljöaspekten människors hälsa utgår från befolkningstätheten i det studerade området, vilket kombineras med kunskap om de störningar som en höghastighetsjärnväg kan ge upphov till och som kan påverka människors hälsa. 6.2 Generell tillämpning av bedömningsgrunder För bedömningen av i vilken utsträckning passage av höghastighetsjärnvägen inom de olika delområdena påverkar möjligheten till att anläggningen i förlängningen ska kunna uppnå de uppställda projektmålen har de generella indikatorerna för respektive miljöaspekt använts (se kapitel 1.4 och 1.5 samt bilaga 1). Med stöd av bedömningen för var och en av indikatorerna görs en samlad bedömning av hur passage genom delområdet kan bidra till att nå projektmålen som formulerats för de olika miljöaspekterna. Den samlade bedömningen för bidrag till måluppfyllelse för var och en av miljöaspekterna redovisas i tabeller per fokusområde för respektive delområde i efterföljande avsnitt. För varje delsträcka finns också en samlad redovisning för bedömningen av bidrag till måluppfyllelse per delområde i form av rosdiagram. Som stöd för att visualisera bedömningarna har bedömningsskalan redovisad i figur 3.3 använts genom färgsättning i både tabeller och rosdiagram. Bedömningsskalans innebörd och användning i hela kedjan från indikator till samlad bedömning per miljöaspekt/projektmål redovisas i avsnitt 3.4. Denna tillämpning av de generella bedömningsgrunderna och redovisningen av resultatet i föreliggande avdelning av miljöbedömningsrapporten har tillämpats för samtliga delsträckor och delområden. För de miljöaspekter där det har bedömts bidra till analyserna av måluppfyllelse samt beskrivning av miljöeffekter används även nyckelfaktorer för de landskapskaraktärsområden som ligger inom delsträckan. Nyckelfaktorerna preciserar och beskriver innehållet i indikatorerna för karaktärsområdet. En nyckelfaktor kan rymma karaktärer eller funktioner av betydelse för mer än en miljöaspekt. Nyckelfaktorer för de karaktärsområden som finns inom respektive delsträcka redovisas inledningsvis i avsnitten för effektbeskrivning och måluppfyllelseanalys. 89

2 6.3 Delsträcka Linköping Delsträckan har delats upp i två delområden, Linköping A och Linköping B (se Figur 6.1). Delsträckans avgränsning i norr utgörs av Södra stambanans passage av Bergsvägen och i söder utmed Malmslättsvägen. Avgränsningen för delområden har utgått från följande: Delområde Linköping A: Omfattar det öppna, flacka odlingslandskapet norr om Södra stambanan. Inkluderar möjlig passage utmed Södra stambanan och väg E4. Delområde Linköping B: Omfattar områden med bland annat flerbostadsbebyggelse söder om Södra stambanan Inkluderar möjlig passage utmed Södra stambanan Övergår i söder till delområde 2 och 3, vilket innebär passage under eller nära öster om Malmens flygfält shov Hälleberga eby Hackeryd ad Marås eby p Ås ollstad ån Luntan Egeby Sålla Håckla Utredningsområde (dec Flistad 2017) St. Berga Lind Ölstorp Alorp Fröstad Lunnevad Karstorp Linkelösa Västerlösa Hölja Hultet Vargskogen Himmelsby Sjögestad Svartån Hässelby Ekströmmen St.Tollstad Björkeberg Kapperstad Sibborp Berg Nygården Lillån Frackstad Skäfstorp Fågelberg S Lund Åbylund Slycke Gustad Skölstad St. Harg Kapellån Rappestad St. Fålåsa Solmark Hornstäve Vikingstad OdensforsKränge Bo Gunnorp Skäret Figur 6.1 Delsträckan Linköping med delområdena A och B. Kärrsjö Ledberg Tomta 01 N Torp Lårbo Tolefors Vikingstad Sörstad Högby Nybble Kvarstad Rakered Tillorp Gismestad Rökinge Örberga Löten Lagerlunda 02 Haddorp Pålstorp Sjövik Tjärarp Tokarp Malmslätt Bergvik Härna Gärstad Gålstad Bröttjestad Röby Tift Naterstad Tollstorp Harsbo Kullstad Mörby Normstorp Bergtäkt kloster 03 Kaga Svartåmynningens naturreservat Röudden Nybrobaden Jägarvallen Mjärdevi 34 E4 LpA St. Gillberga Åby Ryd Slaka 23 LpB Lambohov torp Sättuna Säby Håckerstad Bysätter Skäggetorp Barhäll Lambohov Valla Universitet St. Aska Torrberga Ånväga Tornby Tinnerö eklandskaps naturreservat Häradsjorden Åsdymlingen Skeda Östernäs Smedstad Näsby Ramshäll Ekängen Stångholmen Stångån Gärstad Åby Sofielund Avfallsanl. Mörtlösa Staby kungsgård Bjursby Tägneby Skälv Råberga Bökestad Linköpings flygplats Vidingsjö Ullstämma Harvestad Vänge Sviestad Edsberga Ralstorp o Bråstorp Nor 0 3 km skogenmalm- Västerbränninge Gammals- torp monkolbytte- Löten Distorp Haninge Tallboda Malma Öv.Rusthållet Gälstad-Lundby Årestad Kullers-bro Linköping Bergtäkt Hackefors Hjulsbro Rystad Styvinge Eriksholm Motorb. Möjetor 90

3 6.3.1 Förutsättningar fokusområde Landskap De norra delarna av delsträckan består av flackt, böljande slättlandskap med brukade åkrar och stora, välhållna gårdar. Övriga delar är kuperad och skogsklädd eller bebyggd med bostäder, både flerfamiljshus och mindre villor. Centralt genom delsträckan löper Södra stambanan och i norr avgränsas området av väg E4. I väster ligger stambanan nedskuren i en skapad dalgång med broar över och i öster, närmast Linköping, i marknivå omgivet att gräsytor. Ur landskapsbildssynpunkt är det främst vyerna över det öppna slättlandskapet från omgivande vägar som är betydelsefulla, medan skogspartierna är viktiga ur rekreationssynpunkt och för upplevelsen av bostadsmiljöerna. Grönområdena i och mellan bostadsområdena Ryd och Barhäll bildar både kopplingar och avgränsningar genom att skogspartierna korsas av många gångstigar och samtidigt som uppdelningen mellan bostadsgrupperingar ger en småskalighet. Delsträckan innehåller eller gränsar till två av stadens tydligaste exempel på miljonprogram, Skäggetorp och Ryd samt småhusområdet Barhäll. De båda miljonprogramsområdena byggdes under tal. Rydskogen är ett motionsområde som sammanlänkar de båda stadsdelarna. Det gröna rekreationsområdet i Rydskogen sträcker sig fram till Skäggetorp och Ryd och sammanlänkas med den inplanerade grönstrukturen runt och i de båda bostadsområdena. Bostadsområdet Ryd består av villor och kedje villor i sin norra del, och av flerbostadshus om 2-3 våningar samt en centrum bildning i sin södra del. Bostadsområdet Skäggetorp, som gränsar till delområde A, tillhör en av Linköpings mest utpräglade miljonprogramsområden med en fullt genomförd trafikseparering enligt SCAFTmodellen (Stadsbyggnad, Chalmers, Arbetsgruppen för Trafiksäkerhet). Ringleden Nygårdsvägen går in i delområdet, löper runt hela området och ansluter till Bergsvägen. Den utgör, liksom omkringliggande grönstråk, en viktig komponent i trafiksepareringsmodellen. Väster om Skäggetorp övergår stadsbebyggelsen på ett ovanligt direkt sätt i ett öppet och brukat slättlandskap med långa utblickar. I det öppna landskapet mellan Skäggetorp och Malmslättsvägen finns flera områden med ädellövträd, framförallt ek. I de norra delarna rör det sig om mer eller mindre solitära träd men utmed stambanan, huvudsakligen på dess norra sida, finns mer sammanhängande skogsområden. Här finns Natura 2000-området och naturreservatet Kärna mosse, som består av ett kalkkärr omgivet av både ädellöv- och barrskog. Området är framförallt känt för sin mångfald av orkidéer, som alla är fridlysta. Även i de tätortsnära rekreationsområdena vid Ryd finns områden med förhöjda naturvärden kopplat till ädellövskog, men också barrskog. Slättlandskapet utgör en del av Kagaslätten, och bebyggelsen domineras i denna del av de historiska byarna Glyttinge, Tift och Värö varav Tift har utgjort den i särklass största byn med ca 10 hemman vid 1700-talets slut. Landskapet och bebyggelsestrukturen är starkt präglat av 1800-talets laga skifte med ett stort antal utflyttade gårdar. I områdets sydvästra del ligger Tift gravfält som utgör Östergötlands största gravfält med mer än 600 gravar från äldre och yngre järnålder. Strax norr om gravfältet finns lämningar efter en boplats och ytterligare ca 600 meter åt norr ligger Tifts historiska bytomt. Gravfältet ligger idag i hagmark, och omgärdas på sin södra och östra sida av sentida skogsplanteringar. Gravfältet ligger i en svag norrsluttning med ett välexponerat läge mot Kagaslätten, och dess monumentala karaktär upplevs idag lättast från norr och Nya Ledbergsvägen. Mot norr ges fria utblickar mot Tift by och en storslagen utsikt över slätten mot Roxen med de medeltida kyrkorna Kaga och Vreta kloster som viktiga hållpunkter i landskapsbilden. Tift gravfält utgör riksintresse för kulturmiljövård (Tift KE33), och hela miljön utgör tillsammans med en del av Tift by ett regionalt utpekat kulturmiljöområde (K30). Slätten är i övrigt gles på kända fornlämningar, men i skogsmarkerna där de två delområdena möts finns, förutom Tift gravfält, ett flertal fornlämningar bestånde av gravfält, boplatser och ett större antal stensättningar samt ytterligare ett flertal övriga kulturhistoriska lämningar i form av bytomter och lägenhetsbebyggelse. I västra delen av delområde B finns övriga kulturhistoriska lämningar, de flesta är rester av sentida torp- och huslämningar Förutsättningar fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Analysen för miljöaspekten människors hälsa utgår från befolkningstätheten inom delsträckan, se Figur 6.5 i avsnittet för delsträckan Linköping- Tranås. Liksom för utredningsområdet som helhet (se kapitel 4) beskrivs nuläget för effektparametrarna buller och luftkvalitet. I effektanalyserna för delområdena ingår samtliga effektparametrar som har bedömts som relevanta för miljöaspekten, det vill säga buller, vibrationer, elektromagnetiska fält och luftkvalitet (se tabell 3.1). Delsträckan är som helhet tätbefolkad. Det bor färre människor i delområde A jämfört med delområde B. Område A gränsar dock till tätbefolkade bostadsområden både utanför delsträckan som Skäggetorp i norr och inom delområde B som Ryd i söder. Inom delområde A är även den tätortsnära landsbygden mellan Skäggetorp och Malmslättsvägen relativt tätbefolkad. Delområde B rymmer stora bostadsområden som Ryd och Barhäll och är därför i sin helhet tätbefolkad Buller I och i anslutning till delsträckan för Linköping finns flera stora infrastrukturstråk, till exempel väg E4 och Södra stambanen som ingått i Trafikverkets kartläggning av buller från statlig infrastruktur. Boende utmed dessa infrastrukturstråk och i flygfältets närhet riskerar att vara utsatta för buller över gällande riktvärden. Därutöver påverkas boende i området av buller från flygtrafik till och från Malmens flygfält Luftkvalitet Östergötlands luftvårdsförbund ansvarar för regelbundna provtagningar och beräkningar av luftkvalitet inom bland annat Linköping. Mätningarna i staden görs dock utanför det studerade området, inne i mer centrala delar. Luftkvaliteten bedöms inte vara försämrad i de delar av delsträckan som består av öppna landsbygdsmiljöer. I mer tätbebygda områden, särskilt där bebyggelsen är hög och ligger i närheten av större trafikleder som till exempel Bergsvägen kan det inte uteslutas att vägtrafiken under vissa omständigheter kan bidra till lokalt försämrad luftkvalitet i sådan utsträckning att det kan påverka människors hälsa Befolkning Väster om Skäggetorp följer delsträckan tätortsgränsen, och har låg befolkningstäthet, men rymmer tätortsnära landsbygd som ökar attraktiviteten för boende i stadens ytterkant. Jordbruket är levande med relativt stora sammanhängande block. Mellan Nya Ledbergsvägen och Södra stambanan finns målpunkter för friluftsliv och rekreation i form av en mindre idrottsanläggning och campingplats i Glyttinge. Här ligger också ytvattenverket Berggården, som är viktigt för dricksvattenförsörjningen i Linköping. Södra stambanan löper genom delsträckan, och utgör gränsen mellan delområde A i norr och delområde B i söder. Delområde B har hög befolkningstäthet, särskilt i Ryd i väst med många flerbostadshus. Längre österut i delområdet ligger Barhäll, ett egnahemsområde från 40-talet. Mellan de två bostadsområden ligger den Rydskogen med motionscentrum och högt rekreationsvärde för boende i omgivningen. Delsträckans västra utkant präglas av trafikplatser och större bilvägar (väg E4, väg 34/Malmslättsvägen, och väg 23 samt korsningar mellan dessa) som är viktiga för varu- och persontransporter mellan Linköping och omlandet i väst Förorenad mark Inom delsträckan för Linköping finns flera områden utpekade av länsstyrelsen som potentiellt förorenade, se Figur 6.7. Högst täthet av potentiellt förorenade objekt finns i anslutning till Södra stambanan Olycksrisk Delsträckan inbefattar flera viktiga kommunikationsstråk över Östgötaslätten. Väg E4 med trafikplats Linköping Västra i norr och väg 34 (Malmslättsvägen) som följer delsträckans ytterkant mot väst är båda rekommenderade transportled för farligt gods. Godstransport sker också längs Södra stambanan, som passerar genom delsträckan från öst till väst. Strax norr om stambanan ligger Berggårdens vattenverk, en samhällsviktig verksamhet där ungefär två tredjedelar av Linköpings dricksvatten produceras. Delsträckan rymmer inga sevesoverksamheter eller andra av kommunen eller länsstyrelsen utpekade farliga verksamheter enligt LSO 2:4. 91

4 6.3.3 Förutsättningar fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Dricksvattenresursen Linköpings kommuns dricksvattentäkter består av två ytvattentäkter, Stångån och Motala Ström. Båda ligger utanför delsträckan för Linköping. Delar av delsträckan kan dock avvattnas till Stångån, via exempelvis dagvattennätet. Den sydvästra delen av delsträckan tangerar ett område med stor tillgång på grundvatten som ligger söder om Linköping, under Malmen. Boende på landsbygden mellan Linköping och Malmslätt kan åtminstone till del vara beroende av eget vatten för dricksvattenförsörjning. Djurhållande gårdar har stort behov av god tillgång på vatten Grundvattenberoende ekosystem I Natura 2000-området och naturreservatet Kärna mosse finns grundvattenberoende ekosystem Vattenkraftresursen Inte aktuellt för delsträckan Areella näringar Jordbruk Den norra delen av delsträckan består av ett aktivt brukat och bördigt jordbruksområde. Området är en del av den stora slättbygd som omger Linköping och jordbruk är en betydelsefull näring Nyckelfaktorer Nyckelfaktorer per landskapskaraktärsområde (romersk siffra härrör från numreringen i landskapskaraktärsanalysen) för vilka nyckelfaktorerna använts som en del i bedömningsgrunderna för angivna delområden. I. Södra delen av Västanstång (delområde A och B) Den bördiga jorden Odlad öppen mark (inte betesmark) i stora enheter norr om Mjölby Öppna utblickar där åsarna med vegetation skapar rumslighet En tätbebyggd landsbygd med ett tätt finmaskigt vägnät och äldre landsvägar Äldre solitära ädellövträd och alléer i anslutning till gårdarna Vattendrag som stråk tillsammans med åplan och omgivande slänter Karaktäristisk bebyggelsestruktur präglad av laga skiftet med ensamliggande gårdar samt senare tillkomna industri- och villasamhällen Upplevelsebara fornlämningar och kulturhistoriska lämningar i ett i övrigt rationaliserat landskap Nyckelfaktorerna har använts som stöd i bedömningarna för miljöaspekterna kulturmiljö, naturmiljö, landskapets form samt upplevelse och areella näringar samt i viss mån även befolkning i betydelsen sammanhållen bygd. Avgränsningen för karaktärsområdet redovisas i Figur 6.4 i avsnittet för delsträckan Linköping Tranås Skogsbruk Det bedöms inte finnas något aktivt skogsbruk inom delsträckan. Den tätorsnära skogen antas skötas på ett sätt som gynnar närrekreation Ämnen och material Det finns inga områden utpekade som riksintressanta för värdefulla ämnen/material eller områden med beviljad eller gällande bearbetningskoncession för mineral samt gällande torvkoncessioner inom delsträckan Effektbeskrivning och måluppfyllelseanalys Bedömningen för alla indikatorer samt bidrag till måluppfyllelse för delområdena på delsträckan Linköping redovisas i bilaga 1. Indikatorerna används också för att beskriva de miljöeffekter som passage genom delområdena kan få för de relevanta miljöaspekterna. 92

5 Delområde Linköping A Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap En storskalig infrastrukturanläggning som en ny järnväg medför stor visuell påverkan på det öppna jordbrukslandskapet i delområdet. Järnvägen kan också indirekt medföra strukturomvandling genom försvårat brukande av den odlade marken och urbanisering utmed järnvägen. Det påverkar såväl områdets ekologiska funktioner som förståelsen för landskapets historia och den visuella upplevelsen av området. I delområdet finns Tift gravfält som bland annat är av riksintresse för kulturmiljövården. En järnväg som passerar intill påverkar gravfältets monumentala karaktär och riskerar att både försämra upplevelsen och de visuella sambanden mellan grafvältet och omgivande miljöer som till exempel Tift by. För miljöaspekterna landskapets form samt upplevelse och kulturmiljö kan de negativa effekterna av en järnväg som passerar genom delområdet minskas om den lokaliseras till de södra delarna. Här finns dock de högsta naturvärdena. Blanda annat Natura 2000-området Kärna mosse. Naturvärdena i det skyddade området är även känsligt för indriekta störningar som försvårade spridningssamband för typiska arter. Vid en lokaliering utmed stambanan finns också risk för intrång i de kulturhistoriskt intressanta miljön i det gamla stationssamhället i Malmslätt. Fokusområde Hälsa och säkerhet Det ligger tätbebyggda områden både norr och söder om delområdet i öster, närmast Linköping. Många människor kan därför komma att störas av till exmpel luftburet buller från passerande tåg på en ny järnväg. Tågen antas dock passera i relativt låg hastighet (<200 km/h) och därmed bedöms det finnas goda möjligheter att avgränsa buller med konventionella metoder. Det bedöms också finnas goda möjligheter att i de östra delarna lokalisera en ny järnväg med passager som innebär bibehållen eller förbättrad framkomlighet för alla trafikslag, inlusive gång- och cykeltrafik. I de västra delarna kan istället en järnväg ändra områdets karaktär från öppet jordbrukslandskap till ett som präglas av stora infrastrukturstråk. Det kan minska områdets attraktivitet och rekreationsvärder för exempelvis boende i Skäggetorp. I delområdet finns både flera leder för farligt gods och skyddsobjekt som Berggårdens vattenverk. Risken för olyckor bedöms som möjlig att hantera. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan I väster domineras området av bördig jordbruksmark som brukas aktivt. En ny järnväg tar jordbruksmark i anspråk och kan även försvåra brukandet om inte passager för jordbruksmaskiner och djur tillgodoses. Inom delområdet finns möjlighet att resursutnyttja uppkomna massor framförallt i själva järnvägsanläggningen. Det tätortsnära läget innebär begränsade möjlighet att resursutnyttja massor för exempelvis bullerskydd. Fokusområde Klimat Topografi i delområdet är gynnsam och tillåter användandet av mindre klimatintensiva anläggningstyper. Samtidigt finns här stora jorddjup med lösa jordar som kan innebära behov av omfattande grundförstärkning. Om Södra stambanan behöver passeras flera gånger kan klimatintensiva anläggningstyper som bro vara aktuellt. Det samma gäller för passage av annan infrastruktur. p Lind Ekströmmen Sibborp Berg Nygården Skäfstorp Fågelberg Slycke Ledberg Lårbo St. Fålåsa Solmark Vikingstad Tomta Tolefors Kullers-bro Kärrsjö Björkeberg Utredningsområde Åbylund (dec 2017) Hässelby OdensforsKränge Västerbränninge Örberga Löten Lagerlunda Tjärarp Tokarp Malmslätt Gärstad Gålstad Tift Sättuna Säby St. Gillberga Jägarvallen Mjärdevi Skäggetorp Näsby Stångholmen Gärstad Smedstad Avfallsan Åby Nybble Ölstorp Kvarstad Lambohov Vidingsjö 02 St. Aska Haddorp Alorp Naterstad Slaka H Rakered Tinnerö eklandskaps naturreservat Bergvik Gustad Skölstad Bröttjestad Vikingstad Åby Häradsjorden Åsdymlingen St.Tollstad 03 o 0 2 km Bo Sörstad torp Ralstorp Frackstad estad Lillån Kapellån Rappestad 01 Figur 6.2 Delområde Linköping A. Kaga E4 LpA LpB Ryd Barhäll Lambohov Valla Universitet Stångån Tornby Ramshäll Mörtl Link Råberga 93

6 Fokusområde Landskap För den relativt begränsade ytan av öppet slättlandskap i delområdet kan effekten av en ny, längsgående infrastruktur bli att brukandet av jorden försvåras i sådan utsträckning att jordbruk läggs ner med igenväxning som följd. En sådan strukturomvandling påverkar exempelvis områdets ekologiska funktioner, förståelsen av landskapets historia och de öppna utblickarna. En järnväg i markplan genom det öppna landskapet skulle även i sig påverka det visuella intrycket och begränsa utblickar från bland annat bostadsbebyggelse, men också besöksmål som Tifts gravfält. Ur ett kulturhistoriskt perspektiv kan effekterna av en passage centralt genom slättlandskapet bli stora. Det medför stor visuell påverkan på det öppna jordbrukslandskapet, den agrara bebyggelsen och dess samband med omgivande landskap. Risk för direkt påverkan genom rivning av enstaka eller flera av de karaktärsskapande gårdsmiljöerna i det öppna jordbrukslandskapet finns. Riksintresset Tift gravfält ligger i en svag norrsluttning med ett välexponerat läge mot Kagaslätten, och dess monumentala karaktär upplevs idag lättast från norr och Nya Ledbergsvägen. Mot norr ges fria utblickar mot Tift by och en storslagen utsikt över slätten mot Roxen med de medeltida kyrkorna Kaga och Vreta kloster som viktiga hållpunkter i landskapsbilden. En passage intill eller i det öppna jordbrukslandskapet norr om gravfältet löper risk att medföra stora negativa effekter för upplevelsen av gravfältet, för de visuella sambanden med Tift by och för utblickarna från gravfältet över det öppna landskapet. Vid en närliggande passage riskerar kostnader för arkeologiska åtgärder att bli höga. De negativa effekterna för det öppna slättlandskapet och Tift gravfält kan minskas med en sydlig passage invid stambanan eller med en nordlig passage invid E4. Vid passagen söder om Skäggetorp i delområdets östra kant finns viss risk för påverkan på miljonprogrammets karaktäristiska trafikseparering, samtidigt finns potential att genom passager för gående stärka den barriäreffekt mellan Skäggetorp och Rydskogen som stambanan redan utgör. Om en ny järnväg får en sträckning parallellt med stambanan kommer inte påverkan på landskapsbilden att bli lika stor som i det öppna slättlandskapet, men istället finns risk för påverkan på bostäder i det gamla stationssamhället i Malmslätt vid övergången till delområde 1. Även skogspartier kommer att påverkas direkt. I skogspartierna finns ett antal fornlämningsmiljöer i form av gravfält och boplatser, samt övriga kulturhistoriska lämningar i form av framförallt lägenhetsbebyggelse. Till skillnad från landskapsbilden ökar risken för konflikt med naturmiljövärden om en ny järnväg lokaliseras till den södra delen av området, det vill säga utmed stambanan. Här finns sammanhängande lövträdsmiljöer och här ligger även Natura 2000-området Kärna mosse. Även om inte järnvägen skulle beröra det skyddade området direkt kan även indirekt påverkan i form av försämrade spridningssamband för typiska arter eller hydrologisk påverkan innebära att områdets höga naturmiljövärden försvagas. Förutom fysiskt ianspråktagande kan järnvägen således påverka naturmiljövärdena negativt genom exempelvis barriäreffekter. I den norra delen av delområdet är risken för konflikt med naturmiljöintressena mindre jämfört med den södra delen Måluppfyllelseanalys för fokusområde landskap Passage genom delområde A bedöms sammantaget motverka målet för miljöaspekten kulturmiljö. För miljöaspekten landskapets form samt upplevelse bedöms det finnas en osäkerhet om tillräckliga åtgärder kan vidtas för att alternativet ska kunna bidra till måluppfyllelse. För landskapsbilden beror bedömningen på den stora visuella påverkan som en järnväg i det öppna odlingslandskapet skulle få. Ur kulturmiljösynpunkt bedöms bland annat en passage nära riksintresset för Tift gravfält kunna medför påtaglig skada. För både lanskapets form samt upplevelse och kulturmiljö bedöms även risken för strukturomvandling till följd av försvårat brukande av odlingsmarken motverka måluppfyllelse. För miljöaspekten bedöms det finnas en möjlighet att en passage genom området med särskilda åtgärder kan bidra till projektmålen för aspekten. Det är framförallt möjligheten att lokalisera järnvägen till de norra delarna mot väg E4 som ligger till grund för bedömningen. Lokalisering i den södra delen skulle däremot innebära stora svårigheter att nå målen för naturmiljö. Delområde Linköping A, Fokusområde Landskap Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Naturmiljö Positivt för trafikantupplevelsen om järnvägen går över öppna jordbruksmarker. Däremot stor negativ påverkan på landskapsbilden sett från bostäder, vägar och friluftsmiljöer. Passage i marknivå medför risk för stor negativ påverkan för t.ex. agrar bebyggels vid Tift och på Tift gravfält, utpekat som riksintresse för kulturmiljövården och regionalt kulturmiljöområde. Passage intill riksintresset riskerar att medföra påtaglig skada. Passage genom odlingslandskapet kan också medföra strukturomvandling och urbanisering av tätortsnära odlingslandskap. Lågt liggande anläggning kan minska visuell påverkan men påverka funktionella samband och möjligheten att upprätthålla jordbruket. En sydlig passage i anslutning till stambanan, eller en nordlig passage i anslutning till E4 kan minska den negativa påverkan. Vid passagen söder om Skäggetorp finns viss risk för påverkan på miljonprogrammets karaktäristiska trafikseparering, samtidigt finns potential att genom passager minska den barriäreffekt mellan Skäggetorp och Rydskogen som stambanan utgör. Passage i delområdets södra del kan påverka spridningssamband för arter knutna till ädellövträd. I södra delen finns också Natura 2000-området Kärna mosse. I båda fallen finns möjlighet att undvika konflikt genom anpassning av läge till norra delen. 94

7 Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa De östra delarna av området omges av flera bostadsområden med både flerfamiljshus och enskilda villor. I nära anslutning till dessa bostadsområden finns redan idag storskalig infrastruktur som bland annat orsakar störning för de boende i form av buller. Längre västerut består området av ett aktivt brukat odlingslandskap och här bor därför färre människor, även om det ur landsbygdsperspektiv är relativt tätbefolkat. I delområde A antas järnvägen huvudsakligen passera i markplan. Det innebär att luftburet buller inte avskärmas genom anläggningstyper som exempelvis tunnel eller djupa skärningar. Samtidigt antas att höghastighetstågen går med reducerad hastighet in och ut ur Linköping. Hastigheten vid passage genom delområdet uppskattas till under 200 km/h. Därmed bedöms bullerspridningen kunna begränsas genom konventionella skyddsåtgärder. Det kan inte uteslutas att delar av de bostadsområden som finns nära delområdet ligger på mark som är känslig för vibrationer. Eftersom tågen inte antas passera i full hastighet är även risken för vibrationsstörningar mindre jämfört med om tåg hade passerat i 300 km/h. I det fall att den nya järnvägen anläggs nära befintliga bostäder finns också en risk att de elektromagnetiska fälten ökar lokalt. Det bedöms finnas goda möjligheter att vidta åtgärder som innebär att sådan påverkan begränsas. Under anläggningsskedet kan damning och utsläpp från arbetsmaskiner påverka luftkvaliteten i de relativt trånga miljöerna närmast efter Bergsvägen Befolkning Delområde A är relativt glesbefolkat, men angränsar till tätbefolkade områden i Skäggetorp. Området rymmer också infrastruktur (väg E4 och väg 34/Malmslättsvägen med trafikplatser) som är av betydelse för arbetspendling och transporter mellan Linköping och stadens västra omland Förorenad mark Tätheten av potentiellt förorenade objekt är hög inom delområdet, framförallt i anslutning till Södra stambanan. Det innebär att sannolikheten för är sanering stor vilket är positivt ur miljösynpunkt Olycksrisk Inne i tätorten finns goda förutsättningar att genom anpassning av profilhöjd och skyddsåtgärder reducera olycksrisk vid urspårning och minimera risk för människor i omgivningen att komma in på anläggningen. Mellan Nya Ledbergsvägen och Södra stambanan, ligger Berggårdens vattenverk, ett ytvattenverk som producerar cirka två tredjedelar av Linköpings dricksvatten. En passage nära vattenverket, särskilt i kombination med korsning av Södra stambanan, kan innebära en risk med låg sannolikhet men med negativa konsekvenser för vattenförsörjningen till Linköpings befolkning. En passage genom delområdet innebär korsning av väg 34 (Malmslättsvägen) som är en rekommenderad transportled för farligt gods. Andra transportvägar för godstrafik (väg E4 och Södra stambanan) kan också komma att beröras. På vilket sätt (bro/tunnel) är inte klarlagt. Delområde Linköping A, Fokusområde Hälsa och säkerhet Måluppfyllelseanalys för fokusområde hälsa och säkerhet För flertalet av miljöaspekterna som hör till fokusområde hälsa och säkerhet bedöms det finnas en möjlighet att en passge genom delområde A kan bidra till måluppfyllelse för respektive projektmål. I öster är delområdets närområde visserligen tätbefolkat men eftersom även höghastighetståg förväntas gå med begränsad hastighet (under 200 km/h) på väg till och från Linköping kan störningar i form av luftburet buller och sannolikt även vibrationer begränsas, vilket är till fördel sett till människors hälsa. För miljöaspekten olycksrisk bedöms det också finnas en möjlighet att målet kan nås genom delområdet. Flera utpekade leder för farligt gods och samhällsviktig verksamhet kan komma att kräva särskilda åtgärder, men möjligheten att förebygga olyckor bedöms som goda. För delaspekterna som hör till befolkning bygger bedömningen bland annat på potentialen att anlägga nya passager för gång- och cykeltrafik förbi befintlig storskalig infrastruktur som Södra stambanan i de delar där den nya järnvägen kan anläggas nära dessa. För miljöaspekten förorenad mark bedöms passage genom delområdet kunna bidra till måluppfyllelse. Här finns flera potentiellt förorenade objekt och sanering bedöms därmed som sannolik vilket på sikt minskar risken för spridning av föroreningar till mark och vattenområden. I öst utgörs delområdet av ett reservat/skyddsområde norr om stambanan med viktiga kopplingar för gående, cyklande och bilister. Det bedöms finnas goda förutsättningar att lokalisera en järnväg med nya passager som innebär bibehållen eller förbättrad framkomlighet för övriga trafikslag. I Glyttinge, mellan Nya Ledbergsvägen och Södra stambanan, finns målpunkter för friluftsliv i form av campingplats och bollplan. En järnväg förbi området kan innebära försämrad tillgänglighet och attraktivitet. Negativ påverkan i Glyttinge kan undvikas med en linje parallellt med eller norr om Nya Ledbergsvägen. I detta område ligger också Bergggårdens vattenverk, som är en målpunkt för sysselsättning, men där möjliga effekter främst handlar om olycksrisk ( ). Även om jordbrukslandskapet mellan Skäggetorp och Malmslättsvägen är glesbefolkat finns ett aktivt brukande samt utblickar och mindre vägar. En passage genom delområdet norr om Nya Ledbergsvägen innebär en negativ påverkan på brukandet och kan bidra till att området går från att präglas av jordbruk till att präglas av infrastruktur, något som också innebär reducerad attraktivitet och rekreationsvärde för boende i Skäggetorp. Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Olycksrisk Målet för människors hälsa kan komma att motverkas vid en passage genom delområdet. Här bor många människor och det går inte genom lokalisering att undvika störning. Förväntad hastighet är under 200 km/h och därför bedöms konventionella metoder för att motverka buller som möjliga. I öst (inom Linköpings tätort) innebär en passage genom delområdet goda förutsättningar för att bidra till måluppfyllelse, i form av skyddsåtgärder och nya passager för gång-, cykel- och biltrafik. Väster om tätorten finns risk för reducerad tillgänglighet till målpunkter i Glyttinge, och för negativ påverkan på gårdar och jordbruksverksamhet i området. Delområdets form och begränsade storlek innebör möjlighet att bidra till måluppfyllelse genom lokalisering och anpassningar. En linje parallellt med eller norr om Nya Ledbergsvägen innebär mindre negativ påverkan på fritidsutbud i Glyttinge än en passage mellan Nya Ledbergsvägen och stambanan. I delområdet finns flera områden med potentiellt förorenad mark, särskilt utmed Södra stambanan. Vid anläggning av ny järnväg förväntas förorenad mark saneras. Föroreningssituationen förväntas förbättras. Delområdet rymmer transportled för farligt gods som behöver korsas (Malmslättsvägen) eller kan komma i kontakt med en linje genom området (väg E4, stambanan). Området mellan Nya Ledbergsvägen och stambanan rymmer samhällsviktig verksamhet där en olycka kan få konsekvenser för stadens dricksvattenförsörjning. 95

8 Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten I den östra delen av delsträckan behöver dricksvattenintresset i Stångån beaktas, särskilt i samband med anläggandet. Delsträckan ligger också nära Kärna mosse med grudvattenberoende ekosystem. Förekomst av förorenad mark och risk för spridning av föroreningar som kan påverka vatten anläggningen negativt måste beaktas särskilt. Eftersom det inte ska transporteras gods på höghastighetsjärnvägen bedöms anläggningen vid drift endast i liten utsträckning påverka kvaliteten i såväl grund- som i ytvatten. Om anläggningen av en ny järnväg inom delområdet innebär att en del av de förorenade jordmassor, som finns i anslutning till tätorter och stambanan inom delområdet, saneras kan det innebära positiva effekter för vattenkvaliteten och därmed även dricksvattenintresset Måluppfyllelseanalys för fokusområde resurser tillgängliga för människan En passage genom delområde A bedöms i mycket begränsad utsträckning påverka vatten som dricksvattenresurs. Bland annat därför bedöms lokalisering hit kunna bidra till målet för miljöaspekten vatten. För miljöaspekten areella näringar bedöms det finnas en möjlighet att passage genom delområdet kan bidratill nå projektmålet främst genom att det bedöms finnas goda möjligheter att motverka den barriäreffekt som järnvägen kan få genom olika typer av passager. Det är endast jordbruk som bedöms kunna påverkas. Vidare bedöms det finnas vissa möjligheter att resursutnyttja massor genom att anläggningstyper för den nya järnvägen bedöms variera och att massor som uppstår vid exempelvis skärning kan nyttjas i delar med bank. Möjligheten till ytterligare resursutnyttjande för exempelvis bullervallar bedöms docks om begränsad bland annat på grund av att det finns många markanspråksintressen i det stadsnära läget. Sett till skogsavverkning bedöms något mer träd behöva avverkas vid en passage genom delområde A jämfört med delområde B eftersom järnvägen antas gå i markplan i område A, men till del i tunnel i område B Måluppfyllelseanalys för fokusområde klimat Passage genom delområde A bidrar i högre utsträckning till delmål för klimat jämfört med delområde B. Samtidigt kan klimatintensiva anläggningstyper inte uteslutas. Med ytterligare åtgärder som begränsar klimatpåverkan kan det finnas en möjlighet att bidra till måluppfyllelse för klimat. Påverkan för Berggrådens vattenverk redovisas ovan i Olycksrisk. I de västra delarna kan enskilda brunnar påverkas vid anläggandet av järnvägen genom att lokalt påverka framförallt grundvattnets nivå. Om banan ges en låg profil i det flacka slättlandskapet, för att exempelvis minska den visuella barriären eller begränsa bullerstörningen, kommer skärning att vara en vanligt förekommande anläggningstyp vilket kan påverka grundvattnet negativt. Den flacka topografin innebär samtidigt att anläggningstyperna tunnel och djupa skärningar sannolikt inte kommer att vara aktuella här, vilket är till fördel för borrade brunnar Areella näringar Jordbruk I väster domineas delområdet av jordbruksmark som framförallt utnyttjas för åkerbruk. Vid passage i markplan kommer stora mängder jordbruksmark tas i anspråk om en höghastighetsjärnväg lokaliseras hit. Om inte järnvägen anläggs på bro genom de brukade områdena finns också betydande risk för att järnvägen skapar barriärer som gör brukandet mindre lönsamt. Skogsbruk Delområdet rymmer ingen aktivt brukad skogsmark Fokusområde Klimat Delområde A har en gynnsamt flack topografi som tillåter användandet av mindre klimatintensiva anläggningstyper. Samtidigt finns här stora jorddjup med lösa jordar som kan innebära behov av omfattande grundförstärkning. Om Södra stambanan behöver passeras flera gånger kan klimatintensiva anläggningstyper som bro vara aktuellt. Det samma gäller för passage av annan infrastruktur. Delområde Linköping A, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Areella näringar Ämnen och material I den östra delen behöver dricksvattenintresset i Stångån beaktas samt närheten till Kärna mosse. I de västra delarna kan enskilda brunnar påverkas vid anläggandet av järnvägen. Påverkan kan undvikas genom lokalisering och skyddsåtgärder. Lokalt verksamma jordbruk kan komma att påverkas genom förlust av mark och genom uppsplittring av brukningsenheter. Vid anläggning på bro finns god möjlighet att reducera barriäreffekter. Inga riksintressen eller områden med beviljad koncession Ämnen och material Inte aktuellt för delområdet. Övriga ändliga resurser/ masshantering Inom delområdet finns möjlighet att återanvända uppkomna massor från exempelvis skärning med att järnvägen kan anläggas på bank. För övrigt bedöms möjligheterna att använda massorna för exempelvis landskapsanpassning som begränsade på grund av de tätortsnära läget Övriga ändliga resurser/masshantering Inom delområdet finns sannolikt möjlighet att resursutnyttja massor som uppkommer vid exempelvis skärning med att järnvägen kan anläggas på bank i det flacka landskapet. Det förväntas dock uppstå massor som inte kan nyttjas i själva järnvägskonstruktionen eller konstruktion av kringanläggningar som servicevägar. I de östra delarna är utrymmet begränsat för att nyttja massor för exempelvis skyddsåtgärder som bullervallar eller andra anpassningsåtgärder. I det storskaliga slättlandskapet kan jordmassor av lämplig kvalitet användas för att öka den odlingsbara ytan i järnvägens närområde. Samtidigt är detta landskap känsligt för visuella barriäret vilket också måste beaktas. Delområde Linköping A, Fokusområde Klimat Klimatfaktorer Flack topografi gynnsam för mindre klimatintensiva anläggningstyper. Om Södra stambanan behöver passeras flera gånger kan klimatintensiva anläggningstyper som bro vara aktuellt. Det samma gäller för passage över annan infrastruktur. Lös jord kan komma att behöva grundförstärkning, vilket synbart kan bidra negativt till klimatpåverkan. Bidrar i högre utsträckning till delmål för klimat jämfört med delområde B. 96

9 Delområde Linköping B Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap I de delar där järnvägen sannolikt anläggs i tunnel genom delområdet uppstår i huvudsak inga effekter för de landskapsanknutna miljöaspekterna. I den norra delen av delområdet finns dock risk för att Kärna mosse, som ligger norr om stambanan, indirekt kan påverkas av en tunnel genom ändrade grundvattenförhållanden. Det skyddade områdets våtmarksmiljöer är mycket känslig för sådan påverkan, men risken kan helt undvikas genom att lokalisera järnvägen söderut. I den östra delen där järnvägen går i markplan och vid förmodat tunnelpåslag finns risk för till exempel kopplingen mellan omgivande bostadsområden och Rydskogen kan påverkas negativt. Om området passeras i annan anläggningstyp än tunnel är riskerna för negativ påverkan stor för de landskapsanknutna miljöaspekterna. Fokusområde Hälsa och säkerhet Passagen i tunnel innebär att luftburet buller är ett begränsat problem trots att delområdet är tätbefolkat. Däremot kan boende i fastigheter ovanpå tunneln påverkas av stomburet buller. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Delområdet tangerar i söder ett grundvattenmagasin med god tillgång på vatten och norrut ligger Natura 2000-området Kärna mosse med grundvattenberoende ekosystem. Anläggningstypen tunnel kan på olika sätt påverka både nivåer och kvalitet på grundvattnet. Påverkan på Kärna mosse kan undvikas genom att järnvägen lokaliseras längre västerut. Grundvattenmagasinet i söder bedöms också möjligt att skydda med särskilda insatser. Tunnel innebär vidare att de massor som uppstår endast i begränsad utsträckning kan resursutnyttjas inom delområdet. Varken jord- eller skogsbruk bedöms beröras inom delområdet. Fokusområde Klimat Betongklädda tunnlar med anslutande tråg med mera äri hög grad klimatpåverkande. Långa tunnlar genererar också behov av räddningstunnlar, vilket får kumulativa effekter på klimatpåverkan. Vid passage i tunnel minskar dock behovet av att avverka träd vilket är positivt ur klimatsynpunkt. En passage i tunnel innebär vidare att tillgängligheten mellan till exempel bostadsområden och närrekreationsområden kvarstår. Vid tunnelmynningen kan dock ökad barriär uppstå. Tunnel innebär också begränsad konflikt med till exempel leder för farligt gods. p Kullers-bro Kärrsjö Björkeberg Utredningsområde Åbylund (dec 2017) Kaga Sättuna Väster- Hässelby OdensforsKränge bränninge Säby St. Gillberga Sibborp Ledberg Örberga Lårbo Tjärarp Lind Tomta Löten Tift Berg Skäggetorp Tokarp Näsby Stångholmen Gärstad Avfallsan Åby Mörtl Skäfstorp Malmslätt Barhäll Nygården Tolefors LpB Ryd Råberga Slycke Valla Rappestad Ramshäll Ekströmmen Lagerlunda Jägarvallen 01 Mjärdevi Fågelberg St. Fålåsa Universitet Gärstad Solmark Lambohov Gålstad Smedstad Vikingstad Nybble Ölstorp Kvarstad Lambohov Vidingsjö 02 St. Aska Haddorp H Alorp Naterstad Slaka Rakered Tinnerö eklandskaps naturreservat Bergvik Gustad Skölstad estad Bröttjestad Vikingstad Åby Häradsjorden Åsdymlingen St.Tollstad 03 o 0 2 km Bo Sörstad torp Ralstorp Frackstad Lillån Kapellån Figur 6.3 Delområde Linköping B. E4 LpA Stångån Tornby Link 97

10 Fokusområde Landskap Delområdet innehåller småhusområdet Barhäll och miljonprogramsområdet Ryd som uppfördes under tal. Rydskogen är ett motionsområde som sammanlänkar de båda stadsdelarna. Det gröna rekreationsområdet i Rydskogen sträcker sig från Ryd till Skäggetorp och sammanlänkas med den inplanerade grönstrukturen runt och i de båda bostadsområdena. En passage görs troligen genom tunnel, och innebär då inga negativa effekter för merparten av bebyggelsen inom delområdet. Vid en tunnelmynning i anslutning till området kring Nygårdsvägen, stam banan och Barhäll kan negativ påverkan på stadsdelarna och deras koppling till grönområdet Rydskogen uppstå. Vid passagen söder om Skäggetorp i delområdets östra kant finns viss risk för påverkan på miljonprogrammets karaktäristiska trafikseparering, samtidigt finns potential att genom passager för gående stärka den barriäreffekt mellan Skäggetorp och Rydskogen som stambanan redan utgör. Om området passeras i annan anläggningstyp än tunnel är riskerna för stor negativ påverkan på bostadsområdena och det tillhörande rekreationsområdet stora. Kärna mosse ligger alldeles norr om stambanan och därmed utanför delområde B, men både vid anläggandet av en tunnel och vid driften av en sådan anläggning finns det risk för att grundvattennivåerna i närliggande områden kan påverkas. De olika våtmarkshabitaten i det skyddade området bedöms vara mycket känsliga för sådan påverkan. Risk för påverkan i det skyddade området kan undvikas helt genom att järnvägen lokaliseras söderut i delområdet. Delområdet möjliggör i öster en passage i ytläge längs med stambanan i delområdets norra kant. Här finns skyddade fornlämningar i form av ett tiotal stensättningar och ett gravfält. Gravarna är en indikation på att fler fornlämningar kan påträffas här Måluppfyllelseanalys för fokusområde landskap Det bedöms finnas en möjlighet att passage genom delområdet kan bidra till måluppfyllelse för både miljöaspekterna kulturmiljö och landskapets form samt upplevelse. För naturmiljö bedöms en passage kunna bidra till måluppfyllelse. Det är framförallt den förväntade anläggningen i tunnel som ligger till grund för bedömningarna. En bergtunnel innebär att till exempel dagens utblickar från bostäder bibehålls samtidigt som området kvaliteter för natur- och kulturmiljöer bibehålls. För miljöaspekterna som rör landskapsbild och kulturmiljö bedöms tunnelpåslag vid Skäggetorp och Barhäll som en utmaning där det kan krävas särskilda åtgärder för att motverka negativ påverkan. Delområde Linköping B, Fokusområde Landskap Landskapets form samt upplevelse Tunnel innebär att påverkan på landskapet blir liten. Det är endast den första sträckan från Bergsvägen till tunnelpåslaget samt betongtunneln där som påverkar stad/landskapsbilden, och det är endast lokal påverka. Trafikantupplevelsen blir dock negativ i tunneln. Kulturmiljö Naturmiljö Passage genom området görs troligen till stora delar i tunnel, vilket minskar banans påverkan på bebyggelse-områden och rekreationsområden med visst kulturhistoriskt värde. Negativ påverkan på bebyggelseområdena Barhäll och ev Skäggetorp samt deras koppling till Rydskogen kan dock uppstå kring tunnelmynningen. Passage i marknivå genom delområdet medför däremot stor risk för negativ påverkan på de ingående miljöerna. Vid passagen söder om Skäggetorp i delområdets östra kant finns viss risk för påverkan på miljon-programmets karaktäristiska trafikseparering, samtidigt finns potential att genom passager minska den barriär-effekt mellan Skäggetorp och Rydskogen som stambanan utgör. Eftersom järnvägen förväntas passera huvudsakligen i tunnel inom delområdet påverkas t.ex. inte spridningssamband för arter. Hydrologisk påverkan på Natura 2000-området Kärna mosse kan undvikas genom anpassat läge. 98

11 Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Även om den nya järnvägen huvudsakligen antas gå i tunnel vid passage genom delområde B bedöms människor som bor här kunna störas dels av luftburet buller i de östra delarna i anslutning till tunnelmynningen och dels av stomburet buller vid tågens passage i tunnel under bostadsområden. På samma sätt som för delområde A bedöms det finnsa goda möjligheter att med konventionella bullerskyddsåtgärder begränsa effekterna av luftburet buller eftersom tågen förväntas ha relativt låg hastighet in och ut ur Linköping. Det finns också god erfarenhet av att begränsa stomburet buller från tåg som passerar i tunnel. Berg skärmar inte av magnetiska fält och bostadshus rakt ovanpå tågtunneln kan därmed utsättas för förhöjda nivåer. Det finns dock även i detta avseende goda möjligheter att vidta åtgärder som begränsar påverkan i sådan utsträckning att inte människors hälsa påverkas alls. Under anläggningsskedet kan damning och utsläpp från arbetsmaskiner påverka luftkvaliteten i de relativt trånga miljöerna närmast efter Bergsvägen Befolkning Delområdets östra spets präglas av verksamheter och externhandel. En passage eller tunnelmynning i detta område innebär risk för reducerat tillgänglighet till dessa målpunkter, på grund av delområdets snävhet och hög täthet av befintlig infrastruktur i flera nivåer. Väster om Grenadjärgatan ligger småhusområdet Barhäll. En tunnel gennom denna del av delområdet kan påverka framkomligheten längs Grenadjärsgatan, som passerar Södra stambanan i underfart. Ett tunnelpåslag vid Barhäll innebär möjlig negativ påverkan på bostadsområdet och den gröna buffert som separerar detta från stambanan idag. Dock innebär tunnel att den viktiga kopplingen mellan Barhäll och Rydskogen, samt rekreationsvärdet i friluftsområdet, bibehålls. Ett tunnelpåslag kan också bidra till nya kopplingar mellan boende i Skäggetorp och Rydskogen, t.ex. i kombination med åtkomst för räddningstjänst Förorenad mark Tätheten av potentiellt förorenade objekt är hög inom delområdet, framförallt i anslutning till Södra stambanan. Längst i öster där den nya järnvägen går i markplan och där det är aktuellt med tunnelmynninge är därför sannolikheten för är sanering stor vilket är positivt ur miljösynpunkt. Längre västerut där järnvägen i delområde B antas passera i tunnel uteblir denna effekt Olycksrisk En passage genom delområdet i tunnel innebär lägre risk för människor i omgivningen. Tunnel innebär en svagt förhöjd risk för resande och personer i anläggningen vid brand eller driftsstopp. En tunnel genom delområdet gör det möjligt att mininera antalet korsningspunkter med befintlig infrastruktur, till exempel vid passage av väg 34 (Malmslättsvägen) som är en rekommenderad transportled för farligt gods. En linje genom delområde B innebär en fortsättning förbi Malmens flygplats, som är klassad som en farlig verksamhet enligt LSO 2:4. Delområde Linköping B, Fokusområde Hälsa och säkerhet Måluppfyllelseanalys för fokusområde hälsa och säkerhet Eftersom passage genom delområde B huvudsakligen antas ske i tunnel bedöms det antingen bidra till eller finnas en möjlighet att bidra till måluppfyllelsen för miljöaspekterna som hör till fokusområdet. Det begränsar bland annt intrång i tätortsnära rekreationsområden och minskar barriäreffekten. I den östra delen kan dock barriäreffekter uppstå om inte särskilda åtgärder vidtas, vilket ligger till grund för bedömningen av måluppfyllelse för miljöaspekten befolkning-sammanhållen bygd. För människors hälsa bedöms det finnas en risk att boende i bostäder ovanpå tunneln kan störas av stomburet buller. Men det finns goda möjligheter att motverka en sådan störning. För miljöaspekten förorenad mark bedöms det finnas en viss möjlighet att en passage kan bidra till måluppfyllelsen genom att det finns flera potentiellt förorenade objekt i den östra delen där järnvägen skulle gå i markplan. Där järnvägen går i tunnel bidrar inte anläggandet av järnvägen till måluppfyllelse. Förorenade objekt ovan en bergtunnel saneras sannolikt inte. En passage i tunnel under Rydskogen innebär sannolikt ett visst intrång i friluftsområdet i form av utrymningsvägar. Det bedöms finnas goda möjligheter att genom utformning begränsa detta intrång, och samtidigt bidra till ökad tillgänglighet. Väster om Rydskogen, och också nära kopplat till friluftsområdet, ligger Ryd, ett flerbostadshusområde med relativt hög befolkningstäthet. En passage i tunnel under Ryd innebär att tillgängligheten inom stadsdelen och till den övriga staden bibehålls. Beroende på var mynningen lokaliseras väster om Ryd finns risk för negativ påverkan på framkomligheten längs väg 34 (Malmslättsvägen) och trafikplats i korsningen mellan väg 34 och väg 23. Risk för påverkan finns också vid tunnelpåslag eller passage ovan mark i anslutning till rekreations- och idrottsanläggning vid Wahlbergshallen, mellan bostadsbebyggelsen i Ryd och väg 34. Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Olycksrisk Målet för människors hälsa kan komma att motverkas vid en passage genom delområdet. I området vid tunnelmynningen bor många människor och det går inte genom lokalisering att undvika störning. Vid passage i tunnel finns risk för störning i form av stomljud. Åtgärder för EMF kan behövas, men bedöms som möjliga att genomföra. Områdets östra spets, med sin snäva form och nätverk av befintlig infrastruktur, kan medföra en risk att måluppfyllelse motverkas även vid passage i tunnel. Väster om tätorten, förbi Rydskogen och Ryd, bedöms passage i tunnel att bidra till måluppfyllelse. En passage genom delområdet i tunnel innebär bibehållen eller förbättrad tillgång till rekreationsområdet i Rydskogen för människor i omgivningen. Trots förekomst av förorenad mark förväntas inte mer än begränsat med objekt/områden komma att saneras eftersom delområdet mest sannolikt passeras i (berg-)tunnel. En passage genom delområdet har förutsättning att bidra till måluppfyllelse genom att korsningspunkter med befintlig infrastruktur kan undvikas. Bedömningen förutsätter att hela delområdet passeras i tunnel. 99

12 Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Delområdet tangerar längst i söder ett grundvattenmagasin med god tillgång på vatten. Eftersom järnvägen i denna del antas passera i tunnel finns risk för att grundvattnet påverkas både avseende nivån och vattenkvalitet. Störst risk för påverkan bedöms det vara under byggskedet då den färdiga tunneln förmodas vara tät. Inga dricksvattentäkter, varken allmänna eller enskilda bedöms påverkas direkt inom området. I det skyddade naturområdet Kärna mosse, som ligger precis norr om delområdet finns grundvattenberoende ekosystem. En tunnel i den norra delen av delområdet kan påverka även närliggande områden hydrologiskt. Naturmiljöerna i det skyddade området bedöms vara mycket känsliga för hydrologisk påverkan, även om den bara är tillfällig. Påverkan i det skyddade området kan undvikas genom att järnvägen lokaliseras längre söderut i delområdet Fokusområde Klimat Anläggandet av järnvägen i tunnel bidrar i hög grad till klimatpåverkan. Både den betongklädda tunneln och tråg med mer som kan vara aktuellt vid tunnelmynningar är klimatintensiva anläggningstyper. Från delområdet antas tunneln fortsätta vidare söderut under Malmen. Långa tunnlar genererar ett behov av intilliggande räddningstunnlar, vilket får kumulativa effekter på klimatpåverkan. Vid passage i tunnel minskar behovet av att avverka träd vilket är positivt ur klimatsynpunkt Måluppfyllelseanalys för fokusområde klimat Passage genom delområde B riskerar att i jämförelse med delområde A motverka måluppfyllelse för projektmålet som rör klimat. Bedömningen bygger på att järnvägen huvudsakligen antas gå i tunnel vid lokalisering till delområdet Areella näringar Varken jord- eller skogsbruk bedöms beröras inom delområdet Ämnen och material Inte aktuellt för delområdet Övriga ändliga resurser/masshantering Eftersom en järnväg som lokaliseras till delområdet till stor del antas anläggas i tunnel bedöms det finnas begränsade möjligheter att resursutnyttja den stora mängd bergmassor som uppstår vid tunnelanäggning till andra delar av järnvägsanläggningen inom delområdet. Det finns inte heller behov av massor för olika typer av skyddsåtgärder, till exempel bullervallar, inom den del där järnvägen går i tunnel. I den östra delen, där järnvägen antas gå i markplan, är dessutom utrymmet begränsat. Sammantaget bedöms det därför finnas begränsade möjligheter att inom delområdet resursutnyttja massona. Observera att bedömningen enbart görs för delområdet. Det innebär att delområdets begränsade storlek påverkar bedömningen Måluppfyllelseanalys för fokusområde resurser tillgängliga för människan En passage genom delområde B bedöms inte alls påverka de areella näringarna och därför bedöms målet för denna delaspekt kunna nås. För miljöaspekten vatten bedöms det finnas en möjlighet att passage genom delområdet kan bidratill nå projektmålet. Med särskilda åtgärder för att begränsa påverkan på dels grundvattenberoende ekosystem i Kärna mosse och grundvattenmagasin i södra delen bedöms påverkan kunna begränsas i sådan utsträckning att målet kan nås. Delområde Linköping B, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Areella näringar Ämnen och material Övriga ändliga resurser/ masshantering Delområde Linköping B, Fokusområde Klimat Delområdet tangerar grundvattenmagasin med god tillgång. Anläggningstyp tunnel kan påverka grundvattnet. Kärna mosse norr om delområdet är också känslig för hydrologiska förändringar i grundvattnet. Skyddsåtgärder bedöms som möjliga. Varken jord- eller skogsbruksmark bedöms beröras. Möjlighet för fortsatt skötsel av skog med rekreativa värden bedöms som god eftersom delområdet i stor utsträckning antas passeras i tunnel. Inga riksintressen eller områden med beviljad koncession. Delområdet förväntas huvudsakligen passeras i tunnel. Därmed finns det inom delområdet små möjligheter att resursutnyttja uppkomna bergmassor genom exempelvis växelvisa anläggningstyper som bank. För miljöaspekten som rör ändliga resurser och masshantering bedöms det däremot finnas en risk att projektmålet inte kan nås om endast det enskilda delområdet studeras. Bergmassor som uppkommer vid anläggandet av tunneln bedöms endast i begränsad utsträckning kunna resursutnyttjas inom delområdet. Klimatfaktorer Relativt sett störst potentiell klimatpåverkan. Betongklädd tunnel är klimatintensiv. Det kan också bli aktuellt med anslutande betontråg. 100

13 Samlad måluppfyllelseanalys för delområde Linköping A & B Nedan redovisas i form av rosdiagram bedömningen av i vilken utsträckning passage genom respektive delområde på delsträckan Linköping bidrar till eller motverkar måluppfyllelse för det eller de projektmål som respektive miljöaspekt kopplar till. erna illustreras i vars en sektor i rosdiagrammet och högre grad av måluppfyllelse innebär att en större del av sektorn är ifylld. Även färgerna i bedömningsskalan (se tabell till höger) används för att visa på i vilken utsträckning passage genom det studerade området bedöms bidra till måluppfyllelse. Rosdiagrammen ska ses som en ingång till de analyser och bedömningar som har gjorts. De behöver läsas tillsammans med de kvalitativa effektbeskrivningar samt de tabeller som redovisar bedömning av bidrag till måluppfyllelse (per miljöaspekt) för respektive delområde i efterkommande text. För fördjupad förståelse hänvisas till bilaga 1 där bedömningarna för indikatorerna redovisas per delområde. RESURSER TILLGÄNGLIGA FÖR MÄNNISKAN Ämnen och material Areella näringar Vatten Ändliga resurser och masshantering Risk KLIMAT Klimatfaktorer Förorenad mark Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Befolkningrekreation och friluftsliv LANDSKAP Naturmiljö Människors hälsa Befolkningsammanhållen bygd HÄLSA OCH SÄKERHET RESURSER TILLGÄNGLIGA FÖR MÄNNISKAN Areella näringar material Ämnen och Vatten Ändliga resurser och masshantering Motverkar måluppfyllelse Osäkerhet kring miljöanpassningar och skyddsåtgärder innebär risk för att målupp fyllelse motverkas Risk Möjlighet/potential att bidra till måluppfyllelse Bidrar till måluppfyllelse KLIMAT Klimatfaktorer Förorenad mark Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Befolkningrekreation och friluftsliv LANDSKAP Naturmiljö Människors hälsa Befolkningsammanhållen bygd HÄLSA OCH SÄKERHET Delområde Linköping A Passage genom delområdet bedöms motverka eller riskera att motverka måluppfyllelse för miljöaspekterna kulturmiljö och landskapets form samt upplevelse. Det beror bland annat på visuell påverkan. Ur kulturmiljöperspektiv innebär den visuella påverkan att riksintresset Tift gravfält kan ta skada även om intrång undviks i det skyddade området. För naturmiljö bedöms det genom lokalisering till de norra delarna finnas möjlighet att begränsa effekterna av en ny järnväg. För miljö aspekterna som hör till hälsa och säkerhet bedöms det också finnas en möjlighet att genom särskilda åtgärder, till exempel bullerskydds åtgärder och åtgärder som tillgodoser passage för gång- och cykeltrafik. Tätheten av förorenad mark är hög i delområdet och därför bedöms sannolikheten för sanering som god, vilket bidrar till måluppfyllelse för aktuellt projekt mål. Bedömningen för miljöaspekten areella näringar bygger på intrång i värdefull jordbruksmark. Få konflikter med vattenresursen innebär att passage genom delområdet bedöms kunna bidra till måluppfyllelse för denna aspekt. Passage genom delområde A bedöms i högre grad än delområde B kunna bidra till måluppfyllelse ur klimat perspektiv. Det beror på områdets gynnsamma topografi. Delområde Linköping B Bedömningarna av hur passage genom delområdet bidrar till måluppfyllelse för de olika projektmålen kopplade till miljöaspekterna beror i hög utsträckning på att järnvägen antas passera i tunnel genom en stor del av området. Det innebär till exempel begränsade intrång i natur- och kulturmiljöer. Det innebär också begränsad störning i form av luftburet buller och möjlighet att bibehålla tillgänglighet mellan bostadsområden och närrekreationsområden. Därmed bedöms det passage genom delområdet antingen kunna bidra till måluppfyllelse eller ha möjlighet att bidra till måluppfyllelse om särskilda åtgärder vidtas. För miljöaspekten ändliga resurser och masshantering bedöms dock passage genom delområdet riskera att motverka måluppfyllelse. Det beror på att massor som uppstår vid anläggande av tunnel inte bedöms kunna resursutnyttjas inom delområdet. Även ur klimatperspektiv bedöms passage genom delområdet riskera att motverka projektmålet. Tunnel är en klimatintensiv anläggningstyp och det kan även bli aktuellt med såväl betongtråg vid tunnelmynning och parallell räddningstunnel som ytterligare ökar klimatpåverkan. 101

14 6.4 Delsträcka Linköping Tranås Delsträckan har delats upp i tre delområden (1-3, se Figur 6.4) som sträcker sig hela vägen från avgränsningen mot Linköping till övergången till delsträckan för Tranås. Avgränsningen mot Linköping har utgått från en nordvästlig eller delvis västlig passage ut från ett kommande stationsläge i staden. Avgränsningen mot delsträcka Tranås har gjorts så att passage över Sommen ryms i delområdena för delsträckan Linköping-Tranås. Delområdena är separerade vid gränsen mot Linköping men överlappar varandra i övergången till delsträcka Tranås. Avgränsningen för delområden har utgått från följande: Delområde 1 Innehåller huvuddelen av tätorterna sydväst om Linköping Innehåller de stora infrastrukturstråken för E4 och Södra stambanan Innehåller Svartåns dalgång i den del där den går parallellt med utredningsområdets sträckning från Linköping mot Tranås Innehåller områdena med störst jorddjup inom delsträckan Delområde 2 Innehåller Åsbodalen (som går tvärs över delområdet) Innehåller områdena med mest lösa jordar inom delsträckan Delområde 3 Innehåller områdena med störst relativ höjdskillnad inom delsträckan Innehåller områdena med störst andel skog inom delsträckan Förutsättningar fokusområde Landskap Landskapet inom delsträckan skiftar karaktär från det öppna slättlandskapet i nordost till ett kuperat skogslandskap i sydväst, med dalgångslandskap kring Svartån, Åsbodalen och andra vattendrag som skär genom landskapet i nord-sydlig riktning Längst i söder, innan Tranås, når delsträckan trakten kring sjön Sommen. I slättlandskapet närmast Linköping är landskapet böljande med långa utblickar och tydliga landmärken. Området är tättbebyggt med flera små orter och brukad mark. Här finns redan idag en längsgående infrastruktur och landskapet genomkorsas av storskaliga infrastrukturanläggningar i form av stambanan, E4 E4, dess föregångare Riksettan och Eriksgatan. I norra och västra delen av delområdet är förekomsten av skyddade fornlämningar som tätast. Det är i gränslandet mellan öppen odlingsbygd och skogsmark som lämningar av det fossila odlingslandskapet finns kvar i form av stensträngar, röjningsrösen och åkrar men även talrika gravfält från järnåldern. Åsbodalen och Svartåns dalgång har ett sammanhållet jordbrukslandskap i flacka dalstråk med tydliga riktningar och öppenhet kring meandrande vattendrag. Det öppna dalgångslandskapet karaktäriseras av åsar och erosionsdalar och innehåller fornlämningsrika herrgårdsmiljöer samt ängs- och hagmarker. Svartåns dalgång sträcker sig i nord-sydlig riktning i delområdets västra utkant, parallellt med de stora infrastrukturstråken och med delsträckans riktning, medan Åsbodalens dalgång är något mer orienterad i nordvästlig-sydostlig riktning, tvärs delsträckan. Söder om slättbygden tar en mer småbruten topografi vid. Landskapet är ett mosaiklandskap som växlar mellan öppna och slutna rum och utblickarna begränsas av skogsklädda höjdpartier och trädridåer. Mosaiklandskapet inrymmer en stor andel av Östergötlands herrgårdsmiljöer, flera med mycket höga koncentrationer av hagmarker. Kopplat till herrgårdarna är även den rika förekomsten av ek. I detta mosaiklandskap finner vi en del av det östgötska eklandskapet som är Sveriges viktigaste område för ek. En koncentration av herrgårdsmiljöer finns i Västra Harg, Boet TnsA Sommen Röhälla 01 Svartåns dalgång Blåvik Kopparhult Sommen Tranås TnsB 02 med bland annat Bosgård och Spellinge säteri samt söder om Vikingstad. I anslutning till framförallt hagmarkerna och inom stora delar av övergångsbygden finns på flera platser omfattande stensträngssystem, ex vid Ekeby-Ryckelsby. Dessa är karaktäristiska för den östgötska stensträngsbygden. Den mosaikpräglade övergångsbygden sträcker sig i huvudsak fram till gränsen för högsta kustlinjen. Det markerar övergången till en skogsbygd i södra delen av delsträckan där stora relativa höjdskillnader skapar ett sönderskuret sprickdalslandskap med en nord-sydlig struktur. Den blockiga morän som dominerat denna skogsbygd har gett upphov till ett småbrutet odlingslandskap med talrika landskapselement i form av rösen och stenmurar. I skogsbygden finns flera småskaliga bymiljöer med byggnadsbestånd från 1800-talets mitt. Flistad Hagebyhöga Ekängen Nässja Gistad Utredningsområde (dec 2017) Fågelsta Varv Skeppsås Vadstena Björkeberg Kaga Rystad Törnevalla Älvestad LpA 206 Fivelstad Ledberg E4 Örberga Vallerstad Linköping Linghem Västerlösa Kärna Malmslätt Strå Orlunda Normlösa Vårdsberg Askeby Skänninge Rappestad LpB BorghamnRogslösa Herrestad JärstadHerrberga Vikingstad Källstad Hov Bjälbo 206 Viby Landeryd Bankekind Sjögestad Slaka Svinstads Mantorp Vikingstad Spångsholm 35 Väversunda Tåkern Högby Veta Appuna Skeda Hogstad Sya 34 Sturefors Ö Tollstad Dagsmosse Svanshals Kumla Vist Ärlången Mjölby Gammalkil Väderstad E4 Rök Grebo Heda Skeda udde Rinna Nykil V Tollstad Hargsjön St. Rängen V Harg Ekeby Viksjön Adelöv St. Åby Hålaveden Loren Vänstern Frucken Trehörna Lången Boxholm Svartån Åsbo Strålsnäs Lillån Svartån Åsbodalen Åsboån Öjaren Malexander Figur 6.4 Delsträckan Linköping Tranås med delområdena 1-3. På kartan redovisas de geografiska platser som omnämns i beskrivningarna av förutsättningar samt effektanalyser. Lillån 03 Svartån Lillån Ulrika Kapellån Bjärsen Drögen VårdnäsBestorp Brokind Järnlunden Stångån Muggebo Opphem Långsbo Rimforsa Åländern Tjärstad Ämmern Valla Kättilstad ohägerstad Åsunden 0 Nimmern 15 km Oppeby 102

15 Delsträckan passerar genom en del av Östergötlands eklandskap som har mycket stora naturvärden. De talrika grova ekarna och andra ädellövträd ger livsrum åt många sällsynta svampar och insekter som t.ex. läderbagge. Hagarna är också mycket värdefulla miljöer för sällsynta kärlväxter och fjärilar. I dessa miljöer förekommer bland annat dårgräsfjäril som är en art som i Sverige endast förekommer i Östergötlands eklandskap förutom på Gotland.Längre söderut passerar delsträckan igenom barrskogar av lite varierande karaktär och med olika stort inslag av lövträd. Sjön Sommen kommer att behöva passeras på något sätt. Denna sjö har mycket höga naturvärden med bland annat en mycket rik och unik fiskfauna och behöver skyddas. Här finns också ett rikt fågelliv med bland annat fiskgjuse, storlom och småskrake. Sjölandskap kring sjön Sommen nära Tranås har stark visuell karaktär med branta sluttningar, brutenhet och storskalighet. Landskapet norr om sjön domineras av stora barrskogar, medan de södra stränderna har högre andel av lövskog och odlad mark. Sjön är flikig med många öar vilket ger en rumslig småskalighet. Från jordbruksbygden söder om sjön kan vida utblickar över Sommen ges Förutsättningar fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Analysen för miljöaspekten människors hälsa utgår från befolkningstätheten inom delsträckan, se Figur 6.5. Liksom för utredningsområdet som helhet (se kapitel 4) beskrivs nuläget för effektparametrarna buller och luftkvalitet. I effektanalyserna för delområdena ingår samtliga effektparametrar som har bedömts som relevanta för miljöaspekten, det vill säga buller, vibrationer, elektromagnetiska fält och luftkvalitet (se tabell 3.1). Liksom i utredningsområdet som helhet bor flest människor i tätorter inom delsträckan. Tätorterna är i stor utsträckning lokaliserade utmed de stora infrastrukturstråken som E4 och Södra stambanan. Delområde 1 uppvisar bland annat därför högst befolkningstäthet. Men även landsbygden i slättlandskapet och i övergångsbygden är relativt tät befolkad för delsträckan. Befolkningstätheten minskar mot sydost och är lägst i de skogsdominerade områdena norr om sjön Sommen Buller Inom delsträckan är väg E4 och Södra stambanan den infrastruktur som orsakar störst bullerpåverkan. Även väg 32 finns med i Trafikverkets kartläggning av buller från statlig infrastruktur. Boende utmed dessa infrastrukturstråk riskerar att vara utsatta för buller över gällande riktvärden. Det gäller såväl boende på landsbygden som i de tätorter vilka är lokaliserade utmed både väg och järnväg. Det relativt flacka landskapet i de norra delarna av delsträckan innebär att buller kan spridas på långa avstånd om inga särskilda åtgärder vidtas Luftkvalitet Östergötlands luftvårdsförbund och Jönköpings Läns Luftvårdsförbund ansvarar för regelbundna provtagningar och beräkningar av luftkvalitet inom delsträckan. Inom delsträckan finns främst mindre samhällen och landsbygd. Orter som finns med i förbundens provtagningsprogram inom delsträckan är Linköping och Mjölby. För Linköping görs mätningar utanför det studerade området. I Mjölby är samtliga uppmätta halter under nivån för MKN Befolkning De befolkningstätaste områdena längs delsträckan Linköping-Tranås finns på Östgötaslätten och längs Svartåns dalgång. Större infrastruktur som väg E4 och Södra stambanen präglar delsträckans norra del och utgör barriärer mellan tätorter och kringliggande målpunkter för till exempel arbete, samhällsservice och rekreation, se Figur 6.6. Längre söder- och österut går delsträckan genom glesbygd, något som också återspeglas i de stora socknarna. Skogsområdena öster om Boxholm spelar också en roll för sysselsättningen i området då det finns många verksamheter inom skogs- och möbelindustri. I sydväst korsar delsträckan sjön Sommen, nära Tranås tätort och Sommens samhälle. En del strandnära bebyggelse samt naturreservatet Romanäs berörs av delsträckan, men viktiga kommunikationer och målpunkter för Tranås med omland ligger utanför området och beskrivs istället i efterkommande avsnitt för delsträckan Tranås. Viktiga tätortsnära friluftsområden finns längs delområdets norra och västra utkant. Östgötaleden korsar delsträckan både i söder, vid sjön Sommen och i väster, längs Svartåns dalgång. Flera fritidshusområden finns i övergångsbygden mellan Östgötaslätten och skogslandskapet i söder, i synnerhet kring sjöarna söder om Nykil och kring Västra Harg. Delsträckan korsar sjön Sommen, som är riksintresse för friluftsliv. Sommen erbjuder många möjligheter för ett rörligt friluftsliv. Fiskfaunan är rik och det bedrivs ett aktivt fritidsfiske. Det finns också flera småbåtshamnar och båtklubbar för såväl segel- som motorbåtar. Sjön är flikig och består i de norra delarna av ett par djupa fjärdar samt mindre vikar. Olika utbyggnadsalternativ inom delsträckan kan därför innebära antingen en, två eller tre broar över Sommen Förorenad mark Inom det avgränsande utredningsområdet mellan Linköping och Tranås finns flera områden utpekade av länsstyrelsen som potentiellt förorenade, se Figur 6.7. Högst täthet av potentiellt förorenade objekt finns i anslutning till Södra stambanan och de orter som ligger utmed järnvägen. För övrigt ligger merparten av de potentiellt förorenade objekten inom delsträckan vid mindre orter eller i anslutning till vattendrag Olycksrisk Inom delsträckan finns viktiga kommunikationsstråk på Östgötaslätten Vadstena Befolkningstäthet Inom tätort Utanför tätort Högre Högre Lägre Tåkern Lägre Väderstad Hogstad Skänninge Spångsholm Sya Mjölby Västerlösa Malmslätt Rappestad Vikingstad Sjögestad Nykil LpA LpB Linköping Bankekind Slaka Sturefors Skeda udde Tåkern Befolkningstäthet Låg Vadstena Riksintresse kulturmiljövård Naturreservat Cykelled Vandringsled Hög Väderstad Hogstad Skänninge Mjölby Spångsholm Sya Västerlösa Rappestad Malmslätt Vikingstad Sjögestad Nykil LpA LpB Slaka Skeda udde Linköping Bankekind Sturefors Vadstena Täthet förorenad mark Hög Låg Tåkern Väderstad Hogstad Skänninge Spångsholm Sya Mjölby Västerlösa Sjögestad Rappestad Malmslätt Vikingstad Nykil LpA LpB Slaka Skeda udde Linköping Bankekind Sturefors Hålaveden TnsA Sommen TnsB Tranås Figur 6.5 Befolkningstäthet på delsträckan Linköping Tranås. 01 näs Boxholm Ulrika Brokind Bestorp orimforsa 0 10 km Delsträcka Linköping-Tranås Utredningsområde (dec 2017) Hålaveden TnsA Sommen TnsB Tranås 01 näs Boxholm Figur 6.6 Områden och objekt av betydelse för rekreation och friluftsliv inom delsträckan Linköping Tranås Ulrika Brokind Bestorp orimforsa 0 10 km Delsträcka Linköping-Tranås Utredningsområde (dec 2017) Hålaveden 05 TnsA Sommen TnsB Tranås 01 näs Boxholm Figur 6.7 Täthet av potentiellt förorenade områden på delsträckan Linköping Tranås Ulrika Brokind Bestorp orimforsa 0 10 km Delsträcka Linköping-Tranås Utredningsområde (dec 2017) 103

16 i norr (med väg E4 och Södra stambanan) samt längs Svartåns dalgång i väst (väg 32 och fortsättning av Södra stambanan). Både järnvägen och de omtalda vägarna används till godstransport, och korsningar med ny infrastruktur (särskilt i form av bro) kan innebära en risk för anläggningen. Anläggningar som kan utgöra en förhöjd risk redovisas i Figur 6.8. Här redovisas även befolkningstäthet som ligger till grund för bedömningen av risk för personer i järnvägens omgivning Förutsättningar fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Dricksvattenresursen Det finns endast några mindre kommunala vattentäkter (grundvattentäkter) med skyddsområde inom det avgränsade utredningsområdet mellan Linköping och Tranås, se Figur 6.9. Vattenskyddsområdet för Mjölby kommuns huvudvattentäkt (Högbyåsen) ligger visserligen också utanför utredningsområdets gräns, norr om Mjölby tätort. Täkten utgörs dock av en anläggning för konstgjord infiltration som tar sitt råvatten från Svartån nedströms det område som har studerats för höghastighetsjärnvägens passage. Närmast intaget för råvatten ligger delområde 1. Linköpings stad med kransorter inom Linköpings kommun försörjs med dricksvatten från ytvattentäkter som ligger utanför utredningsområdet. De ligger inte heller inom delavrinningsområden som kan beröras av en järnvägsanläggning inom det studerade området. Närmast Linköping finns ett större grundvattenmagasin i en isälvsavlagring mellan Malmslätt och Vikingstad, se Figur Motsvarande finns också sydväst om Mantorp. Grundvattenförekomsten närmast Linköping berör alla tre delområden medan den vid Mantorp ligger på gränsen mellan delområde 1 och 2. Inom delsträckan nyttjas även grundvatten för enskild vattenförsörjning, det vill säga att befolkningen på landsbygden i stor utsträckning får sitt dricksvatten från egna brunnar. Även i anslutning till tätorterna finns ett stort antal brunnar, men de utgörs då huvudsakligen av energibrunnar och inte vattenbrunnar. Förekomsten av enskilda brunnar följer befolkningstätheten på landsbygden och det finns således fler brunnar som används för dricksvattenuttag i de norra delarna närmast Linköping inom slättlandskapet. Det finns också en högre täthet av brunnar utmed bebyggda stråk som i de större dalgångarna och utmed vägar. Majoriteten av vattentäkterna, både kommunala och enskilda, som ligger inom det avgränsade utredningsområdet på den aktuella delsträckan tar sitt vatten från grundvatten. Sjön Sommen har dock av de båda länsstyrelserna i Östergötlands och Jönköpings län pekats ut som en potentiellt viktig dricksvattenresurs i framtiden. Sommen utgör också indirekt vattentäkt för Tranås tätort genom att vatten tas från sjön för konstgjord infiltration. Det finns också tätorter i bland annat Ydre kommun som försörjs av vatten från Sommen Grundvattenberoende ekosystem Delsträckan från Linköping till Tranås rymmer relativt få Natura 2000-områden med föreslagna prioriterade grundvattenberoende ekosystem/naturtyper. De få som finns uppvisar dock sammantaget en relativt stor variation av sådana naturtyper. Natura 2000-området Kärra mosse, som ligger invid Malmslätt, är ett av Östergötlands mest kända kalkkärr. Här finns naturtyper som rikkärr och källor med kalktuffbildning som båda är föreslagna som prioriterade i arbetet med grundvattenberoende ekosystem. Något längre söderut finns ett Natura 2000-område som omfattar Västra Hargs lövskogar, med bland annat lövsumpskogar. I den sydöstra delen av delsträckan börjar barrskogen bli allt mer dominerande och här finns Natura 2000-området Ullebergsskogen som bland annat består av gammal fuktig granskog. Här finns naturtypen öppna mossar och kärr Vattenkraftresursen I Svartåns vattensystem används huvuddelen av fallhöjden för kraftverksutvinning och det finns ett mycket stort antal dammar i både huvudfåran och i biflödena. Bland annat regleras utflödet från Sommen för vattenkraftsändamål Areella näringar Jordbruk Förutsättningarna för jordbruk förändras gradvis utmed denna delsträcka. Närmast Linköping berör delsträckan ett storskaligt jordbrukslandskap med stora sammanhängande arealer bestående av främst åkerbruk. Därefter blir jordbruket allt mer småskaligt för att närmare Tranås endast förekomma i små utspridda fläckar i ett landskap dominerat av skogsbruk. Andelen av den totala jordbruksmarken som nyttjas för djurhållning ökar också utmed sträckan från Linköping mot Tranås. I övergångsbygden söder om Västanstång samt i Åsboåns och Svartåns dalgångar finns ett av utredningsområdets tätaste förekomster av sammanhållna jordbruk med djurhållning och betesdrift Skogsbruk Skogslandskapet mellan Linköping och Tranås är varierat. I den östliga delen av området, närmare slättbygden finns fler och mindre fastigheter, liksom i dalgången kring Åsboån. I områdets allra östligaste del finns dock få fastigheter mindre än 25 hektar. Området har en lång tradition av skogsbruk och här finns större skogsägare som bland annat Boxholms skogar, men framförallt finns här häradsallmänningarna Valkebo och Hanekind med större samlade skogsinnehav i området närmare Linköping, samt häradsallmänningen Norra Vedbo häradsallmänning nära Tranås. Nära Tranås finns ett mycket begränsat antal mindre skogsfastigheter. Den del av delsträckan som har flest mindre skogsfastigheter är strax sydost om Mjölby. Vadstena Riskobjekt # Sevesoverksamhet, högre kravnivå # Sevesoverksamhet, lägre kravnivå # Annan farlig verksamhet (LSO 4:2) Väderstad Skänninge Spångsholm Rekommenderad Tåkern transportled för farligt gods Hogstad Sya Befolkningstäthet Låg Hög Mjölby # # Västerlösa Rappestad Sjögestad Nykil Malmslätt Vikingstad LpA # Linköping LpB # # # # Slaka # # Skeda udde Bankekind Sturefors Vadstena Vattenskyddsområde Ytvattenförekomst Tåkern Väderstad Hogstad Skänninge Spångsholm Sya Mjölby Västerlösa Malmslätt Rappestad Vikingstad Sjögestad Nykil LpA LpB Linköping Bankekind Slaka Sturefors Skeda udde Vadstena Grundvattentillgång i jordlagren Liten eller ingen grundvattentillgång, <1 l/s Skänninge Måttlig grundvattentillgång, 1-5 l/s Stor grundvattentillgång, 5-25 l/s Tåkern Väderstad Hogstad Sya Mjölby Spångsholm Västerlösa Malmslätt Rappestad Vikingstad Sjögestad Nykil LpA LpB Linköping Bankekind Slaka Sturefors Skeda udde 01 näs 02 Brokind Bestorp 01 näs 02 Brokind Bestorp 01 näs 02 Brokind Bestorp Hålaveden TnsA # # Boxholm Sommen TnsB Tranås 03 Ulrika orimforsa 0 10 km # Delsträcka Linköping-Tranås Utredningsområde (dec 2017) Hålaveden Boxholm Sommen TnsA TnsB Tranås 03 Ulrika orimforsa 0 10 km Delsträcka Linköping-Tranås Utredningsområde (dec 2017) Hålaveden Boxholm Sommen TnsA TnsB Tranås 03 Ulrika orimforsa 0 10 km Delsträcka Linköping-Tranås Utredningsområde (dec 2017) Figur 6.8 Riskobjekt samt befolkningstäthet inom delsträckan Linköping Tranås. Figur 6.9 Dricksvattentäkter omfattande både grund- och ytvatten, samt ytvatten på delsträckan Linköping Tranås. Figur 6.10 Grundvattentillgångar inom delsträckan Linköping Tranås (SGU). 104

17 Ämnen och material Det finns inga områden utpekade som riksintressanta för värdefulla ämnen/material eller områden med beviljad eller gällande bearbetningskoncession för mineral samt gällande torvkoncessioner inom delsträckan Effektbeskrivning och måluppfyllelseanalys Bedömningen för alla indikatorer samt bidrag till måluppfyllelse för delområdena på delsträckan Linköping-Tranås redovisas i bilaga 5. Indikatorerna används också för att beskriva de miljöeffekter som passage genom delområdena kan få för de relevanta miljöaspekterna Nyckelfaktorer Nyckelfaktorer per landskapskaraktärsområde (nummer härrör från numreringen i landskapskaraktärsanalysen, se romerska siffror i Figur 6.11) för vilka nyckelfaktorerna använts som en del i bedömningsgrunderna för angivna delområden. I. Södra delen av Västanstång (delområde 1, 2, 3): Den bördiga jorden. Odlad öppen mark (inte betesmark) i stora enheter norr om Mjölby. Öppna utblickar där åsarna med vegetation skapar rumslighet. En tätbebyggd landsbygd med ett tätt finmaskigt vägnät och äldre landsvägar. Äldre solitära ädellövträd och alléer i anslutning till gårdarna. Vattendrag som stråk tillsammans med åplan och omgivande slänter. Karaktäristisk bebyggelsestruktur präglad av laga skiftet med ensamliggande gårdar samt senare tillkomna industri- och villasamhällen. Upplevelsebara fornlämningar och kulturhistoriska lämningar i ett i övrigt rationaliserat landskap. II. Övergångsbygden söder om Västanstång (delområde 1, 2, 3): Östergötlands eklandskap med naturbetesmarker och hagmarker och grova ädellövträd. Övergångsbygdens herrgårdsmiljöer i samband med eklandskapen och sjöarna. Småbruten topografi och relativt småskalig odlingsbygd med varierande öppenhet och många olika landskapselement. Mosaiklandskapets rika fornlämningsmiljöer som bland annat visar på äldre odlingssystem. III. Åsboåns och Nedre Svartåns dalgångar (delområde 1, 2): Sammanhållet jordbrukslandskap med tydliga riktningar Öppenhet kring meandrande vattendrag i flackt dalstråk Viktiga vattenvägar med rika kulturbygder längs ådalarna Betade marker längs Svartån. I Åsbodalen betas skogskanten (åkanterna betas inte längre) Gott om grova ädellövträd och fungerande spridningssamband för vedlevande insekter och andra arter som lever i trädbärande hagmarker Herrgårdsrik dalgångsbygd Centralbygd kring Åsbo Boxholm bruksort vid Svartån Ekologiskt funktionella stråk för öppenmarksarter Dalgångsbygdens rika fornlämningsmiljöer i form av stensträngssystem och järnåldersgravar IV. Skogsbygden norr om Sommen (delområde 1, 2, 3): Rationellt skogsbruk i stora enheter (dominerat av tall). Småskaligt odlingslandskap kring ensamgårdar (ofta arrendegårdar). Rik förekomst av skogsbrukslämningar Samband mellan tallmiljöer VI. Sommenbygden med omgivningar (delområde 1, 2, 3): Sjölandskap med stark visuell karaktär och ett rikt fågelliv Stor brutenhet och storskalighet. Branta sluttningar ned mot sjön Sommen Äldre barrskogar och ekologiska samband mellan dessa Hällmarker (särskilt norr om Sommen) Sjön är flikig med många öar vilket ger en rumslig småskalighet Vida utblickar över Sommen från jordbruksbygden söder om sjön Odlingsbygd på västra och sydvästra sidan med inslag av ädellövskog och ängsmarker Rekreationslandskapet vid Sommen. Sommarnöjen och fritidshus från hela 1900-talet Herrgårdar i sjönära lägen Stationssamhällets planstruktur och skala Nyckelfaktorerna har använts som stöd i bedömningarna för miljöaspekterna kulturmiljö, naturmiljö, landskapets form samt upplevelse och areella näringar samt i viss mån även befolkning i betydelsen sammanhållen bygd. Vadstena Karaktärsområdesgräns Skänninge Västerlösa Rappestad Vikingstad LpA LpB Malmslätt Linköping Tåkern Spångsholm Sjögestad I Slaka Bankekind Hogstad Sya Mjölby Sturefors Väderstad Nykil Skeda udde II 01 III Stråls- näs 02 Brokind Bestorp V Hålaveden Boxholm IV Sommen VI TnsA Tranås TnsB 03 Ulrika orimforsa 0 10 km Delsträcka Linköping-Tranås Utredningsområde (dec 2017) Figur 6.11 Karaktärsområden inom delsträcka Linköping Tranås. 105

18 Lillån Delområde Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap Det öppna landskapet närmast Linköping, Svartåns dalgång och Sommen med omgivande stränder är alla känsliga för visuella barriärer. En järnvägsansläggning blir i dessa delar synlig från långt håll. erna som hör till fokusområde landskap är också känsliga för fysiska barriärer inom stora delar av delområdet. Förutom att direkt bryta ekologiska och kulturhistoriska samband kan järnvägens barriärverkan innebära ett försvårat brukande av jordbruksmark vilket kan orsaka strukturomvandling. Igenväxning förändrar vyerna och försämrar förutsättningarna för arter kopplade till de öppna markerna. En järnväg längs med Svartådalen riskerar att påverka dalgången visuellt. Det skär också av dalgångens jordbruksmarker från kantzonernas bebyggelse och fornlämningsrika ängs- och hagmarker. Delområdet möjliggör få lokaliseringar utanför Svartåns dalgång, och möjligheterna att undvika negativa effekter för såväl kulturhistoriska som ekologiska och visuella kvaliteter i detta område är därför små. Samtidigt har ett nytt infrastrukturstråk potential att förstärka sambanden för ängs- och hagmarksanknutna arter genom att koppla samman befintliga strukturer för sådana arter, framförallt i de södra skogsdominerade delarna av delområdet. I slättlandskapet, liksom i Svartåns dalgång, finns också möjlighet till positiva resenärsupplevelser med långa utblickar och vida vyer över kulturlandskap. Fokusområde Hälsa och säkerhet Delområdet är tätbefolkat med flera tätorter. Den norra delen är flack och här kan luftburet buller spridas lång väg om inte särskilda åtgärder vidtas. Här bor också flest människor. Stora jorddjup och mjuka jordar i kombination med att delområdet är tätbefolkat innebär att många människor skulle kunna störas av vibrationer från passerande tåg i höga hastigheter. Den höga befolkningstätheten inom delområdet innebär i kombination med flera leder för farligt gods att det finns en förhöjd olycksrisk för en ny stor infrastruktur inom området. Delområdet är snävt och i kombination med att många människor bor här kan det även innebära en stor risk för fysiska och visuella barriärer som separerar eller fragmenterar områden som idag har en gemensam tillhörighet och identitet. Inom delområdet ryms också viktiga tätortsnära friluftsområden. En höghastighetsjärnväg innebär stor risk för försämrad tillgänglighet till och fragmentering av dessa friluftsområden, särskilt längs Svartåns dalgång och i passagen över Sommen. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Inom delområdet finns få allmänna vattentäkter och därför kan framförallt enskilda brunnar påverkas. Eftersom landsbygden söder om Linköping är tätbefolkad kan det trots allt innebära att vattenförsörjningen för många människor påverkas negativt. Sommen har pekats ut som en viktig potentiell resurs för vattenförsörjningen i både Östergötlands och Jönköpings län. Vid anläggandet av järnvägen finns en risk att föroreningar sprids till vatten. Det bedöms finnas goda möjligheter att vidta skyddsåtgärder som förhindrar att förorenat vatten når recipient under byggskedet.. Eftersom stora delar av delområdet upptas av mycket produktiv jordbruksmark kommer sådan mark att tas i anspråk. Järnvägen kan också skapa en barriär som försvårar brukandet. I delområdet finns en relativt stor mängd små skogsfastigheter och även brukandet av skogen bedöms därmed som känsligt för den fragmentering och barriär som järnvägen kan medföra. I Svartåns dalgång bedöms landskapet vara känsligt för att resursutnyttja massor för exempelvis bullervallar. Fokusområde Klimat Inom delområde 1 är det de södra delarna som bidrar främst till anläggningens potentiella klimatpåverkan. Här ställer terrängen krav på anläggningstyper såsom bro, tunnel och djupa skärningar, vilka är klimatintensiva. I stora delar av området finns även lösa jordar vilket kan komma att ställa krav på grundförstärkning i form av exempelvis cement-/betongpålar. Flistad Hagebyhöga Nässja Fågelsta Ekängen Gistad Utredningsområde (dec 2017) Varv Skeppsås Björkeberg Kaga Rystad Törnevalla Vadstena Älvestad 206 Fivelstad Ledberg Lp A E4 Örberga Linköping Vallerstad Linghem Västerlösa Kärna Malmslätt Strå Orlunda Normlösa Vårdsberg Askeby Rappestad Skänninge LpB Borghamn Herrestad Rogslösa Järstad Herrberga Vikingstad Källstad Hov Bjälbo 206 Viby Landeryd Bankekind Slaka Svinstads Mantorp Sjögestad Vikingstad Spångsholm 35 Högby Väversunda Tåkern Veta Skeda Appuna Hogstad Sya 34 Sturefors Ö Tollstad Svanshals Kumla Vist Dagsmosse Ärlången Mjölby E4 Gammalkil Väderstad Rök Grebo Heda Skeda udde Rinna Nykil V Tollstad St. Rängen Hargsjön V Harg Ekeby Viksjön St. Åby Lången 01 Svartåns dalgång Åsbo Strålsnäs Boxholm Svartån Åsbodalen Åsboån 02 Lillån Svartån Lillån Kapellån Bjärsen Vårdnäs Bestorp Brokind Stångån Svartån Järnlunden Trehörna Boet Hålaveden Tns A Sommen Öjaren 03 Ulrika Opphem Åländern Muggebo Långsbo Drögen Rimforsa Tjärstad Ämmern Valla Kättilstad Vänstern Adelöv Frucken Loren Röhälla Blåvik Kopparhult Sommen Tns B Tranås Figur 6.12 Delområde 1. Malexander Hägerstad Åsunden 0 Nimmern 15 km Oppeby 106

19 Fokusområde Landskap Landskapet inom delområdet skiftar karaktär från det öppna slättlandskapet i öster via dalgångslandskapet kring Svartån till ett kuperat skogslandskap söder om Boxholm. Närmast Tranås passera delområdet Sommen. Det öppna, flacka landskapet närmast Linköping är känsligt för visuella barriärer som höga bankar och broar. Landskapet är präglat av slättens stordrift, och här finns flera stora jordbruksenheter med storgårdar eller herrgårdar (tex Lagerlunda och Tolefors). En ny infrastruktur i slättlandskapet riskerar att få stor effekt på landskapsbilden och kan visuellt utkonkurrera slättens storgårdar och herrgårdar Det kan även splittra de stora brukningsenheterna. Inom och norr om delområdet finns redan idag en längsgående infrastruktur i form av vägar och järnväg som en ny järnväg både behöver korsa och gå längs med. Det innebär dels en risk för att befintliga barriäreffekter stärks och dels risk för strukturomvandling av odlingslandskapet. Hela den östvästliga diagonalen med infrastruktur mellan Mjölby och Linköping innehåller också flera äldre vägsträckningar och kommunikationsmiljöer från förhistorisk tid till 1900-talets riksetta. Befintlig stambana med flera stationer och gamla hållplatser kommer också behöva korsas på ett flertal ställen (fler än i andra delområden). Där järnvägen korsar eller passerar längs med finns risk för påverkan på sträckning och karaktär, samt påverkan på tillhörande miljöer. I slättlandskapet mellan Linköping och Vikingstad finns flera upplevelsebara fornlämningar i form av gravfält och fossila odlingsmarker från brons- och järnålder. Kårarp och Galgbacken är utpekade och vårdade fornlämningsmiljöer. En järnväg längs med Svartåns dalgång kommer att påverka landskapsbilden i dalgången. Svartåns dalgång är en komplex kulturmiljö med rik fornlämningsbild och flertalet herrgårdar, ofta lokaliserade till kantzonerna (Hulterstad och riksintresset Åsbosänkan med herrgårdarna Strålsnäs och Grönlund). En järnväg längs med Svartådalens kant riskerar att påverka dalgången visuellt, samt att påverka och skära av dalgångens jordbruksmarker från kantzonernas bebyggelse och fornlämningsrika ängs- och hagmarker. Riksintresseområdet Edeby-Ryckelsby har karaktärsskapande stensträngsmiljöer som riskerar att förlora sin läsbarhet om järnvägen lokaliseras hit. Skogsområdet väster om Boxholm omfattas av stora koncentrationer av skogsbrukslämningar och fossila åkersystem. slätten och vattendrag i dalgången ger bra stöd för orienteringen. Risk finns dock att det kommer att behövas bullerskydd förbi bebyggelse som begränsar sikten. Närmare Tranås blir landskapet småkuperat med begränsade utblickar. Brutenheten och småskaligheten är svår att förena med en storskalig infrastruktur. Landskapsupplevelsen är känslig för skalbrott då den intima karaktären kan försvinna Höjdskillnader och branta exponerade sluttningar mot Sommen är svåra att anpassa en anläggning till och intrång blir väl synliga. Identifierade habitatnätverk för ängs och hagmarksarter kan påverkas av barriäreffekter utmed större delen av sträckningen inom delområdet. Även spridningssamband för arter knutna till gamla ekar och andra grova ädellövträd kan komma att försämras av järnväg dragen på bank genom detta delområde. Skadorna på nätverken kan förmodligen minskas något genom noggrann lokalisering av järnvägen. När det gäller ängs- och hagmarksnätverket finns samtidigt potential att åstadkomma förstärkningar av sambanden på en del platser. Sammantaget förväntas dock de negativa effekterna av en järnväg inom morådet överväga de positiva som kan uppstå. Kalkrikkärr med bland annat kalkkärrsgrynsnäcka, smalgrynsnäcka kan komma att påverkas även om det bör finnas alternativ som undviker direkt intrång i sådana miljöer. Däremot är det stora arealer med hagmark och en hel del skyddsvärda ädellövträd som kommer att försvinna om järnvägen behöver dras genom området. Detta gäller i synnerhet genom Svartåns dalgång där en lokalisering av järnvägen hit kommer att behöva följa dalgångens längdriktning. Den nordsydliga riktningen för järnvägens sträckning genom delområdets södra hälft kan ge förutsättningar för arter som behöver solbelysta gräsmarker och/eller buskmarker att etablera sig i skyddszonerna på Delområde 1, Fokusområde Landskap ömse sidor om järnväg. Detta kan ge ökade spridningssamband i nordsydlig riktning. Hasselmus skulle kunna nyttja buskmarker. Fjärilar, bin och andra steklar mer lågvuxen vegetation med blommande växter. Nästan hela delområdet är redan i dagsläget mer eller mindre starkt påverkat av trafikbuller. En höghastighetsjärnväg kan visserligen förvärra situationen men areal tidigare ostörd miljö är nära nog obefintlig Måluppfyllelseanalys för fokusområde landskap Passage genom delområde 1 bedöms sammantaget motverka målet för miljöaspekten kulturmiljö. För miljöaspekterna landskapets form samt upplevelse och naturmiljö bedöms det finnas en osäkerhet som tillräckliga åtgärder kan vidtas för att alternativet ska kunna bidra till måluppfyllelse. För alla tre miljöaspekterna har framförallt den parallella passagen utmed Svartåns dalgång varit styrande för bedömningen. En parallell passage innebär dels att värdefulla miljöer ur både natur- och kulturmiljösynpunkt inte kan undvikas. Det skär också av samband mellan den odlade marken i dalbotten och de omgivande brynmiljöerna. Det innebär att det blir svårt att läsa och uppleva dalgångens kulturmiljö samtidigt som viktiga ekologiska spridningssamband bryts. Delområdet möjliggör få lokaliseringar utanför Svartåns dalgång, och möjligheterna att undvika negativa effekter för Svartåns dalgång är därför små. En ny järnväg riskerar att på sikt medföra strukturomvandling av odlingslandskapet med igenväxning som förändrar vyerna i dalgången samt påverkar förekomsten av djur- och växtarter Framförallt bedöms betesdriften vara känslig för järnvägens barriärverkan och därmed kan speciellt arter som är beroende av öppna betesmarker påverkas negativt av strukturomvandling. Särskilt fokus på markens brukande vid placering och utformning av anläggningen kan minska negativa effekter. I slättlandskapet, liksom i Svartåns dalgång, finns samtidigt möjlighet till positiva resenärsupplevelser med långa utblickar och vida vyer över kulturlandskap. Landmärken i form av kyrkor och annan bebyggelse på Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Naturmiljö I det öppna landskapet mellan Linköping och Mjölby liksom i Svartåns dalgång och över Sommen finns potential för positiva trafikantupplevelser. Det är samtdigt här som anläggningen blir mest synlig i landskapet. En lokalisering längs med Svartåns dalgång innebär svårighet att uppnå målet om samspel med landskapets karaktär. Broarna över Sommen blir påtagligt inslag i landskapsbilden och påverkar upplevelsen för friluftsliv och bebyggelse. Passage i delområdet bedöms sammantaget motverka måluppfyllelsen. Järnväg längs med Svartåns dalgång medger ingen eller mycket få lokaliseringar som minskar de negativa effekter på den sammansatta kulturmiljön i dalgången. Lokalisering i dalbotten, utmed slänter eller kantzoner innebär stora negativa effekter för möjligheten att läsa och uppleva dalgångens kulturmiljö, samt innebär risk för minskade förutsättningar att upprätthålla markbruket. Det innebär även att den infrastrukturtäta diagonalen i slättlandskapet förstärks med ytterligare en barriär. Passage genom delområdet bedöms innebära en risk att måluppfyllelsen motverkas. Detta genom att det finns en påtaglig risk för försämrade spridningssamband och förlust av livsmiljöer för prioriterade artgrupper. Dessutom finns det risk för intrång i N2000-områden. De bedöms finnas svårigheter med anpassningar och skyddsåtgärder på grund av miljöernas karaktär (ädellöv och hagmarker). 107

20 Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Delområde 1 är tätbefolkat. Här finns flera tätorter och även landsbygden mellan tätorterna är relativt tätbefolkad. Det innebär att ett stort antal människor riskerar att på olika sätt störas av en höghastighetsjärnväg i detta område. En del av störningarna är av sådan karaktär att det kan påverka människors hälsa negativt. Delområdet är smalt och särskilt i passagen ut från Linköping kan många människor komma att störas av framförallt buller. Men det finns också en risk att befintliga bostäder och verksamheter kan komma att få förhöjd exponering av elektromagnetiska fält. I de norra delarna av delområdet är landskapet flackt. Det innebär att buller kan spridas långt om inte särskilda åtgärder vidtas. Det innebär även att det inte är sannolikt med anläggningstyper som tunnel och djup skärning, vilka utan särskilda åtgärder är de som begränsar spridningen av luftburet buller mest, blir särskilt vanligt förekommande i dessa delar. Det innebär dock även att risken för stomljud begränsas. Längre söderut i övergången mellan högre liggande områden och Svartåns dalgång kan både tunnel och djupare skärning bli aktuellt. Det finns också en förhöjd risk för att tåg som trafikerar höghastighetsjärnvägen kan ge upphov till vibrationer i sådan omfattning att det påverkar närboende. Stora jorddjup och mjuka jordar i kombination med att delområdet är tätbefolkat innebär att många människor skulle kunna störas av vibrationer från passerande tåg i höga hastigheter. I de södra delarna ökar risken ytterligare eftersom här kan tunnel bli en möjlig anläggningstyp. Det öppna landskapet innebär tillsammans med att samhällena huvudsakligen har låg bebyggelse att det inte bedöms finnas någon risk att anläggandet av en ny järnväg inom området skulle medföra att miljökvalitetsnormer för luft överskrids Befolkning En kombination av hög befolkningstäthet och ett snävt delområde, gör att det i denna del av området inte går att undvika passage nära förbi en eller flera av tätorterna mellan Linköping och Boxholm. Det innebär stor risk för fysiska och visuella barriärer som separerar eller fragmenterar områden som idag har en gemensam tillhörighet och identitet. Förekomsten av viktiga transportleder som väg E4, Södra stambanan och väg 32 kan indikera en tålighet för ny, större infrastruktur. Men avsaknad av stationer längs höghastighetsjärnvägen i detta delområde innebär stor negativ påverkan utan att skapa ökad attraktivitet i form av kortare restid mellan bostad, arbete och andra viktiga målpunkter. buller och visuella barriärer. Till delområdets fördel talar möjligheten för bara en korsning av sjön Sommen. Järnvägens passage över sjön på bro kan trots det påverka det rörliga friluftslivet genom framförallt buller och att den vildmarksliknande karaktären förändras Förorenad mark Tätheten av potentiellt förorenade objekt är hög i anslutning till järnvägen och de orter som ligger i närheten, till exempel Vikingstad, Mantorp och Boxholm. De objekt som tillhör riskklass 1 är verksamheter inom verkstadsindustri, träimpregnering, skrothantering och primära metallverk. Då tätheten inom delområdet är hög är sannlikheten för sanering stor vilket är positivt ur miljösynpunkt Olycksrisk Inom delområdet är befolkningstätheten hög och det finns även ett flertal större kommunikationsleder (Södra stambanan, väg 32 och E4). Områdets snävhet innebär att en tätortsnära passage inte kan undvikas, och detta innebär en förhöjd olycksrisk för boende i området. Ett högt antal korsningspunkter med befintlig väg och järnväg som också används som transportled för farligt gods innebär en risk både för resande och för anläggningen. Delområde 1, Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Måluppfyllelseanalys för fokusområde hälsa och säkerhet För flertalet av miljöaspekterna som hör till fokusområde hälsa och säkerhet bedöms det finnas en risk att måluppfyllelsen motverkas vid passage genom delområde 1. För miljöaspekten befolkning i betydelse sammanhållen bygd bedöms en passage till och med kunna motverka målet. Delområdet är tätbefolkat och det går inte att genom lokalisering undvika exempelvis bullerstörning eller att tillgängligheten till viktiga målpunkter försämras. Det bedöms också finnas en osäkerhet om tillräckliga skyddsåtgärder kan vidtas som begränsar störningar och intrång i sådan omfattning att passage inte motverkar målet. För miljöaspekten förorenad mark bedöms däremot passage genom delområdet kunna bidra till måluppfyllelse. Här finns flera potentiellt förorenade objekt och sanering bedöms därmed som sannolik vilket på sikt minskar risken för spridning av föroreningar till mark och vattenområden Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten En stor del av de boende inom delområde 1 får sitt vatten från kommunala vattentäkter som inte påverkas av en höghastighetsjärnväg inom det studerade området. Huvudvattentäkten för Mjölby utgörs av vatten från Svartån, som pumpas för konstgjord infiltration. Vattenuttaget i Svartån sker utanför men nedströms utredningsområdet. Under byggskedet finns en risk att vattenkvaliteten i Svartån påverkas. Den konstgjorda infiltrationen innebär dock att den typ av påverkan som är mest trolig, grumlande partiklar, avskiljs. Förekomst av förorenad mark och risk för spridning av föroreningar som kan påverka vattenanläggningen negativt måste beaktas särskilt. Landsbygden inom slättlandskapet söder och sydväst om Linköping är relativt tätbefolkat och här har de flesta människor enskilt vatten. En Målet för människors hälsa riskerar sammantaget att motverkas vid en passage genom delområdet. Här bor många människor och det går inte genom lokalisering att undvika störning. Det finns också begränsade möjligheter att genom att välja anläggningstyp begränsa spridningen av framförallt luftburet buller. Omfattande bullerskyddsåtgärder blir nödvändiga och om effekten av dessa är tillräcklig för att skydda flertalet boende är oklart. I delområdet finns även vibrationskänslig mark. Passage genom delområdet bedöms motverka måluppfyllelse. Detta beror på att området är tätbefolkat med viktiga lokala målpunkter, samt viktiga rörelsemönster kopplat till befintlig infrastruktur som präglar området. Delområdets snävhet innebär att negativ påverkan inte kan undvikas. Passage genom delområdet innebär stor sannolikhet för barriäreffekter mellan tätbebygda områden på Östgötaslätten samt längs Svartåns dalgång och viktiga tätortsnära rekreationsområden. De topografiska förhållandena innebär att järnvägen kan komma att gå på bank och i skärning på relativt långa sträckor. Det är osäkert om tillräckliga åtgärder kan vidtas för att upprätthålla tillgängligheten till bla närrekreationsområden. Inom delområdet ryms viktiga tätortsnära friluftsområden för boende i Malmslätt, Vikingstad, Mantorp, Mjölby, Strålsnäs och Boxholm. En höghastighetsjärnväg innebär stor risk för barriäreffekter och försämrad tillgänglighet till dessa friluftsområden, särskilt längs Svartåns dalgång från Mjölby till Boxholm. Det bedöms också finnas stor risk för negativ påverkan på rekreationsområdens kvalitet och attraktivitet, på grund av fragmentering/radering, Förorenad mark Olycksrisk I delområdet finns flera områden med potentiellt förorenad mark, särskilt utmed Södra stambanan. Vid anläggning av ny järnväg förväntas förorenad mark saneras. Föroreningssituationen förväntas förbättras. Passage genom delområdet bedöms innebära en risk att måluppfyllelse motverkas på grund av områdets höga befolkningstäthet, samt att områdets snävhet ger liten flexibilitet vad gäller lokalisering. Det finns också ett antal korsningspunkter med befintlig infrastruktur, där väg 32, E4 och Södra stambanan alla används för transporter av farligt gods. 108

21 storskalig anläggning som lokalt kan påverka både grundvattnets nivå och kvalitet kan därför komma att påverka dricksvattenresursen för många människor även om negativ inverkan på allmänna dricksvattentäkter undviks. Om banan ges en låg profil i det flacka slättlandskapet, för att exempelvis minska den visuella barriären eller begränsa bullerstörningen, kommer skärning att vara en vanligt förekommande anläggningstyp vilket kan påverka grundvattnet negativt. Den flacka topografin innebär samtidigt att varken tunnel eller djupa skärningar kommer att vara vanligt förekommande, vilket är till fördel för borrade brunnar. Inom delområdet finns det få grundvattenmagasin med sådan vattentillgång att de har bedömts utgöra en potential för allmän dricksvattenförsörjning. Sjön Sommen har däremot pekats ut för sådant ändamål i regionala vattenförsörjningsplaner för såväl Östergötlands som Jönköpings län. Vatten från sjön används redan idag för dricksvatten. Bland annat Tranås kommun tar vatten härifrån för konstgjord infiltration. Vid anläggandet av höghastighetsjärnvägen finns en risk att föroreningar sprids till vatten. Sommen är dock stor och det finns goda möjligheter att vidta skyddsåtgärder som förhindrar förorenat vatten att nå recipient under byggskedet. Eftersom det inte ska transporteras gods på höghastighetsjärnvägen bedöms anläggningen vid drift endast i liten utsträckning påverka kvaliteten i såväl grund- som i ytvatten. Om anläggningen av en ny järnväg inom delområdet innebär att en del av de förorenade jordmassor, som finns i anslutning till tätorter och stambanan inom delområdet, saneras kan det innebära positiva effekter för vattenkvaliteten och därmed även dricksvattenintresset Ämnen och material Inte aktuellt för delområdet Övriga ändliga resurser/masshantering Inom delområdet finns sannolikt möjlighet att resursutnyttja massor som uppkommer vid exempelvis skärning med att järnvägen kan anläggas på bank i de norra delarna av delområdet där topografin är relativt flack. Det förväntas dock uppstå massor som inte kan nyttjas i själva järnvägskonstruktionen eller konstruktion av kringanläggningar som servicevägar. I delområdet bedöms Svartåns dalgång som känslig för att nyttja massor för exempelvis skyddsåtgärder som bullervallar eller andra anpassningsåtgärder. I det storskaliga slättlandskapet kan jordmassor av lämplig kvalitet användas för att öka den odlingsbara ytan i järnvägens närområde Måluppfyllelseanalys för fokusområde resurser tillgängliga för människan Det bedöms finnas en möjlighet att passage genom delområde 1 kan bidra till nå projektmålet för miljöaspekten vatten. Många människor får visserligen sitt dricksvatten från grundvatten inom delområdet och Sommen är viktig som framtida dricksvattenresurs. Det bedöms dock finnas god möjlighet att värna både grund- och ytvatten under såväl bygg- som driftskedet. För areella näringar bedöms dock passage här motverka målet. Det beror på att en stor del av området består av mycket värdefull jordbruksmark och att fysiskt ianspråktagande inte kan undvikas. Det Delområde 1, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan finns också en risk för att brukandet försvåras på grund av barriäreffekter. Vidare bedöms det finnas vissa möjligheter att resursutnyttja massor som uppkommer under byggnationen i de norra delarna medan Svartåns dalgång bedöms som känslig för sådana åtgärder Fokusområde Klimat Inom delområde 1 är det de södra delarna som bidrar främst till anläggningens potentiella klimatpåverkan. Den nordliga delen har en gynnsamt flack topografi som tillåter användandet av mindre klimatintensiva anläggningstyper. Samtidigt finns här stora jorddjup med lösa jordar som kan innebära behov av omfattande grundförstärkning. Passage parallellt med Svartåns dalgång innebär att anläggningstyper som bro, tunnel och djupa skärningar kan bli vanligt förekommande i denna del. Detta är klimatintensiva anläggningstyper, särskilt om skärningarna måste förstärkas med tråg. Långa tunnlar genererar ett behov av intilliggande räddningstunnlar, vilket får kumulativa effekter på klimatpåverkan. Sett till skogsavverkning bedöms det inte föreligga några större skillnader delområde 1, 2 och 3 emellan då topografin är relativt likvärdig och graden av avverkning beror på markanspråken från de olika anläggningstyperna Måluppfyllelseanalys för fokusområde klimat Anläggning av järnvägen i delområde 1 bedöms sammantaget bidra likvärdigt passage i delområde 2, och bättre än en lokaliering inom delområde 3, till måluppfyllelsen för miljöaspekter som ingår i fokusområde klimat. Under byggtiden är det viktigt att spill med till exempel olja eller kemikalier inte uppkommer i områden där grundvatten antingen används för dricksvatten eller där det finns särskild potential för kommande uttag. Passage genom delområdet innebär att järnvägen kan gå parallellt med Svartån på en relativt lång sträcka. Fallhöjden i ån nyttjas i hög grad framförallt för utvinning av elkraft. Om åns morfologiska eller hydrologiska förutsättningar ändras genom exempelvis omgrävning kan även möjligheten att utvinna elkraft påverkas, vilket kan medföra negativa effekter i form av effektbortfall för vattenkraftsintresset. Vatten Areella näringar Grundvattenmagasin med god tillgång på vatten berörs. Även kommunal grundvattentäkt med vattenskyddsområde. Sommen är en viktig potentiell dricksvattenresurs. Tekniska skyddsåtgärder för att skydda både grund-och ytvatten under såväl bygg- som driftskedet bedöms som möjligt. För att bidra till projektmålet krävs anpassning framförallt för skydd av grundvatten. Vattenkraftintresset behöver beaktas vid eventuell påverkan på Svartån. Passage genom delområdet bedöms motverka målet. Det är markanspråk och barriärverken i de norra delarnas produktiva och värdefulla jordbruksmark som är styrande för bedömningen. Relativt hög täthet av små skogsfastigheter invid tätorterna innebär att även skogsbruket är känsligt för barriärer och fragmentering Areella näringar Jordbruk Större delen av sträckningen genom detta delområde upptas av jordbruksmark som utnyttjas för både åkerbruk och djurhållning. Det kommer att kunna bli stora mängder jordbruksmark som behöver tas i anspråk om en höghastighetsjärnväg lokaliseras hit. Om inte järnvägen anläggs på bro genom de brukade områdena finns också betydande risk för att järnvägen skapar barriärer som gör brukandet mindre lönsamt. Skogsbruk Delområde 1 har en relativt hög andel mindre skogsfastigheter under 25 hektar. Särskilt i områdena kring Mantorp, Mjölby, Strålsnäs och Boxholm har många fastigheter en mindre areal. Områdets smala utformning ger få möjligheter att undvika områden med hög koncentration av mindre fastigheter, varför påverkan i detta delområde kan bli hög. Ämnen och material Övriga ändliga resurser/ masshantering Delområde 1, Fokusområde Klimat Klimatfaktorer Inga riksintressen eller områden med beviljad koncession. Inom delområdet finns viss möjlighet att återanvända uppkomna massor från exempelvis skärning med att järnvägen kan anläggas på bank i de flacka delarna. Det bedöms finnas begränsade möjligheter att använda massorna för annat än själva järnvägen i Svartåns dalgång. Därmed bedöms en passage genom delområdet riskera att motverka delmålet om resursutnyttjande av uppkomna massor. Flack topografi i norr gynnsam för mindre klimatintensiva anläggningstyper. Där dalgången inte kan följas uppkommer söderut större höjdskillnader vilket generar behov av klimatintensivare anläggningstyper såsom bergtunnel och bro. Långa bergtunnlar kan komma att kräva parallella räddningstunnlar. Lös jord i stor del av området kan komma att behöva grundförstärkning, vilket synbart kan bidra negativt till klimatpåverkan. 109

22 Lillån Delområde Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap I mosaiklandskapet från övergångsbygden och vidare söderut inom delområdet kommer en järnväg att skära genom terrängen och skapa en ny struktur. Lokalt kan den visuella påverkan bli stor, men anläggningen kan möjligen anpassas till landskapet genom att utnyttja naturliga nivåskillnader. Många av slättens och övergångsbygdens karaktärsskapande herrgårdar ryms inom norra delen av delområdet. Här är landskapet känsligt för konkurrerande storskaliga strukturer. Från Linköping och vidare till och med Åsbodalen finns också väl fungerande habitatnätverk för arter knutna till äldre ädellövträd (främst ek) och även hagmarker. Närmare Tranås dominerar barrskog och här finns därför goda spridningssamband för skogsfågel och annat vilt samt rik förekomst av skogsbrukslämningar. Även om de mest värdefulla områdena och betydelsefulla spridningstråken kan undvikas kommer det vara svårt att inte korsa spridningsvägar för framförallt ädellövskogs- och hagmarksarter inom delområdet. Järnvägen kan även medföra barriäreffekter för de brukare som sköter de värdefulla hagmarkerna. Försvårat brukande kan leda till igenväxning. Det mesta av delområdet är idag relativt opåverkat av buller och en ny järnväg genom området kan störa exempelvis fågellivet i dessa tysta områden. Fokusområde Hälsa och säkerhet Vid utgången från Linköping och i den öppna slättbygden kan ett relativt stort antal människor komma att störas av framförallt buller från en höghastighetsjärnväg. De mer tätbebyggda dalgångarna går huvudsakligen tvärs sträckningen från Linköping mot Tranås och här beror bullerstörningen framförallt på var en ny järnväg passerar. I de norra delarna av delområdet finns också en viss förhöjd risk för att tåg som trafikerar höghastighetsjärnvägen kan ge upphov till vibrationer i sådan omfattning att det påverkar närboende. Även om det finns få tätorter inom delområdet kan barriäreffekter uppstå mellan bostäder och målpunkter för samhällsservice framförallt i de norra delarna närmast Linköping. I delområdet finns flera områden som är av betydelse för rekreation och friluftsliv. I Svartåns dalgång finns viktiga närrekreationsområden och i söder finns sammanhängande tysta områden. Här korsas även sjön Sommen, som är av riksintresse för friluftsliv. I alla dessa områden kan de rekreativa kvaliteterna försämras av en järnvägsanläggning. Malmens flygfält ligger inom delområdet. Kombinationen mellan två stora infrastrukturanläggningar innebär en förhöjd olycksrisk. Både för människor som reser med höghastighetsjärnvägen och för människor som vistas i anläggningarnas närhet. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Liksom i delområde 1 bedöms främst enskild vattenförsörjning påverkas inom delområdet. Eftersom delområdena sammanfaller vid passagen in mot Tranås passerar en järnväg inom delområde 2 även på bro över sjön Sommen. Tekniska skyddsåtgärder bedöms som möjliga för att motverka att sjöns vattenkvalitet påverkas negativt vid exempelvis brobyggnation. I de norra delarna kommer jordbruksmark tas i anspråk. Om inte särskilda åtgärder vidtas för att underlätta passage finns också betydande risk för att järnvägen skapar barriärer som gör brukandet mindre lönsamt. Det bedöms finnas möjligheter att resursutnyttja uppkomna massor såväl för konstruktionsändamål och skyddsåtgärder (till exempel bullervallar) som för mervärdesskapande åtgärder såsom att exempelvis tillskapa naturmiljöer som det råder brist på. Fokusområde Klimat Den relativt flacka topografin i delområde 2 tillåter att klimatintensiva anläggningstyper i stor grad kan undvikas, såsom bro, betongtråg och tunnel. I de södra delarna, närmare Tranås, bli topografin något komplexare och broar krävs för att bland annat passera Sommen. I de norra delarna finns områden med lösa jordar, vilket kan kräva särskilda grundförstärkningsåtgärder. Flistad Hagebyhöga Nässja Fågelsta Ekängen Gistad Utredningsområde (dec 2017) Varv Skeppsås Björkeberg Kaga Rystad Törnevalla Vadstena Älvestad 206 Fivelstad Ledberg Lp A E4 Örberga Linköping Vallerstad Linghem Västerlösa Kärna Malmslätt Strå Orlunda Normlösa Vårdsberg Askeby Rappestad Skänninge LpB Borghamn Herrestad Rogslösa Järstad Herrberga Vikingstad Källstad Hov Bjälbo 206 Viby Landeryd Bankekind Slaka Svinstads Mantorp Sjögestad Vikingstad Spångsholm 35 Högby Väversunda Tåkern Veta Skeda Appuna Hogstad Sya 34 Sturefors Ö Tollstad Svanshals Kumla Vist Dagsmosse Ärlången Mjölby E4 Gammalkil Väderstad Rök Grebo Heda Skeda udde Rinna Nykil V Tollstad St. Rängen Hargsjön V Harg Ekeby Viksjön St. Åby Lången 01 Svartåns dalgång Åsbo Strålsnäs Boxholm Svartån Åsbodalen Åsboån 02 Lillån Svartån Lillån Kapellån Bjärsen Vårdnäs Bestorp Brokind Stångån Svartån Järnlunden Trehörna Boet Hålaveden Tns A Sommen Öjaren 03 Ulrika Opphem Åländern Muggebo Långsbo Drögen Rimforsa Tjärstad Ämmern Valla Kättilstad Vänstern Adelöv Frucken Loren Röhälla Blåvik Kopparhult Sommen Tns B Tranås Figur 6.13 Delområde 2. Malexander Hägerstad Åsunden 0 Nimmern 15 km Oppeby 110

23 Fokusområde Landskap Förutom i det öppna landskapet närmast Linköping går delområdet genom böljande landskap med små relativa höjdskillnader och med omväxlande åker, hagmark och skog. Landskapet är ett mosaiklandskap som växlar mellan öppna och stängda rum och utblickarna begränsas av skogsklädda partier och trädridåer. Det småkuperade och trädbeväxta landskapet som dominerar delområdet har inga tydliga riktningar. Järnvägen kommer att skära genom terrängen och skapa en ny struktur mot dagens struktur. I den småkuperade och skogsklädda terrängen med korta siktlinjerna kan placeringen av anläggningen eventuellt anpassas till landskapet genom att naturliga nivåskillnader utnyttjas. Delområdet sträcker sig igenom ett par av de bäst fungerande habitatnätverken för arter knutna till äldre ädellövträd av olika slag, men främst ek. Det finns möjlighet att lokalisera järnväg till områden utanför de värdefullaste delarna men det kommer att vara svårt att undgå att korsa spridningsvägarna för dessa arter helt. Även hagarnas öppenmarksarter har här mycket väl fungerande spridningssamband. Detta gäller praktiskt taget hela sträckan från Linköping till Åsboåns dalgång har passerats i riktning mot Tranås. Närmare Tranås är det istället en del större sammanhängande barrskogar som möjliggör extra goda spridningssamband för skogsfågel och annat vilt. I delområdet fram till och med karaktärsområdet Åsboåns och nedre Svartåns dalgångar riskerar framförallt hagmarker och ekmiljöer att tas i anspråk, alternativt påverkas av fragmentering och barriäreffekter. Närmare Sommen är det istället relativt väl sammanhängande barrskogsmiljöer som kan utsättas för direkt påverkan Måluppfyllelseanalys för fokusområde landskap Det bedöms finnas risk för att passage genom delområde 2 motverkar måluppfyllelse för alla tre miljöaspekterna som hör till fokusområde landskap. För kulturmiljö och naturmiljö beror det främst på att det i de norra delarna inte kan undvikas intrång i områden som hyser dels sammansatta kulturmiljöer som är både fornlämnings- och herrgårdsrika och dels artrika ängs- och hagmarker samt ekmiljöer. För miljöaspekten landskapets form samt upplevelser bygger bedömningen på den visuella påverkan en järnväg bedöms få i Åsbodalen. Passager över Åsbodalen och Sommen kan ge möjlighet till vida utblickar från tåget men öppenheten gör också att anläggning blir ett påtagligt inslag i landskapet. Om järnvägen korsar tvärs över Åsbodalen blir påverkan på landskapsbilden mindre än om den sneddar över. De visuella effekterna kan också minska om järnvägen korsar dalgången där den är snäv, det vill säga där passagen från sida till sida är kort, jämfört med om jänrvägen istället lokaliseras till en del där dalgången är vidare. Många av slättens och övergångsbygdens karaktärsskapande herrgårdar ryms inom norra delen av delområdet (ex. Sörstad, Rakered, Haddorp, Västra Harg, Bosgård, Spellinge.) Herrgårdsmiljöernas öppna och hierarkiskt ordnade landskapsrum med huvudbyggnadens ofta monumentala placering och öppna siktaxlar gör landskapet känsligt för konkurrerande storskaliga strukturer. I utkanten av inägorna ligger i vissa fall bevarade torpmiljöer som utgör en viktig komponent i herrgårdens ekonomiska system. I den mosaikartade övergångsbygden mer avgränsade landskapsrum kan den visuella påverkan bli stor lokalt, men inverka på ett mindre område än i slättlandskapet. Inom framförallt delområdets norra halva finns även flera kyrkbyar. Delområdets utbredning gör att lokaliseringar som minskar de negativa effekterna är möjliga. I skogsbygden norr om Sommen finns flera regionalt utpekade småskaliga byar/gårdar med ålderdomlig karaktär (ex Lidhult, Skvalthult, Dalen, Källeberg). De små avgränsade landskapsrummen runt dessa är mycket känsliga för en lokalisering. Skogsbygden norr om Sommen utmärks också av mycket höga koncentrationer av skogsbrukslämningar varav en del är kopplade till Boxholms bruk, koncentrationen gör dessa lämningar till ett karaktärsskapande drag i skogslandskapet. Upplevelsebara fornlämningar från brons- och järnålder i form av gravfält och fossila odlingsmarker finns i övergångsbygden mellan Linköping och västra Harg. Utpekade värdefulla fornlämningsobjekt är Lagerlunda, Gammalkil, Svaneholm och Klockaregården. Vid Strålsnäs och längs Åsboåns dalgång finns rika fornlämningsmiljöer från sten- och bronsålder som är känsliga för utradering. I skogsbygden mellan Åsboåns dalgång och Linköping finns även talrika lämningar av övergiven torpbebyggelse. I korridorens södra del från Åsboåns dalgång är fornlämningsbilden mycket gles. Järnväg som dras genom detta område kan också medföra allvarliga barriäreffekter för ett stort antal brukare som idag sköter de värdefulla hagmarkerna i området. Detta kan i sin tur leda till att hagmarkerna växer igen vilket kommer att påverka områdets biologiska mångfald negativt. Det mesta av delområdet är idag relativt opåverkat av buller. Åtminstone i sådan omfattning som förväntas ge negativa effekter på fåglar. En höghastighetsjärnväg kan komma att öka bullernivån i området på ett sätt som kan störa fågellivet. Det finns goda möjligheter till att en höghastighetsjärnväg kan komma att förstärka spridningssamband i riktning från NO mot SV genom landskapet. Detta gäller för öppenmarkslevande arter som fjärilar, bin och andra insekter igenom skogstråken under förutsättning att det uppstår stråk med lämplig vegetation utmed järnvägen. Det skulle också kunna bli så att kantzoner kring järnvägen kan nyttjas av hasselmus. Detta förutsätter att det utvecklas ett varierat buskskikt och fina bryn utmed järnvägen. Delområde 2, Fokusområde Landskap Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Naturmiljö Järnväg i de öppna odlingslandskapen kring Åsbodalen och över Sommen ger möjlighet till varierade utblickar från tåget men gör det svårt att dölja anläggningen i landskapet. Herrgårdsmiljöerna i Åsbodalen är känsliga för konkurrerande storskaliga anläggningar vilket innebär svårighet att uppnå målet om samspel med landskapets karaktär. Passage i delområdet bedöms sammantaget löpa stor risk att motverka måluppfyllelsen. I framförallt delområdets norra halva finns ett stort antal sammansatta kulturmiljöer som är både fornlämnings- och herrgårdstäta. Miljöerna ligger tätt och flera är geografiskt relativt omfattande, i denna del är risken för negativ påverkan relativt stor. Delområdet innebär en passage över Åsbodalen, här är risken för påverkan på dalgångens sammansatta kulturmiljöer stor men kan minskas beroende på lokalisering. Passage genom delområdet bedöms innebära en risk att måluppfyllelsen motverkas. Särskild risk för försämrade spridningssamband och förlust av livsmiljöer för prioriterade artgrupper. Även indirekta effekter för naturmiljön kan uppkomma genom att brukandet av marken försvåras. Dessutom finns viss risk för intrång i N2000-områden eller indirekt påverkan genom försämrade spridningssamband. Järnvägen medför buller i ostörda områden vilket kan störa fågellivet. Det finns potential att öka spridning av framförallt öppenmarksarter utmed järnvägsanläggningen. 111

24 Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Flest människor bor i Linköpings ytterområden inom delområde 2. För övrigt utgörs delområdet av landsbygd. I de norra delarna, i slättlandskapet och i övergångsbygden, är landsbygden relativt tätbefolkad. I övergångsbygden bor många människor i de uppodlade dalgångarna, som exempelvis Åsbodalen. Omgivande skogsområden är mer glest befolkade. Vid utgången från Linköping och i den öppna slättbygden kan därför ett relativt stort antal människor komma att störas av framförallt buller från en höghastighetsjärnväg. De mer tätbebyggda dalgångarna går huvudsakligen tvärs sträckningen från Linköping mot Tranås och här beror bullerstörningen framförallt på var en ny järnväg passerar. I öppna och vida delar av dalgångarna är risken för störning större jämfört med om passage sker där dalgången är snäv, det vill säga där den snabbt passerar in i avskärmande högre topografi. De topografiska förhållanden inom delområdet innebär att framförallt djup skärning, men möjligen även tunnel, kan förekomma. Förutom buller finns det också en risk att befintliga bostäder och verksamheter kan komma att få förhöjd exponering av elektromagnetiska fält, främst i de mest tätbebyggda områdena närmast Linköping. I de norra delarna av delområdet finns också en viss förhöjd risk för att tåg som trafikerar höghastighetsjärnvägen kan ge upphov till vibrationer i sådan omfattning att det påverkar bnärboende. Det öppna landskapet innebär tillsammans med att bebyggelse inom delområdet huvudsakligen är låg att det inte bedöms finnas någon risk att anläggandet eller drift av en ny järnväg inom området skulle medföra att miljökvalitetsnormer för luft överskrids Olycksrisk Delområdet är glesbefolkat och rymmer tre farliga verksamheter enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) kap. 2 4 två bergtäkter (som också utgör sevesoverksamheter på lägre kravnivå) och Malmens flygfält, som bedöms innebära en svagt förhöjd olycksrisk för järnvägen vid eventuell samlokalisering Måluppfyllelseanalys för fokusområde hälsa och säkerhet För miljöaspekter som hör till fokusområde hälsa och säkerhet bedöms det finnas möjligheter för att passage genom delområde 2 kan bidra till måluppfyllelse. Det beror framförallt på att området är relativt glest befolkat som helhet och att det därigenom finns goda möjligheter att genom anpassning (främst lokalisering) undvika störningar som påverkar människors hälsa. Det finns också goda möjligheter att undvika konflikt med viktiga målpunkter. För miljöaspekten befolkning i betydelse rekreation och friluftsliv bedöms det finnas en risk att passage i de norra delarna av området motverkar projektmålet. Här finns viktiga tätortsnära rekreationsområden som kan skärmas av från bebyggelse och vid Västra Harg finns omfattande fritidsbebyggelse som kan vara svår att undvika. Figur 6.14 Åsboåns dalgång Befolkning Delområdet är glesbygd, men barriäreffekter kan uppstå i norr mellan bostäder och målpunkter för samhällsservice på Östgötaslätten (t.ex. Vikingstad kyrka) och i Åsboåns dalgång. Malmens flygplats ryms inom delområdet till vilken tillgängligheten kan påverkas negativt. Delområdet berör viktiga tätortsnära friluftsområden, i synnerhet kopplat till Svartåns dalgång öster om Boxholm. I den södra delen av delområdet finns relativt stora, sammanhängande tysta områden. Kring Västra Harg finns risk för negativ påverkan på sjöar och naturreservat med högt rekreationsvärden samt fritidshusområden. I söder korsas sjön Sommen, som är av riksintresse för friluftsliv, över två fjärdar. En järnväg som går på bro över sjön kan både orsaka buller och störa det visuella intrycket för människor som exempelvis bedriver båtburet friluftsliv Förorenad mark Tätheten av potentiellt förorenade objekt är gles inom delområdet. Objekten är utspridda och främst lokaliserade till mindre samhällen och utmed vattendrag. Inom delområdet finns ett objekt tillhörande riskklass 1, en träimpregnering. Tätheten inom delområdet är gles men viss sanering kan bli aktuell, vilket är positivt ur miljösynpunkt. Delområde 2, Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Olycksrisk Eftersom delområdet är relativt glest befolkat som helhet bedöms det finnas möjligheter att genom anpassning och skyddsåtgärder begränsa störningen i sådan utsträckning att målet för människors hälsa kan nås Passage genom delområdet bedöms ha viss möjlighet att bidra till/ inte motverka måluppfyllelsen. Delområdet är till stora delar glesbefolkat och har en storlek som ger flexibilitet i lokaliseringen. Delområdets storlek innebär flexibilitet i lokaliseringen. I delområdets södra utkant kan det finnas möjlighet att undvika att måluppfyllelse motverkas, men i norr finns stor risk för barriäreffekter och fragmentering av tätortsnära friluftsområden. Vid Västra Harg finns omfattande fritidsbebyggelse som kan vara svår att undvika vid en passage som avgränsas till delområdet. Delområdet rymmer få områden med potentiellt förorenad mark och det är därför inte säkert att en passage genom delområdet bidrar till målet om att anläggningen ska minska risken för spridning av föroreningar. Delområdet är glesbefolkat, och det bedöms att passage genom området har viss möjlighet att bidra till måluppfyllelse. Malmens flygfält berörs vid utfarten från Linköping och kan innebära en risk för anläggningen (med låg sannolikhet men stor konsekvens). I övrigt ger delområdets storlek möjlighet för flexibilitet vad gäller lokalisering. 112

25 Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Majoriteten av de boende i de norra delarna av delområde 2 får sitt dricksvatten från kommunala vattentäkter som inte påverkas av åtgärder inom utredningsområdet. Liksom i delområde 1 är dock landsbygden i slättlandskapet relativt tätbefolkad och här får de boende framförallt sitt vatten från enskilda brunnar. I stora delar av delområdet är topografin sådan att skärning sannolikt kommer vara en vanligt förekommande anläggningstyp. Det innebär att det lokalt kan uppstå problem med framförallt vattentillgången i enskilda brunnar. Under byggtiden är det viktigt att spill med till exempel olja eller kemikalier inte uppkommer i områden där grundvatten antingen används för dricksvatten eller där det finns särskild potential för kommande uttag. Eftersom delområdena sammanfaller vid passagen in mot Tranås passerar en järnväg även inom delområde 2 på bro över sjön Sommen. Tekniska skyddsåtgärder bedöms som möjliga för att motverka att sjöns vattenkvalitet påverkas negativt vid exempelvis brobyggnation. De större vattendragen går huvudsakligen tvärs huvudriktningen för en järnväg mellan Linköping och Tranås. Det bedöms därför finnas goda möjligheter att anpassa den nya järnvägens passage över dessa vattendrag så att det inte påverkar vattendragens hydrologiska förhållanden. Därmed påverkas inte heller möjligheten till fortsatt användning av vattenresursen för utvinning av elkraft. brist på. Området ligger huvudsakligen utanför tätort och de topografiska förhållandena är varierade. Inom delar av området är anläggningstyper som bank och skärning sannolikt förekommande. Här kan massorna till exempel användas för terränganpassad släntutformning eller optimering för brukande av marken utmed den nya järnvägsanläggningen Måluppfyllelseanalys för fokusområde resurser tillgängliga för människan Det bedöms finnas en möjlighet att passage genom delområde 2 kan bidra till att nå projektmålet för miljöaspekten vatten. Många människor får visserligen sitt dricksvatten från grundvatten inom delområdet och Sommen är viktig som framtida dricksvattenresurs. Det bedöms dock finnas god möjlighet att värna både grund- och ytvatten under såväl bygg- som driftskedet. För areella näringar bedöms passage här motverka målet. Det beror på att en stor del av området består av mycket värdefull jordbruksmark och att fysiskt ianspråktagande inte kan undvikas. Det finns också en risk för att brukandet försvåras på grund av barriäreffekter. I det småbrutna och till stora delar skogsbevuxna landskapet i de södra delarna av delområdet (söder om Åsbodalen) bedöms det finnas vissa möjligheter att nyttogöra massor för åtgärder utöver själva järnvägen Fokusområde Klimat Den relativt flacka topografin i delområde 2 innebär att klimatintensiva anläggningstyper såsom bro, betongtråg och tunnel i stor grad kan undvikas. I de södra delarna, närmare Tranås, bli topografin något komplexare och broar krävs för att bland annat passera Sommen. I de norra delarna finns områden med lösa jordar där omfattande grundförstärkning, med exempelvis cement-/betongpålar, kan behövas. Graden av skogsavverkning beror på det markanspråk som respektive anläggningstyp kräver. Då topografin är relativt likvärdig i delområde 1, 2 och 3 bedöms det inte föreligga några större olikheter dem emellan. Däremot står den potentiella klimatpåverkan från skogsavverkningen i delområde 2 för en större andel av totalen gentemot delområde 1 och Måluppfyllelseanalys för fokusområde klimat Sammantaget bedöms passage i delområde 2 bidra likvärdigt som i delområde 1, och bättre än passage i delområde 3, till måluppfyllelsen för miljöaspekter som ingår i fokusområde klimat Areella näringar Jordbruk Större delen av sträckningen genom detta delområde upptas av jordbruksmark som utnyttjas för både åkerbruk och djurhållning. Det kommer att kunna bli stora mängder jordbruksmark som behöver tas i anspråk om en höghastighetsjärnväg lokalieras hit. Om inte järnvägen anläggs på bro genom de brukade områdena finns också betydande risk för att järnvägen skapar barriärer som gör brukandet mindre lönsamt. Delområde 2, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Grundvattenmagasin med god tillgång på vatten berörs. Sommen är en viktig potentiell dricksvattenresurs. Tekniska skyddsåtgärder för att skydda både grund-och ytvatten under såväl bygg- som driftskedet bedöms som möjligt. För att bidra till projektmålet krävs anpassning framförallt för skydd av grundvatten. Skogsbruk Delområde 2 har ett lägre antal skogsfastigheter under 25 hektar. De mindre fastigheterna ligger relativt koncentrerade till den nordliga delen av delområdet, i övergångsbygden mellan slätten i norr och det mer storskaliga skogslandskapet söderut. I större delen av delområdet bedöms således järnvägen medföra begränsade effekter för skogsbruket Ämnen och material Inte aktuellt för delområdet. Areella näringar Ämnen och material Övriga ändliga resurser/ masshantering Passage genom delområdet bedöms motverka målet. Det är markanspråk och barriärverken i de norra delarnas produktiva och värdefulla jordbruksmark som är styrande för bedömningen. För skogsbruk bedöms det finnas goda möjligheter att begränsa påverkan. Inga riksintressen eller områden med beviljad koncession. Inom delområdet finns viss möjlighet att återanvända uppkomna massor från exempelvis skärning med att järnvägen kan anläggas på bank i de flacka delarna. Det bedöms även finnas viss möjlighet att använda massorna för exempelvis skyddsåtgärder som bullervallar eller mervärdesskapande åtgärder i järnvägens närhet. Därmed bedöms passage genom delområdet sammantaget ha möjlighet att bidra till delmålet Övriga ändliga resurser/masshantering Inom delområdet finns goda möjligheter att uppkomna massor från exempelvis skärningar och tunnel kan nyttjas i konstruktinen av bankar, vilket sannolikt blir vanligt förekommande för både järnvägen och till exempel servicevägare, i de flacka delarna av delområdet. Inom delområdet bedöms det även finnas goda möjligheter att nyttja de massor som inte behövs för själva järnvägskonstruktionen till exempelvis skyddsåtgärder i form av exempelvis bullervallar och visuell avskärmningar samt andra anpassningsåtgärder. Det bedöms också finnas möjlighet till mervärdesskapande åtgärder till exempel att anlägga naturmiljöer som det råder Delområde 2, Fokusområde Klimat Klimatfaktorer Genomgående gynnsam topografi för mindre klimatintensiva anläggningstyper, så som låg bank och skärning. Lös jord i de nordliga delarna kan komma att behöva grundförstärkning, vilket synbart kan bidra negativt till klimatpåverkan. 113

26 Lillån Delområde Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap Förutom i det öppna och mosaikpräglade landskapet närmast Linköping går delområdet genom ett skogsrikt och kuperat landskap. Järnvägen kommer där att skära tvärs riktningarna och öppnar upp en ny struktur i sin längdriktning. Eftersom landskapet är småkuperat och skogsklätt bedöms det dock finnas goda möjligheter att genom terrängmodellering anpassa anläggningen till landskapet på ett naturligt sätt. Där delområdet passerar ut ur Linköping präglas det av regionalt utpekade herrgårdsliknande storbondgårdar. Dessa miljöer är känsliga för visuell påverkan och uppsplittring. Skogsbygden norr om Sommen är rik på olika typer av historiska lämningar. Liksom i delområde 2 är området närmast söder om Linköping och i övergångsbygden rik på ädellövsskogs- och hagmarksmiljöer. Spridningssambanden är också goda. I delområde 3 börjar skogsbygden längre norrut och utgör en större del av delområdet. En järnväg genom delområde 3 riskerar att ta både olika typer av miljöer i anspråk och även försvåra spridningen för arter knutna till dessa miljöer. Naturmiljöerna i de norra delarna är känsliga för ändrade förutsättningar för brukandet av främst betesmarker medan de södra är bullerkänsliga. Fokusområde Hälsa och säkerhet Det är framförallt vid utgången från Linköping som människor kan komma att störas av buller inom delområde 3. I de norra delarna av delområdet finns också en viss förhöjd risk för att tåg som trafikerar höghastighetsjärnvägen kan ge upphov till vibrationer i sådan omfattning att det påverkar närboende. I de södra delarna av delområdet bedöms det finnas goda möjligheter att anlägga en järnväg utan särskilt stora effekter för människors hälsa sett till de studerade effektparametrarna. Gles befolkningstäthet och få riskobjekt innebär att olycksrisken bedöms som begränsad vid en lokalisering av järnvägen till delområdet. En sydostlig passage inom delområdet vid Sommen kan innebära att sjön passeras på tre ställen, sannolikt på bro, med risk för störning visuellt och i form av buller på riksintresset för friluftsliv. Vid sjön finns även vandringsleder vars nyttjande kan påverkas negativt om järnvägen passerar i närheten. Stora delar av området från Nykil och vidare söderut är idag tysta och även här blir områden som nyttjas för friluftsliv störda av en ny storskalig infrastruktur. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan I de norra, mer tätbebyggda delarna av landsbygden inom delområdet, kan järnvägen påverka enskild vattenförsörjning för relativt många människor. I de södra delarna bedöms risken för påverkan på dricksvattenresursen som mindre främst på grund av att här bor relativt få människor. Liksom för delområde 1 och 2 bedöms inte passage över Sommen påverka sjöns potential för framtida vattenförsörjning. I de norra delarna ianspråktas jordbruksmark medan skogsbruket dominerar i de södra delarna. Här är dock antalet mindre fastigheter relativt få, vilket innebär att känsligheten för de effekter i form av fragmentering och barriär som järnvägen kan orsaka även i skogslandskapet bedöms vara begränsad. Det bedöms finnas möjligheter att resursutnyttja uppkomna massor såväl för konstruktionsändamål och skyddsåtgärder (till exempel bullervallar) som för mervärdesskapande åtgärder såsom att exempelvis tillskapa naturmiljöer som det råder brist på. Fokusområde Klimat Det som främst bidrar till klimatpåverkan för en järnvägsanläggning i delområde 3 är de topografiska förhållandena i de södra delarna av delområdet. Sprickdalar, mindre sjöar och vattendrag genererar behov av broar. Att korsa Sommen för att nå Tranås skapar även det ett behov av klimatintensiva anläggningstyper. Flistad Hagebyhöga Nässja Fågelsta Ekängen Gistad Utredningsområde (dec 2017) Varv Skeppsås Björkeberg Kaga Rystad Törnevalla Vadstena Älvestad 206 Fivelstad Ledberg Lp A E4 Örberga Linköping Vallerstad Linghem Västerlösa Kärna Malmslätt Strå Orlunda Normlösa Vårdsberg Askeby Rappestad Skänninge LpB Borghamn Herrestad Rogslösa Järstad Herrberga Vikingstad Källstad Hov Bjälbo 206 Viby Landeryd Bankekind Slaka Svinstads Mantorp Sjögestad Vikingstad Spångsholm 35 Högby Väversunda Tåkern Veta Skeda Appuna Hogstad Sya 34 Sturefors Ö Tollstad Svanshals Kumla Vist Dagsmosse Ärlången Mjölby E4 Gammalkil Väderstad Rök Grebo Heda Skeda udde Rinna Nykil V Tollstad St. Rängen Hargsjön V Harg Ekeby Viksjön St. Åby Lången 01 Svartåns dalgång Åsbo Strålsnäs Boxholm Svartån Åsbodalen Åsboån 02 Lillån Svartån Lillån Kapellån Bjärsen Vårdnäs Bestorp Brokind Stångån Svartån Järnlunden Trehörna Boet Hålaveden Tns A Sommen Öjaren 03 Ulrika Opphem Åländern Muggebo Långsbo Drögen Rimforsa Tjärstad Ämmern Valla Kättilstad Vänstern Adelöv Frucken Loren Röhälla Blåvik Kopparhult Sommen Tns B Tranås Figur 6.15 Delområde 3. Malexander Hägerstad Åsunden 0 Nimmern 15 km Oppeby 114

27 Fokusområde Landskap Förutom i det öppna och mosaikpräglade landskapet närmast Linköping går delområdet genom ett skogsrikt och kuperat landskap som erbjuder begränsade utblickar förutom över några mindre dalgångar med vattendrag. Det innebär små möjligheter att uppfylla målet om att synligöra landskapets variation. Delområdet är relativt glest bebyggt men går genom områden med brukad mark med främst skogsbruk. I särskilt de södra delarna har sprickdalslandskap en nord-sydlig struktur. Järnvägen kommer där att skära tvärs riktningarna och öppnar upp en ny struktur i sin längriktning. Där järnvägen korsar dalgångar med vattendrag blir anläggningen synlig i landskapet men i övrigt blir den inte synlig annat än från korta avstånd. Terrängen innebär också att anläggningen kan förankras till landskapets karaktär genom terrängmodellering och nya trädridåer. Vid passage över Sommen är det svårt att anpassa en anläggning och intrång blir väl synliga. Eftersom delområdet omfattar det bredare partiet av Sommen är det dessutom troligt att det är flera vikar som behöver korsar med broar. Där delområdet passerar ut ur Linköping och genom det uppbrutna slättlandskapet berörs en smal sträcka präglat av ett antal regionalt utpekade herrgårdsliknande storbondgårdar (kring Bröttjestad) strax väst om väg 23. På grund utav delområdets begränsade bredd är risken för negativa effekter i form av visuell påverkan och uppsplittring av dessa miljöer relativt stor. Flera öppna och herrgårdspräglade landskap finns även i mosaiklandskapets norra del (t.ex. Röby, Normstorp, Gismestad, Duseborg.), här är möjligheterna till alternativa lokaliseringar som minskar järnvägens visuella påverkan dock större. I övergångsbygden finns även Nykils kyrkby, en av få kyrkbyar i området, miljön är känslig för en splittring och visuell påverkan från en storskalig struktur. I norra delen av området, i övergångsbygden mellan öppen odlingsbygd och skogsmark, finns lämningar av det fossila odlingslandskapet kvar och även flertalet gravfält mestadels från järnåldern. I flera fall samman faller fornlämningsmiljöerna med områdets ängs- och hagmarker. Passage genom det fornlämningstäta band som sträcker sig i mosaiklandskapet kommer att innebära påverkan på flertalet fornlämningsmiljöer. Lokalisering av järnvägen blir en viktig fråga. I skogsbygden norr om Sommen dominerar de övriga kulturhistoriska lämningarna, torplämningar och skogsbrukslämningar. Här finns även fossila åkrar som tillsammans med de övrig kulturhistoriska lämningarna tecknar bilden av det historiska samhället under de senaste århundradena. I södra delen är fornlämningsbilden gles. Här bedöms påverkan bli mindre och delområdets utbredning ger god flexibilitet i lokalisering. Inom den första fjärdedelen av delsträckan från Linköping mot Tranås behöver järnvägen korsa ett område med mycket goda spridningssamband för arter knutna till ängs- och hagmarker. Här finns det mycket stor risk för att sambanden kommer att försämras om en järnväg behöver gå igenom området. Längre fram i delområdet glesnar habitatnätverket för hagmarksarterna och det kan istället finnas potential att skyddszonerna utmed en höghastighetsjärnväg kan komma att förstärka spridningssambanden för öppenmarksarter genom de skogar som här bildar naturliga barriärer i dagens landskap. Närmare Sommenbygden är det framförallt barrskogsarter som ges goda spridningsmöjligheter som kan vara värdefulla att värna. Talltita och barrskogslevande fladdermöss kan här få minskade spridningsmöjligheter över ytor utan buskar och träd. Järnväg på bank eller i skärningar kan därför komma att minska spridningssambanden för dessa arter i denna del av delområdet. I delområdet finns ett par band med mycket höga koncentrationer av dels hagmarksmiljöer med mer eller mindre mycket grova ädellövträd och dels sammanhängande barrskogar som är värdefulla för skogsfågel och annat vilt. Dessa områden går inte att undvika i sin helhet vid passage genom delområdet. Antalet brukare som kan komma att drabbas av barriäreffekter och som idag sköter hagmarker med höga naturvärden är stort i delområdets norra del. Längre åt sydväst är antalet lokalt verksamma bönder som ägnar sig åt betesdrift överlag mycket lågt. Stor del av området är idag relativt opåverkat av buller. En höghastighetsjärnväg riskerar att öka bullernivån i området på ett sätt som kan komma att störa fågellivet Måluppfyllelseanalys för fokusområde landskap Det bedöms finnas en möjlighet att passage genom delområdet kan bidra till måluppfyllelse för miljöaspekten landskapets form samt upplevelse. Möjligheterna att uppfylla målet om utblickar för resenärer på järnvägen är visserligen begränsade i det småbrutna landskapet. Det innebär dock samtidigt goda möjligheter att anpssa anläggningen till landskapets karaktärer. För miljöaspekterna kulturmiljö och naturmiljö bedöms det finnas en risk att måluppfyllelse motverkas. Det är framförallt i de norra delarna som områden med herrgårdsmiljöer och odlingslandskap kan vara svåra att undvika. Området är också till stora delar opåverkat av buller och en järnväg kan därför försämra förutsättningarna för exempelvis störningskänsliga fågelarter. I de skogrika södra delarna av delområdet utgörs odlingslandskapen ofta av småskaliga och väl avgränsade landskapsrum som är känsliga för påverkan. Här finns flera regionalt utpekade småskaliga byar/gårdar med ålderdomlig karaktär, inte sällan i anslutning till åsar (ex Flathult, Hälla, Vägstorp, Lövåsen). Delområdets utbredning möjliggör flexibilitet och möjlighet till en lokalisering som undviker dessa miljöer finns. Skogsbygden norr om Sommen utmärks också av mycket höga koncentrationer av skogsbrukslämningar kopplade till Boxholms bruk. Koncentrationen gör dessa lämningar till ett karaktärsskapande drag i skogslandskapet. Delområde 3, Fokusområde Landskap Landskapets form samt upplevelse Landskapet erbjuder begränsade utblickar på stor del av sträckan, förutom över dalgångar med vattendrag och Sommen, vilket innebär små möjligheter att uppfylla målet om att synligöra landskapets variation. Det innebär samtidigt möjligheter att använda terrängmodellering för att anpassa anläggningen till landskapets karaktär. Broarna över Sommen blir påtagligt inslag i landskapsbilden och påverkar upplevelsen för friluftsliv och bebyggelse. Terrängmodellering i de skogrika södra delarna, för att anpassa anläggningen till landskapet, kan vara möjlig att göra på ett naturligt sätt genom att landskapet är småkuperat och skogsklätt till skillnad från i storskaliga öppna landskap. Kulturmiljö Naturmiljö Passage i delområdet riskerar att motverka måluppfyllelsen. Områdets begränsade utbredning i norr innebär att negativa effekter på slättlandskapets och den norra övergångsbygdens herrgårdsmiljöer och odlingslandskap kan vara svåra att undvika. I den södra delen av delområdet finns ett skogsdominerat landskap med flera kulturhistoriskt värdefulla odlingslandskap och karaktärsskapande skogsmiljöer med rika skogsbrukslämningar. Delområdets utbredning och de ofta små, öppna landskapsrummen ger dock goda möjligheter till passage med mindre negativa effekter. Passage genom delområdet bedöms innebära en risk att måluppfyllelsen motverkas. Särskild risk för försämrade spridningssamband och förlust av livsmiljöer för prioriterade artgrupper. Området är till stora delar opåverkat av buller och en ny järnväg kan därför störa bla fågellivet. Det finns potential att öka spridning av framförallt öppenmarksarter utmed järnvägsanläggning genom skogsområden. De bedöms finnas svårigheter med anpassningar och skyddsåtgärder på grund av miljöernas karaktär (ädellöv och hagmarker). 115

28 Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Flest människor bor i Linköpings ytterområden inom delområde 3. För övrigt utgörs delområdet av landsbygd. I de norra delarna, i slättlandskapet och i övergångsbygden, är landsbygden relativt tätbefolkad. Till skillnad från delområde 2 är inte de uppodlade dalgångarna lika markanta här utan befolkningstätheten minskar succesivt mot söder och är som glesast norr om sjön Sommen. Det är således framförallt vid utgången från Linköping och i den öppna slättbygden som människor kan komma att störas av framförallt buller från en höghastighetsjärnväg inom delområde 3. I skogsbygden bedöms relativt få människor riskera sådan störning. De topografiska förhållanden inom delområdet innebär att både djupa skärningar och tunnel kan förekomma, vilket avskärmar luftburet buller. Tunnel är dock mest trolig i de minst befolkade södra delarna. Förutom buller finns det också en risk att befintliga bostäder och verksamheter kan komma att få förhöjd exponering av elektromagnetiska fält, främst i de mest tätbebyggda områdena närmast Linköping. I de norra delarna av delområdet finns också en viss förhöjd risk för att tåg som trafikerar höghastighetsjärnvägen kan ge upphov till vibrationer i sådan omfattning att det påverkar närboende Olycksrisk Delområdet är mycket glesbefolkat, och en passage är möjlig utan att korsa större befintlig infrastruktur. En sevesoverksamhet på lägre kravnivå finns i norra delen av området, men områdets storlek ger goda förutsättningar för att uppnå skyddsavstånd som minimerar olycksrisken. Vid passage ut ur Linköping kan järnvägen komma att gå parallellt med väg 23, som är en rekommenderad transportled för farligt gods Måluppfyllelseanalys för fokusområde hälsa och säkerhet För flera av de miljöaspekter som hör till fokusområde hälsa och säkerhet bedöms det finnas möjligheter för att passage genom delområde 3 kan bidra till måluppfyllelse. Det beror framförallt på att området till stor del är mycket glest befolkat och att det därigenom finns goda möjligheter att genom anpassning (främst lokalisering) undvika störningar som påverkar människors hälsa. För miljöaspekten befolkning i betydelsen sammanhållen bygd bedöms passage till och med bidra till måluppfyllelse eftersom området rymmer ett fåtal målpunkter av lokal betydelse som enkelt kan undvikas Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Liksom för delområde 1 och 2 får de boende i de norra delarna av delområde 3 sitt dricksvatten från kommunala vattentäkter som inte påverkas av åtgärder inom utredningsområdet. Men även i detta område är landsbygden i slättlandskapet relativt tätbefolkat och här får de boende framförallt sitt vatten från enskilda brunnar. I de norra delarna av delområdet kan grunda skärningar genom jord bli aktuellt. Det innebär att det lokalt kan uppstå problem med vattentillgången i enskilda grävda brunnar. Söderut ökar de relativa höjdskillnaderna inom delområdet och anläggningstyper som djup skärning i berg samt tunnel kan förekomma. Här kan även bergborrade brunnar påverkas. I denna del av området är dock befolkningstätheten betydligt lägre. Under byggtiden är det viktigt att spill med till exempel olja eller kemikalier inte uppkommer i områden där grundvatten antingen används för dricksvatten eller där det finns särskild potential för kommande uttag. Eftersom delområdena sammanfaller vid passagen in mot Tranås passerar en järnväg inom delområde 2 på bro över sjön Sommen. Tekniska skyddsåtgärder bedöms som möjliga för att motverka att sjöns vatten kvalitet påverkas negativt vid exempelvis brobyggnation. Eftersom det inte ska transporteras gods på höghastighetsjärnvägen bedöms anläggningen vid drift endast i liten utsträckning påverka kvaliteten i såväl grund- som i ytvatten. I de södra delarna av delområdet bedöms det finnas goda möjligheter att anlägga en järnväg utan särskilt stora effekter för människors hälsa sett till de studerade effektparametrarna. Det öppna landskapet innebär tillsammans med att bebyggelse inom delområdet huvudsakligen är låg att det inte bedöms finnas någon risk att anläggandet eller drift av en ny järnväg inom området skulle medföra att miljökvalitetsnormer för luft överskrids. I områden där landskapsrummen är trängre finns inga andra betydande källor som påverkar den lokala luftkvaliteten Befolkning Hela delområdet är glesbygd, med undantag av ett mindre område kring Nykil. Inom delområdet finns ingen större infrastruktur. I tillägg har delområdet en utbredning som innebär att mycket goda möjligheter finns för att undvika viktiga lokala sammanhang och rörelsemönster i kommande mer detaljerad planering. Passage genom delområdet påverkar stora tysta områden söder om Nykil. Lokalisering till de södra delarna innebär dessutom en stor risk för störning både visuellt och i form av buller på riksintresset Sommen och korsande vandringsleder. Sjön är flikig och lokalisering till de sydostliga delarna kan innebära att Sommen korsas tre gånger, det vill säga över flera fjärdar. Delområde 3, Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Tekniska skyddsåtgärder bedöms som möjliga för att motverka att Sommens vattenkvalitet påverkas negativt vid exempelvis brobyggnation. Eftersom det inte ska transporteras gods på höghastighetsjärnvägen bedöms anläggningen vid drift endast i liten utsträckning påverka kvaliteten i såväl grund- som i ytvatten. Eftersom delområdet är relativt glest befolkat som helhet bedöms det finnas möjligheter att genom anpassning och skyddsåtgärder begränsa störningen i sådan utsträckning att målet för människors hälsa kan nås Delområdet är glesbefolkat och utan större transportled eller viktiga målpunkter. Områdets utbredning innebär flexibel lokalisering. Sammantaget görs bedömningen att passage genom delområdet bidrar till att målet kan nås. Passage genom delområdet innebär möjligheter att bidra till måluppfyllelse. Särskilt delområdets storlek ger flexibilitet i lokaliseringen. I söder finns en risk för negativ påverkan på sjön Sommen, med vandringsleder och tysta områden med hög bullerkänslighet. Delområdet rymmer få områden med potentiellt förorenad mark och det är därför inte säkert att en passage genom delområdet bidrar till målet om att anläggningen ska minska risken för spridning av föroreningar Förorenad mark Det finns relativt få potentiellt förorenade objekt gles inom delområdet. Objekten är utspridda och främst lokaliserade till mindre samhällen och utmed vattendrag. Inom delområdet finns inga objekt tillhörande riskklass 1. Tätheten inom delområdet är visserligen överlag gles men viss sanering kan bli aktuell, vilket är positivt ur miljösynpunkt. Olycksrisk Delområdet är mycket glesbefolkat, och passage genom området bedöms bidra till måluppfyllelse. Vid utfart från Linköping krävs samlokalisering med transportled för farligt gods, men utan behov av korsning. Delområdets storlek tillåter flexibilitet i lokaliseringen. 116

29 De större vattendragen går huvudsakligen tvärs huvudriktningen för en järnväg mellan Linköping och Tranås. Det bedöms därför finnas goda möjligheter att anpassa den nya järnvägens passage över dessa vattendrag så att det inte påverkar vattendragens hydrologiska förhållanden. Därmed påverkas inte heller möjligheten till fortsatt användning av vattenresursen för utvinning av elkraft Areella näringar Jordbruk I de norra delarna av delområdet är det praktiskt taget inte möjligt att undvika intrång på jordbruksmark om en järnväg ska anläggas där. Det är dessutom stor risk för att anläggningen skapar barriärer i landskapet som kommer att försvåra för de brukare som är verksamma i området. Längre söderut i delområdet finns mycket goda möjligheter att undvika intrång på jordbruksmark. Skogsbruk I delområde 3 är antalet mindre skogsfastigheter inte så högt, och antalet mindre skogsfastigheter som kan påverkas genom fragmentering är därför begränsad. Liksom i delområde 2 är de flesta av de mindre fastigheterna belägna inom den norra delen, i övergångsbygden mellan slätten i norr och det mer storskaliga skogslandskapet söderut Ämnen och material Inte aktuellt för delområdet Fokusområde Klimat Det som främst bidrar till klimatpåverkan från byggandet av en järnväg i delområde 3 är de topografiska förhållandena. Här kan anläggningstyper som bro, tunnel och djup skärning bli aktuellt, vilka är relativt klimatintensiva. Att korsa Sommen för att nå Tranås skapar även det ett behov av klimatintensiva anläggningstyper, såsom broar och potentiellt även betongtråg - där djupa skärningar krävs och underlaget är löst. Topografin i delområde 1, 2 och 3 emellan är relativt likvärdig, vilket leder till att den mängden skog som behöver avverkas inte skiljer alternativen märkbart åt. Sett till den procentuella andelen av den potentiella klimatpåverkan står skogsavverkningen i delområde 3 för den minsta andelen gentemot delområde 1 och 2. Detta då olika markanspråk från respektive anläggningstyp påverkar graden av avskogning Måluppfyllelseanalys för fokusområde klimat Passage i delområde 3 bedöms sammantaget bidra sämre än passage i såväl delområde 1 och 2 till måluppfyllelse för miljöaspekter som ingår i fokusområde klimat. Figur 6.16 Mo, strax norr om Sommen Övriga ändliga resurser/masshantering Inom delområdet finns goda möjligheter att uppkomna massor från exempelvis skärningar och tunnel kan nyttjas i konstruktinen av bankar, vilket sannolikt blir vanligt förekommande för både järnvägen och till exempel servicevägare, i de flacka delarna av delområdet. Inom delområdet bedöms det även finnas goda möjligheter att nyttja de massor som inte behövs för själva järnvägskonstruktionen till exempelvis skyddsåtgärder i form av exempelvis bullervallar och visuell avskärmningar samt andra anpassningsåtgärder. Det bedöms också finnas möjlighet till mervärdesskapande åtgärder till exempel att anlägga naturmiljöer som det råder brist på. Området ligger huvudsakligen utanför tätort och de topografiska förhållandena är varierade. Inom delar av området är anläggningstyper som bank och skärning sannolikt förekommande. Här kan massorna till exempel användas för terränganpassad släntutformning eller optimering för brukande av marken utmed den nya järnvägsanläggningen Måluppfyllelseanalys för fokusområde resurser tillgängliga för människan Det bedöms finnas en möjlighet att passage genom delområde 3 kan bidra till att nå projektmålet för miljöaspekten vatten. Det bedöms finnas god möjlighet att värna både grund- och ytvatten under såväl bygg- som driftskedet. För areella näringar bedöms det finnas en risk att måluppfyllelse motverkas. Även om en stor del av delområdet består av skogsbruksmark kommer jordbruksmark att tas i anspråk i de norra delarna. Här finns det också risk för barriäreffekter som inte kan motverkas. I det småbrutna och till stora delar skogsbevuxna landskapet i delområdet bedöms det finnas vissa möjligheter att nyttogöra massor för exempelvis terrängmodellering och bullervallar. Delområde 3, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Areella näringar Ämnen och material Övriga ändliga resurser/ masshantering Delområde 3, Fokusområde Klimat Klimatfaktorer Grundvattenmagasin med god tillgång på vatten berörs. Sommen är en viktig potentiell dricksvattenresurs. Tekniska skyddsåtgärder för att skydda både grund-och ytvatten under såväl bygg- som driftskedet bedöms som möjligt. För att bidra till projektmålet krävs anpassning framförallt för skydd av grundvatten. Det finns en risk att passage genom delområdet motverkar målet med avseende på jordbruk. Här är det svårt att undvika ianspråktagande av värdefull jordbruksmark och det finns även risk för barriärverkan som kan vara svår att motverka. I de södra delarna finns goda möjligheter att undvika intrång på jordbruksmark. Även för skogsbruk bedöms det finnas goda möjligheter att begränsa påverkan.. Inga riksintressen eller områden med beviljad koncession. Det bedöms finnas goda möjligheter att använda massor som inte kan användas i järnvägskonstruktionen för exempelvis skyddsåtgärder som bullervallar eller mervärdesskapande åtgärder i järnvägens närhet inom delområdet. Därmed bedöms passage genom delområdet ha möjlighet att bidra till delmålet. Relativt sett störst potentiell klimatpåverkan. Trots den flacka topografin i norr kantas de södra delarna av ett kraftigt kuperat landskap som genererar behov av broar och även tunnel, vilket är klimatintensiva anläggningstyper. 117

30 Samlad måluppfyllelseanalys för delområde 1 3 Nedan redovisas i form av rosdiagram bedömningen av i vilken utsträckning passage genom respektive delområde på delsträckan Linköping- Tranås bidrar till eller motverkar måluppfyllelse för det eller de projektmål som respektive miljöaspekt kopplar till. erna illustreras i vars en sektor i rosdiagrammet och högre grad av måluppfyllelse innebär att en större del av sektorn är ifylld. Även färgerna i bedömningsskalan (se tabell till höger) används för att visa på i vilken utsträckning en passage genom det studerade området bedöms bidra till måluppfyllelse. Rosdiagrammen ska ses som en ingång till de analyser och bedömningar som har gjorts. De behöver läsas tillsammans med de kvalitativa effektbeskrivningar samt de tabeller som redovisar bedömning av bidrag till måluppfyllelse (per miljöaspekt) för respektive delområde i efterkommande text. För fördjupad förståelse hänvisas till bilaga 5 där bedömningarna för indikatorerna redovisas per delområde. Motverkar måluppfyllelse Osäkerhet kring miljöanpassningar och skyddsåtgärder innebär risk för att målupp fyllelse motverkas Möjlighet/potential att bidra till måluppfyllelse Bidrar till måluppfyllelse KLIMAT KLIMAT KLIMAT RESURSER TILLGÄNGLIGA FÖR MÄNNISKAN Ämnen och material Areella näringar Vatten Ändliga resurser och masshantering Risk Klimatfaktorer Förorenad mark Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Befolkningrekreation och friluftsliv LANDSKAP Naturmiljö Människors hälsa Befolkningsammanhållen bygd HÄLSA OCH SÄKERHET RESURSER TILLGÄNGLIGA FÖR MÄNNISKAN Ämnen och material Areella näringar Vatten Ändliga resurser och masshantering Risk Klimatfaktorer Förorenad mark Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Befolkningrekreation och friluftsliv LANDSKAP Naturmiljö Människors hälsa Befolkningsammanhållen bygd HÄLSA OCH SÄKERHET RESURSER TILLGÄNGLIGA FÖR MÄNNISKAN Ämnen och material Areella näringar Vatten Ändliga resurser och masshantering Risk Klimatfaktorer Förorenad mark Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Befolkningrekreation och friluftsliv LANDSKAP Naturmiljö Människors hälsa Befolkningsammanhållen bygd HÄLSA OCH SÄKERHET Delområde 1 Passage genom delområde 1 bedöms för flertalet av projektmålen antingen riskera att motverka eller motverka målen. För fokusområde landskap beror det framförallt på att Svartåns dalgång löper parallellt med riktningen på järnvägen. Det innebär förlust av viktiga natur- och kulturmiljöer och att det visuella intrycket av dalgången ändras väsentligt. Känsligheten i Svartåns dalgång ligger också till grund för bedömningen att målet om att resursuttnyttja massor riskerar att motverkas i delområdet. För miljöaspekterna befolkning och människors hälsa beror bedömningen på att området är tätbefolkat och att exempelvis bullerstörning invid tätorter inte kan undvikas genom lokalisering. Bedömningen att målet för areella näringar motverkas beror på att mycket produktiv jordbruksmark kommer att tas i anspråk. Däremot bedöms målen för exempelvis förorenad mark och klimatfaktorer kunna uppnås för delområdet. I det första fallet beror det på att det finns en hög täthet av potentiellt förorenade objekt inom området och det finns därmed god chans att flera av dessa saneras vid anläggandet av järnvägen. För klimatfaktorer beror bedömningen på att mindre klimatintensiva anläggningstyper kan vara möjliga i det flacka landskapet. Delområde 2 För delområde 2 bedöms passage innebära möjligheter att nå flera av projektmålen. För miljöaspekterna som hör till fokusområde hälsa och säkerhet beror det på att området är relativt glesbefolkat och att det därför bedöms finnas goda möjligheter att begränsa exempelvis bullerstörning och försämrad tillgänglighet genom lokalisering. För fokusområde landskap bedöms det finnas en risk att målen motverkas. Intrång i områden med höga natur- och kulturmiljövärden i de norra delarna och visuell påverkan i Åsbodalen ligger till grund för bedömningen. För areella näringar bedöms målet motverkas. Värdefull jordbruksmark ianspråktas och det finns risk för försvårat brukande genom barriäreffekter. Delområde 3 Passage i delområde 3 bedöms bidra till projektmålen eller ha möjlighet att bidra till dessa för fokusområde hälsa och säkerhet. Det beror på att området till stora delar är mycket glest befolkat. För miljöaspekterna natur- och kulturmiljö finns det en risk att målen motverkas, främst på grund av att intrång i områden med höga värden inte kan undvikas i de norra delarna. I de södra delarna kan idag ostörda områden med rikt fågelliv påverkas negativt av buller. De stora relativa höjdskillnaderna innebär att anläggningstyper som tunnel och bro kan bli vanligt förekommande, vilket är klimatbelastande. 118

31 6.5 Delsträcka Tranås Delsträckan har delats upp i två delområden, Tranås A och Tranås B (se Figur 6.17). Avgränsningen mot delsträckan från Linköping är gjord väster om passage över Sommen och avgränsningen mot delsträckan som går mot Jönköping är gjord så att hela Tranås tätort ryms i delsträckan för Tranås. Avgränsningen för delområden har utgått från följande: Delområde Tranås A Utgörs av området norr och väster om Tranås tätort Delområde Tranås B Utgörs av Tranås tätort Förutsättningar fokusområde Landskap Tranås har växt fram i anslutning till stambanan. Längs med Sommens nordvästra strand löper riksväg 32 och stambanan, bitvis i mycket strandnära lägen. Från Tranås och norrut sträcker sig även den historiska landsvägen, nu kallad Mjölbyvägen. Dagens Tranås karaktäriseras av lägre flerbostadshus, en stor andel villor samt industribebyggelse från hela 1900-talet. En oregelbunden rutnätsplan i anslutning till stationen präglar staden och den alléprydda Storgatan utgör stadens centrala stråk. De strandnära områdena nära Tranås karaktäriseras av villor och sommarnöjen från sent 1800-tal och framåt. I anslutning till Sommens stränder finns även sommarhusbebyggelse och flera anläggningar med koppling till rekreation. De mer sammanhängande stråken av odlingsmark och gårdar återfinns på Romanäset. Sommen är en flikig och örik sjö, vilket ger en småskalig rumslighet. Utblickar finns främst över Skoboviken. Norr om tätorten finns framförallt en hel del äldre bestånd med tall men också flera andra värdefulla skogsmiljöer såsom brantskogar och hassellundar. Inne i Tranås tätort samt i dess södra och västra utkanter förekommer det gott om grövre ädellövträd. Dessa utgör viktiga livsmiljöer för många svampar och insekter. Hägna Torrsjön Rottnåsa Lärkemålen Andersbosjön Arrebo L. Fallsberg Svarten N Ledsjön Skärpan Stekanäs St. Rödsjön Västantorp Utredningsområde (dec Svärdstorp 2017) Änghemmet Trimplamo Lysings Hult Sävsjö Tväggabo Nybygget Bergstugan Rönnestad HålavedskapelletStorön Jägersholm Däckstugan ässjön 01 Mossastu Hålan Bråmålen Bösebo Ersbo Ledsjöbygget Svärdsfalla Tenbäcken Höganskog Juditsmålen Olstorp Getön Tjurudden Fiskevik Bäsjön Sätterbo Rödje Stubben 02 Bostorp Kättebo Eklabonäset Tismetorpet Eklabo Skurebo Hallången Sjönäs Flugebosjön Stora Brämsahem Kungshult Krämarp Ekeln Flugebo Ödebjörnarp Skruvhult Fågelsk.omr. Lindsundet N Bjursjön Bråten Tingkullanäs Högbr Ållebäcken Stensjön Brickarp Ödesjö Hallen L.Övrarp 03 oren GyllingstorpBergtäkt Löverhult Hakebo Trehörningstorp Bockön Kroksh Bänarp Rödjedal Stensjön Högstorp Röhälla ärtebo Blankhester TnsA Ljungstorp Spinkarp Magersjö Fösingstorp Skoboviken London Hagalund Rosstorp Hårkrankeryd Udden Stensj. Romanäs Fågelsk.omr. Älmten Påvarp Blåvik Häggarp Bergtäkt Kopparhult Björnafällan Romanö Storhagen Ulvsbo Hyltan Återvinningsanl. Häggarpasjön 04 Färesbo Källeryd Stoeryd Tranås säteri Tranås Hårdaholmen Skärsågen Flaskarp Markestorp Ballstorp s Snällebo Djurafall Röamålen Sommen TnsB Hätte Bredkärr Uddarp Liljeholmen Helgebo Mon Karlhult Rödje Glostorp Seglarvik Flanhult Bäck Storön Bläsarp Bredstorp Drumstorp Långaryd Ishall Karlsö Grönkullen Näsudden Lövön Arn Junkaremålen Frucken Tullebo Repkullen Motorbana Restad Sandvik Björkevik Ebbarp Källås Svalön Varvestorp Tostås Älmås Brandsnäs Gaddarp Sjöarp Sjöarp Göberga Fjättarp Källås Illern Katarp Sjöarp Stebbarp Börs Hulan Krokstorp Vippersjö 05 Klosterås o Karlsbo Gransbo Gripenberg Åbonäs Svenstorp Marken Mellstorp Fruktnöte Säthälla Oberga Lövåsa Låckarp Glassås Gripenberg Tranudden Saxabäcken näs Säby Slättås Fetås Rya Moskogen Rosebo Holmen Björnklo Karlsb Mada 0 3 km 06 Boda Grimmestorp Finnanäs Säbysjön Ramsmåla Trollön p Galtås Kapela Tokarp Bianäset Stora Äpplaryd Förnäs Figur 6.17 Delsträckan Tranås med delområdena A och B. På kartan redovisas de geografiska platser som omnämns ibeskrivningar av förutsättningar samt effektanalyser. Även om kartbilden har en högre upplösning jämfört med kartorna för anslutande delsträckor (Linköping-Tranås och Tranås-Jönköping) har analyserna gjorts på samma skala för alla delsträckor och delområden i studien som omfattat hela utredningsområdet. Säbydalen Hålavedsleden Svartån 131 Östgötaleden 119

32 6.5.2 Förutsättningar fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Analysen för miljöaspekten människors hälsa utgår från befolkningstätheten inom delsträckan, se Figur 6.5, i avsnittet ovan för delsträckan Linköping Tranås. Liksom för utredningsområdet som helhet (se kapitel 4) beskrivs nuläget för effektparametrarna buller och luftkvalitet. I effektanalyserna för delområdena ingår samtliga effektparametrar som har bedömts som relevanta för miljöaspekten, det vill säga buller, vibrationer, elektromagnetiska fält och luftkvalitet (se tabell 3.1). De två delområdena för delsträckan skiljer sig framförallt åt genom att delområde A omfattar landsbygden väster om Tranås medan delområde B omfattar Tranås tätort. Därmed har delområde B en betydligt högre befolkningstäthet än delområde A. Omlandet kring Tranås tätort är relativt glest befolkat för att vara invid en huvudort Buller I delsträckan för Tranås är det endast Södra stambanan som ingår i Trafikverkets bullerkartläggning. Stambanan går genom Tranås tätort och vidare norrut på den västra sidan av Sommen. Boende utmed järnvägen riskerar att vara utsatta för buller över gällande riktvärden Luftkvalitet Tranås finns med i Jönköpings läns luftvårdsförbund och beräkningar av luftkvalitet sker regelbundet. I Tranås är samtliga beräknade årsmedehalter för 2015 låga. I kommunens översiktsplan framgår att det finns ett stråk längs de östra, låglänta delarna av Tranås tätort där det finns risk för att luftföroreningar kan dröja sig kvar Befolkning Utredningsområdet för passage vid Tranås rymmer en stor del av tätorten, inklusive stadsdelarna Stoeryd, Ängaryd, Söder och Tostås. Det inkluderar även stadens största arbetsplatsområden, i industriområdena Hjälmaryd, Duvebo och Ängaryd (Västra). I tillägg till arbetsplatser finns en rad viktiga målpunkter inkluderade, däribland Tranås kyrka och kyrkogård, skola, folkhögskola, handel, idrottsplats och parker. Viktiga kommunikationer är riksväg 32 och Södra stambanan, som båda korsar utredningsområdet i nord-sydlig riktning. På Södra stambanan utgör Tranås ett kopplingspunkt mellan länstrafiken i Östergötland och Jönköpings län. För verksamheter i området utgör väg 32 en viktig transportförbindelse. Tranås huvudsakliga expansionsriktning har varit söder- och österut, med flera nya stadsdelar etablerade kring Östanåparken mellan 1960 och Dagens utveckling sker nästan uteslutande genom byggnation av småhus/ villaområden i strandnära lägen vid Sommen. Tranås viktigaste frilufts- och rekreationsområden finns vid Sommen (hela sjön är klassad som riksintresse för friluftsliv) och sydost om tätorten där bland annat naturreservatet Illern som är ett viktigt närrekreationsområde ligger. Mycket värdefulla är också Östanåparken och Ekbergsparken, varav sistnämnda ligger innanför delsträckan. Delsträckan inkluderar stora skogsområden norr och väster om staden, som har mindre betydelse för dagens invånare men som enligt kommunens översiktsplan kan få en viktigare roll i framtiden, som rekreationsområden för ett växande Tranås. Tranås viktigaste frilufts- och rekreationsområden finns vid Sommen (hela sjön är klassad som riksintresse för friluftsliv) och sydost om tätorten där bland annat naturreservatet ligger. Mycket värdefulla är också Östanåparken och Ekbergsparken, varav sistnämnda ligger innanför delsträckan. Delsträckan inkluderar stora skogsområden norr och väster om staden, som har mindre betydelse för dagens invånare men som enligt kommunens översiktsplan kan få en viktigare roll i framtiden, som rekreationsområden för ett växande Tranås Förorenad mark Inom passagen för Tranås är tätheten för områden som är potentiellt förorenade hög. Flera av objekten ligger inom eller i direkt anslutning till samhället. Tätheten av objekt redovisas i Figur 6.5 i avsnittet ovan för delsträckan Linköping-Tranås Olycksrisk Delsträckan inkluderar två verksamheter som identifierats som riskobjekt enligt lagen om skydd mot olyckor kap Den ena som också är en sevesoverksamhet på högre kravnivå ligger i anslutning till samhället. Både Södra stambanan och väg 32 ryms inom det relativt begränsade området, med möjlighet för korsningspunkter i tätortsnära läge Förutsättningar fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Dricksvattenresursen På delsträckan som omfattar passagen förbi Tranås finns inga vattenskyddsområden. Däremot finns det två grundvattenmagasin med stor grundvattentillgång. Det ena sträcker sig utmed Sommen väster och norr om Röhälla och det andra ligger söder om Tranås tätort. Grundvattenmagasinen redovisas i Figur 6.10 i avsnittet ovan för delsträckan Linköping- Tranås. Tranås tätort försörjs av vatten från Sommen genom konstgjord infiltration. Både vattenintaget och infiltrationsanläggningen samt brunnen från vilken vatten tas ligger öster om samhället och utanför det avgränsade utredningsområdet. Liksom övriga delar av utredningsområdet har befolkningen utanför tätorten enskild vattenförsörjning huvudsakligen i form av egna borrade eller grävda brunnar Grundvattenberoende ekosystem Inom delsträckan för Tranås finns bara ett Natura 2000-område med föreslagna prioriterade grundvattenberoende ekosystem/naturtyper. Det är Strånnesjön som ligger norr om Tranås tätort. Sjön är av typen oligomesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder som har föreslagits som prioriterat grundvattenberoende ekosystem Vattenkraftresursen I Svartåns vattensystem används huvuddelen av fallhöjden för kraftverksutvinning och det finns bara i Tranås tätort flera dammar som reglerar åns flöde Areella näringar Jordbruk Större delen av markerna kring Tranås nyttjas för skogsbruk men i området finns också några lokalt verksamma jordbrukare. Jordbruksmarken förekommer framförallt i ett relativt smalt nordsydligt stråk väster om Tranås tätort. Ungefär hälften av marken nyttjas för betesdrift Skogsbruk Passagen förbi Tranås utgörs till stor del av tätorten. Skogen i hela passageområdet antas nyttjas för tätortsnära rekreation. I området finns främst barrskog och barrblandskog, men också en del inslag av lövblandskog Ämnen och material Det finns inga områden utpekade som riksintressanta för värdefulla ämnen/material eller områden med beviljad eller gällande bearbetningskoncession för mineral samt gällande torvkoncessioner inom delsträckan Effektbeskrivning och måluppfyllelseanalys Bedömningen för alla indikatorer samt bidrag till måluppfyllelse för delområdena på delsträckan Tranås redovisas i bilaga 5. Indikatorerna används också för att beskriva de miljöeffekter som passage genom delområdena kan få för de relevanta miljöaspekterna Nyckelfaktorer Nyckelfaktorer per landskapskaraktärsområde (romerska siffror härrör från numreringen i landskapskaraktärsanalysen) för vilka nyckelfaktorerna använts som en del i bedömningsgrunderna för angivna delområden. VI. Sommenbygden med omgivningar (delområde A, B): Sjölandskap med stark visuell karaktär och ett rikt fågelliv. Stor brutenhet och storskalighet. Branta sluttningar ned mot sjön Sommen. Äldre barrskogar och ekologiska samband mellan dessa. Hällmarker (särskilt norr om Sommen). Sjön är flikig med många öar vilket ger en rumslig småskalighet. Vida utblickar över Sommen från jordbruksbygden söder om sjön. Odlingsbygd på västra och sydvästra sidan med inslag av ädellövskog och ängsmarker. Rekreationslandskapet vid Sommen. Sommarnöjen och fritidshus från hela 1900-talet. Herrgårdar i sjönära lägen. Stationssamhällets planstruktur och skala. Nyckelfaktorerna har använts som stöd i bedömningarna för miljöaspekterna kulturmiljö, naturmiljö, landskapets form samt upplevelse och areella näringar samt i viss mån även befolkning i betydelsen sammanhållen bygd. Avgränsningen för karaktärsområdet Sommenbygden med omgivningar redovisas i Figur 6.11 i avsnittet för delsträckan Linköping-Tranås. 120

33 Delområde Tranås A Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap Det skogsdominerade och slutna landskapet ger relativt goda möjligheter till en anläggning som inte inverkar visuellt annat än i banans direkta närhet. Delområdet innehåller ett flertal torpmiljöer, som var och en genom sin begränsade storlek riskerar att utraderas om järnvägen passerar dem. De är också känsliga för en lokalisering som påverkar det begränsade landskapsrummet som omger dem. En sydlig passage inom delområdet kan leda till viss negativ påverkan på den för Sommen karakteristiska rekreationsbebyggelsen. Delområdet möjliggör dock en nordlig passage som minskar direkt påverkan. I delområdet finns framförallt barrskogsmiljöer. Topografin i delområdet medför att järnväg bitvis sannolikt går i tunnel eller på bro, vilket minskar barriäreffekterna för de arter som lever här. Järnvägen skulle kunna skapa korridor genom skogsmark i ostvästlig riktning mellan befintliga ängs- och hagmarksmiljöer. Potentiellt finns även möjlighet att gynna arter knutna till solexponerad äldre tallved genom att skapa södervända bryn för uppvuxen tallskog. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan På landsbygden utanför Tranås har de boende enskild vattenförsörjning. Passagen kan till del gå i tunnel och även skärning är sannolikt förekommande. Det innebär att det lokalt kan uppstå problem med vattentillgången i dricksvattenbrunnar utmed en järnvägssträckning inom delområdet. Intrång i jordbruksmark kan inte uteslutas, även om det finns möjligheter att lokalisera järnvägen inom delområdet så att påverkan på jordbruk blir begränsat. Inom området bedöms det finnas möjligheter att resursutnyttja massor för järnvägsanläggningen eller för mervärdesskapande åtgärder i dess närområde. Fokusområde Klimat De topografiska förhållanden i området utanför Tranås innebär att klimatintensiva anläggningstyper så som bro och tunnel sannolikt blir aktuella. Även en del djupa skärningar kan komma att krävas vid övergångar och möjligen även behov av betongtråg, som är en mycket klimatintensiv anläggningstyp. Fokusområde Hälsa och säkerhet Delområdet omfattar den relativt glest befolkade landsbygden norr och väster om Tranås. Det bedöms därför finnas goda möjligheter att anlägga en järnväg här med begränsade negativa effekter för människors hälsa. Jordartsförhållanden är även sådana att det inte föreligger någon särskilt förhöjd risk för vibrationsstörningar. Även risken för olyckor bedöms som begränsad. Tätheten av potentiellt förorenad mark är relativt hög inom delområdet och därmed är det sannolikt att anläggandet av järnväg här innebär en sanering och därmed minskad risk för spridning av föroreningar till mark- och vattenområden. Hägna Torrsjön Rottnåsa Lärkemålen Andersbosjön Arrebo L. Fallsberg Svarten N Ledsjön Skärpan Stekanäs St. Rödsjön ästantorp Utredningsområde (dec Svärdstorp 2017) Änghemmet Trimplamo Lysings Hult Sävsjö Tväggabo Nybygget Bergstugan Rönnestad HålavedskapelletStorön Jägersholm 01 Däckstugan ässjön Mossast Hålan Bråmålen Bösebo Ersbo Ledsjöbygget Svärdsfalla Tenbäcken Höganskog Juditsmålen Olstorp Getön Tjurudden Fiskevik 02 Bäsjön Sätterbo Rödje Stubben Bostorp Kättebo Eklabonäset 180 Tismetorpet Eklabo Skureb Hallången Sjönäs Flugebosjön Stora 155 Brämsahem Kungshult Krämarp Ekeln 202 Flugebo Ödebjörnarp Skruvhult Fågelsk.omr. Lindsundet N Bjursjön Bråten Tingkullanäs Högb Ållebäcken Stensjön Brickarp Ödesjö Hallen L.Övrarp 03 oren GyllingstorpBergtäkt Löverhult Hakebo Trehörningstorp Bockön Kroks 02 Bänarp Rödjedal Stensjön Högstorp 177 Röhälla ärtebo Blankhester Ljungstorp Tns A Spinkarp Magersjö Fösingstorp London 04 Skoboviken Hagalund Rosstorp Hårkrankeryd Udden Stensj. Romanäs Fågelsk.omr. Älmten Häggarp Påvarp Blåvik 184 Bergtäkt Kopparhult Björnafällan Romanö Storhagen Ulvsbo Hyltan Återvinningsanl. Häggarpasjön Färesbo Källeryd Stoeryd Tranås säteri Tranås Hårdaholmen Skärsågen Ballstorp Flaskarp Markestorp s Snällebo Djurafall Röamålen Sommen Tns B Hätte Bredkärr Uddarp Liljeholmen Helgebo Mon Karlhult Rödje Glostorp Seglarvik Flanhult Bäck Storön Bläsarp Bredstorp Drumstorp Grönkullen Långaryd Ishall Karlsö Näsudden Lövön Ar Junkaremålen Frucken Tullebo Repkullen Motorbana 189 Restad 251 Sandvik Björkevik Ebbarp Källås Svalön Varvestorp Tostås Älmås Brandsnäs Gaddarp Sjöarp Sjöarp Göberga Fjättarp Källås Illern Katarp Sjöarp Stebbarp Bör Hulan Krokstorp Vippersjö Klosterås Karlsbo Gransbo Gripenberg Åbonäs Svenstorp Marken Mellstorp Fruktnöte 06 Säthälla Oberga Lövåsa Låckarp Glassås Gripenberg Tranudden Saxabäcken näs Säby o Slättås Fetås Rya Moskogen Rosebo Holmen Björnklo Karlsb Mada 0 3 km Boda Grimmestorp Finnanäs Säbysjön Ramsmåla Trollön p Galtås 159 Kapela Tokarp Bianäset Stora Äpplaryd Förnäs Hålavedsleden Figur 6.18 Delområde Tranås A Svartån 131 Östgötaleden 121

34 Fokusområde Landskap Delområdet omfattar det skogsdominerade småkuperade området strax väster om Sommen och som fortsätter norr om Tranås tätort. Området innehåller ett flertal torpmiljöer, dessa är känsliga för utradering och för en lokalisering som påverkar det begränsade landskapsrum som dessa befinner sig i. Skogslandskapet präglas i övrigt av fossila odlingslämningar i de södra delarna, medan den norra delen av delområdet präglas av övriga kulturhistoriska lämningar i form av torp- och lägenhetsbebyggelse med oklar datering. Det skogsdominerade och slutna landskapet ger relativt goda möjligheter till en anläggning som inte inverkar visuellt annat än i banans direkta anslutning. Delområdet passerar norr om Röhälla villaområde och halvön Romanäset, denna karaktäriseras av rekreationsbebyggelse kopplad till Sommen och är känslig för bland annat visuell påverkan och barriäreffekter. En sydlig passage inom delområdet kan leda till viss negativ påverkan på dessa miljöer. Delområdet möjliggör en nordlig passage som minskar direkt påverkan på de känsliga sydliga delarna. I en nordlig passage i det småkuperade skogsområdet finns också möjligheter att med terrängmodellering anpassa anläggningen till landskapet. Inom delområdet är det framförallt tallskogslevande arter som har goda spridningssamband som kan komma att delvis försämras genom en järnvägsanläggning. Visserligen finns det goda möjligheter till att barriäreffekterna blir förhållandevis begränsade då topografin medför att järnväg åtminstone bitvis måste gå i tunnel eller på bro. Livsmiljöer för läderbagge kan komma att påverkas. Dessutom finns det värdefulla barrskogsmiljöer och en hel del hagmarker som ligger i vägen för möjliga linjer. Teoretiskt finns möjlighet att undvika förluster av värdefulla ädellövträd och hagmarker i området men troligen kommer en del av livsmiljöerna gå förlorade. Figur 6.19 Landskap vid korsningen av väg 32 och väg 131, väster om Tranås. Nästan hela delområdet är redan i dagsläget mer eller mindre starkt påverkat av trafikbuller. En höghastighetsjärnväg kan ytterligare förvärra situationen om den påverkar de få återstående lugna miljöerna. Järnvägen skulle kunna skapa korridor för öppenmarksarter genom skogsmark i ostvästlig riktning mellan befintliga ängs- och hagmarksmiljöer. Det förutsätter att den uppkomna gräsmarken utmed spåret blir tillräckligt solbelyst. Potentiellt finns möjlighet att gynna arter knutna till solexponerad äldre tallved eftersom järnvägen kan skapa sydbryn mot uppvuxen tallskog Måluppfyllelseanalys för fokusområde landskap Passage genom delområdet Tranås A bedöms rymma möjligheter att nå samtliga projektmål som hör till fokusområde landskap. Ur både naturmiljö- och kulturmiljösynpunkt hyser området relativt få miljöer av särskilt värde. Det bedöms vara möjligt att anlägga järnvägen utan större konflikt med dessa intressen. Det småkuperade landskapet innebär visserligen att utblickarna från ett passerande tåg är begränsade men den visuella påverkan av anläggningen blir inte lika påtaglig som i stora öppna landskapsrum. Delområde Tranås A, Fokusområde Landskap Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Naturmiljö Det småkuperade skogsrika landskapet är mindre känsligt för visuell påverkan. Men har samtidigt begränsade möjligheter till utblickar och resenärsupplevelser. Passage i delområdet bedöms ha viss möjlighet att bidra till/ inte motverka måluppfyllelsen. Området utgörs av ett skogsdominerat torplandskap med flertal torplämningar, särskilt i de norra delarna. Torplandskapets kulturhistoriska värde i dessa delar kan behöva utredas ytterligare. De södra delarna av delområdet utgörs av tätortens utkanter. Sammantaget bedöms inte de kulturhistoriska värdena vara så höga att måluppfyllelsen kan sägas motverkas, delområdets utbredning ger även möjlighet till flexibilitet i lokaliseringen. Passage i delområdet bedöms ha viss möjlighet att bidra till/inte motverka måluppfyllelsen. Viktiga livsmiljöer kan undvikas och åtgärder för att bibehålla spridningssamband bedöms möjliga. Det finns också potential att skapa nya lämpliga miljöer utmed höghastighetsjärnvägen som kan gynna tallinsekter. 122

35 Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Delområdet omfattar den relativt glest befolkade landsbygden väster om Tranås. Det bedöms därför finnas goda möjligheter att anlägga en järnväg med begränsade negativa effekter för människors hälsa. Jordartsförhållanden är även sådana att det inte föreligger någon särskilt förhöjd risk för vibrationsstörningar. Området bedöms inte heller vara känsligt för eventuell försämrad luftkvalitet under byggskedet. Halterna av olika föroreningar är samma som bakgrundshalten och miljöerna är öppna Befolkning Delområdet rymmer inga viktiga målpunkter för samhällsservice. Dock korsas Södra stambanan och väg 32, vilka är viktiga stråk för arbetspendling och näringslivets transporter. Möjlighet för expansion av verksamhetsområden begränsas väster om Tranås. Vid en placering av järnvägen i de östra delarna av delområdet ökar risken för att människor som bor på landsbygden utanför tätorten får försämrad tillgänglighet till målpunkter inne i samhället. Viktiga friluftsområden kring Tranås ligger i första hand söder och öster om staden. Tystare områden finns i nordväst, men inga större vandringsleder berörs. Delområdet är småskaligt och det bedöms finnas goda möjligheter att genom anpassning (placering och utformning) begränsa både de visuella effekterna och bullerstörning i områden som trots allt används för exempelvis rörligt friluftsliv Förorenad mark Tätheten av potentiellt förorenade objekt är hög till måttlig hög inom delområdet. Här finns inga objekt i riskklass 1. Då tätheten inom delområdet är hög är sannlikheten för sanering stor, vilket är positivt ur miljösynpunkt. Risken för spridning av föroreningar till mark och vatten minskar. Figur 6.20 Vy över Tranås från väg 32. Delområde Tranås A, Fokusområde Hälsa och säkerhet Olycksrisk Delområdet omger Tranås tätort i nord och väst, men är glesbefolkat. En sevesoverksamhet på lägre kravnivå (bergtäkt) ryms inom delområdet och i verksamhetsområdet Ängsvik, som ligger alldeles väster om delområdet, finns en anläggning av högre nivå. Passage för järnvägen genom delområdet skulle också innebära att väg 32 och Södra stambanan korsas, på vilket sätt (bro, tunnel) är inte klarlagt Måluppfyllelseanalys för fokusområde hälsa och säkerhet För miljöaspekterma människors hälsa, befolkning i betydelsen sammanhållen bygd och olycksrisk bedöms det finnas möjligheter för att passage genom delområde Tranås A kan bidra till måluppfyllelse. Det beror framförallt på att området är relativt glest befolkat som helhet och att det därigenom finns goda möjligheter att genom anpassning (främst lokalisering) undvika exempelvis störningar. Det finns också goda möjligheter att undvika konflikt med viktiga målpunkter. För miljöaspekten befolkning i betydelse rekreation och friluftsliv bedöms passage kunna bidra till måluppfyllelse. Här finns inga särskilt utpekade områden av betydelse för rekreation och friluftsliv. Delområdet har en relativt hög täthet av potentiellt förorenade objekt och sanering är därför sannolik vid anläggandet av järnvägen vilket är positivt ur miljösynpunkt. Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Olycksrisk Eftersom delområdet är relativt glest befolkat som helhet bedöms det finnas möjligheter att genom anpassning och skyddsåtgärder begränsa störningen i sådan utsträckning att målet för människors hälsa kan nås. Delområdet medger passage utanför Tranås bebyggda delar (västra delen av delområdet). Vid passage närmare tätorten finns risk för konflikt med transportleder mm. Med särskilda åtgärder bedöms det finnas möjlighet att passage i delområdet som helhet kan bidra till måluppfyllelse. Tranås västra delar fungerar redan som verksamhetsområden, där expansion inte nödvändigtvis står i konflikt med HHJ. Passage genom delområdet bedöms bidra till måluppfyllelse, särskilt i delområdets norra/västra del (länge bort från tätortsgränsen). Välutformade korsningar/gångbroar där järnvägen möter gångvägar/vandringsleder kan bidra till att kopplingar mellan bostäder och friluftsområden bibehålls eller stärks. I delområdet finns flera områden med potentiellt förorenad mark, särskilt utmed Södra stambanan. Vid anläggning av ny järnväg förväntas förorenad mark saneras. Föroreningssituationen förväntas förbättras. Delområdet är glesbefolkat, och bedöms sammantaget innebära viss möjlighet att bidra måluppfyllelse. Detta förutsätter att utformningen tar hänsyn till skyddsavstånd kring sevesoverksamheten i Ängaryds industriområde. 123

36 Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Det finns få grundvattenmagasin med god vattentillgång inom delområdet. Passage över Sommen beskrivs för delområdena mellan Linköping och Tranås. På landsbygden utanför Tranås har de boende enskild vattenförsörjning med vatten från sannolikt egna brunnar. Passagen kan till del gå i tunnel för att möjliggöra en station i eller nära markplan. Även skärning är sannolikt förekommande. Det innebär att det lokalt kan uppstå problem med framförallt vattentillgången i både grävda och borrade brunnar utmed en järnvägssträckning inom delområdet. Eftersom det inte ska transporteras gods på höghastighetsjärnvägen bedöms anläggningen vid drift endast i liten utsträckning påverka kvaliteten i såväl grund- som i ytvatten. Under byggtiden är det viktigt att spill med till exempel olja eller kemikalier inte uppkommer i områden där grundvatten antingen används för dricksvatten eller där det finns särskild potential för kommande uttag Areella näringar Jordbruk Även om det huvudsakligen bedrivs skogsbruk i området väster och norr om Tranås finns här också aktivt brukad jordbruksmark. Delområdets storlek och jordbruksmarkens begränsade utbredning innebär att det bedöms finnas möjlighet att undvika intrång och barriäreffekter som påverkar brukandet av dessa marker. Skogsbruk Delområdet Tranås A har en högre andel skogsmark än delområdet Tranås B. Här bedöms skogsbrukande vara viktigare än i tätortens omedelbara närhet, men andelen skog som nyttjas för rekreation förmodas fortfarande vara hög. Passage genom området kan vara negativ för skogsbruket, men kanske främst för rekreation i skogsmark då järnvägen kan komma att skära av orten från skogslandskapet i dess omedelbara närhet Ämnen och material Inte aktuellt för delområdet Övriga ändliga resurser/masshantering Vid anläggandet av en höghastighetsjärnväg genereras stora mängder massor. Inom delområdet bedöms det finnas goda möjligheter att nyttja de massor som inte behövs för själva järnvägskonstruktionen men också till exempelvis kringanläggningar som bullervallar, eller att skapa platser med förhöjda naturvärden. Området ligger huvudsakligen utanför tätort och de topografiska förhållandena är varierade. Inom delar av området är anläggningstyper som bank och skärning sannolikt förekommande. Här kan massorna till exempel användas för optimering för brukandet av marken utmed den nya järnvägsanläggningen Måluppfyllelseanalys för fokusområde resurser tillgängliga för människan Passage genom delområde Tranås A bedöms bidra till måluppfyllelse eller ha möjlighet att bidra till måluppfyllelse för miljöaspekterna som hör till fokusområdet för resurser. Risken för påverkan på både grund- och ytvatten är begränsad och passage genom delområdet bedöms därmed kunna bidra till målet för miljöaspekten vatten. Intrång i jordbruksmark kan begränsas och därmed bedöms det finnas en möjlighet att nå även målet för areella näringar. Inom området bedöms det finnas möjligheter att resursutnyttja massor för järnvägsanläggningen eller för mervärdesskapande åtgärder i dess närområde Fokusområde Klimat En järnväg utanför de centrala delarna av Tranås innebär att ett relativt kupperat landskap passeras vilket ställer krav på klimatintensiva anläggningstyper så som bro och tunnel. Även en del djupa skärningar kan komma att krävas vid övergångar i topografin, och beroende på hur pass lös jorden är kan det innebära ett behov av betongtråg som är en mycket klimatintensiv anläggningstyp. Långa tunnlar genererar ett behov av intilliggande räddningstunnlar, vilket får kumulativa effekter på klimatpåverkan Måluppfyllelseanalys för fokusområde klimat Relativt passage genom de centralare delarna av Tranås, delområde Tranås B, bedöms delområdet Tranås A i större utsträckning bidra gynnsamt till måluppfyllelsen med avseende på klimat. Delområde Tranås A, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Areella näringar Ämnen och material Övriga ändliga resurser/ masshantering Delområde Tranås A, Fokusområde Klimat Klimatfaktorer Begränsad påverkan grundvattenmagasin väster om Sommen. Enskild vattenförsörjning kan påverkas av skärning mm, men skyddsåtgärder bedöms möjliga. I delområdet finns möjlighet för en västlig sträckning, vilket begränsar både intrång och barriär i de odlade markerna. För skogsbruket innebär det tätortsnära läget en lägre känslighet. Inga riksintressen eller områden med beviljad koncession. Det bedöms finnas goda möjligheter att använda massor som inte kan användas i järnvägskonstruktionen för exempelvis kringanläggningar som bullervallar eller mervärdesskapande åtgärder i järnvägens närhet inom delområdet. Därmed bedöms passage genom delområdet ha möjlighet att bidra till delmålet. På grund av höjdskillnader kan fler broar samt tunnlar vara aktuella för att passera utanför staden. 124

37 Delområde Tranås B Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap Passage nära eller genom Tranås centrala delar påverkar den riksintressanta stadskärnan i stationssamhället. Det finns risk för att exempelvis delar av den järnvägsanknutna miljön försvinner liksom delar av de omkringliggande villa- och egnahemsområdena. Norr om stadskärnan blir den direkta påverkan mindre, men till exempel Tranås nya griftegård kan komma att beröras. De negativa effekternas omfattning beror på utformning och lokalisering. Passage genom delområdet innebär även att järnvägen går över Skoboviken (del av Sommen) sannolikt på bro, med risk för stor visuell påverkan på vattenrummet och på villabebyggelsen i Röhälla som är från 1900 och framåt. Passage inom delområdet innebär även att Romanäs sanatoriemiljö (strax öster om delområdet) berörs med risk för delvis utradering och visuell påverkan. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Söder om Tranås tätort finns ett grundvattenmagasin med god tillgång på vatten. Skärning kan vara alternativ anläggningstyp och då finns risk för konflikt med grundvattenintresset. De trånga passagerna genom tätorten innebär att det finns begränsade möjligheter att resursutnyttja massor inom delområdet till exempelvis bullervallar. Fokusområde Klimat Klimatintensiva anläggningstyper som tunnel och bro kan bli aktuellt inom delområdet. Störst negativ effekt för naturmiljön bedöms försämrade spridningssambanden för arter som nyttjar de gamla ädellövträden i och kring tätorten innebära. Detta kan exempelvis komma att påverka bevarandestatus för läderbagge i södra delen av delområdet. Fokusområde Hälsa och säkerhet En ny järnväg i eller i direkt anslutning till tätorten skulle innebära att störningar orsakade av tågtrafik kan komma att påverka en stor del av samhällets invånare. Höghastighetsjärnvägen innebär bland annat omfattande bullerstörning. Det finns även områden med förhöjd risk för markvibrationer i de södra utkanterna av tätorten. En ny järnväg inom delområdet bedöms sammantaget kunna medföra omfattande negativa effekter för människors hälsa i och i närheten av Tranås. Det finns också en risk för kumulativa effekter av ny järnväg i kombination med befintlig stambana. I låglänta delar av Tranås tätort finns det risk att luftföroreningar kan dröja sig kvar. Det kan därför inte uteslutas att halterna av skadliga partiklar kan öka tillfälligt vid byggnation av en ny stor infrastrukturanläggning i anslutning till dessa platser inom delområde Tranås B. Passage genom centrala delar av Tranås bedöms dels på grund av hög befolkningstäthet och dels på grund av närheten till Södra stambanan innebära en förhöjd olycksrisk. Lokalisering till själva tätorten kommer att påverka människors rörelsemönster och innebära försämrad tillgängligheten till viktiga målpunkter i staden. Det kan även innebära en barriär mellan bostadsområden och närrekreationsområden, både i och utanför staden. Hägna Torrsjön Rottnåsa Lärkemålen Andersbosjön Arrebo L. Fallsberg Svarten N Ledsjön Skärpan Stekanäs St. Rödsjön ästantorp Utredningsområde (dec 2017) Änghemmet Trimplamo Lysings Svärdstorp Hult Sävsjö Tväggabo Nybygget Bergstugan Rönnestad HålavedskapelletStorön Jägersholm 01 Däckstugan ässjön Mossast Hålan Bråmålen Bösebo Ersbo Ledsjöbygget Svärdsfalla Tenbäcken Höganskog Juditsmålen Olstorp Getön Tjurudden Fiskevik 02 Bäsjön Sätterbo Rödje Stubben Bostorp Kättebo Eklabonäset 180 Tismetorpet Eklabo Skureb Hallången Sjönäs Flugebosjön Stora 155 Brämsahem Kungshult Krämarp Ekeln 202 Flugebo Ödebjörnarp Skruvhult Fågelsk.omr. Lindsundet N Bjursjön Bråten Tingkullanäs Högb Ållebäcken Stensjön Brickarp Ödesjö Hallen L.Övrarp 03 oren GyllingstorpBergtäkt Löverhult Hakebo Trehörningstorp Bockön Kroks 02 Bänarp Rödjedal Stensjön Högstorp 177 Röhälla ärtebo Blankhester Ljungstorp TnsA Spinkarp Magersjö Fösingstorp London 04 Skoboviken Hagalund Rosstorp Hårkrankeryd Udden Stensj. Romanäs Fågelsk.omr. Älmten Häggarp Påvarp Blåvik 184 Bergtäkt Kopparhult Björnafällan Romanö Storhagen Ulvsbo Hyltan Återvinningsanl. Häggarpasjön Färesbo Källeryd Stoeryd Tranås säteri Tranås Hårdaholmen Skärsågen Ballstorp Flaskarp Markestorp s Snällebo Djurafall Röamålen Sommen TnsB Hätte Bredkärr Uddarp Liljeholmen Helgebo Mon Karlhult Rödje Glostorp Seglarvik Flanhult Bäck Storön Bläsarp Bredstorp Drumstorp Grönkullen Långaryd Ishall Karlsö Näsudden Lövön Ar Junkaremålen Frucken Tullebo Repkullen Motorbana 189 Restad 251 Sandvik Björkevik Ebbarp Källås Svalön Varvestorp Tostås Älmås Brandsnäs Gaddarp Sjöarp Sjöarp Göberga Fjättarp Källås Illern Katarp Sjöarp Stebbarp Bör Hulan Krokstorp Vippersjö Klosterås Karlsbo Gransbo Gripenberg Åbonäs Svenstorp Marken Mellstorp Fruktnöte 06 Säthälla Oberga Lövåsa Låckarp Glassås Gripenberg Tranudden Saxabäcken näs Säby o Slättås Fetås Rya Moskogen Rosebo Holmen Björnklo Karlsb Mada 0 3 km Boda Grimmestorp Finnanäs Säbysjön Ramsmåla Trollön p Galtås 159 Kapela Tokarp Bianäset Stora Förnäs Hålavedsleden Figur 6.21 Delområde Tranås B Svartån 131 Östgötaleden 125

38 Fokusområde Landskap Delområdet omfattar tätorten Tranås västra delar samt Skoboviken och bebyggelsen kring viken och del av Romanäset. Delområdet innebär lokalisering av järnvägen centralt eller strax norr om Tranås. Särskilt vid vattnet är det svårt att anpassa en anläggning utan att intrång blir väl synliga. Risken är stor för negativ påverkan på den riksintressanta stadskärnan i stationssamhället Tranås, i form av rivning och barriäreffekt, liksom på delar av de omkringliggande villa- och egnahemsområdena norr och söder om stadskärnan. En central passage längs med befintlig stambana innebär även en stor risk för utradering av delar av den järnvägsanknutna miljön i form av stationsbyggnad, tillhörande anläggningar, industribebyggelse och banans sträckning. Även eventuell omdragning av befintlig stambana kan innebära liknande effekter. Delområdet medger även en lokalisering strax norr om stadskärnan. Här blir den direkta inverkan på tätortens bebyggelse mindre, men Tranås nya griftegård med tillhörande bebyggelse samt villastadsdelen Ängaryd kan komma att påverkas. De negativa effekternas omfattning beror på utformning och lokalisering. I området närmast väster om Tranås finns även flera fornlämningsmiljöer som består av fossila odlingsmarker, gravfält, enstaka rösen och stenkammargravar m.m. Dessa är känsliga för utradering. Delområdet innebär även möjlighet till passage över Skoboviken. Det innebär en stor visuell påverkan på vattenrummet och på den till vattnet knutna villabebyggelsen från 1900 och framåt i Röhälla väntas. En negativ visuell påverkan kan minskas genom en hög bro som tillåter fortsatta utblickar över vattnet. Delområdet innefattar också möjligheter till en sydlig passage över Romanäs sanatoriemiljö (strax öster om delområdet), en lokalisering hit ger stor risk för negativ påverkan på bebyggelsemiljön i form av eventuell delvis utradering, visuell påverkan och uppsplittring. Såväl Röhälla som Romanäs sanatorium utgör uttryck för det rekreationslandskap runt Sommen som växte fram från järnvägens öppnande och framåt. Bebyggelsen har en visuell koppling till det öppna vattenrummet. Nästan hela delområdet är redan i dagsläget mer eller mindre starkt påverkat av trafikbuller. En höghastighetsjärnväg kan visserligen förvärra situationen men areal tidigare ostörd miljö är nära nog obefintlig. En positiv aspekt med delområdet är att det för resenären finns möjlighet till utblickar över sjöar eller lägre liggande landskap liksom över Tranås centrum Måluppfyllelseanalys för fokusområde landskap Passage genom delområdet Tranås B bedöms innebära en risk att samtliga projektmål för fokusområde landskap motverkas. Vid lokalisering till centrala delar av tätorten kommer bebyggelse att påverkas genom både rivning och skalbrott vilket påverkar såväl upplevelsen av stadsbilden som samhällets kulturhistoriska karaktär. Även passage över Skoboviken och Romanäset blir påtagliga inslag i landskapet som påverkar befintlig bebyggelse. Ur naturmiljösynpunkt finns det en påtaglig risk att passage genom delområdet försämrar spridningssambanden mellan ekmiljöer som är av stor betydelse för exempelvis den skyddade arten läderbagge. Delområde Tranås B, Fokusområde Landskap Figur 6.22 Tranås station På Romanäset finns det tallskogslevande arter med goda spridningssamband som kan komma att försämras genom en järnvägsanläggning. Det finns dock goda möjligheter till att barriäreffekterna blir förhållandevis begränsade då topografin medför att järnväg bitvis kan komma att gå i tunnel om den lokaliseras hit. Spridningssambanden för arter som nyttjar de gamla ädellövträden i och kring stadsmiljön kan komma att försämras av en järnväg genom staden. Även om till exempel Natura 2000-området Ekbergsparken inte berörs direkt finns det en risk att bevarandestatusen för arter som är beroende av dessa områden påverkas negativt. Det gäller till exempel den för området utpekade Natura 2000-arten läderbagge. Risken för att marker inte längre betas till följd av barriäreffekter är inte försumbar men arealen värdefull hagmark är tämligen låg. Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Naturmiljö Möjlighet till utblickar och intressanta resenärsupplevelser där järnvägen passerar på bro över eller utmed Skoboviken och sedan går in i tätortsmiljö. Broarna blir påtagligt inslag i landskapsbilden, särskilt för bebyggelse i Skoboviken och Romanäset. Påverkan på befintlig bebyggelse i Tranås och på sträckan. Passage i delområdet bedöms sammantaget löpa stor risk att motverka måluppfyllelsen. Passage genom centrala Tranås riskerar stora negativa effekter genom utradering, skalbrott, barriäreffekter på bebyggelse i centrala Tranås, samt på industrimiljöer och kulturmiljöer kopplade till järnvägen. En sträckning norr om centrum kan minska effekterna. I området kan Romanäs sanatorie och Skoboviken med omgivande bebyggelse påverkas visuellt och genom barriäreffekter. Området rymmer viss flexibilitet i lokalisering, och även utformning, bla vid passage över Skoboviken, kan påverka alternativets negativa effekter. Passage i delområdet innebär risk för att måluppfyllelsen motverkas genom förlust av värdefulla livsmiljöer. Det finns viss risk för intrång i N2000-område men även om det skulle kunna undvikas finns påtaglig risk för försämrade spridningssamband för arter knutna till grova ädellövträd. Bevarandestatus för läderbagge i N2000 kan komma att påverkas negativt. 126

39 Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Delområdet omfattar Tranås tätort. Samhället är orienterat i nord-sydlig riktning utmed befintlig stambana. En ny järnväg i eller i direkt anslutning till tätorten med samma riktning skulle därmed innebära att störningar orsakade av tågtrafik kan komma att påverka en stor del av samhällets invånare. Höghastighetsjärnvägen innebär bland annat omfattande bullerstörning och det finns risk för att åtminstone befintliga bostäder och verksamheter kan exponeras för elektromagnetiska fält. Det finns även områden med förhöjd risk för markvibrationer i de södra utkanterna av tätorten. En ny järnväg inom delområdet bedöms sammantaget kunna medföra omfattande negativa effekter för människors hälsa i och i närheten av Tranås. Det finns också en risk för kumulativa effekter av ny järnväg i kombination med befintlig stambana. I låglänta delar av Tranås tätort finns det risk att luftföroreningar kan dröja sig kvar. Det kan därför inte uteslutas att halterna av skadliga partiklar kan öka tillfälligt vid byggnation av en ny stor infrastrukturanläggning i anslutning till dessa platser inom delområde Tns B. Det finns därmed en risk att gällande luftkvalitetsnormer inte kan innehållas lokalt och tillfälligt under byggskedet om järnvägen byggs här Måluppfyllelseanalys för fokusområde hälsa och säkerhet Passage genom delområdet Tranås B bedöms motverka målen för människors hälsa och sammanhållen bygd. En stor del av de som bor i tätorten riskerar att störas av bland annat buller från passerande höghastighetståg. Om järnvägen lokaliseras till centrala delar av tätorten riskerar det också att påverka dagens bebyggelsestruktur och rörelsemönster. Därmed kan samhällets identitet ändras och människor får även svårare att nå viktiga målpunkter. Det centrala läget innebär även att det finns en risk att målet för olycksrisk motverkas. För miljöaspekten rekreation och friluftsliv bedöms passage i delområdet trots allt innebära möjligheter att nå projektmålet under förutsättning att särskilda åtgärder vidtas för att bibehålla kopplingen mellan tätorten och omgivande rekreationsområden. Den höga tätheten av potentiellt förorenade områden i tätorten innebär att många objekt sannolikt kommer att saneras om järnvägen lokalieras hit, vilket är positivt ur miljösynpunkt. Figur 6.23 Bostadsområdet Stoeryd i nordvästra Tranås Befolkning Delområdet innebär passage rakt genom Tranås stadskärna, med stor negativ påverkan på dagens bebyggelsestruktur och rörelsemönster. Tranås planerar att växa med en ny höghastighetsjärnväg, men en tätortsnära passage riskerar att försämra attraktiviteten i viktiga förtätnings- och omvandlingsområden (till exempel stadsdelen Söder och Centrums industriområde). Passage här innebär också stor sannolikhet för barriäreffekter som försämrar tillgängligheten till viktiga målpunkter i staden. Det bedöms även hota skalan och strukturen som gör Tranås till en attraktiv tätort idag. Lokalsering till tätorten kan innebära barriäreffekter mellan bostäder och kringliggande friluftsområden. Det finns också stor sannolikhet för negativ påverkan på attraktiva grönområden inne i Tranås stad, däribland Ekbergsparken och Östanåparken. Det kan bli svårare att nå områdena och järnvägen kan även indirekt påverka områdenas kvalitet för rekreation genom framförallt bullerstörningar. Delområde Tranås B, Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa En passage genom Tranås tätort bedöms motverka målet för människors hälsa. Möjligheterna att begränsa störning i form av framförallt buller och vibrationer i sådan omfattning som målet förutsätter bedöms som små Förorenad mark Det finns ett stort antal potentiellt förorenade objekt inom delområdet, bland annat utmed Södra stambanan. Här finns dock inga objekt i riskklass 1. Då tätheten inom delområdet är hög är sannlikheten för sanering stor, vilket är positivt ur miljösynpunkt Olycksrisk Delområdet rymmer tätbefolkade delar av Tranås tätort. En sevesoverksamhet på högre kravnivå ryms också inom området. Delområdet är litet, och ger få alternativ för passagen. Översvämningsproblematik kan finnas längs Svartån och kring Lillåns utlopp i denna, och innebär en potentiell risk för anläggningen som behöver undersökas närmare vid eventuell lokalisering inom delområdet. Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Olycksrisk Passage genom centrala delar av Tranås tätort bedöms innebära att måluppfyllelse motverkas. Detta baseras på förekomsten av viktiga målpunkter inom området, samt betydelsefulla rörelsemönster mellan dessa målpunkter, bostäder och arbetsplatser. Även om delområdet omfattar centrala delar av Tranås bedöms det finnas möjlihet att bidra till målet för rekreation och friluftsliv genom särskilda åtgärder som bibehåller tillgänglighet till rekreationsområden i och utanför samhället. Dock finns risk att attraktiviteten i grönområden i centrala Tranås påverkas negativt. I delområdet finns flera områden med potentiellt förorenad mark, särskilt utmed Södra stambanan. Vid anläggning av ny järnväg förväntas förorenad mark saneras. Föroreningssituationen förväntas förbättras. Passage genom delområdet bedöms innebära risk att måluppfyllelse motverkas, på grund av den höga befolkningstätheten i centrala delar av Tranås. Det finns också viss översvämningsrisk kring Svartån och Lillån, och delområdets snävhet ger begränsad flexibilitet i lokaliseringen. 127

40 Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Söder om Tranås tätort finns ett grundvattenmagasin med god tillgång på vatten. Skärning kan vara alternativ anläggningstyp vid passage söderut genom Tranås samhälle för att begränsa bullerstörning och då finns risk för konflikt med grundvattenmagasinet. Tekniska skyddsåtgärder bedöms som möjliga. Under byggtiden är det även viktigt att spill med till exempel olja eller kemikalier inte uppkommer i områden där grundvatten antingen används för dricksvatten eller där det finns särskild potential för kommande uttag Måluppfyllelseanalys för fokusområde klimat Jämfört med delområde Tranås A, bedöms anläggandet av en höghastighetsjärnväg genom Tranås B innebära större klimatpåverkan och därmed en risk att alternativet motverkar måluppfyllelsen med avseende på klimat. Vattenskyddsområdet för Tranås huvudvattentäkt berörs inte av passage genom delområdet Areella näringar Jordbruk Genom omsorgsfull lokalisering av järnvägen bör markintrång och barriäreffekter på jordbruket helt kinna undvikas inom delområdet. Figur 6.24 Svartån genom Tranås. Skogsbruk Delområde Tranås B består till största delen av tätort eller tätortsnära natur. Den skog som finns inom området antas i första hand nyttjas som rekreationsskog för ortens invånare och endast i mindre omfattning till skogsbruksändamål. Tillkomsten av en järnväg i området bedöms inte försvåra ytterligare för skogsbruket då detta förmodas vara anpassat till tätortsnära brukande eller andra hinder på grund av sitt tätortsnära läge Ämnen och material Inte aktuellt för delområdet Övriga ändliga resurser/masshantering Vid anläggandet av en höghastighetsjärnväg genereras stora mängder massor. Eftersom delområdet omfattar Tranås tätort bedöms det vara svårt att nyttja massor för exempelvis kringanläggningar som bullervallar. Passager genom områden med befintlig eller planerad bebyggelse är i många fall trånga. Därmed bedöms det vara svårt att fullt ut nyttja den resurs som massor från anläggandet av järnvägen utgör inom delområdet. Delområde Tranås B, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Grundvattenmagasin söder om Tranås kan påverkas. Tekniska skyddsåtgärder för att skydda grundvatten under såväl bygg- som driftskedet bedöms som möjligt. För att bidra till projektmålet krävs anpassning för skydd av grundvatten Måluppfyllelseanalys för fokusområde resurser tillgängliga för människan Passage genom delområde Tranås B bedöms kunna bidra till måluppfyllelse för de areella näringarna vilket beror på att delområdet inte rymmer några särskilda kvaliteter för varken jord- eller skogsbruk. För miljöaspekten vatten bedöms det finnas goda möjligheter att genom skyddsåtgärder bidra till måluppfyllelse. Den centrala passagen innebär att det finns begränsade möjligheter att resursutnyttja massor för exempelvis bullervallar. Areella näringar Ämnen och material Övriga ändliga resurser/ masshantering Passage genom delområdet kan helt undvika intrång i både jord- och skogsbruksmark. Inga riksintressen eller områden med beviljad koncession. Det bedöms vara svårt att nyttja de massor som genereras vid anläggning av en järnväg inom delområdet främst i passagen genom Tranås tätort, men även i delar norr och söder om tätorten Fokusområde Klimat Delområdet är relativt flackt men det finns ändå passager som kan komma att kräva bro och möjligen även tunnel. Båda är klimatintensiva anläggningstyper. På grund av lösa jordar kan det inte heller uteslutas att det finns ett behov av särskild grundförstärkning, vilket ytterligare kan öka klimatpåverkan Delområde Tranås B, Fokusområde Klimat Klimatfaktorer På grund av höjdskillnader kan broar samt tunnlar vara aktuella för att passera genom centrala delar av staden. 128

41 Samlad måluppfyllelseanalys för delområden Tranås A och B Nedan redovisas i form av rosdiagram bedömningen av i vilken utsträckning passage genom respektive delområde på delsträckan Tranås bidrar till eller motverkar måluppfyllelse för det eller de projektmål som respektive miljöaspekt kopplar till. erna illustreras i vars en sektor i rosdiagrammet och högre grad av mål-uppfyllelse innebär att en större del av sektorn är ifylld. Även färgerna i bedömningsskalan (se tabell till höger) används för att visa på i vilken utsträckning passage genom det studerade området bedöms bidra till måluppfyllelse. Rosdiagrammen ska ses som en ingång till de analyser och bedömningar som har gjorts. De behöver läsas tillsammans med de kvalitativa effektbeskrivningar samt de tabeller som redovisar bedömning av bidrag till måluppfyllelse (per miljöaspekt) för respektive delområde i efterkommande text. För fördjupad förståelse hänvisas till bilaga 5 där bedömningarna för indikatorerna redovisas per delområde Motverkar måluppfyllelse Osäkerhet kring miljöanpassningar och skyddsåtgärder innebär risk för att målupp fyllelse motverkas Möjlighet/potential att bidra till måluppfyllelse Bidrar till måluppfyllelse KLIMAT KLIMAT RESURSER TILLGÄNGLIGA FÖR MÄNNISKAN Ämnen och material Areella näringar Vatten Ändliga resurser och masshantering Risk Klimatfaktorer Förorenad mark Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Befolkningrekreation och friluftsliv LANDSKAP Naturmiljö Människors hälsa Befolkningsammanhållen bygd HÄLSA OCH SÄKERHET RESURSER TILLGÄNGLIGA FÖR MÄNNISKAN Ämnen och material Areella näringar Vatten Ändliga resurser / masshantering Risk Klimatfaktorer Förorenad mark Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Befolkning rekreation och friluftsliv LANDSKAP Naturmiljö Befolkning sammanhållen bygd HÄLSA OCH SÄKERHET Människors hälsa Delområde Tranås A Passage genom delområdet Tranås A bedöms antingen bidra till projektmålen eller ha en möjlighet att bidra till målen. Det beror i stor utsträckning på att det finns möjlighet att genom lokalisering begränsa påverkan för såväl bevarandeintressen, till exempel natur-och kulturmiljö, som för människors hälsa. Delområde Tranås B Passage genom delområde Tranås B bedöms för flera projektmål motverka eller riskera att motverka måluppfyllelse. Det beror på att stora delar av tätorten skulle påverkas både direkt genom fysiskt intrång vilket är av betydelse för exempelvis miljöaspekterna som hör till fokusområde landskap och indirekt genom exempelvis bullerstörning. Möjligheterna att genom anpassning eller skyddsåtgärder minska effekterna bedöms som begränsade. 129

42 6.6 Delsträcka Tranås Jönköping Delsträckan har delats upp i tre delområden (4-6, se Figur 6.25), varav två (4 och 6) sträcker sig hela vägen från avgränsningen mot delsträcka Tranås till avgränsningen för delsträcka Jönköping. Det tredje delområdet (5) omfattar endast en del av sträckningen mellan Tranås och Jönköping. Delområde 5 ansluter till delsträckan för Tranås i norr men övergår väster om sjön Noen i delområde 4 och 6. Delområde 6 är det enda som ansluter till en passage genom Tranås tätort. Delområde 4 och 5 överlappar varandra i övergången till delsträcka Tranås. Delområde 4 och 6 överlappar varandra i övergången till delsträcka Jönköping. Avgränsningen för delområden har utgått från följande: Delområde 4 Innehåller landskapskaraktärsområdet Hålaveden Innehåller för delsträckan speciella tvärstrukturer med stora jorddjup Innehåller områdena med störst relativ höjdskillnad inom delsträckan Delområde 5 Innehåller Säbydalen som går parallellt med sträckningen från Tranås till Jönköping Innehåller områdena med mest lösa jordar inom delsträckan Delområde 6 Innehåller Svartåns dalgång i nord-sydlig ritning (innan ån viker av mot öster och går in i Säbydalen) Innehåller karaktärsområdena Höglänt skogsdominerat mosaiklandskap runt Sunhultsbrunn och Trakten kring Lekeryd Innehåller för delsträckan flacka områden Förutsättningar fokusområde Landskap Landskapet närmast Tranås ingår i det större område som omfattar skogsbygden runt sjön Sommen och består här främst av kraftigt kuperat skogsdominerat landskap. I den norra delen av delsträckan övergår det i ett skogsrikt och småkuperat landskap, Hålaveden, mellan sjöarna Sommen och Vättern. Det karaktäriseras av ett mosaikartat odlingslandskap med en mycket tät förekomst av välhävdade ängs- och hagmarker. Det skogsdominerade och sjörika landskapet präglas med dramatiska höjdskillnader och stora nordsydliga riktningar sträcker sig i den norra delen av delsträckan ända ned till Huskvarna. Höjdskillnaderna kan emellanåt ge möjlighet till dramatiska utblickar, framförallt i anslutning till sjöarna, som till exempel vid sprickdalssjön Ören. Landskapet söder om Ören är mer småskaligt med flera bymiljöer och odlingslandskap. Den uppodlade dalgången längs med Svartån och utmed sjön Ralången bryter av mot det omgivande skogsdominerade och höglänta landskapet. Området utgörs av den relativt storskaliga dalgången Säbydalen i öst-västlig riktning och Svartåns fortsatta dalgång tvärs delsträckan i nord-sydlig riktning. Dalgången präglas av vattendrag med fall och utmärks av en fornlämningsrik herrgårdsbygd i ett sammanhållet odlingslandskap. Ett flertal drumliner förekommer i området. Särskilt framträdande av dessa är höjdryggen Ralingsås som delar upp området i två parallella dalgångar. Även den södra delen av delsträckan domineras av höglänt skogstrakt men utan lika markanta relativa höjdskillnader. Hela området ingår i de norra delarna av det småländska höglandet och landskapet har storskaligt böljande former utan tydliga riktningar. Området är glest befolkat. I den västra delen av delsträckan, runt sjöarna Ylen och Stora Nätaren och kring Lekeryd, bryts det skogrika landskapet upp av ett mosaikartat jordbrukslandskap. Landskapet är böljande och varierar mellan slutet skogslandskap och öppna marker med bebyggelse och odlingsmark på höjderna. Den agrara bebyggelsebilden präglas av mindre samlade jordbruksbyar snarare än ensamgårdar. Delsträckans västra del är i sin helhet relativt Hökensås Habo Gustav Adolf Dumme mosse Bredsj. Habo Jönköping Axamo 40 Gagnaryds mosse Utredningsområde (dec 2017) Hovslätt Taberg Baskarp Fagerhult 195 Järstorp 47 Bankeryd Tabergsdalen Munksj. Brandstorp JöA Odensjö Barnarp 01 E4 Gissebo Huskvarna Hakarp JöB Ölmstad Skärstad Landsjön Kaxholmen Tenhultsdalen Rogberga Tenhult Tunnerstad Brahekyrkan Tenhultasjön Stensjön Öggestorp Lekeryd Gränna Ramsjön Svarttorp Uppgränna Bunn Bunn Kåven Ylen Huskvarnaån Forserum Ruppen Haurida Örserum Figur 6.25 Delsträckan Tranås-Linköping med delområdena 1-3. På kartan redovisas de geografiska platser som omnämns i beskrivningar av förutsättningar samt effektanalyser. Ryd St. Nätaren Ören Äng tätbefolkat, med en tyngdpunkt i de centrala och västra delarna. Delsträckan passerar många helt olika naturmiljöer. Här finns småskaliga jordbruksmiljöer med flera fina hagmarker och områden med gott om skyddsvärda ädellövträd. Här finns också barrträdsdominerade myrrika skogar som erbjuder ganska ostörda områden för vilt och skogsfågel. Här finns också flera ganska stora sjöar med rik fiskfauna. Det mosaikartade landskapet bäddar för en rik biologisk mångfald i landskapet som helhet. Det finns gott om värdekärnor för arter knutna både till skogsmiljöer och för arter knutna till öppna marker. Mängden skogliga värdekärnor (nyckelbiotoper) är som störst i delsträckans nordvästra kant medan värdefulla hagmarker återfinns i ett band som sträcker sig från Hålaveden i norr och Aneby i söder. 04 Vireda 133 Adelöv 06 Valen Noen Hullaryd Hålaveden 05 Bälaryd Loren Vänstern Frucken Noån Svartåns dalgång Aneby Säbydalen TnsA Gripenberg Säby Linderås Säbysj. 32 Svartån Ralången Lommaryd Sommen FrinnarydSunhultsbrunn Söljen Marbäck Bredestad Anebysj. Försj. Assjön Röhälla Blåvik Kopparhult Sommen TnsB Askeryd Hestra Torpasjön Torpa V Ryd Rydsnäs 132 Flisby Järsnäs L. Nätaren Skärsjön Flisby o Rosjön HästsjönSolberga Anneberg Barkeryd N Solberga km Ryssbysjön 32 Tranås Raklången V Lägern Ö Lägern 130

43 6.6.2 Förutsättningar fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Analysen för miljöaspekten människors hälsa utgår från befolkningstätheten inom delsträckan, se Figur Liksom för utredningsområdet som helhet (se kapitel 4) beskrivs nuläget för effektparametrarna buller och luftkvalitet. I effektanalyserna för delområdena ingår samtliga effektparametrar som har bedömts som relevanta för miljöaspekten, det vill säga buller, vibrationer, elektromagnetiska fält och luftkvalitet (se tabell 3.1). På delsträckan mellan Tranås och Jönköping finns relativt få tätorter och majoriteten av dessa är små. Störst är Aneby och därefter Lekeryd. Befolkningstätheten på landsbygden varierar inom delsträckan och flest människor utanför tätort bor i de uppodlade dalgångarna som i Svartåns dalgång, och kring sjöarna som Ören och Ylen. Befolkningstätheten ökar ju närmare Jönköping man kommer. De mest glesbefolkade delarna av delsträckan finns i Hålaveden norr om Säbydalen i delområde 4 samt öster om sjöarna Ylen och Stora Nätaren i delområde Buller I delsträckan mellan Tranås och Jönköping är det endast Södra stambanan som ingår i Trafikverkets bullerkartläggning. Stambanan går söderut från Tranås tätort förbi Ralången och vidare till Aneby. Boende utmed järnvägen riskerar att vara utsatta för buller över gällande riktvärden Luftkvalitet Jönköpings Läns Luftvårdsförbund ansvarar för regelbundna provtagningar och beräkningar av luftkvaliten inom delsträckan. Inom delsträckan finns främst mindre samhällen och landsbygd. Aneby är enda orten inom delsträckan som är med i förbundets provtagningsprogram. Här var samtliga beräknade årsmedehalter för 2015 låga. Inga värden har varit över ens miljökvalitetsmålets precisering Befolkning Tranås kommun består av tre större socknar som korsar delsträckan i nord-sydlig riktning (Adelöv, Linderås och Säby) och som tidigare har utgjort administrativa gränser. Det kan inte uteslutas att sockengränserna fortfarande präglar den lokala identiteten mer än vad dagens kommungränser gör. Den längsta historiska kontinuiteten i bebyggelsen inom delsträckan finns i Säbydalen och kring Lekeryd öster om Jönköping. Herrgårdar utmärker områdena vid Gripenberg, öster om sjön Noen och kring Ralången norr om Aneby. De historiskt präglade områdena är känslig för fysiska och visuella barriärer samt fragmentering. Delsträckan rymmer inga riksintressen för friluftsliv, men ett flertal vandringsleder och naturreservat med högt rekreationsvärde för lokalbefolkningen, se Figur Dessa värdefulla områden finns i synnerhet längs delsträckans norra och västra utkant, inklusive ett tiotal mindre naturreservat. De större vandringslederna genom delsträckan är Hålavedsleden, Anebyleden och John Bauerleden. Vid Vireda ligger en golfbana samlokaliserad med hotell och konferensanläggning (Wiredaholm). Paddlingsmöjligheter finns längs Svartån från Tranås till Aneby. Närmare Jönköping smalnar delsträckans område in, och därmed ligger tätortsnära rekreationsområden kring Huskvarna utanför utredningsområdet. Däremot berörs branterna för Vätternsänkan närmast Jönköping, det vill säga söder om Huskvarna Förorenad mark Inom det avgränsande utredningsområdet mellan Tranås och Jönköping finns flera objekt utpekade av länsstyrelsen som potentiellt förorenade, se Figur Högst täthet finns i de östra delarna utmed Södra stambanan och de orter som ligger utmed järnvägen. Det finns även en ansamling av objekt invid de större tätorterna. I övrigt ligger flertalet av objekten vid mindre orter eller i anslutning till vattendrag Olycksrisk En verksamhet i utkanten av Aneby är identifierat som ett potentiellt riskobjekt av länsstyrelsen i Jönköping, men har inte status som sevesoanläggning. Södra stambanan och väg 32 löper i nord-sydlig riktning mellan Tranås och Aneby, men i övrigt ryms ingen större infrastruktur eller transportled för farligt gods inom delsträckan. Anläggningar som kan utgöra en förhöjd risk redovisas i Figur Här redovisas även befolkningstäthet som ligger till grund för bedömningen av risk för personer i järnvägens omgivning Förutsättningar fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Dricksvattenresursen På delsträckan Tranås till Jönköping finns flera kommunala grundvattentäkter med fastställda vattenskyddsområden. Dessa täkter försörjer bland annat Gripenberg, Aneby, Örserum och Lekeryd med dricksvatten. Alla tre delområden (4-6) innehåller två eller flera vattenskyddsområden, se figur Delsträckan utgörs till stor del av skogsbevuxen landsbygd och en relativt stor andel av befolkningen har enskild vattenförsörjning, det vill säga egna brunnar. Aneby kommun utmärker sig i statistiken över befolkningens vattenanslutning genom att en relativt stor andel av de boende har enskilt vatten. 35 % av befolkningen i Aneby kommun har enskilt vatten jämfört med riksgenomsnittet på 12 %. I anslutning till tätorterna finns även energibrunnar. Befolkningstäthet Inom tätort Utanför tätort Högre Högre Habo Lägre Fagerhult Lägre Tunnerstad Ölmstad Gränna Örserum berg Frinnaryd Sommen TnsA TnsB Tranås Hestra Sunhultsbrunn Befolkningstäthet Låg Riksintresse kulturmiljövård Naturreservat Cykelled Vandringsled Habo Fagerhult Hög Tunnerstad Ölmstad Gränna Örserum berg TnsA Sommen TnsB Frinnaryd Sunhultsbrunn Tranås Hestra Täthet förorenad mark Hög Låg Fagerhult Habo Tunnerstad Ölmstad Gränna Örserum berg Frinnaryd Sommen TnsA TnsB Tranås Hestra Sunhultsbrunn Bankeryd Jönköping JöA Odensjö 01 JöB Kaxholmen Tenhult Skärstad Lekeryd Öggestorp Forserum Figur 6.26 Befolkningstäthet på delsträckan Tranås Jönköping. Äng 06 Flisby Aneby o 0 10 km Delsträcka Solberga Anneberg Tranås-Jönköping Utredningsområde (dec 2017) Bankeryd Jönköping JöA Odensjö 01 JöB Kaxholmen Tenhult Skärstad Lekeryd Öggestorp Forserum Figur 6.27 Områden och objekt av betydelse för rekreation och friluftsliv inom delsträckan Tranås Jönköping. Äng 06 Flisby Aneby o 0 10 km Delsträcka Solberga Anneberg Tranås-Jönköping Utredningsområde (dec 2017) Bankeryd Jönköping JöA Odensjö 01 JöB Kaxholmen Tenhult Skärstad Lekeryd Öggestorp Forserum Figur 6.28 Täthet av potentiellt förorenade områden på delsträckan Tranås Jönköping. Äng 06 Flisby Aneby Solberga Anneberg o 0 10 km Delsträcka Tranås-Jönköping Utredningsområde (dec 2017) 131

44 I de västra delarna tangerar delområde 4 och 6 vattenskyddsområdet för ytvattentäkten Vättern genom att Huskvarnaån passeras. Delsträckan rymmer även flera stora grundvattenmagasin med stora till mycket stora grundvattentillgångar, se Figur De följer i huvudsak de nordsydliga stråken med isälvssediment i bland annat Svartåns dalgång. Det till ytan största magasinet ligger norr om Aneby och sträcker sig upp mot sjön Noen. Magasinet med störst vattentillgång ligger öster om Aneby. I detta magasin ligger Aneby kommuns största dricksvattentäkt, Jularp. Täkten försörjer Aneby tätort med vatten och på sikt planeras för överföringsledningar till andra tätorter i kommunen som idag får sitt vatten från mindre grundvattentäkter. Delområde 6 rymmer flest grundvattenmagasin och här finns även de till ytan största områdena samt magasinet med mycket stor grundvattentillgång öster om Aneby. Eftersom isälvsavlagringarna sträcker sig i nordsydlig riktning rymmer även delområde 4 och 5 grundvattenmagasin med god tillgång på grundvatten. En ny höghastighetsjärnväg från Tranås mot Jönköping kommer med stor sannolikhet beröra ett eller flera av dessa grundvattenmagasin Grundvattenberoende ekosystem Delsträckan från Tranås Jönköping rymmer framförallt sjöar som är Natura 2000-områden med föreslagna prioriterade grundvattenberoende ekosystem/naturtyper. Dessa sjöar är Ören, Sötåsasjön och Försjön. För samtliga tre är hela sjön sådan naturtyp som är föreslagna som prioriterad. Även Vättern är av sådan typ, men ligger utanför det studerade området. Utöver dessa sjöar finns ett fåtal Natura 2000-områden med andra typer av föreslagna prioriterade naturtyper. Det är Råbyskogen och Strömsholmsskogen, som bland annat innehåller naturtyperna öppna svagt välvda mossar samt lövsumpskog. Båda naturtypera är föreslagna som prioriterade i arbetet med grundvattenberoende ekosystem Vattenkraftresursen På delsträckan finns flera vattensystem som i stor utsträckning nyttjas för vattenkraftsändamål. Det gäller bland annat Svartån och Huskvarnaån Areella näringar Jordbruk Förutsättningarna för jordbruk varierar kraftigt mellan olika delar av denna delsträcka. I de skogsdominerade landskapsavsnitten är jordbruket mycket småskaligt och förmodligen på väg att försvinna. I dalgångarna och utmed en del av sjöarna finns dock gott om lokalt verksamma brukare. Där är jordbruksblocken större och sannolikt betydligt mer lönsamma. På några håll finns tendenser till att skogsmark röjs för att skapa nya hagmarker vilket visar att brukarna satsar på djurhållning i trakten. Störst täthet av lokalt verksamma brukare återfinns kring Gripenberg och sedan söderut mot Aneby i Svartåns dalgång. Från Gripenberg går det också två något glesare stråk med jordbruksmark västerut mot Vättern via sjöarna Noen och Ören, samt i NNV-riktning in i Hålaveden. Dessutom finns det gott om lokalt verksamma brukare väster om sjöarna Ylen och St. Nätaren, kring Lekeryd Skogsbruk Skogslandskapet på delsträckan mellan Tranås och Jönköping är varierat och kuperat. Skogarna blir här blockigare och har högre andel gran än inom utredningsområdet för delsträckan Linköping Tranås. Här är de mindre skogsfastigheterna, under 25 hektar, relativt väl spridda över området, men med högre koncentrationer i närheten av samhällen Ämnen och material Inom delsträckan finns det enda området som är av riksintresse för ämnen och material enligt 3 kap 7 miljöbalken och som ligger inom utredningsområdet. Det gäller en porfyrfyndighet i Tranås kommun nära Adelöv invid väg 133. I området finns en bergtäkt för utvinning av materialet. Det krossas och utgör ett mycket högkvalitativt ballastmaterial som används i vägarnas översta asfaltsskikt. Sommen Sommen Sommen Riskobjekt # Sevesoverksamhet, högre kravnivå # Sevesoverksamhet, lägre kravnivå # Annan farlig verksamhet Tunnerstad (LSO 4:2) Befolkningstäthet Fagerhult Låg Rekommenderad transportled för farligt gods Hög # Gränna Örserum 05 berg TnsA # # TnsB Tranås Vattenskyddsområde Ytvattenförekomst Fagerhult Tunnerstad Gränna Örserum 05 berg TnsA TnsB Tranås Grundvattentillgång i jordlagren Liten eller ingen grundvattentillgång, <1 l/s Måttlig grundvattentillgång, 1-5 l/s Stor grundvattentillgång, Tunnerstad 5-25 l/s Mycket stor grundvattentillgång, l/s Fagerhult Gränna Örserum 05 berg TnsA TnsB Tranås Hestra Hestra Hestra Habo Ölmstad 04 Frinnaryd Sunhultsbrunn Habo Ölmstad 04 Frinnaryd Sunhultsbrunn Habo Ölmstad 04 Frinnaryd Sunhultsbrunn Skärstad Skärstad Skärstad Bankeryd Kaxholmen 06 Aneby o # Jönköping # Flisby 0 10 km ## Lekeryd # JöA JöB Öggestorp Delsträcka # Solberga Anneberg Tranås-Jönköping Odensjö 01 Tenhult Utredningsområde (dec 2017) Forserum Äng # Figur 6.29 Riskobjekt samt befolkningstäthet inom delsträckan Tranås Jönköping. Bankeryd Jönköping JöA Odensjö 01 JöB Kaxholmen Tenhult Lekeryd Öggestorp Forserum Figur 6.30 Dricksvattentäkter omfattande både grund- och ytvatten samt ytvattenförekomster på delsträckan Tranås Jönköping. Äng 06 Flisby Aneby o 0 10 km Delsträcka Solberga Anneberg Tranås-Jönköping Utredningsområde (dec 2017) Bankeryd Jönköping JöA Odensjö 01 JöB Kaxholmen Tenhult Lekeryd Öggestorp Forserum Figur 6.31 Grundvattentillgångar inom delsträckan Tranås Jönköping (SGU). Äng 06 Flisby Aneby o 0 10 km Delsträcka Solberga Anneberg Tranås-Jönköping Utredningsområde (dec 2017) 132

45 6.6.4 Effektbeskrivning och måluppfyllelseanalys Bedömningen för alla indikatorer samt bidrag till måluppfyllelse för delområdena på delsträckan Tranås Jönköping redovisas i bilaga 6. Indikatorerna används också för att beskriva de miljöeffekter som passage genom delområdena kan få för de relevanta miljöaspekterna Nyckelfaktorer Nyckelfaktorer per landskapskaraktärsområde (nummer härrör från numreringen i landskapskaraktärsanalysen, se romerska siffror i Figur 6.32) för vilka nyckelfaktorerna använts som en del i bedömningsgrunderna för angivna delområden. V. Hålaveden (delområde 4): Skogsdominerat småbrutet landskap utan tydliga riktningar Småskaligt landskap där landskapsrummen består av mindre sjöar och gärden Ensamgårdar och mindre byar Nordsydliga landsvägar med lång historisk kontinuitet Ålderdomligt och välhävdat jordbrukslandskap med naturbetesmarker Många bevarade äldre landskapselement som också är viktiga småbiotoper En kombination av ekologiskt funktionella odlings- och skogslandskap med höga naturvärden VI. Sommenbygden med omgivningar (delområde 4, 5, 6): Sjölandskap med stark visuell karaktär och ett rikt fågelliv Stor brutenhet och storskalighet. Branta sluttningar ned mot sjön Sommen Äldre barrskogar och ekologiska samband mellan dessa Hällmarker (särskilt norr om Sommen) Sjön är flikig med många öar vilket ger en rumslig småskalighet Vida utblickar över Sommen från jordbruksbygden söder om sjön Odlingsbygd på västra och sydvästra sidan med inslag av ädellövskog och ängsmarker Rekreationslandskapet vid Sommen. Sommarnöjen och fritidshus från hela 1900-talet Herrgårdar i sjönära lägen Stationssamhällets planstruktur och skala VII. Höglänt skogsdominerat mosaiklandskap runt Sunhultsbrunn (delområde 6): Småskaligt mosaiklandskap med öppna betesmarker på höjder och sluttningar Äldre kommunikationsmiljö med gästgiveri och milstenar VIII. Svartåns dalgång från Ralången (delområde 5, 6): Landskapsrum väl avgränsat av skogsklädda höjder Herrgårds- och fornlämningsrik dalgång (ofta på platser för järnåldersgravfält) Medeltida kyrkbyar Kommunikationsstråk med lång kontinuitet Vattenvägar som följer sprickdal med stundtals branta sidor och höga fall Tätorter som uppstått utmed Södra stambanan Präglat av aktivt jordbruk med kvarvarande historiska landskapselement (ängslador, öppna diken mm) Drumlinlandskap vid Ralingsås där väg och bebyggelse följer åskrönet. Betespräglat med mycket ädellöv Många överlappande och sammanhållna jordbruk IX. Skogsrikt landskap kring Lommaryd Bälaryd (delområde 6): Flacka fuktiga dalbottnar De öppna landskapsrummen med odlingsmark är relativt små och framträder som öar i skogsmarken. Saknar tydliga riktningar. Mindre ensamgårdar Böljande granskogslandskap som brukas rationellt X. Trakten kring Ören och Bunn (delområde 4): Stora höjdskillnader och branta sluttningar Storslagna utblickar särskilt över sjöarna Bebyggelse invid sjöarna (och på sluttningarna) Små åkerlappar i sprickdalarna varvat med tät barrskog Ädellövstråk kopplat till ängs- och hagmarker som binder samman Östra Vätternbranten med Sommenområdet Faunarörelser längs skogsklädda höjdstråk Ålderdomliga kyrkbyar med medeltida träkyrkor XII. Trakten kring Lekeryd (delområde 6): Landskapet är böljande med flacka och skogsdominerade sluttningar och bebyggelse och odlingsmark på höjderna Småskalig odlingsbygd och äldre vägar längs åsbildningar. Huskvarnaån uppströms Stensjön omges av jordbruksmark med bruksherrgårdar Huskvarnaån nedströms Stensjön omges av industrihistorska lämningar Betespräglat med mycket naturbetesmarker Herrgårdar i strategiska lägen runt sjöarna Ylen och Stora Nätaren Nyckelfaktorerna har använts som stöd i bedömningarna för miljöaspekterna kulturmiljö, naturmiljö, landskapets form samt upplevelse och areella näringar samt i viss mån även befolkning i betydelsen sammanhållen bygd. Karaktärsområdesgräns Habo Fagerhult Bankeryd Jönköping XIII JöA Odensjö 01 JöB Tunnerstad Skärstad XI Kaxholmen Tenhult Ölmstad Öggestorp XII Lekeryd Gränna Forserum Örserum Figur 6.32 Karaktärsområden inom delsträcka Linköping Tranås. X Äng IX V 05 VIII Gripen-berg Flisby Frinnaryd Aneby VII TnsA Sommen VI Tranås TnsB Sunhultsbrunn Hestra o 0 10 km Delsträcka Solberga Anneberg Tranås-Jönköping Utredningsområde (dec 2017) 133

46 Delområde Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap I det skogrika landskapet med begränsade vyer bedöms det vara möjligt att förankra anläggning i landskapet. I delområdet finns karaktärsområdet Hålaveden med småskaliga odlingsmiljöer, ofta med rik förekomst av ängs- och betesmark, där en ålderdomlig markanvändning fortsatt präglar landskapet. De småskaliga miljöerna är känsliga för bland annat skalbrott och barriäreffekter som kan leda till försvårat brukande och på sikt strukturomvandling. De öppna landskapsrummen kring sjöarna och den till sjöarna knutna bebyggelsen är känsliga för visuell påverkan. Samtidigt är det i de här delarna som det finns möjlighet till utblickar från ett passerande tåg. Inom delområdet finns flera olika habitatnätverk; ädellövskog, öppna marker och barrskogsmiljöer. För ängs- och hagmarksarterna är spridningssambanden relativt svaga vilket kan förbättras av en järnväg som passerar genom de barrskogsmiljöer som idag utgör barriärer för dessa arter. Delområdets storlek och de stora skogsdominerade områdena ger relativt goda möjligheter till att finna en lokalisering som minskar de negativa effekterna för både habitat och spridningssamband. I de norra delarna finns det risk för att idag tysta områden får en ökad bullerstörning. Fokusområde Hälsa och säkerhet Det är framförallt i passagen in mot Jönköping som människor kan komma att störas av buller från höghastighetståg inom delområdet. I övrigt kan järnvägen lokaliseras till mindre tätbebyggda delar, vilket begränsar påverkan på människors hälsa. Den glesa befolkningstätheten innebär tillsammans med att det inte finns några riskobjekt i delområdet låg risk för olyckor. I norr finns en risk för fragmentering av stora socknar. Dessa sockengränser representerar tidigare kommungränser, och har koppling till områdets lokala identitet. Fragmentering och barriärer kan försvåra för människor att nå målpunkter kopplat till den tidigare administrativa indelningen. Inom delområdet finns talrika möjligheter till friluftsliv och rekreation. Det löper bland annat flera viktiga vandringsleder igenom delområdet. Lokalisering i anslutning till dessa innebär negativa effekter i form av visuella barriärer och buller. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Det finns flera stora grundvattenmagasin med god tillgång på vatten som sträcker sig tvärs över delområdet. För att inte orsaka dränering eller dämningseffekter i de vattenförande lagren behöver skyddsåtgärder vidtas. Under byggtiden är det även viktigt att skydda grundvattentillgångarna från kemisk påverkan. I delområdet finns kommunala grundvattentäkter och många av de boende i delområdet har sannolikt enskild vattenförsörjning genom borrade eller grävda brunnar. Förändrade grundvattenförhållanden inom delområdet kan således påverka vattenförsörjningen för många boende men också försämra den framtida möjligheten till ökat uttag från de aktuella grundvattenmagasinen. Ur jordbruksperspektiv bedöms det framförallt finnas en risk att den barriär och fragmentering som en järnväg medför försämrad lönsamhet i ett redan småskaligt jordbruk. Mindre skogsfastigheter finns jämt spritt inom hela delområdet och därmed kan en järnväg försvåra brukandet i de mer småskaliga skogsbruken oavsett var den lokaliseras inom delområdet. Inom området bedöms det finnas möjligheter att resursutnyttja massor för järnvägsanläggningen eller för mervärdesskapande åtgärder i dess närområde. Fokusområde Klimat De topgografiska förhållandena i delområdet innebär att klimatintensiva anläggningstyper som bro och tunnel kan bli vanligt förekommande. Bredsj. Hökensås Utredningsområde (dec 2017) Gustav Adolf Habo Baskarp Fagerhult Brandstorp Tunnerstad Brahekyrkan Ölmstad Gränna Uppgränna Bunn Bunn Ruppen Örserum Ören 04 Vireda 133 Adelöv Valen Noen Hullaryd Hålaveden Loren Vänstern Frucken 05 Noån Svartåns dalgång Säbydalen Sommen TnsA Gripenberg Säby Linderås Säbysj. 32 Svartån FrinnarydSunhultsbrunn Söljen Röhälla Blåvik Kopparhult Sommen Tranås TnsB Hestra Raklången Torpasjön Torpa Habo E4 Haurida Skärstad Landsjön Kåven Bankeryd Ramsjön Kaxholmen 195 Gissebo Ylen Ryd Svarttorp Järstorp Dumme mosse 47 Jönköping JöA Axamo Munksj. 40 Gagnaryds mosse Hovslätt Odensjö Barnarp Taberg Tabergsdalen Huskvarna St. Nätaren Hakarp 132 Lekeryd Järsnäs 31 L. Nätaren 47 Tenhultsdalen Figur 6.33 Delområde 4. Rogberga Stensjön Öggestorp JöB Tenhult Tenhultasjön Huskvarnaån 06 Ralången Lommaryd Försj. Marbäck Aneby Bälaryd Bredestad Anebysj. Assjön Flisby Flisby Skärsjön Rosjön Ö Lägern V Lägern Askeryd V Ryd Rydsnäs o HästsjönSolberga Anneberg Barkeryd N Solberga km Ryssbysjön 32 Forserum Äng 134

47 Fokusområde Landskap Delområdet går genom ett skogrikt landskap med små öppna landskapsrum. Landskapet erbjuder begränsade utblickar på stor del av sträckan förutom från enstaka högt belägna punkter. Det skogrika landskapet med begränsade vyer gör det möjligt att foga in anläggningen och de kraftiga nivåskillnaderna innebär möjligheter att gå i tunnel genom höjdryggar för att anpassa järnvägen till terrängen. Det kan vara möjligt att på delar av delsträckan lägga järnvägen på en sådan nivå att det blir broar över dalgångar och tunnel genom höjdryggar. För resenären kan upplevelsen av terrängens stora nivåskillnader vara positivt. Om järnvägen korsar sjön Ören eller lokalieras till landskapet söder om sjön kan det innebära utblickar för resenären men också stor fysisk och visuell påverkan på de öppna landskapsrummen kring sjöarna och den till sjöarna knutna bebyggelsen. Delområdets storlek och de stora skogsdominerade områdena ger dock relativt goda möjligheter till att finna en lokalisering som undviker de känsligaste lägena. Det till stor del skogsdominerade landskapet övergår söder om Ören och Bunn i ett mer mosaikpräglat landskap. I den del av delområdet som berör karaktärsområdet Hålaveden finns flera småskaliga odlingsmiljöer, ofta med rik förekomst av ängs- och betesmark. I det mosaikpräglade landskapet söder om sjöarna finns likaså flera småskaliga odlingsmiljöer där en ålderdomlig markanvändning fortsatt präglar landskapet. Några regionalt och nationellt utpekade områden är kulturreservatet Åsens by och Haurida samt Botilstorp. I anslutning till de småskaliga odlingsmiljöerna finns ofta äldre agrar bebyggelse, flera från tidigt 1800-tal. Delområdet rymmer flera kyrkbyar, varav flera utgörs av timmerkyrkor (Haurida, Vireda, Adellöv med tillhörande marknadsplats samt Bunn med Bunns kapell). Dessa är känsliga för en lokalisering, skalbrott och bullereffekter. Vid delområdet södra spets berörs den fornlämningsrika herrgårdsmiljön Stensholm, och på grund av delområdets mycket begränsade utbredning är negativ påverkan svår att undvika i denna miljö. Inom korridoren finns lämningar från alla tidsepoker. Närmast Tranås finns rika lämningar av fossilt odlingslandskap, liksom vid Grännatrakten, Örserum, och Skärstaddalens utkanter. Vid Vireda ligger flera brons- och äldre järnåldersmiljöer i form av rösen och fossila åkrar. Den övervägande delen inom korridoren är annars övriga kulturhistoriska lämningar i form av bland annat torplämningar. Utmärkande fornlämningar är Domarkullen och riksintressanta Vassrödjorna. Delområdets utbredning ger goda möjligheter att finna lokaliseringar som minskar den negativa effekten på dessa miljöer. En del av barrskogsområdena är i sig också värdefulla och speciellt i Hålaveden finns idag fungerande habitatnätverk för skogsfågel och arter knutna framförallt till äldre tallar. En järnväg genom de identifierade områdena kommer att ge negativa effekter på spridningssambanden för dessa arter. Samtidigt finns det möjlighet att lokalisera järnvägen mellan de största sammanhängande nätverken. Brukandet av de värdefulla hagmarkerna i delområdet kan försvåras av de barriäreffekter som en höghastighetsjärnväg kan medföra. Samtidigt finns vissa möjligheter att lokalisera järnvägen så att endast ett begränsat antal sammanhållna jordbruk med djurhållning drabbas. Lite drygt hälften av delområdet får i dagsläget betraktas som ostört. Framförallt i Hålaveden finns dessutom lite större sammanhängande äldre barrskog som är fri från kontinuerligt trafikbuller. Det är svårt att undvika idag ostörda områden inom delområdets norra del Måluppfyllelseanalys för fokusområde landskap Det bedöms som möjligt för passage genom delområdet att bidra till projektmålet för miljöaspekten landskapets form samt upplevelse. I stora delar av området bedöms det vara möjligt att anpassa järnvägen till terrängen på ett sätt som begränsar det visuella ingreppet. För miljöaspekterna kulturmiljö och naturmiljö bedöms det finnas en risk att passage istället motverkar projektmålen. Det är framförallt passagen mellan sjöarna Noen och Ören som är känsligt ur kulturmiljösynpunkt och här bedöms det finnas svårigheter att inom delområdets avgränsning finna tillräckliga anpassingar och skyddsåtgärder som innebär att passage istället har möjlighet att bidra till projektmålet. På samma sätt bedöms det inte vara möjligt att undvika viktiga livsmiljöer för arter knutna till ängs- och hagmarker samt ädellövträd. Här finns också barrskogsområden som idag är ostörda och därför viktiga för störningskänsliga fågelarter. I stora delar av området bedöms det dock finnas goda möjligheter att genom framförallt omsorgsfull lokalisering begränsa påverkan för både natur- och kulturmiljöer. Delområde 4, Fokusområde Landskap Landskapets form samt upplevelse Figur 6.34 Kuperat landskap mellan Ören och Bunn. Landskapet erbjuder begränsade utblickar på stor del av sträckan, Men det skogsrika landskapet med kraftiga nivåskillnader innebär samtidigt möjligheter att gå i tunnel genom höjdryggar för att anpassa järnvägen till terrängen. Om järnvägen korsar sjön Ören eller läggs i landskapet söder om sjön kan det innebära stor påverkan på känslig odlingsbygd. Det finns gott om habitatnätverk för arter knutna till grova ädellövträd spridda inom hela delområdet. Generellt är spridningssambanden dem emellan ganska svaga. I det här området är förekomsten av ädellövträd i mycket hög grad korrelerad med hagmarker och risken för att sambanden kan komma att minska till följd av barriäreffekter där järnväg går på bank eller i skärning är ungefär de samma för de två olika typerna av livsmiljö. Samtidigt finns det en möjlighet att öka sambanden mellan ängsnätverk som idag är åtskilda eftersom järnvägen här kommer att behöva gå igenom de skogsklädda områden som idag utgör barriärer för öppenmarksarter. Kulturmiljö Naturmiljö Passage i delområdet innebär risk för att måluppfyllelsen motverkas. Området innehåller kulturhistoriskt intressanta byar och odlingsmiljöer, i småskaliga landskapsrum rika på landskapselement, ädellöv och ängs och betesmarker. Flexibilitet i anläggningens lokalisering bör finnas. Delområdet innebär dock sannolikt passage mellan Noen och Ören, här finns öppna odlingsmarker som kan vara känsligt för en anläggning. I delområdets södra spets är delområdet smalt, och intrång kan förväntas i den fonlämningsrika herrgårdsmiljön vid Stensholm. Lokalisering och utformning är viktiga frågor vid dessa passager. Passage i delområdet innebär en risk att måluppfyllelsen motverkas. Främst är det svårigheten att undvika intrång i viktiga livsmiljöer som bedöms vara svårt att motverka och en försämrad bullersituation för känsliga fågelarter. Spridningssambanden är dock i flera fall svaga i området och möjligheterna att förstärka dessa för åtminstone arter knutna till öppna marker kan till viss del uppväga förluster av livsmiljöer. 135

48 Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Delområdet utgörs huvudsakligen av landsbygd och här finns bara en tätort, Örserum vid sjön Ören. Bostadsbebyggelsen utanför tätort finns huvudsakligen i dalgångar utmed vattendrag samt i närheten av sjöar som exempelvis Ören och Bunn. Befolkningstätheten ökar betydligt i de sydvästra delarna in mot Huskvarna och Jönköping. Det är således framförallt i passagen in mot Jönköping som människor kan komma att störas av exempelvis buller från en höghastighetsjärnväg inom delområde 4. I övriga delar av delområdet kan järnvägen lokaliseras till mindre tätbebyggda delar. De topografiska förhållanden inom delområdet innebär att både djupa skärningar och tunnel kan förekomma, vilket avskärmar luftburet buller. Det kan dock även bli aktuellt med broar över de större sjöarna och luftburet buller sprids längre över vattenytor. Förutom buller finns det också en risk att befintliga bostäder och verksamheter kan komma att få förhöjd exponering av elektromagnetiska fält, främst i de mest tätbebyggda områdena närmast Huskvarna/Jönköping. Jordartsförhållanden inom delområdet innebär att det finns begränsat med områden som har en förhöjd känslighet för vibrationer orsakade av passerande höghastighetståg. Halterna av olika luftföroreningar är sannolikt samma som bakgrundshalten i delområdet. Därmed bedöms det inte finnas någon risk att det vid exempelvis anläggandet av en ny järnväg inom området skulle medföra att miljökvalitetsnormer för luft överskrids Förorenad mark Tätheten av potentiellt förorenade objekt är relativt gles inom delområdet. Objekt är framförallt aggregerade vid mindre samhällen och utmed vattendrag. Inom delområdet finns ett objekt tillhörande riskklass 1, ett sågverk. Tätheten inom delområdet är gles men viss sanering kan bli aktuell, vilket är positivt ur miljösynpunkt Olycksrisk Delområdet har mycket låg befolkningstäthet och rymmer inga järnvägar eller rekommenderade vägar för transport av farligt gods. Enligt länsstyrelsen ryms inga farliga verksamheter som berörs av lagen om skydd mot olyckor (LSO) kap. 2 4 inom området Måluppfyllelseanalys för fokusområde hälsa och säkerhet För miljöaspekterna som hör till fokusområdet varierar bedömningen av bidrag till måluppfyllelse. För människors hälsa och befolkning i betydelsen sammahållen bygd bedöms det finnas en möjlighet att passage genom delområde 4 kan bidra till måluppfyllelse. Bedömningen bygger framförallt på att området till stora delar är glest befolkat och att det finns få målpunkter. Det är framförallt passagen in mot Huskvarna/Jönköping som är en utmaning ur dessa perspektiv. Den låga befolkningstätheten samt att det inte finns några verksamheter eller infrastruktur med förhöjd risknivå innebär att passage genom delområdet bedöms bidra till måluppfyllelsen för miljöaspekten olycksrisk. För miljöaspekten befolkning i betydelsen rekreation och friluftsliv bedöms det däremot finnas en risk att passage genom delområdet motverkar projektmålet. Här finns ett stort antal områden och objekt (vandringsleder med mera) av stort värde för framförallt det rörliga friluftslivet och det är därför svårt att anlägga en järnväg här utan påverka kvaliteten i dessa områden. Gles täthet av potentiellt förorenade objekt i delområdet innebär att det endast bedöms finnas viss möjlighet att genom sanering förbättra föroreningssituationen i området vid anläggande av en ny järnväg Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Inom delområdet finns flera till ytan stora grundvattenmagasin med god tillgång på vatten. Magasinen finns huvudsakligen i isälvsavlagringar som sträcker sig tvärs över delområdet. De relativa höjdskillnaderna är stora inom delområdet vilket innebär att både tunnel och djupa skärningar är sannolika anläggningstyper. För att inte orsaka dränering eller dämningseffekter i de vattenförande lagren behöver skyddsåtgärder vidtas. Eftersom grundvattenmagasinen har en stor utbredning kan behov av skyddsåtgärder finnas utmed långa sträckor och/eller på flera platser inom delområdet. Förutom anläggningstyperna tunnel och skärning kan mer omfattande grundläggning av exempelvis broar påverka grundvattenförhållandena. Under byggtiden är det även viktigt att spill med till exempel olja eller kemikalier inte uppkommer i områden där grundvattnet antingen används för dricksvatten eller där det finns särskild potential för kommande uttag. I delområdet finns två kommunala grundvattentäkter som omfattas av vattenskyddsområde. Dessa förser bland annat samhällena Örserum och Adellöv med vatten. Huvuddelen av de boende inom området (undantaget de sydvästra delarna in mot Huskvarna och Jönköping) har sannolikt enskild vattenförsörjning genom borrade eller grävda brunnar. Ett av grundvattenmagasinen (Göberga-Brickarp) har också pekats ut som Befolkning Delområdet är glesbebyggt, och rymmer inga större målpunkter för samhällsservice. I norr finns dock en risk för fragmentering av stora socknar som sträcker sig i nord-sydlig riktning och korsar delområdet. Dessa sockengränser representerar tidigare kommungränser, och har koppling till områdets lokala identitet. Om områdena delas av en ny stor infrastruktur kan det innebära försämrad tillgänglighet till målpunkter som har sitt ursprung i de tidigare administrativa gränserna. Det kan också på sikt innebära att de delar som avgränsats bort från exempelvis sockencentrum får en ändrad identitet. Delområde 4, Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Delområdet är relativt glest befolkat därmed kan konflikt med människors hälsa i stor utsträckning undvikas. Vid passage in mot Jönköping ökar befolkningstätheten och människor kan komma att störas av främst luftburet buller. Omfattningen är inte större än att det bedöms vara möjligt att åtgärda med skyddsåtgärder. Utöver passagen in mot Jönköping bedöms passage i delområdet kunna bidra till måluppfyllelse genom att konflikt undviks. Inom delområdet finns talrika möjligheter till friluftsliv och rekreation. Detta återspeglas bland annat i antalet naturreservat, och i förekomsten av flera kända vandringsleder som löper igenom delområdet (Hålavedsleden, John Bauerleden och Anebyleden). Upplevelsen av att vandra på lederna kan påverkas negativt både direkt genom att en järnväg skapar en barriär som innebär att leden måste dras om och indirekt genom framförallt bullerstörning. I delområdet finns även flera sjöar, som exempelvis Ören. En passage över eller i anslutning till sjöarna innebär förstärkta negativa effekter för framförallt det rörliga friluftslivet i form av visuella barriärer och buller. Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Passage genom delområdet bedöms ge möjlighet att bidra till måluppfyllelse. Detta på grund av att delområdet är glesbefolkat, och att storleken ger flexibilitet i lokaliseringen. Dock kommer passage genom området att innebäre korsning/ splittring av historiska administrativa områden, och kan därmed innebära en viss risk för negativ påverkan på sociala sammanhang. Passage genom delområdet bedöms innebära en risk för att måluppfyllelse motverkas. Den höga förekomsten av vandringsleder och attraktiva rekreationsområden innebär att det är svårt att undvika fragmentering eller indirekt störning. Många sjöar bidrar ytterligare till bullerspridning. Det finns en osäkerhet kring möjliga skyddsåtgärders effekt, framförallt avseende buller invid sjöarna. Delområdet rymmer få områden med potentiellt förorenad mark och det är därför inte säkert att en passage genom delområdet bidrar till målet om att anläggningen ska minska risken för spridning av föroreningar. Olycksrisk Passage genom delområdet bedöms bidra till måluppfyllelse på grund av låg befolkningstäthet. Inom området ryms inte heller järnväg eller rekommenderade transportled för farligt gods. 136

49 betydelsefullt för den regionala vattenförsörjningen av länsstyrelsen. Förändrade grundvattenförhållanden inom delområdet kan således påverka vattenförsörjningen för många boende inom delområdet samt försämra den framtida möjligheten till ökat uttag från de aktuella grundvattenmagasinen. De större vattendragen går huvudsakligen tvärs huvudriktningen för en järnväg mellan Tranås och Jönköping. Det bedöms därför finnas goda möjligheter att anpassa den nya järnvägens passage över dessa vattendrag så att det inte påverkar vattendragens hydrologiska förhållanden. Därmed påverkas inte heller möjligheten till fortsatt användning av vattenresursen för utvinning av elkraft Areella näringar Jordbruk Det är ganska glest med jordbruksmark i delområdet. Möjligheterna att helt undvika anspråk på jordbruksmark är däremot små. Dessutom finns risk för att barriäreffekter kan komma att påverka flera brukare med uppenbar risk för försämrad lönsamhet i ett område som överlag har ett småskaligt jordbruk som därmed kanske redan är hårt utsatt. Skogsbruk I delområde 4 är de mindre skogsfastigheterna relativt jämnt utspridda i hela området. I och med spridningen av fastigheter kommer det att vara svårt att lokalisera järnvägen på ett sådant sätt att små skogsfastigheter inte påverkas. ningen på att det bedöms finnas goda möjligheter att hantera de risker som finns för grundvattenresursen. Det kan dock krävas omfattande skyddsåtgärder eftersom det finns flera till ytan stora grundvattenmagasin i isälvsavlagringar inom delområdet. Delområdet rymmer det enda riksintresset för ämnen och material som finns i utredningsområdet som helhet. Det bedöms finnas goda möjligheter att både begränsa direkta intrång och att även vidmakthålla utvinningen av materialet (porfyr). Inom området bedöms det finnas möjligheter att resursutnyttja massor för järnvägen med kringanläggningar eller för mervärdesskapande åtgärder i dess närområde Fokusområde Klimat Delområde 4 utgörs av ett kuperat landskap. Här förekommer även flera sjöar. Därmed kan klimatintensiva anläggningstyper, såsom bro och tunnel, bli vanligt jämfört med de två andra delområdena inom samma delsträcka. Långa tunnlar genererar ett behov av intilliggande räddningstunnlar, vilket får kumulativa effekter på klimatpåverkan. Delområdet rymmer även områden med lösa jordar där behovet av grundförstärkning kan innebära att även bankkonstruktioner kan behöva pålas med ökad klimatbelastning som följd. Delområde 4, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Graden av skogsavverkning beror på det markanspråk som respektive anläggningstyp kräver. En bro kräver till exempel att mycket mindre skog avverkas i jämförelse med bank och skärning. Anläggningstyperna i delområde 4 ger upphov till uppskattningsvis lika mycket skogsavverkning som delområde 5, men mindre än delområde 6, till följd av den stora mängden bro Måluppfyllelseanalys för fokusområde klimat Passage i delområde 4 bedöms sammantaget innebära större klimatpåverkan jämfört med såväl delområde 5 och 6. Det finns därför en risk att passage här i högre grad motverkar måluppfyllelsen med avseende på klimat Ämnen och material I delområdet finns det enda området som är utpekat som riksintresse för ämnen och material. Det utgörs av en porfyrfyndighet nära Adelöv. I området finns en bergtäkt för utvinning av materialet och transporter till och från denna verksamhet skulle kunna påverkas om en ny järnväg byggs i närheten. Eftersom täkten ligger invid väg 133 bedöms det finnas mycket goda möjligheter att inte påverka nyttjandet av resursen genom försämrad tillgänglighet och därmed bedöms inte heller riksintresset påverkas. Vatten Areella näringar Flera till ytan stora grundvattenmagasin med god tillgång på grundvatten berörs. Endast två mindre kommunala grundvattentäkter. Tekniska skyddsåtgärder för att skydda grundvatten under såväl bygg- som driftskedet bedöms som möjligt. För att bidra till projektmålet krävs anpassning framförallt för skydd av grundvatten. På grund av grundvattenmagasinens stora utbredning kan omfattande skyddsåtgärder krävas. I delområdet finns områden med en stor andel små skogsbruksfastigheter som är känsliga för både intrång och barriäreffekter. Det går inte heller att undvika jordbruksmark. Jordbruket är överlag småskaligt och det finns därför risk att brukandet av de öppna markerna helt upphör om det försvåras av t.ex. nya barriärer. Osäkerhet kring anpassning och skyddsåtgärder innebär att det finns en risk att passage genom delområdet motverkar målet Övriga ändliga resurser/masshantering Vid anläggandet av en höghastighetsjärnväg genereras stora mängder massor. Inom delområdet bedöms det finnas goda möjligheter att nyttja de massor som inte behövs för själva järnvägskonstruktionen till exempelvis bullervallar eller att skapa platser med förhöjda naturvärden. Området ligger huvudsakligen utanför tätort och de topografiska förhållandena är varierade. Inom delar av området är anläggningstyper som bank och skärning sannolikt förekommande. Här kan massorna till exempel användas för terränganpassad släntutformning eller optimering för brukande av marken utmed den nya järnvägsanläggningen. Ämnen och material Övriga ändliga resurser/ masshantering Delområde 4, Fokusområde Klimat Profyrfyndighet nära Adelöv invid väg 133. I området finns en bergtäkt för utvinning av materialet. Transporter till och från anläggningen kan påverkas. Goda möjligheter till anpassning och andra åtgärder för att inte påverka riksintresset Det bedöms finnas goda möjligheter att återanvända massor som inte kan användas i järnvägskonstruktionen för exempelvis kringanläggningar som bullervallar eller mervärdesskapande åtgärder i järnvägens närhet inom delområdet. Därmed bedöms passage genom delområdet ha möjlighet att bidra till delmålet Måluppfyllelseanalys för fokusområde resurser tillgängliga för människan Det bedöms finnas en risk att passage genom delområdet motverkar måluppfyllelsen för miljöaspekten areella näringar. Både skogsbruket i området med många mindre fastigheter och det småskaliga jordbruket bedöms vara känsligt för den fragmentering och barriär som en järnväg kan innebära. För övriga miljöaspekter bedöms det finnas en möjlighet att passage här kan bidra till målen. För miljöaspekten vatten bygger bedöm- Klimatfaktorer Relativt sett störst potentiell klimatpåverkan. Endast den nordligaste delen i området är gynnsam. Större delen är kraftigt kuperat landskap vilket kräver klimatintensiva anläggningstyper såsom bergtunnlar och mycket broar. Risk för att betongtråg, en mycket klimatintensiv anläggningstyp, kan komma att behövas vid djupa skärningar i lös jord. Långa bergtunnlar kan komma att kräva parallella räddningstunnlar. Risk för djup pålning vid passage över lösa jordar. 137

50 Delområde Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap Delområdet omfattar det känsliga landskapet i Säbydalen och kring sjön Noen. Inom delområdet är miljöaspekterna för fokusområde landskap känsliga för visuell påverkan, skalbrott, barriäreffekter och fragmentering. Säbydalen består av ett fornlämningstätt herrgårdslandskap. Herrgårdarnas prägel märks även i habitatnätverken som främst består av ängs- och hagmarker samt grova ädellövträd. Förekomsten av dessa habitat är tät i området och spridningssambanden där emellan god. En ny storskalig infrastruktur i detta område utmanar herrgårdarnas dominans (visuellt) och kan splittra herrgårdarnas koppling till varandra och till sina respektive godslandskap. En ny järnvägkan orsaka barriärer som bland annat försvårar brukandet av de öppna markerna. Det kan leda till igenväxning med negativa effekter för såväl habitatnätverk för öppenmarksarter som för det visuella intrycket av och förståelsen för det historiska odlingslandskapet. En ny järnväg kan även påverka karaktären för det kommunikationshistoriska uttryck som befintlig infrastruktur (historiska landsvägen och stambanan) utgör. Det fysiska ianspråktagandet av mark samt den barriär som en järnväg kan medföra riskerar att både minska förekomsten av ekologiskt funktionella habitat för ängs- och hagmarker samt för grova ädellövträd och försämra spridningssambanden mellan kvarvarande habitat. Försämrade spridningssamband mellan habitatnätverk för ädellövträd bedöms bland annat kunna påverka bevarandestatus för den skyddade arten läderbagge. Om den fysiska barriären minskas genom exempelvis broar kan istället den visuella påverkan bli större. Passage genom Säbydalen och över Noen erbjuder fina utblickar för resenären, men anläggningen riskerar att bli en visuell barriär och synas från långt håll. Fokusområde Hälsa och säkerhet Tätorten Gripenberg ligger i delområdet och även den omgivande landsbygden är relativt tätbefolkad. Passage inom delområdet innebär därmed att relativt många människor (sett till delområdets yta) skulle påverkas negativt av störningar från en ny höghastighetsjärnväg framförallt i form av buller. Det finns även risk för kumulativa effekter genom att störningar från ny höghastighetsjärnväg och befintlig stambana förstärker varandra. Inom delområdet finns områden med stora jorddjup och därmed förhöjd känslighet för vibrationsstörning för bebyggels vid bland annat Gripenberg. Södra stambanan som är led för farligt gods passerar genom delområdet. Men eftersom det finns goda möjligheter att undvika korsning mellan ny och befintlig bana inom delområdet bedöms risken för olyckor som begränsad. För miljöaspekten befolkning i betydelsen sammanhållen bygd kan en ny storskalig infrastruktur påverka identiteten kopplat till herrgårdslandskapet både genom att dominera det visuella intrycket och genom att försämra tillgängligheten inom området. Attraktiviteten för rekreation och friluftsliv både i Säbydalen och vid Noen försämras genom exempelvis höjda bullernivåer och ändrat visuellt uttryck. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Både allmänna och enskilda grundvattentäkter kan påverkas av en järnväg inom delområdet. Grundvattenmagasinet kallat Göberga-Brickarp som har pekats ut i den regionala vattenförsörjningsplanen som en potentiellt viktig framtida vattenresurs ligger delvis inom delområdet. Därmed kan även framtida vattenförsörjning påverkas. Framförallt behöver särskilda skyddsåtgärder för att motverka dränering av vattenförande lager vidtas. Det är gott om jordbruksmark i delområdet och en järnväg som här kommer att ta både betesmarker och åkrar i anspråk. Dessutom finns det risk för att barriäreffekter kan komma att påverka ett stort antal lokalt verksamma brukare. I delområdet finns många mindre skogsfastigheter, vilket gör att även skogsbruket bedöms vara känsligt för den fragmentering och barriär som järnvägen kan orsaka. Markförhållandena och de landskapsmässiga förutsättningarna är sådana att en stor mängd massor (sett till områdets yta) som uppstår inom området inte bedöms kunna återanvändas varken för järnvägskonstruktionen eller för kringanläggningar inom delområdet. Fokusområde Klimat Klimatintensiva anläggningstyper som tunnel och bro kan bli aktuellt i delområdet. Lösa jordar innebär behov av särskild grundförstärkning En kombination mellan delområde 5 och 6 innebär mindre klimatpåverkan än en övergång västerut från delområde 5 till delområde 4. Bredsj. Hökensås Habo Gustav Adolf Habo Baskarp Fagerhult Bankeryd Järstorp Dumme mosse 47 Jönköping JöA Axamo Munksj. 40 Gagnaryds mosse Utredningsområde (dec 2017) Hovslätt Odensjö Barnarp Taberg Tabergsdalen Brandstorp Ölmstad E4 Skärstad Landsjön Kaxholmen Tunnerstad Brahekyrkan Gränna Ramsjön Uppgränna Bunn Bunn Kåven Ruppen Haurida Örserum Ören 04 Vireda 133 Adelöv Valen Hullaryd Hålaveden 05 Svartåns dalgång Säbydalen Sommen TnsA Gripenberg Säby Linderås Säbysj. 32 Ralången Lommaryd FrinnarydSunhultsbrunn Söljen Marbäck Röhälla Blåvik Kopparhult Sommen Tranås TnsB Gissebo Ylen Ryd Aneby 06 Ö Lägern Svarttorp V Lägern Bälaryd Bredestad Askeryd Huskvarna St. Nätaren Anebysj. V Ryd Hakarp Assjön Rydsnäs 132 Flisby Lekeryd Järsnäs 31 L. Nätaren Flisby Skärsjön 47 Rosjön Rogberga Stensjön Solberga Öggestorp Hästsjön Anneberg Barkeryd JöB o N Solberga 134 Tenhult 0 15 km Ryssbysjön 32 Forserum Tenhultasjön Äng Tenhultsdalen Figur 6.35 Delområde 5. Huskvarnaån Noen Loren Vänstern Frucken Noån Svartån Försj. Hestra Raklången Torpasjön Torpa 138

51 Fokusområde Landskap Delområdet innefattar hela den öppna Säbydalen och ett mycket begränsat område utanför dalgången i direkt anslutning till dess norra kantzon. Passage genom någon del av det öppna landskapet löper stor risk att påverka hela landskapsrummet, och såväl dalbotten som slänter och kantzoner innehåller olika komponenter kopplade till herrgårdslandskapet. Om en järnvägsanläggning läggs längs med, men även tvärs, Svartån i Säbydalen blir barriäreffekten och den visuella påverkan mycket stor, liksom genom odlingslandskapet söder om Noen. Det kan dock innebära fina utblickar för resenären då delområdet erbjuder stora skillnader mellan karaktärer. Passage genom delområdet påverkar Säbydalens fornlämningstäta herrgårdslandskap. Det finns risk för utradering av delar, skalbrott och splittring. Säbydalen innehåller ett flertal herrgårdar (Gripenberg, Göberga, Åbonäs, Katarp), varav barockslottet Gripenberg och 1700-tals herrgården Göberga båda utgör byggnadsminnen. Delområdet medger även passage genom odlingslandskap kring Botorps herrgård, samt genom sammanhållna odlingslandskap kring kyrkbyn Linderås, mellan Säbydalen och Noen. Även lokaliseringar som inte direkt berör de bebyggda miljöerna, men som utmanar herrgårdarnas dominans i det öppna landskapet och deras koppling till varandra och underliggande godslandskap medför negativ påverkan.upplevelsen av den herrgårdstäta dalgången är avhängig möjligheten att samlat kunna överblicka det godspräglade landskapet med sina öppna marker och herrgårdar. Genom Säbydalen löper den historiska landsvägen (väg133) liksom befintlig stambana, vilka har flera kommunikationshistoriska uttryck knutna till sig. Om en ny järnväg korsar eller passerar längs med finns risk för påverkan på sträckning och karaktär, samt på tillhörande miljöer. Lokalisering och utformning är i dessa fall viktigt. Norr om Säbydalen finns skogslandskap med flera lämningar varav vissa är kopplade till herrgårdsmiljöerna (torplämningar, skogsbrukslämningar, fossil åker). I dalgången finns gravar från samtliga tidperioder bl.a. stenkammargravar och bronsåldersrösen. Vårdade lämningar och besöksmål på ett 10-tal platser bl.a. Stora Jordfällan Skärpeslätta gravfält, Göberga gravfält, Hulan gravfältet, Griftekullen, Mörbylund gravfält, Gripenberg och Ebbarp domarringar. Dessa är känsliga för direkt radering, men också för skalbrott och barriäreffekter som påverkar möjligheten att uppleva fornlämningarna i sitt kulturlandskap. Habitatnätverken för ängs- och hagmarker samt för grova ädellövträd upptar stora delar av delområdet. Spridningssambanden för berörda arter är här mycket goda i dagsläget och det bedöms som svårt att passera med en höghastighetsjärnväg genom dalgången runt Gripenberg utan att spridningssambanden försämras. I områdets norra delar kan det finnas möjlighet att järnvägens skyddszoner kan nyttjas för att stärka spridningssamband mellan några mer isolerade habitatnätverk för öppenmarksarter till exempel dagfjärilar. De positiva effekterna av detta bedöms dock inte uppväga de försämringar som förmodligen kommer att uppstå för de ekologiska strukturerna kring Gripenberg. Både öppna och trädbärande hagmarker förekommer här i en mycket hög täthet. Vid passage genom delområdet som helhet går det inte att undvika konflikt med viktiga livsmiljöer vars areal därmed kan komma att minska. Förlust av de gamla ihåliga ädellövträden kan komma att påverka bevarandestatus för läderbagge. Området utgör en viktig länk mellan de Natura 2000-områden so ligger öster respektive väster om dalgången. Därmed kan förlust av ädellövträdsmiljöer samt försämrade spridningssamband i Säbydalen också påverka bevarandestatus för arter i intilliggande N2000- områden, exempelvis Botorp vid Noen och Ekbergsparken i Tranås. Om järnvägen anläggs på bank eller i skärning genom detta delområde kan det skapa barriäreffekter som påverkar enskilda jordbrukare på ett sådant sätt att brukandet av markerna försvåras. Den rika förekomsten av hagmarker riskerar därmed att minska i området. Om järnvägen istället går på bro som möjliggör fri passage för jordbruksmaskiner och boskap begränsas påverkan för brukandet av markerna. Större delen av delområdet är bullerpåverkat i dagsläget i en grad som kan påverka fågelfaunan negativt Måluppfyllelseanalys för fokusområde landskap Det bedöms finnas en risk att en passage genom delområdet motverkar målet för miljöaspekten landskapets form samt upplevels i den delen som handlar om den visiella upplevelsen av landskapet. En parallell passage med Säbydalen och passage över Noen medför stor visuell påverkan. För miljöaspekterna kulturmiljö och naturmiljö bedöms en passage genom Säbydalen motverka målen genom radering, fragmentering och barriäreffekter. Det skulle påverka möjligheten att förstå dalgångens rika kulturhistoria liksom förlust av såväl viktiga livsmiljöer som spridningssamband i ett idag ekologiskt funktionell landskap Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Delområde 5 omfattar Säbydalen. Här finns tätorten Gripenberg och den omgivande landsbygden är relativt tätbefolkad. Passage inom delområdet innebär därmed att relativt många människor (sett till delområdets yta) skulle påverkas negativt av störningar från en ny höghastighetsjärnväg framförallt i form av buller. Området är relativt flackt vilket innebär Delområde 5, Fokusområde Landskap Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Naturmiljö att luftburet buller kan spridas långt om inte särskilda åtgärder vidtas. Befintliga bostäder och verksamheter kan också exponeras för elektromagnetiska fält. Eftersom Södra stambanan löper genom Säbydalen finns det risk för kumulativa effekter, det vill säga att störningar från de båda järnvägsanläggningarna förstärker varandra. Inom delområdet finns också områden med stora jorddjup invid Gripenberg och därmed förhöjd känslighet för vibrationsstörning i dessa delar. Halterna av olika luftföroreningar är sannolikt samma som bakgrundshalten i delområdet. Därmed bedöms det inte finnas någon risk att det vid exempelvis anläggandet av en ny järnväg inom området skulle medföra att miljökvalitetsnormer för luft överskrids Befolkning Delområdet rymmer herrgårdar och annan bebyggelse med lång historisk kontinuitet i norra delen av Säbydalen. En ny storskalig infrastruktur kommer att synas på långt håll i det öppna jordbrukslanskapet vilket kan påverka traktens attraktivitet för både boende och besökare. Även platsens identitet som präglas av herrgårdar och Gripenbergs slott kan komma att ändras genom att järnvägen dominerar intrycket i dalgången, det vill säga att de visuella sambanden bryts. Järnvägen kan också skapa en fysisk barriär som innebär att tillgängligheten till målpunkter i exempelvis tätorten Gripenberg försämras för boende i den omgivande landsbygden. Värdefulla friluftsområden finns i herrgårdslandskapet, särskilt kring sjön Noen. En bro över sjön skulle påverka rekreationsmöjligheterna i området.. Effekter i form av ökat buller och visuell barriär bedöms innebära att områdets attraktivitet för exempelvis rörligt friluftsliv försämras Förorenad mark Täthet av potentiellt förorenade objekt är gles inom delområdet. Objekten finns huvudsakligen i mindre samhällen och invid vattendrag. Inom delområdet finns inte heller några objekt i riskklass 1. Tätheten inom delområdet är gles men viss sanering kan bli aktuell, vilket är positivt ur miljösynpunkt. Delsträckan omfattar det känsliga landskapet i Säbydalen och kring sjön Noen. Om en järnvägs anläggning läggs längs med Svartån i Säbydalen blir barriäreffekten och den visuella påverkan stor, liksom genom odlingslandskapet söder om Noen. Det kan dock innebära fina utblickar för resenären. Passage i delområdet bedöms sammantaget motverka måluppfyllelsen. Området innefattar Säbydalens komplexa kulturlandskap, och få möjligheter till lokaliseringar som minskar de negativa effekterna. Såväl en lokalisering i dalbotten, som slänter och kantzoner innebär stora negativa effekter för möjligheten att läsa och uppleva dalgångens kulturmiljö, samt innebär risk för minskade förutsättningar att upprätthålla markbruket i delar av miljön. Passage i delområdet bedöms sammantaget motverka måluppfyllelsen. Stor risk för försämrade spridningssamband för flera organismgrupper Det finns en påtaglig risk att förlora värdefulla livsmiljöer. Det finns också en risk att försämrade spridningssamband i Säbydalen också påverka bevarandestatus för arter i intilliggande N2000-områden, exempelvis Botorp vid Noen och Ekbergsparken i Tranås. 139

52 Olycksrisk Södra stambanan korsar delområdet i öst, men en korsning med en ny höghastighetsjärnväg går att undvika i delområdet. Här finns inga rekommenderade vägar för transport av farligt gods, eller farliga verksamheter enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) kap Måluppfyllelseanalys för fokusområde hälsa och säkerhet Passage genom delområdet innebär en risk att målen för de båda miljöaspekterna som rör befolkning motverkas. Bland annat riskerar järnvägen att skapa en barriär mellan målpunkter som skolor och kringliggande bebyggelse i Säbydalen. Ingrepp i dalgångens rika kulturmiljöer påverkar också områdets kvaliteter för rekreation och friluftsliv. Det är oklart om tillräckliga åtgärder för anpassning och skydd av befintliga karaktärer och funktioner kan vidtas. För miljöaspekten människors hälsa bedöms det finnas en möjlighet att målet kan nås. Det finns goda möjligheter att undvika korsning med Södra stambanan och därmed bedöms passage här kunna bidra till måluppfyllelse sett till aspekten olycksrisk Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Grundvattenmagasinet kallat Göberga-Brickarp som har pekats ut i den regionala vattenförsörjningsplanen som en potentiellt viktig framtida vattenresurs ligger delvis inom delområde 5. Här finns också två allmänna grundvattentäkter med vattenskyddsområde som bland annat förser Gripenbergs samhälle med vatten. Inom området finns även enskild vattenförsörjning från grävda eller borrade brunnar. De topografiska förhållandena i delområdet innebär att tunnel och skärning är möjliga anläggningstyper, vilket kan påverka grundvattenförhållandena och därmed dricksvattenförsörjningen inom delområdet om inte särskilda skyddsåtgärder för att exempelvis motverka dränering vidtas. Under byggtiden är det även viktigt att spill med till exempel olja eller kemikalier inte uppkommer i områden där grundvatten antingen används för dricksvatten eller där det finns särskild potential för kommande uttag. Svartån går på en kortare sträcka parallellt med delområdet men för övrigt är vattendragens riktning tvärs med en eventuell järnvägs passage i området Areella näringar Jordbruk Det är gott om jordbruksmark i delområdet och en järnväg som dras igenom området kommer att behöva ta både betesmarker och åkrar i anspråk. Dessutom finns det risk för att barriäreffekter kan komma att påverka ett stort antal lokalt verksamma brukare. Det finns en uppenbar risk för försämrad lönsamhet om inte barriäreffekterna kan undvikas i ett område med relativt småskaligt jordbruk som därmed kanske redan är hårt utsatt. Skogsbruk Delområde 5 utgörs till stor del av dalgången kring jordbrukslandskapet vid Gripenberg. Här finns många mindre skogsfastigheter. Flera av skogsfastigheterna kan antas vara belägna relativt nära gårdscentrum och antas därmed ha ett högt värde vad gäller exempelvis rekreation och hushållsved. Påverkan på skogsfastigheter inom delområdet kan bli högt i och med att de mindre fastigheterna dominerar och är belägna inom hela området, vilket gör dem svåra att undvika Ämnen och material Inte aktuellt för delområdet Övriga ändliga resurser/masshantering Vid anläggandet av en höghastighetsjärnväg genereras stora mängder massor. Även massor som inte kan nyttjas för själva järnvägskonstruktionen. Det bedöms finnas begränsade möjligheter att använda dessa massor för exempelvis bullervallar eller visuella avskärmningar i Säbydalen på grund av lanskapets känslighet för barriärer. Om järnvägen lokaliseras till delområde 5 kan därför massor behöva transporteras till andra delar av den nya anläggningen för resursnyttjande eller återanvändas i annat sam- Delområde 5, Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Olycksrisk Delområde 5, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Areella näringar Ämnen och material Övriga ändliga resurser/ masshantering Vid Gripenberg kan boende komma att störas av både buller och vibrationer orsakat av passerande tåg. Skyddsåtgärder bedöms möjliga. Passage genom delområdet bedöms sammantaget innebära en risk för att måluppfyllelse motverkas, genom fragmentering av rörelsemönster och kopplingar med lång historisk kontinuitet i Säbydalen. Passage genom området innebär också en risk för barriäreffekter mellan målpunkter som grundskola/kyrka och kringliggande bebyggelse i Säby, Gripenberg och Linderås. Passage genom delområdet bedöms innebära en risk för att måluppfyllelse motverkas. Inom delområdet ryms viktiga rekreativa kulturmiljöer, både längs Säbydalen och kring sjön Noen. Områdets storlek ger liten möjlighet att undvika negativ påverkan. Delområdet rymmer få områden med potentiellt förorenad mark och det är därför inte säkert att en passage genom delområdet bidrar till målet om att anläggningen ska minska risken för spridning av föroreningar. Passage genom delområdet bedöms sammantaget att bidra till måluppfyllelse på grund av låg befolkningstäthet. Södra stambanan passerar genom området, men goda förutsättningar finns att undvika korsning. Grundvattenmagasin vid bland annat Gripenberg kan påverkas. Här finns även kommunala grundvattentäkter. Tekniska skyddsåtgärder för att skydda grundvatten under såväl bygg- som driftskedet bedöms möjliga. Passage genom delområdet bedöms motverka målet. Både betesmarker och åker förväntas tas i anspråk. Risken för att ett stort antal lokalt verksamma jordbrukare ska påverkas av barriäreffekter är stor. Här finns många mindre skogsfastigheter som är känsliga för fragmentering. Inga riksintressen eller områden med beviljad koncession. manhang och på annan plats. Behovet av mervärdesskapande åtgärder för exempelvis områdets naturmiljöer är begränsat eftersom habitatnätverken huvudsakligen är väl fungerande idag inom området Måluppfyllelseanalys för fokusområde resurser tillgängliga för människan Det bedöms finnas en möjlighet att passage genom delområde 5 kan bidra till att nå projektmålet för miljöaspekten vatten. Många människor får visserligen sitt dricksvatten från grundvatten inom delområdet och Sommen är viktig som framtida dricksvattenresurs. Det bedöms dock finnas god möjlighet att värna både grund- och ytvatten under såväl bygg- som En stor mängd massor som inte kan användas för järnvägskonstruktionen förväntas uppstå inom delområdet (relativt delområdets storlek). Det bedöms finnas mycket begränsade möjligheter att återanvända massorna för exempelvis bullervallar i Säbydalen. Sammantaget bedöms därmed passage genom delområdet motverka delmålet om resursutnyttjande av uppkomna massor. 140

53 driftskedet. För de areella näringarna bedöms dock måluppfyllelsen motverkas. I dalgången finns värdefull jordbruksmark som kommer att ianspråktas och järnvägen kan även försvåra ett rationellt brukandet genom att skapa en barriär mellan idag sammanhängande brukningsenheter. Antalet små skogsfastigheter är relativt stort och därmed bedöms även skogsbruket vara känsligt för fragmentering och barriäreffekter. Även för det mål som rör ändliga resurser med avseende på masshantering bedöms passage genom delområdet 5 motverka måluppfyllelse. Markförhållandena och de landskapsmässiga förutsättningarna är sådana att en stor mängd massor (sett till områdets yta) som uppstår inom området inte bedöms kunna återanvändas varken för järnvägskonstruktionen eller för kringanläggningar inom delområdet Fokusområde Klimat Passage genom delområde 5 innebär till viss del behov av klimatintensiva anläggningstyper såsom bro och en del tunnel. Vid övergångar i topografin kan det komma att krävas djupa skärningar vilka kan leda till ett behov av betongtråg, en av de mest klimatintensiva anläggningstyperna. Liksom delområde 4, innebär en passage genom delområde 5 behov av mindre skogsavverkning än i delområde 6. Procentuellt ger däremot skogsavverkningen i delområde 5 upphov till en större andel av den total klimatpåverkan än delområde 4. Figur 6.36 Säbydalen Måluppfyllelseanalys för fokusområde klimat Passage i delområde 5, som mynnar ut i delområden 6, bedöms sammantaget bidra likvärdigt som passage i delområde 6, och bättre än om järnvägen lokaliseras till delområde 4, till måluppfyllelsen för miljöaspekter som ingår i fokusområde klimat. Figur 6.37 Svartån och Södra stambanan genom Gripenberg. Figur 6.38 Gripenbergs slott. Delområde 5, Fokusområde Klimat Klimatfaktorer Kuperat landskap i norr minskar möjligheterna för mindre klimatintensiva anläggningstyper såsom bank och skärning. Djupa skärningar i lös jord kan komma att behöva grundförstärkning, vilket kan bidra negativt till delområdets klimatpåverkan. 141

54 Delområde Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap Landskapet är huvudsakligen småskaligt och skogsrikt inom delområdet. Utblickarna för resenärer på höghastighetståg blir därmed begränsade. Undantaget är Svartåns dalgång med sjön Ralången liksom sjölandskapet nära Jönköping. Här är utblickarna vida. I det småskaliga landskapet är det möjligt att med terrängmodellering anpassa anläggningen till landskapets karaktär till skillnad från om anläggningen korsar nämnda sjöar eller dalgångar. Delområdets utbredning ger goda möjligheter att undvika herrgårdsbygden kring Ralången, men mindre möjligheter att undvika sjöarna Ylen och Stora Nätaren med omgivningar i de västra delarna. Här är landskapet särskilt känsligt för passager på de tunna landremsorna mellan sjöarna. Här finns komplexa kulturlandskap och spridningsvägar för arter knutna till exempelvis ängs- och betesmarker. Sydväst om Tranås och runt Säbysjön har habitatnätverk och spridningssamband för ädellövträd en särskild betydelse för den skyddade arten läderbagge, vars bevarande behöver beaktas särskilt. I det skogs- och myrmarksdominerade området öster om sjöarna Ylen och Stora Nätaren finns sammanhängande och relativt ostörda områden av betydelse för skogsfågel och vilt. Här kan en ny järnväg både fragmentera habitat, försämra spridningssamband och störa framförallt fåglar genom ökade bullernivåer. Samtidigt kan en järnväg genom den här typen av miljöer skapa en korridor för öppenmarksarter genom den barriär som barrskogsmiljöer utgör för dessa arter. Fokusområde Hälsa och säkerhet Under förutsättning att en ny järnväg inte lokaliseras invid Aneby är det framförallt i passagen in mot Jönköping som människor kan komma att störas av buller från en höghastighetsjärnväg inom delområdet. I de norra delarna, som har större relativa höjdskillnader kan både djupa skärningar och tunnel förekomma, vilket avskärmar luftburet buller. I de södra delarna är landskapet flackare och dessa anläggningstyper är sannolikt inte lika förekommande här. I Svartåns dalgång finns områden med stora jorddjup och därmed förhöjd känslighet för vibrationsstörning. Passage tvärs Svartåns dalgång innebär visserligen en visuell och möjligen även fysisk barriär som kan fragmentera och skapa barriärer i en bygd med sannolikt gemensam lokal identitet. Men en gen korsning tvärs över dalgången begränsar intrånget och om det sker på bro kan passager upprätthållas, vilket även är gynnsamt för det rörliga friluftslivet i området. I mer tätbefolkade delar kan höghastighetsjärnvägen innebära en risk för tredje man. Sannolikt passeras även Södra stambanan om järnvägen lokaliseras till området. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Det finns flera stora grundvattenmagasin med god tillgång på vatten som sträcker sig tvärs över delområdet. För att inte orsaka dränering eller dämningseffekter i de vattenförande lagren behöver skyddsåtgärder vidtas. Under byggtiden är det även viktigt att skydda grundvattentillgångarna från kemisk påverkan. I delområdet finns flera kommunala grundvattentäkter och många av de boende i delområdet har sannolikt enskild vattenförsörjning genom borrade eller grävda brunnar. Förändrade grundvattenförhållanden inom delområdet kan således påverka vattenförsörjningen för många boende men också försämra den framtida möjligheten till ökat uttag från de aktuella grundvattenmagasinen. Ur jordbruksperspektiv bedöms det framförallt finnas en risk att den barriär och fragmentering som en järnväg innebär medför försämrad lönsamhet i ett redan småskaligt jordbruk. Mindre skogsfastigheter finns inom hela delområdet och därmed kan en järnväg försvåra brukandet i de mer småskaliga skogsbruken oavsett var den lokaliseras inom delområdet. Fokusområde Klimat De södra delarna av delområdet är relativt flackt vilket kan begränsa de mest klimatintensiva anläggningstyperna, som exempelvis bro och tunnel. I den norra delen av delområdet kan dessa anläggningstyper bli mer frekventa. Bredsj. Hökensås Habo Gustav Adolf Habo Baskarp Fagerhult Bankeryd Järstorp Dumme mosse 47 Jönköping JöA Axamo Munksj. 40 Gagnaryds mosse Utredningsområde (dec 2017) Hovslätt Odensjö Barnarp Taberg Tabergsdalen Brandstorp Ölmstad E4 Skärstad Landsjön Kaxholmen Tunnerstad Brahekyrkan Gränna Ramsjön Uppgränna Bunn Bunn Kåven Ruppen Haurida Örserum Ören 04 Vireda 133 Adelöv Valen Hullaryd Hålaveden 05 Svartåns dalgång Säbydalen Sommen TnsA Gripenberg Säby Linderås Säbysj. 32 Ralången Lommaryd FrinnarydSunhultsbrunn Söljen Marbäck Röhälla Blåvik Kopparhult Sommen Tranås TnsB Gissebo Ylen Ryd Aneby 06 Ö Lägern Svarttorp V Lägern Bälaryd Bredestad Askeryd Huskvarna St. Nätaren Anebysj. V Ryd Hakarp Assjön Rydsnäs 132 Flisby Lekeryd Järsnäs 31 L. Nätaren Flisby Skärsjön 47 Rosjön Rogberga Stensjön Solberga Öggestorp Hästsjön Anneberg Barkeryd JöB o N Solberga 134 Tenhult 0 15 km Ryssbysjön 32 Forserum Tenhultasjön Äng Tenhultsdalen Figur 6.39 Delområde 6. Huskvarnaån Noen Loren Vänstern Frucken Noån Svartån Försj. Hestra Raklången Torpasjön Torpa 142

55 Fokusområde Landskap Stora delar av landskapet inom delområdet är höglänt, relativt flackt och skogsdominerat, med inslag av mosaikartat landskap framförallt kring Sunhultsbrunn och kring Lekeryd. Svartåns dalgång med sjön Ralången liksom sjölandskapet nära Jönköping är visuellt skiljt från det småskalig skogslandskapet. Passage över hela den öppna dalgången vid Ralången och Bredestad riskerar att medföra stor visuell påverkan. I anslutning till sjöarna Ralången, Ylen och Stora Nätaren finns herrgårdslandskap i exponerade lägen ut mot de öppna vattenrummen. Även lokaliseringar som inte direkt berör de bebyggda miljöerna, men som utmanar herrgårdarnas dominans i det öppna landskapet medför negativ påverkan. Delområdets utbredning ger goda möjligheter att undvika herrgårdsbygden kring Ralången, men mindre möjligheter att undvika Ylen och Stora Nätaren. Här är landskapet mycket känsligt för passager på de tunna landremsorna mellan sjöarna, vilka rymmer komplexa kulturlandskap. Åbonäs, är dock mycket begränsat, här är riskerna för negativ påverkan på fornlämningsmiljön större. Inom delområdet finns flera olika typer av habitatnätverk som i flera fall också är riktigt stora och väl fungerande. Det bedöms inte vara möjligt att undvika samtliga nätverk och därmed finns bland annat risk för reducerade spridningssamband. Ängs- och hagmarkssambanden sammanfaller här i stort sett med habitatnätverket för arter knutna till gamla grova ädellövträd. Habitatnätverket för ädellövträd behöver dessutom speciellt beaktas sydväst om Tranås och runt om Säbysjön eftersom minskade samband här kan komma att påverka bevarandestatus för läderbaggen i närliggande N2000-området Ekbergsparken i Tranås. Barriäreffekter för lokalt verksamma jordbrukare som idag sköter värdefulla betesmarker kan minska beteshävden. I sådant fall finns risk för förlust av biologisk mångfald genom att hagmarkerna växer igen och beskogas Måluppfyllelseanalys för fokusområde landskap Det bedöms finnas möjlighet att bidra till projektmålet som rör landskapets visuella kvaliteter för miljöaspekten landskapets form samt upplevelse. Passage genom delområdet kan genom exempelvis terrängmodellering integreras i det småskaliga landskapet. Däremot begränsar det utblickarna från tågen. För miljöaspekterna kultur- och naturmiljö bedöms det finnas en risk att måluppfyllelse motverkas. Genom att lokalisera järnvägen till skogsdominerade områden kan intrång i kulturmiljöer och habitatnätverk för ängs- och hagmarker samt ädellövskog begränsas. Delområdet uppvisar dock en mångfald av både kultur- och naturmiljöer och det går inte att undvika intrång helt och hållet i områden med bevarandevärden. Till exempel är passagen förbi sjöarna Ylen och Stora Nätaren snäv och här finns komplexa kulturlandskap. Det finns möjligheter till vida utblickar för resenären i de öppna landskapen i dalgångar och vid sjöarna men det är svårt att integrera anläggningen i landskapet. I det småkuperade skogslandskapet, där järnvägen inte blir synligt annat än från korta avstånd, är det däremot större möjligheter att med terrängmodellering anpassa anläggningen till landskapets karaktär. Utblickarna för resenären är dock begränsade i det småskaliga, skogsrika landskapet. Delområdet är glest bebyggt på stor del av sträckan men går genom områden med brukad mark i dalgångar och nära Jönköping. Det finns småskaliga odlingsmiljöer rika på landskapselement insprängda i skogen. De små avgränsade landskapsrummen runt odlingsmiljöerna är känsliga för en lokalisering. Inom delområdet finns flera kyrkbyar (Bredestad, Marbäck, Lommaryd, Bälaryd, Järsnäs, Svarttorp, Lekeryd). Dessa är känsliga för de skalbrott som en lokalisering kan innebära.. Det skogspräglade landskapet och dess relativt begränsade öppna landskapsrum ger dock flera möjligheter till en lokalisering som inte direkt påverkar miljöerna. Riksintresset Bredestad sockencentrum utgör även en viktig kommunikationsmiljö i knutpunkten mellan den gamla kungsvägen till Kalmar och Tranås-Eksjövägen. Flera landsvägar strålar ut från miljön, och flera tillhörande miljöer såsom gästgiveri, runsten, rester av galgbacke finns. Miljön är känslig för en lokalisering av en ny järnväg och de skalbrott och uppsplittringseffekter som det kan innebära. Hela detta skogsrika delområdet präglas av talrika lämningar i det fossila odlingslandskapet. Järnåldersbygder med gravfält finns främst i Aneby- Frinnaryd- och Lommarydstrakten. Runt sjön Ralången finns flera områden med stenkammargravar och bronsåldersrösen. Även i skogstrakten väster om Aneby finns talrika lämningar i form av odlingslämningar och bronsåldersgravar. Norr om Lekeryd ligger odlingslämningar och gravar från flera tidsperioder samlat inom ett koncentrerat område. Enstaka kända lämningar av hyttor finns och ett större antal skogsbrukslämningar. Vårdade lämningar och besöksmål finns på ett tiotal platser; Åbonäs domarringar, hällkista och röse, Bälaredsgravfältet, Aneby gård, Härstad m.fl. Delområdets utbredning medger goda möjligheter att finna lokaliseringar som får mindre negativa effekter. Delområdets norra del, vid Öster om Ylen och Stora Nätaren samt längst i öster finns sammanhängande och relativt ostörda områden med barrskog och myrmarker som är viktiga för skogsfågel och vilt. Här kan en ny järnväg öka bullernivån på ett sätt som är negativt för exempelvis störningskänsliga fågelarter. Det finns dock viss möjlighet att lokalisera en ny järnväg inom delområdet utan att göra intrång på de områden som idag är ostörda. Det finns ganska goda förutsättningar för att en höghastighetsjärnväg dragen igenom delområdet kan komma att skapa spridningsvägar för öppenmarksarter som dagfjärilar, bin och många andra insekter genom barrskogsområden. Det bör också finnas möjligheter till att det skapas miljöer utmed järnvägen som kan bli livsmiljö för hasselmus i vissa delar av området. Delområde 6, Fokusområde Landskap Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Naturmiljö Landskapet erbjuder begränsade utblickar inom stor del av delområdet, men det småskaliga, skogsrika landskapet innebär samtidigt möjligheter att använda terrängmodellering för att anpassa järnvägen till landskapets karaktär. Där järnvägen korsar Svartåns dalgång med Ralången eller i sjölandskapet närmast Jönköping är det svårt att intergrera anläggningen i landskapet men där finns goda möjligheter till utblickar för resenären. Passage i delområdet bedöms innebära risk för att måluppfyllelsen motverkas. Flexibilitet avseende lokalisering i de skogsdominerade områdena innebär möjlighet att minska de negativa effekterna. Delområdet innehåller dock flertalet kulturhistoriskt intressanta odlingsbygder och bebyggelsemiljöer som är känsliga för anläggningen, och flera känsliga trånga passager. Detta gäller framförallt passage över Ralången och Bredestaddalen, passagen över eller mellan sjöarna Ylen och Stora Nätaren, samt i de öppnade odlingslandkapen runt Lekeryd. Lokalisering och utformning är viktiga frågor i dessa delar. Passage i delområdet innebär risk för att måluppfyllelsen motverkas. Här finns välfungerande habitatnätverk som kommer att försämras om järnvägen behöver dras igenom dem. Samtidigt finns det möjligheter att förbättra spridningssamband i andra delar av delområdet om det skapas lämpliga miljöer utmed höghastighetsjärnvägen. 143

56 Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa I delområdet finns fyra tätorter varav flest människor bor i Aneby och Lekeryd. Förutom i Svartåns dalgång norr om Aneby samt i området kring Lekeryd och vidare in mot Jönköping är landsbygden mellan tätorterna relativt glest befolkad. Under förutsättning att en ny järnväg inte lokaliseras invid Aneby är det framförallt i passagen in mot Jönköping som människor kan komma att störas av buller från en höghastighetsjärnväg inom delområde 6. I övriga delar av delområdet kan järnvägen lokaliseras till mindre tätbebyggda områden. De topografiska förhållandena inom delområdet varierar. I de norra delarna, som har större relativa höjdskillnader kan både djupa skärningar och tunnel förekomma, vilket avskärmar luftburet buller. I de södra delarna är landskapet flackare och dessa anläggningstyper är sannolikt inte lika förekommande här. Förutom buller finns det också en risk att befintliga bostäder och verksamheter kan komma att få förhöjd exponering av elektromagnetiska fält, främst i de mest tätbebyggda områdena närmast Jönköping. Inom delområdet finns också områden med stora jorddjup i framförallt Svartåns dalgång och därmed förhöjd känslighet för vibrationsstörning i dessa delar. Halterna av olika luftföroreningar är sannolikt samma som bakgrundshalten i delområdet, även i Aneby tätort. Därmed bedöms det inte finnas någon risk att det vid exempelvis anläggandet av en ny järnväg inom området skulle medföra att miljökvalitetsnormer för luft överskrids Befolkning Det bedöms finnas goda möjligheter att undvika tät bebyggelse och målpunkter för samhällsservice i delområdet. Viktiga kommunikationsstråk korsar delområdet (Södra stambanan och 42, samt väg 132 mellan Aneby och Jönköping). Dessa förutsätts ha bibehållen funktion i form av framkomlighet med mera. Passage tvärs Svartåns dalgång innebär visserligen en visuell och möjligen även fysisk barriär som kan fragmentera och skapa barriärer i en bygd med sannolikt gemensam lokal identitet. Men en gen korsning tvärs över dalgången begränsar intrånget och om det sker på bro kan även passager upprätthållas. Därmed kan effekterna för dalgångens funktion som sammahållen bygd begränsas Förorenad mark Täthet av potentiellt förorenade objekt är måttlig inom delområdet. Objektet finns huvudsakligen i mindre samhällen samt utmed vattendrag och Södra stambanan som passerar delområdet i den östra delen. Inom delområdet finns ett objekt tillhörande riskklass 1, en glasindustri. Då tätheten inom delområdet är måttlig är sannlikheten för sanering relativt stor, vilket är positivt ur miljösynpunkt Olycksrisk Delområdet är relativt glesbefolkat, med undantag av Svartåns dalgång förbi Aneby och sjön Ralången, samt trakterna kring Lekeryd. Passage genom delområdet innebär också korsning av väg 32 och Södra stambanan, som båda tillåter transporter av farligt gods. I utkanten av Aneby finns en farlig verksamhet som omfattas av lagen om skydd mot olyckor (LSO) kap. 2 4, men delområdets storlek ger flexibilitet i lokaliseringen och det förutsätts att både detta riskobjekt och tätorten i övrigt kan undvikas Måluppfyllelseanalys för fokusområde hälsa och säkerhet För människors hälsa och befolkning i betydelsen sammahållen bygd bedöms det finnas en möjlighet att passage genom delområde 6 kan bidra till måluppfyllelse. Bedömningen bygger framförallt på att det finns goda möjligheter att undvika tät bebyggelse och målpunkter för samhällsservice. Även för miljöaspekten olycksrisk bedöms det finnas en möjlighet att bidra till måluppfyllelse. De få riskobjekt som finns kan undvikas. För miljöaspekten befolkning i betydelsen rekreation och friluftsliv bedöms det däremot finnas en risk att passage genom delområdet motverkar projektmålet. Särskilt känslig är passagerna av Svartåns dalgång och sjöarna Ylen samt Stora Nätaren. Det bedöms finnas en god möjlighet att föroreningssituationen kan förbättras i området genom sanering av potentiellt förorenade områden vid anläggandet av en ny järnväg. Delområde 6, Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Inom delområdet finns flera till ytan stora grundvattenmagasin med åtminstone god tillgång på vatten. Magasinen finns huvudsakligen i isälvsavlagringar som sträcker sig tvärs över delområdet. Vid Aneby finns ett stort magasin med mycket god tillgång på vatten. I de nordöstra delarna av området är de relativa höjdskillnaderna stora vilket innebär att både tunnel och djupa skärningar är sannolika anläggningstyper här. Längre söderut, det vill säga mot utredningsområdets yttergräns, och västerut blir terrängen flackare. Genom att välja en något högre profil kan anläggningstyper som i störst utsträckning påverkar grundvattenförhållandena undvikas. Det kan också behöva vidtas skyddsåtgärder för att inte orsaka dränering eller dämningseffekter i de vattenförande lagren. Eftersom grundvattenmagasinen har en stor utbredning kan behov av skyddsåtgärder finnas utmed långa sträckor och/eller på flera platser inom delområdet. Förutom anläggningstyperna tunnel och skärning kan mer omfattande grundläggning av exempelvis broar påverka grundvattenförhållandena. Under byggtiden är det även viktigt att spill med till exempel olja eller kemikalier inte uppkommer i områden där grundvattnet antingen används för dricksvatten eller där det finns särskild potential för kommande uttag. I delområdet finns flera kommunala grundvattentäkter som omfattas av vattenskyddsområde, bland annat Aneby kommuns huvudvattentäkt som är belägen sydost om tätorten. Många som bor inom delområde har sannolikt enskild vattenförsörjning genom borrade eller grävda brunnar. Aneby kommun är den kommun inom hela utredningsområdet med störst andel befolkning med enskilt vatten (35 %). Ett av grundvattenmagasinen (Aneby-Knutstorp) har också pekats ut som betydelsefullt för den regionala vattenförsörjningen av länsstyrelsen. Förändrade grundvattenför- Om passage nära tätorter, t.ex. Aneby, kan många boende komma att störas på ett sätt som påverkar hälsan. Även vid ingång till Jönköping kan många människor störas. Skyddsåtgärder bedöms möjliga. Passage genom delområdet innebär viss möjlighet att bidra till måluppfyllelse. Viktiga sociala sammanhang och rörelsemönster finns i Svartåns dalgång, men negativ påverkan kan reduceras vid en vinkelrät korsning av dalgången. Delområdets storlek ger flexibilitet i lokaliseringen. Mellan Svartåns dalgång i öst och sjöarna Ylen och Stora Nätaren i väst finns relativt stora tysta områden. Här kan en järnväg försämra kvaliteterna för rekreation och friluftsliv genom bullerstörning. Hålavedsleden korsar delområdet. Upplevelsen av att vandra på leden kan påverkas negativt både direkt genom att banan kan bli en fysisk barriär och indirekt genom framförallt buller men även visuell upplevelse av ledens omgivningar. Ledens kvalitet för det rörliga friluftslivet kan således försämras. Passage genom delområdet innebär Svartåns dalgång sannolikt passeras tvärs, vilket innebär att barriäreffekter mellan bebyggelse och friluftsområden kan undvikas och bullerstörningen reduceras. Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Olycksrisk Passage genom delområdet bedöms innebära viss risk att måluppfyllelse motverkas, särskilt längs Svartåns dalgång och kring sjöarna Ylen och Stora Nätaren i väst. Delområdets storlek innebär flexibilitet i lokalisering som kan minimera negativ påverkan. Attraktiva rekreationsstråk i Svartåns dalgång kan passeras vinkelrät. I delområdet finns flera områden med potentiellt förorenad mark, särskilt utmed Södra stambanan. Vid anläggning av ny järnväg förväntas förorenad mark saneras. Föroreningssituationen förväntas förbättras. Passage genom delområdet bedöms innebära möjligheter att bidra till måluppfyllelse. Delar av Säbydalen är relativt tätbefolkade, men delområdets storlek ger flexibilitet i lokaliseringen, och möjliggör en vinkelrätt korsning som mininerar intrång och kontakt. 144

57 hållanden inom delområdet kan således påverka vattenförsörjningen för många boende inom delområdet samt försämra den framtida möjligheten till ökat uttag från de aktuella grundvattenmagasinen. De större vattendragen går huvudsakligen tvärs huvudriktningen för en järnväg mellan Tranås och Jönköping. Det bedöms därför finnas goda möjligheter att anpassa den nya järnvägens passage över dessa vattendrag så att det inte påverkar vattendragens hydrologiska förhållanden. Därmed påverkas inte heller möjligheten till fortsatt användning av vattenresursen för utvinning av elkraft Areella näringar Jordbruk Det är gott om jordbruksmark i delområdet och en järnväg som dras igenom området kommer att behöva ta både betesmarker och åkrar i anspråk. Dessutom finns det risk för att barriäreffekter kan komma att påverka ett stort antal lokalt verksamma brukare. Det finns en uppenbar risk för försämrad lönsamhet om inte barriäreffekterna kan undvikas i ett område med relativt småskaligt jordbruk som därmed kanske redan är hårt utsatt. Bro över Svartåns dalgång begränsar både ingrepp och barriärverkan i denna del av området Måluppfyllelseanalys för fokusområde resurser tillgängliga för människan Det bedöms finnas en risk att passage genom delområdet motverkar måluppfyllelsen för miljöaspekten areella näringar. Både skogsbruket i området med många mindre fastigheter och det småskaliga jordbruket bedöms vara känsligt för den fragmentering och barriär som en järnväg kan innebära. För övriga miljöaspekter bedöms det finnas en möjlighet att passage genom delområdet kan bidra till målen. För miljöaspekten vatten bygger bedömningen på att det bedöms finnas goda möjligheter att hantera de risker som finns för grundvattenresursen. Det kan dock krävas omfattande skyddsåtgärder eftersom det finns flera till ytan stora grundvattenmagasin i isälvsavlagringar inom delområdet Fokusområde Klimat Topografin i de södra delarna av delområde 6 tillåter relativt mycket bank och skärning, vilket vanligtvis är fördelaktigt ur klimatsynpunkt. Vid passage över exempelvis dalgångarna ställer topografin krav på klimatintensivare anläggningstyper som bro och tunnel. Området är mer kuperat i de norra delarna. Gentemot delområde 4 och 5 ger passage genom delområde 6 upphov till en större mängd avskogning. Detta sett till såväl mängdmässigt som procentuell andel av dess totala potentiella klimatpåverkan Måluppfyllelseanalys för fokusområde klimat Passage i delområde 6 bedöms sammantaget bidra delområde 5, och bättre än passage i delområde 4, till måluppfyllelsen för miljöaspekter som ingår i fokusområde klimat. Detta trots att lokalsering inom detta områden rymmer den längsta sträckan mellan Tranås och Jönköping. Skogsbruk I delområde 6 är de mindre skogsfastigheterna relativt väl spridda inom hela området, med koncentrationer kring de samhällen som finns inom området. Särskilt i de östra och västra delarna av området är koncentrationen av mindre skogsfastigheter hög. Om ett linjeobjekt skär ett sådant område med långsmala fastigheter påverkas endera många fastigheter genom avskärning, eller några få av utsläckning, beroende av vilken vinkel linjen skär fastigheterna. Den långsmala fastighetstypen är vanlig i den östra delen av delområdet. Mellan Surhultsbrunn och Aneby finns flera koncentrationer med långsmala fastigheter i storleken 5-15 hektar. I denna del av delområdet riskerar påverkan på mindre skogsfastigheter därför bli hög Ämnen och material Inte aktuellt för delområdet Övriga ändliga resurser/masshantering Vid anläggandet av en höghastighetsjärnväg genereras stora mängder massor. Inom delområdet bedöms det finnas goda möjligheter att nyttja de massor som inte behövs för själva järnvägskonstruktionen till exempelvis bullervallar eller att skapa platser med förhöjda naturvärden. Området ligger huvudsakligen utanför tätort och de topografiska förhållandena är varierade. Inom delar av området är anläggningstyper som bank och skärning sannolikt förekommande. Här kan massorna till exempel användas för terränganpassad släntutformning eller optimering för brukande av marken utmed den nya järnvägsanläggningen. Delområde 6, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Areella näringar Ämnen och material Övriga ändliga resurser/ masshantering Delområde 6, Fokusområde Klimat Flera till ytan stora grundvattenmagasin med god tillgång på grundvatten berörs. Här finns också flera kommunala grundvattentäkter. Tekniska skyddsåtgärder för att skydda grundvatten under såväl bygg- som driftskedet bedöms som möjligt. För att bidra till projektmålet krävs anpassning framförallt för skydd av grundvatten. På grund av grundvattenmagasinens stora utbredning kan omfattande skyddsåtgärder krävas. Grundvattenmagasin vid Aneby behöver särskilt beaktas på grund av viktig grundvattentäkt och mycket god tillgång på vatten. I delområdet finns områden med en stor andel små skogsbruksfastigheter som är känsliga för både intrång och barriäreffekter. Det går inte heller att undvika jordbruksmark. Jordbruket är överlag småskaligt och det finns därför risk att brukandet av de öppna markerna helt upphör om det försvåras av t.ex. nya barriärer. Osäkerhet kring anpassning och skyddsåtgärder innebär att det finns en risk att passage genom delområdet motverkar målet. Inga riksintressen eller områden med beviljad koncession. Det bedöms finnas goda möjligheter att återanvända massor som inte kan användas i järnvägskonstruktionen för exempelvis kringanläggningar som bullervallar eller mervärdesskapande åtgärder i järnvägens närhet inom delområdet. Därmed bedöms passage genom delområdet ha möjlighet att bidra till delmålet. Klimatfaktorer Delområdet utgörs till stor del av böljande landskap vilket ger möjlighet för mindre klimatintensiva anläggningstyper på stora delar av sträckan, såsom bank och skärning. Vid passage över Svartåns dalgång kan både bergtunnel och broar vara aktuellt. 145

58 Samlad måluppfyllelseanalys för delområde 4 6 Nedan redovisas i form av rosdiagram bedömningen av i vilken utsträckning passage genom respektive delområde på delsträckan Tranås-Jönköping bidrar till eller motverkar måluppfyllelse för det eller de projektmål som respektive miljöaspekt kopplar till. erna illustreras i vars en sektor i rosdiagrammet och högre grad av måluppfyllelse innebär att en större del av sektorn är ifylld. Även färgerna i bedömningsskalan (se tabell till höger) används för att visa på i vilken utsträckning passage genom det studerade området bedöms bidra till måluppfyllelse. Rosdiagrammen ska ses som en ingång till de analyser och bedömningar som har gjorts. De behöver läsas tillsammans med de kvalitativa effektbeskrivningar samt de tabeller som redovisar bedömning av bidrag till måluppfyllelse (per miljöaspekt) för respektive delområde i efterkommande text. För fördjupad förståelse hänvisas till bilaga 6 där bedömningarna för indikatorerna redovisas per delområde. Motverkar måluppfyllelse Osäkerhet kring miljöanpassningar och skyddsåtgärder innebär risk för att målupp fyllelse motverkas Möjlighet/potential att bidra till måluppfyllelse Bidrar till måluppfyllelse KLIMAT KLIMAT KLIMAT RESURSER TILLGÄNGLIGA FÖR MÄNNISKAN Ämnen och material Areella näringar Vatten Ändliga resurser och masshantering Risk Klimatfaktorer Förorenad mark Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Befolkningrekreation och friluftsliv LANDSKAP Naturmiljö Människors hälsa Befolkningsammanhållen bygd HÄLSA OCH SÄKERHET RESURSER TILLGÄNGLIGA FÖR MÄNNISKAN Ämnen och material Areella näringar Vatten Ändliga resurser och masshantering Risk Klimatfaktorer Förorenad mark Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Befolkningrekreation och friluftsliv LANDSKAP Naturmiljö Människors hälsa Befolkningsammanhållen bygd HÄLSA OCH SÄKERHET RESURSER TILLGÄNGLIGA FÖR MÄNNISKAN Ämnen och material Areella näringar Vatten Ändliga resurser och masshantering Risk Klimatfaktorer Förorenad mark Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Befolkningrekreation och friluftsliv LANDSKAP Naturmiljö Människors hälsa Befolkningsammanhållen bygd HÄLSA OCH SÄKERHET Delområde 4 Delområde 4 är glesbefolkat förutom vid ingången mot Jönköping. Det innebär goda möjligheter att genom anpassning bidra till flertalet av målen som hör till fokusområde hälsa och säkerhet. För olycksrisk bedöms en passage bidra till målet eftersom här inte finns några riskobjekt. Jord- och skogsbruk inom delområdet är småskaligt och bedöms därför som känsligt för en ny järnväg. För miljöaspekterna kultur- och naturmiljö beror bedömningen att måluppfyllelse riskerar att motverkas på att betydelsefulla miljöer inte kan undvikas fullt ut. Områdets topografi innebär att klimatintensiva anläggningstyper som tunnel och bro kan bli vanligt förekommande. Delområde 5 Passage i delområde 5 bedöms motverka målen för miljöaspekterna kulturmiljö, naturmiljö, areella näringar och ändliga resurser. För kultur- och naturmiljö beror det på att intrång i områden med mycket höga bevarandevärden inte kan undvikas, särskilt vid en parallell passage utmed Säbydalen. Det innebär också att värdefull jordbruksmark tas i anspråk. Landskapet är känsligt för både fysiska och visuella barriärer vilket bland annat innebär begränsade möjligheter att resursutnyttja massor för exempelvis bullervallar. För de båda miljöaspekterna som hör till befolkning finns det en risk att måluppfyllelse motverkas av samma skäl. Passage parallellt med Säbydalen bryter samband och försämrare upplevelsevärden mer än vid tvärgående passage. För olycksrisk bedöms passage genom delområdet bidra till måluppfyllelse eftersom konflikt med riskobjekt kan undvikas. Delområde 6 I delområde 6 bedöms det finns goda möjligheter att undvika tät bebyggelse och målpunkter för samhällsservice och därmed finns det också en möjlighet att målen för flera av aspekterna som hör till hälsa och säkerhet kan nås vid passage genom delområdet Områdets natur- och kulturmiljöer är variationsrika. Till exempel finns komplexa kulturmilljöer i den trånga passagen vid sjöarna Ylen och Stora Nätaren. Även jord- och skogsbruket inom delområdet är känsligt för en ny järnväg på grund av sin småskalighet. Inom delområdet finns flera potentiellt förorenade objekt varav en del kan komma att saneras vid anläggandet av en ny järnväg vilket är positivt ur miljösynpunkt. Det bedöms också finnas möjligheter att resursutnyttja massor för järnvägsanläggningen eller för mervärdesskapande åtgärder i dess närområde inom delområdet. 146

59 6.7 Delsträcka Jönköping Delsträckan har delats upp i två delområden, Jönköping A och Jönköping B (se Figur 6.40). Delsträckans avgränsning mot intilliggande är gjord så att Jönköpings tätort och berörd del av Huskvarna tätort ingår. Passage till Jönköping A förutsätter passage genom Jönköping B. Avgränsningen för delområden har utgått från följande: Delområde Jönköping A Utgörs av Vättern sänkans lägsta delar söder om Jönköping Innehåller tätortsdelar av Jönköping Delområde Jönköping B Utgörs av det relativt flacka höjdpartiet söder om Jönköping från Tenhultsdalen till strax öster om Tabergsdalen Innehåller tätortens omland med mindre tät bebyggelse Förutsättningar fokusområde Landskap Jönköpings tätort ligger vid Vätterns södra spets i ett väl avgränsat och storskaligt landskapsrum som hör till den mäktiga sprickdalen Vätternsänkan. De höga branterna är exponerade mot sjön och mot staden. Staden har i stort sett vuxit samman med Huskvarna som idag tillhör Jönköpings kommun. Stadskärnan är strategiskt placerad utmed sjöns södra strand. Staden söker sig vidare utmed Vätterns sidor och längs dalgången mot Taberg. Tabergsdalen är präglad av malmbrytningen i Taberg, och längs hela dalgången finns mindre samhällen uppkomna längs med Vaggerydsbanan och med grund i smedjor och bruk av olika storlek. Bebyggelsen i hela Vätternbäckenet är anpassad till branterna med utsikt i långa siktlinjer. I dalgångarna kring staden, till exempel Tenhultsdalen, finns tätortsnära jordbrukslandskap. Söder därom är terrängen bergig med mer obebyggda skogsområden. Den stadsnära landsbygden karaktäriseras av flera tjänstemannaherrgårdar från 1600-tal och framåt. Jönköpings stad omgärdas av flera mindre kommundelar, såsom Bottnaryd, Barnarp, Månsarp, Taberg, Norrahammar, Hovslätt, Tenhult. De omkringliggande orterna är ofta stationssamhällen som vuxit fram utefter befintlig järnväg. Det finns gott om olika naturmiljöer kring Jönköping och Huskvarna. Det mesta av arealen som inte är bebyggd eller uppodlad består av mer eller mindre lövträdsrika miljöer. Högst värde för den biologiska mångfalden i området har alla de grövre ädellövträden. Dessa erbjuder livsrum åt ett mycket stort antal arter bland både svampar och insekter. I området finns också mycket fina brantskogar och lövblandade barrskogar Förutsättningar fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Analysen för miljöaspekten människors hälsa utgår från befolkningstätheten inom delsträckan, se Figur 6.26 i avsnittet för delsträckan Tranås- Jönköping. Liksom för utredningsområdet som helhet (se kapitel 4) beskrivs nuläget för effektparametrarna buller och luftkvalitet. I effektanalyserna för delområdena ingår samtliga effektparametrar som har bedömts som relevanta för miljöaspekten, det vill säga buller, vibrationer, elektromagnetiska fält och luftkvalitet (se tabell 3.1). De två delområdena för delsträckan skiljer sig framförallt åt genom att delområde A utgör de delar av utredningsområdet som omfattar Jönköpings tätort medan delområde B omfattar den tätortsnära landsbygden söder om Jönköping. Därmed har område A högre befolkningstäthet än B även om omlandet kring Jönköping är relativt tätbefolkat Buller I och i anslutning till delsträckan för Jönköping finns vägarna E4, 40 och 31 som ingått i Trafikverkets kartläggning av buller från statlig infrastruktur. Boende utmed dessa infrastrukturstråk riskerar att vara utsatta för buller över gällande riktvärden Luftkvalitet Mätningar av luftkvalitet genomförs löpande på tre ställen i Jönköping; Barnarpsgatan, Lantmäterigränd och Kungsgatan. KorteboVilhelmsro Huskvarnabergens Tranebo Lalleryd berg Utredningsområde (dec 2017) Norrängen Ammarp EskilstorpHolma Hulttorp Järstorp Tolarp Kikstorp Berg Slögestorp Fredstorp Äskemålen Rustorp Hultseryd Vätterslund mme mosse St. Toveryd Huskvarna Ingelycke Ulvsmålen Karmeshult Bymarken naturreservat Hakarp Gunnestorp Rön Egna hem Klämmestorp Jönköping Poarp Jutaholm xamo mosse Rosenlund Dalskog F 04 Bäckadal Axamosjön Hulukvarn Återvinningsanl. Korsvägen Viredatorp Axamo Mariebo Öxnehaga Sandhult Åsen Lomsjö Ekhagen Stensholm Vireda Leker Torpa Munksjön Rocksjön Jöransberg Trafikövn.pl. Ryhov Bondberget Återvinningsanl. Vissmålen Brunnstorp Rammbron Lönneberg Tovrida Ulvstorp Karlsfors Västersjön 07 Hällestorp Västersjön Ljungarum Ängen 06 Jönköpings flygplats Tokarp Arvidsbo Åkarp Strömsberg Ekelunda Tovridaudde Vik JöA Ekeberg Lidhult rg Ekön Vissmålen Sandseryd Myrebo Sjöryd Knäryd JöB Bårarp Skinnersdal Råslätt Klevarp Riddersberg Stensjön 08 Rödjorna Bogla Ulvsnäs Rydet Målen Ubbarp ossen Hovslätt Lockebo Rogberga Månstorp Hällstorp L. Västansjö Kåveryd Öggestorp äbo Huluäng Ryssebo Kraftverk Stora Bashult Fridhem Stavåkra Norrefors Spånhult Hoka Hyltan Ingaryds Odensjö Knivshult naturres. Rommelsjö Åsalund 09 Tenhult Norrahammar 01 Kronheden ällbo Göljhult Åkerby Barnarp Flathälla Mjälaryd V Ubbarp ult Målen Kalvåsen Sörsjön Torsvik M Karshult Granö Boeryd Åsa Ishall Tenhultasjön Boda 10 Bergtäkt Motorb. Hult Taberg 02 Avfallsanl. o Risebo Målön Motorb. Målskog Lovsjö Granarp Horsbo 03 Fagerslätt Moliden Hundshult Kåperyd Kråkebo Motorb. Sjöberg Olstorp rp Västraby Ekö Tahesjön 0 3 km Bergtäkt Grenåsa mörvik Lovsj. Granarpssjön Lovsjö Esbjörnabo Figur 6.40 Delsträckan Jönköping med delområdena A och B. På kartan redovisas de geografiska platser som omnämns beskrivningar av förutsättningar samt effektanalyser. Även om kartbilden har en högre upplösning jämfört med kartorna för anslutande delsträckor (Tranås Jönköping och Jönköping Borås) har analyserna gjorts på samma skala för alla delsträckor och delområden i studien som omfattat hela utredningsområdet. Jäboån S Vätterleden Tabergsdalen Tabergsån S Vätterleden Tenhultsdalen 132 Huskvarnaån

60 De uppmätta årsmedelvärdena från de kontinuerliga mätningarna av PM 10 vid Barnarpsgatan och Lantmätaregränd i Jönköping överskred inte MKN, övre eller nedre utvärderingströsklarna (ÖUT, NUT) eller miljökvalitetsmålets precisering för årsmedelvärde. Däremot överskreds miljökvalitetsmålets precisering för dygnsmedelvärde av PM 10 under Årsmedelvärdet av NO2 på Kungsgatan i Jönköping låg under MKN och utvärderingströsklarna, men över miljökvalitetsmålets precisering. Dygnsmedelvärdena låg under MKN, men överskred ÖUT, NUT och miljökvalitetsmålets precisering. För timmedelvärdena överskreds NUT och miljökvalitetsmålets preciseringar. Mätningarna av bensen i gaturum vid Kungsgatan (Jönköping) utfördes under 20 veckor jämnt fördelade under Årsmedelvärdet var lägre än MKN, ÖUT, NUT och miljömål Befolkning I öster korsar delsträckan de mindre tätbebyggda delar av Tenhultsdalen mellan Huskvarna och samhället Tenhult. I dalgången finns viktiga kommunikationsleder för bil (väg 40/31) och järnväg (Jönköpingsbanan mot Nässjö), men också för gående och cyklande. I norr rymmer området stora arbetsplatsområden söder om Munksjön (Fridhems och Ljungarums södra industriområde), samt Solås center som är ett stort köpcentrum/externhandelområde. Ett stort verksamhetsområde finns även vid Torsvik, strax söder om delsträckan. I väst löper E4:an genom delsträckan, inklusive tre stora trafikplatser. En kortare sträcka av Vaggerydsbanan överlappar med delsträckan söder om Munksjön. Delsträckan präglas av det tätortsnära läget. Men här finns också odlade marker, naturområden med ädellövskog och äldre bebyggelse i form av bland annat herrgårdar. Viktiga tätortsnära rekreationsområden och grönstråk ryms inom den centrala och sydliga delen av delsträckan. Två tätortsnära naturreservat berörs Strömsberg och Bondberget där också Södra Vätternleden korsar igenom. I tillägg finns A6 golfklubb inom området. De södra delarna av området består av ett tätortsnära odlingslandskap med kvaliteter för det rörliga friluftslivet. I de östra delarna finns till exempel e 4H-gård som bedriver ridverksamhet Förorenad mark Framförallt i de norra delarna av delsträckan, närmast Jönköpings tätort, finns flera objekt utpekade av länsstyrelsen som potentiellt förorenade, se Figur 6.28 i avsnittet för delsträckan Tranås Jönköping Olycksrisk Delsträckan rymmer inga farliga verksamheter som omfattas av lagen om skydd mot olyckor kap. 2 4, men angränser till en sevesoverksamhet på lägre kravnivå i norr. I tillägg ligger helikopterlandingsplatsen på länssjukhuset Ryhov nära området. Flera större vägar och järnvägar som används för godstransporter korsar delsträckan för passage av Jönköping, både i Tenhultsdalen och Tabergsdalen. Topografin i området innebär flera tunnlar eller broar Förutsättningar fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Dricksvattenresursen Vattenskyddsområdet för Vättern sträcker sig in i delområde Jönköping B genom att det omfattar Lillån i Tenhultsdalen, se Figur 6.30 i avsnittet för delsträckan Tranås Jönköping. Delområde A tangerar samma skyddsområde vid Munksjön. Eftersom delsträckan omfattar tätorten med omland har de flesta kommunalt dricksvatten, det vill säga att de får sitt vatten från den kommunala vattentäkten i Vättern. Söder om tätorten, framförallt inom delområden B, finns landsbygdsbebyggelse med enskild vattenförsörjning från grävda eller borrade brunnar. I anslutning till tätorterna finns också ett stort antal energibrunnar. Både söder och väster om delsträckan finns grundvattenmagasin med god tillgång på grundvatten, se Figur 6.31 i avsnittet för delsträckan Tranås Jönköping Grundvattenberoende ekosystem Det finns inga Natura 2000-områden inom delsträckan för Jönköping med naturtyper som har föreslagits som prioriterade i arbetet med grundvattenberoende ekosystem Vattenkraftresursen De höga förkastningsbranterna utmed Vättern innebär att flertalet vattendrag som mynnar i sjön har omfattande fallhöjder i sina nedre lopp. Kraften i det fallande vattnet har använts under lång tid. Även idag finns flera aktiva vattenkraftverk, bland annat i Huskvarnaån och Tabergsån, för utvinning av el Areella näringar Jordbruk Söder om Jönköping och Huskvarna finns en hel del brukare som bedriver ett stadsnära åkerbruk. Några av brukarna har också betesdjur men arealen hagmark är förhållandevis låg. Nästan all jordbruksmark är koncentrerad till två nordsydgående stråk som går tvärs över området. Största sammanhängande arealen jordbruksmark finns i Tenhultsdalen medan jordbruksblocken söder om Strömsberg ligger lite mer uppsplittrat i landskapet Skogsbruk I Jönköping är flera industrier knutna till skogsbruk lokaliserade, bland annat Munksjö bruk. Här finns också Skogsstyrelsens huvudkontor, något som pekar på regionens vikt för skogsbruket. Skogarna på delsträckan förbi Jönköping ingår huvudsakligen i tätorten. Den skog som finns i området är därför att betrakta som tätortsnära. Det innebär att skogsmarken utöver att nyttjas som skogsmark för produktion av råvara också förmodas nyttjas för närrekreation av stadens invånare. Skogsmarken kring Jönköping är i hög grad grandominerad, men helt nära tätorten och i passageområdet domineras skogarna av lövträd Ämnen och material Det finns inga områden utpekade som riksintressanta för värdefulla ämnen/material eller områden med beviljad eller gällande bearbetningskoncession för mineral samt gällande torvkoncessioner inom delsträckan Effektbeskrivning och måluppfyllelseanalys Bedömningen för alla indikatorer samt bidrag till måluppfyllelse för delområdena på delsträckan Jönköping redovisas i bilaga 6. Indikatorerna används också för att beskriva de miljöeffekter som passage genom delområdena kan få för de relevanta miljöaspekterna Nyckelfaktorer Nyckelfaktorer per landskapskaraktärsområde (romersk siffra härrör från numreringen i landskapskaraktärsanalysen) för vilka nyckelfaktorerna använts som en del i bedömningsgrunderna för angivna delområden. XIII. Vätternsänkans södra del (delområde A, B): Stadskärnans strategiska läge Industristaden Den till branterna anpassade bebyggelsen En krans av tjänstemannaherrgårdar Industrihistoriska lämningar och bebyggelse kopplat till järnframställningen Tätortsnära jordbrukslandskap Vätterns fornlämningsrika sydspets Ädellövskog samt ekologiska samband och livsmiljöer för arter knutna till ädellövträd Sammanhängande barrskogar och stora myrmarker i stadens omgivningar Långa siktlinjer Höga branter som är exponerade mot sjön och staden Nyckelfaktorerna har använts som stöd i bedömningarna för miljöaspekterna kulturmiljö, naturmiljö, landskapets form samt upplevelse och areella näringar samt i viss mån även befolkning i betydelsen sammanhållen bygd. Avgränsningen för karaktärsområdet Vätternsänkan redovisas i Figur 6.32 i avsnittet för delsträckan Tranås Jönköping. 148

61 Delområde Jönköping A Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap Det stora landskapsrummet med branter exponerade mot Vättern och staden är visuellt känsligt. Tunnelpåslag kan bli synliga från både sjön och stora delar av staden. Samtidigt innebär den dramatiska topografin möjlighet till vida utblickar över Vättern och Jönköping för resande på järnvägen. Tunnelpåslagen med förskärningar kan också försvåra spridningen av arter knutna till branternas ädellövskogar. Även i andra delar av delområdet kan stadsnära natur med framförallt ädellövskog påverkas av såväl fragmentering som barriäreffekter. Söder om Munksjön kan industrihistorisk bebyggelse påverkas av både utradering och ändrad karaktär. I delområdet ligger även herrgården Strömsberg som bland annat kan skäras av från omgivande öppna marker. Fokusområde Hälsa och säkerhet En ny järnväg inom delområdet bedöms sammantaget kunna medföra omfattande negativa effekter för människors hälsa framförallt på grund av att många människor skulle komma att störas i sin boendemiljö. Höghastighetsjärnvägen innebär omfattande bullerstörning. Idag finns det huvudsakligen verksamhetsområden inom delområdet, men Jönköpings kommun planerar för en omvandling av området vid Munksjön och betydligt fler bostäder kan förväntas vid tiden för när en ny höghastighetsjärnväg tas i drift. Därmed kan fler människor komma att påverkas. Eftersom jorddjupen är mycket stora i delområdet finns det även en förhöjd känslighet för markvibrationer som kan orsaka störningar för boende. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Munksjön ingår i vattenskyddsområdet för Vättern. Det finns därför en risk att dricksvattenresursen påverkas negativt, särskilt under byggskedet. Riskerna bedöms vara hanterbara. Om anläggningen av en ny järnväg innebär att en del av de förorenade jordmassor, som finns i anslutning till Munksjön, saneras kan det innebära positiva effekter för dricksvattenintresset. Det finns en risk att det stadsnära jordbruket minskar om brukandet försvåras av järnvägsanläggningen. Eftersom delområdet omfattar delar av Jönköpings tätort bedöms det vara svårt att nyttja massor för exempelvis vallar som bullerskyddsåtgärd. Passager genom områden med befintlig eller planerad bebyggelse är i flera fall trånga och därför väljs vanligtvis andra lösningar. Fokusområde Klimat De stora höjdskillnaderna inom delområdet samt mellan delområdet och intilliggande delsträckor innebär att klimatintensiva anläggningstyper som bro och tunnel sannolikt blir förekommande här. I delområdet finns även lösa jordar med mycket stor mäktighet vilket kan medföra behov av särskild grundförsträckning, vilket även det kan innebära ökad användning v betong och cement med negativa effekter för klimataspekter som följd. Många människor vistas i delområdet dagtid eftersom det rymmer stora handels- och verksamhetsområden. Här finns också flera verksamheter vilka betecknas som farliga. Sammantaget finns därmed en förhöjd risk för olyckor om en höghastighetsjärnväg lokaliseras hit, både för omgivningen och för resenärer på järnvägen. Delområdets läge nära centrala Jönköping innebär att tillgänglighet till olika tätortsanknutna målpunkter varav flera är av betydelse för rekreations och friluftsliv, exempelvis golfbanan A6, kan försämras. Men en ny storskalig infrastruktur innebär också en möjlighet att åtgärda befintliga barriärer och skapa nya eller förbättrade samband därigenom. KorteboVilhelmsro Huskvarnabergens Tranebo Lalleryd berg Utredningsområde (dec 2017) Norrängen Ammarp EskilstorpHolma Hulttorp Järstorp Tolarp Kikstorp Berg Slögestorp Fredstorp Äskemålen Rustorp Hultseryd Vätterslund mme mosse St. Toveryd Huskvarna Ingelycke Ulvsmålen Karmeshult Bymarken naturreservat Hakarp Gunnestorp Rön Egna hem Klämmestorp Jönköping Poarp Jutaholm 04 amo mosse Rosenlund Dalskog Bäckadal F Axamosjön Hulukvarn Återvinningsanl. Korsvägen Viredatorp Axamo Mariebo Öxnehaga Sandhult Åsen Stensholm Lomsjö Ekhagen Vireda Leke Torpa Munksjön Rocksjön Jöransberg Trafikövn.pl. 89 Ryhov Bondberget Återvinningsanl. målenviss- Brunnstorp Rammbron Lönneberg Tovrida Ulvstorp Karlsfors Västersjön 07 Hällestorp Ängen Västersjön Ljungarum 06 Jönköpings flygplats Tokarp Arvidsbo Åkarp Strömsberg Ekelunda JöA Ekeberg Lidhult Tovridaudde Vik g Ekön Vissmålen Sandseryd Knäryd Myrebo Sjöryd JöB Bårarp Skinnersdal Råslätt Klevarp Rödjorna Riddersberg Stensjön 08 Bogla 213 Ulvsnäs Rydet Målen Ubbarp ossen Hovslätt Lockebo Rogberga Månstorp Hällstorp L. Västansjö Kåveryd Öggestorp bo Huluäng Ryssebo Kraftverk Stora Bashult Fridhem Stavåkra Norrefors Spånhult Hok Hyltan Ingaryds Odensjö 270 Knivshult naturres. Rommelsjö 280 Åsalund Tenhult 09 Norrahammar 01 Kronheden llbo Göljhult 306 Åkerby Barnarp Flathälla Mjälaryd 279 V Ubbarp t Målen Kalvåsen Sörsjön Torsvik M arshult Granö Boeryd Åsa Ishall Tenhultasjön Boda Bergtäkt Hult Motorb Taberg 02 o Avfallsanl. Risebo Målön Motorb. 324 Målskog 343 Lovsjö Granarp Horsbo Fagerslätt Moliden Hundshult Kåperyd Kråkebo Motorb. Sjöberg Olstorp p Västraby Ek Tahesjön 0 3 km 03 Bergtäkt 264 Grenåsa mörvik Lovsj. Granarpssjön Lovsjö Esbjörnabo äboån S Vätterleden Tabergsån S Vätterleden Figur 6.41 Delområde Jönköping A Huskvarnaån

62 Fokusområde Landskap Det stora landskapsrummet som öppnar sig mot Vättern, med sina exponerade dalsidor, är visuellt känsligt. Tunnelpåslag kan bli synliga från exempelvis bebyggelse. Passage genom delområdet skapar möjlighet till utblickar över Vättern och Jönköping för tågresenären. En station i stadsnära läge innebär att upplevelsen av staden stärks ytterligare. Stadsnära natur med bland annat naturreservaten Strömberg och Bondbergets samt flera grönstråk i nord-sydlig riktning riskerar att påverkas. Det stadsnära, småskaliga jordbruket är känsligt för nya strukturer som splittrar upp eller minskar den brukade arealen med risk för igenväxning som följd. Bebyggelsebilden inom området domineras till stor del av Ljungarums industriområde och Södra Munksjöns industribebyggelse samt villaområdet Ljungarum med kyrka. Herrgården Strömsberg utgör byggnadsminne och ligger i anslutning till Strömsholms naturreservat, vilket utgörs av de historiska inägorna till Strömsbergs herrgård. Om järnvägen lokalieras hit kan det få negativa effekter i form av visuell påverkan, delvis radering och splittring. Herrgården är känslig för en anläggning som skär av herrgården från omgivande öppna marker, eller påverkar dess samband med Ljungarums kyrka. En nordlig passage minskar anläggningens påverkan på herrgårdsmiljön. Delområdets västra avgränsning innebär passage över norra Tabergsdalen. Här finns dels Skogskyrkorgården och bebyggelsemiljöer som vuxit fram i anslutning till järnvägen och dalgångens industrier från tal. Det finns möjlighet att välja passager inom delområdet som minskar effekterna. I området finns framförallt ett stort och ganska väl fungerande habitatnätverk för ädellövträdsanknutna arter. En järnväg kan här komma att minska spridningssambanden i nätverket genom de barriäreffekter som uppkommer då järnvägen går på bank eller i skärning. En försämring av spridningssambanden kan påverka bevarandestatus för arter som lever i N2000-området runt Strömsberg Måluppfyllelseanalys för fokusområde landskap För miljöaspekten landskapets form samt upplevelse bedöms passage genom delområdet Jönköping A ha möjlighet att bidra till måluppfyllelse. Bedömningen bygger till stor del på de unika möjligheterna till utblickar för resenärer som erbjuds över Vättern och Jönköpings stad. För de båda andra miljöaspekterna, kulturmiljö och naturmiljö, bedöms det finnas en risk att passage genom delområdet motverkar projektmålen. Här finns flera kulturhistoriskt värdefulla miljöer som kan vara svårt att undvika intrång i och ur naturmiljösynpunkt finns framförallt risk för försämrade spridningssamband för arter knutna till ädellövskog. Figur 6.42 Vy från Hovslätt mot Jönköping. Delområde Jönköping A, Fokusområde Landskap Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö En anläggning (med station) strax söder om Munksjön ger förutsättningar för att förstärka den urbana karaktären i landskapet och bidrar också till målen om variationsrik resenärsupplevelse. Dock ger den kraftig påverkan på bebyggelse och brukad mark. Passage i delområdet bedöms innebära risk för att måluppfyllelsen motverkas. Stora kulturhistoriska värden finns vid Ljungarums kyrka och byggnadsminnet Strömsbergs herrgård med tillhörande inägor. En sydlig passage inom delområdet kan få mycket stora negativa effekter för miljön. En nordlig passage i närheten av nuvarande järnväg och genom industribebyggelsen minskar betydligt de negativa effekterna. Delområdet rymmer även en nordlig passage över Tenhultsdalen (öster om delområdet), vilket innebär minskade negativa effekter för dalgången. Naturmiljö Passage i delområdet innebär risk för att måluppfyllelsen motverkas. Främst på grund av försämrade spridningssamband för arter knutna till ädellövträd och andra värden kopplade till Natura 2000-områden i Jönköping (Strömsberg och Bondberget). Det finns också risk för intrång i ädellövskogsområden. 150

63 Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Delområdet omfattar delar av Jönköpings tätort och det finns flera bostadsområden inom delområdet. En ny järnväg i eller i direkt anslutning till dessa områden skulle därmed innebära att störningar orsakade av tågtrafik kan komma att påverka en stor mängd människor i deras boendemiljö. Höghastighetsjärnvägen innebär bland annat omfattande bullerstörning och det finns risk för att åtminstone befintliga bostäder och verksamheter kan exponeras för elektromagnetiska fält. Jönköpings kommun planerar för en omvandling av områdena invid Munksjön från att idag domineras av verksamhetsområden till att i framtiden i stor utsträckning även rymma bostäder. Därmed kan fler människor komma att störas av exempelvis buller från höghastighetståg inom delområdet när den nya järnvägen tas i drift. Eftersom jorddjupen är mycket stora i delområdet finns det även en förhöjd känslighet för markvibrationer som kan orsaka störningar för boende. En ny järnväg inom delområdet bedöms sammantaget kunna medföra omfattande negativa effekter för människors hälsa framförallt på grund av att så många människor skulle komma att störas. Mätningar visar huvudsakligen på bra värden för luftkvaliten i Jönköping. Halterna av samtliga undersökta luftföroreningar var lägre 2015 jämfört med 2014 och 2013 och det finns inga tecken på att miljökvalitetsnormer för luft skulle överskridas inom delområdet i nuläget. Tidigare mätningar har visat på något förhöjda halter av partiklar väster om Munksjön. Anläggandet av en ny järnväg i stadsnära läge kan tillfälligt försämra luftkvaliteten, bland annat genom damning. Mätningar av luftföroreningar i Jönköping visar på att det finns en känslighet för ökade halter av partiklar i områden invid delområde A Olycksrisk Delområdet rymmer tätbefolkade delar av Jönköpings tätort, särskilt när det gäller dagbefolkning. Handel och andra verksamheter präglar området idag, men det finns också långt gångna planer för stadsutveckling söder om Munksjön som innebär en omfattande befolkningstillväxt inom delområdet. Passage genom delområdet innebär korsning av transportled för farligt gods. Eftersom området ligger i den så kallade Vätternsänkan kräver det sannolikt att järnvägen till stor del anläggas i tunnel, något som kan reducera olycksrisk i omgivningen, men innebära en ökad risk för personer i anläggningen Måluppfyllelseanalys för fokusområde hälsa och säkerhet Passage genom delområde Jönköping A innebär att störningar orsakade av tågtrafik kan komma att påverka en stor mängd människor i både boende- och arbetsmiljöer. Därmed bedöms målet för människors hälsa kunna motverkas. Av samma skäl bedöms det finnas en risk att målen för olycksrisk motverkas. Även för miljöaspekten befolkning i betydelsen sammanhållen bygd bedöms det finnas en risk att måluppfyllelse motverkas. Befintliga rörelsemönster påverkas och det finns också risk för försämrad tillgänglighet till målpunkter. För rekreation och friluftsliv bedöms det finnas en möjlighet att målet kan nås, men det förutsätter aktiva åtgärder som underlättar passage och att Bondberget passeras i tunnel. Det bedöms finnas en god möjlighet att föroreningssituationen kan förbättras i området genom sanering av potentiellt förorenade områden vid anläggandet av en ny järnväg här. Delområde Jönköping A, Fokusområde Hälsa och säkerhet Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Munksjön, som ligger alldeles norr om utredningsområdet gräns vid delområde Jönköping A, ingår i vattenskyddsområdet för Vättern. Det finns därför en risk att dricksvattenresursen påverkas negativt, särskilt under byggskedet. Förekomst av föroreningar i bland annat fyllnadsmassor söder om Munksjön innebär en ytterligare förhöjd risk för påverkan. Riskerna bedöms vara hanterbara under förutsättning att det vid samtliga markarbeten visas särskild hänsyn för dricksvattenintresset. Om anläggningen av en ny järnväg innebär att en del av de förorenade jordmassor, som finns i anslutning till Munksjön, saneras kan det innebära positiva effekter för vattenkvaliteten och därmed även dricksvattenintresset. Delområdet utgörs av tätortsnära delar av Jönköping och majoriteten av de boende bedöms få sitt dricksvatten från den kommunala dricksvattentäkten i Vättern Areella näringar Jordbruk Det finns en del åkermark som kan behöva tas i anspråk men mängden brukare som skulle kunna drabbas av allvarliga barriäreffekter utöver de barriärer som redan finns i området bedöms vara ringa. Samtidigt finns det en risk att Jönköping förlorar det mest stadsnära jordbruket om de berörda brukarna påverkas negativt av järnvägsanläggningen Befolkning Delområdet inkluderar tätbebyggda delar av Jönköping söder om Munksjön. En järnväg här kan medföra stora ändringar i rörelsemönster och potentiell försämrad tillgänglighet till målpunkter för handel och arbete om inte särskilda åtgärder vidtas. Men en ny storskalig infrastruktur innebär också en möjlighet att åtgärda befintliga barriärer och därigenom skapa nya eller förbättrade befintliga samband. Befintliga stora infrastrukturstråk som E4 förväntas ha fortsatt likvärdig funktion i form av bland annat framkomlighet som idag. Delområdet rymmer Strömsbergs naturreservat samt A6 golfbana och angränsar till rekreationsområden kring Rocksjön och Munksjön. Befintliga störningar i form av buller och kringliggande stad innebär en högre tålighet i dessa områden, men risk finns för försämrad tillgänglighet och fragmentering Förorenad mark Tätheten av potentiellt förorenade objekt är hög inom delområdet. Här finns dock inga objekt i riskklass 1, men tätheten inom delområdet är hög och sannlikheten för sanering stor, vilket är positivt ur miljösynpunkt. Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Olycksrisk Passage i delområdet bedöms motverka målet för människors hälsa. Delområdet är tätbefolkat och pågående planarbete visar på stadsomvandling med mer bostäder vid Munksjön. Många människor kan således störas av buller. Eftersom jorddjupen är stora finns även risk för vibrationsstörningar. Tillräckliga skyddsåtgärder bedöms inte som möjligt i dagsläget. Passage genom delområdet bedöms innebära en risk för att viktiga rörelsemönster påverkas negativt i delar av Jönköpings tätort. Delområdet rymmer viktiga arbetsplatsområden för verksamheter och handel, och en järnväg medför risk för nya barriäreffekter i ett område där många människor rör sig dagligen. I tillägg finns planer för bostadsexpansion inom området. Passage genom delområdet bedöms medföra möjlighet att nå målet för rekreation och friluftsliv. Fortsatt tillgänglighet till tätortsnära rekreationsområden kan lösas. Bedömningen förutsätter att järnvägen inte direkt påverkar närrekreationsområdet Bondberget. I delområdet finns flera områden med potentiellt förorenad mark. Vid anläggning av ny järnväg förväntas förorenad mark saneras. Föroreningssituationen förväntas förbättras. Passage genom delområdet bedöms sammantaget innebära en risk för att måluppfyllelse motverkas, främst på grund av passage genom handels- och verksamhetsområden i centrala Jönköping med hög dagbefolkningstäthet. Söder om Munksjön pågår stadsomvandlingsprojekt som innebär en omfattande befolkningstillväxt. I tillägg innebär passage genom delområdet en viss risk för anläggningen på grund av kringliggande farliga verksamheter. Behov av långa bergtunnlar för att komma ner i Vätternsänkan kan innebära förhöjd risk för resenärer. 151

64 Skogsbruk Skogarna i delområde Jönköping A har ett mycket tätortsnära läge, varför närrekreation förmodas vara en av skogens huvudsakliga funktioner. Passage genom området bedöms huvudsakligen påverka skogarnas funktion som område för närrekreation, då området har ett väl utbyggt vägnät och skogsområdena är lätt tillgänliga Ämnen och material Inte aktuellt för delområdet Övriga ändliga resurser/masshantering Vid anläggandet av en höghastighetsjärnväg genereras stora mängder massor. Eftersom delområdet omfattar delar av Jönköpings tätort bedöms det vara svårt att nyttja massor för exempelvis vallar som bullerskyddsåtgärd. Passager genom områden med befintlig eller planerad bebyggelse är i flera fall trånga och därför väljs vanligtvis andra lösningar.därmed bedöms det vara svårt att fullt ut nyttja den resurs som massor från anläggandet av järnvägen utgör inom delområdet Måluppfyllelseanalys för fokusområde resurser tillgängliga för människan För miljöaspekten vatten bedöms det finnas en möjlighet att passage i delområdet kan bidra till måluppfyllelse. Bedömningen bygger på att det bedöms finnas goda möjligheter att hantera de risker som finns för vattenresursen. Det krävs dock särskilda skyddsåtgärder under byggskedet för att inte sprida föroreningar från potentiellt förorenade markområden invid Munksjön. Det tätortsnära läget innebär att det bedöms finnas goda möjligeter att inte påverka jord- och skogsbruksmark. Samtidigt begränsar det möjligheten att resursutnyttja massor för exempelvis bullervallar och därför bedöms det finnas en risk att målet för ändliga resurser/masshantering motverkas. Figur 6.43 Bebyggelse i Jönköping vid Vättern Delområde Jönköping A, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Fokusområde Klimat De stora relativa höjdskillnaderna i delområdet skapar ett behov av klimatintensiva anläggningstyper såsom bro, tunnel och betongtråg. Tunnlar kan komma att bli mycket långa vilket dessutom kräver att räddningstunnlar byggds, resulterande i vidare påverkan. Här finns också lösa jordar med stora djup, vilket ställer särskilda krav på grundläggningen. Det kan inte uteslutas att stora delar av anläggningen behöver pålas. Det ökar användandet av cement och betong vilket orsakar ytterligare klimatpåverkan Måluppfyllelseanalys för fokusområde klimat Jämfört med passage i delområde Jönköping B bedöms det finnas en risk för att Jönköping A motverkar måluppfyllelsen med avseende på klimat. Vatten Areella näringar Ämnen och material Övriga ändliga resurser/ masshantering Delområdet tangerar vattenskyddsområdet för Vättern (Munksjön). Förekomst av förorenad mark söder om Munksjön innebär förhöjd risk i byggskedet. Tekniska skyddsåtgärder bedöms möjliga. Det bedöms finnas möjlighet att begränsa intrång i både jord- och skogsbruksmark. Inga riksintressen eller områden med beviljad koncession. Det bedöms vara svårt att nyttja de massor som uppkommer om järnvägen lokaliseras inom delområdet. Området är tätbebyggt och det finns därför begränsat med utrymme för resursutnyttja massor utöver själva järnvägen. Delområde Jönköping A, Fokusområde Klimat Klimatfaktorer Höjdskillnader genererar behov av tunnlar, betongtråg samt broar. Stor risk för grundförstärkning med djup pålning vid passage över lösa jordar. 152

65 Delområde Jönköping B Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap Det öppna jordbrukslandskapet i Tenhultsdalen är känsligt för storskaliga strukturer som bryter av de nord-sydliga siktlinjerna och som bidrar till fortsatt urbanisering av dalgången. Delområdet inbegriper även det öppna odlingslandskapet norr om Odensjö herrgård. Här är känsligheten för en storskalig anläggning som splittrar upp eller visuellt påverkar det öppna landskapsrummet stor. I anslutning till bland annat herrgårdsmiljön finns habitatnätverk för ädellövträd. Risken att en järnvägsanläggning medför förluster av flera skyddsvärda träd är därför stor inom delområdet. En mindre del av delområdet är ännu inte speciellt stört av trafikbuller. Detta område består delvis av barrskog med inslag av både tall och gran. Här kan buller från höghastighetståg komma att störa framförallt skogsfågel. Fokusområde Hälsa och säkerhet Det bor relativt många människor i delområdet, framförallt i de västra delarna mot Tabergsdalen. En ny järnväg skulle innebära störningar i form av förhöjda bullernivåer för de boende i banans närområde. I de sydvästra delarna finns mjuka jordar och relativt stora jorddjup vilket innebär förhöjd känslighet för markvibrationer som kan störa närboende. En järnväg i delområdet kan också skapa en ny barriär mellan Odensjö och Jönköping. Järnvägen kan även försämra tillgängligheten till tätortsnära rekreationsområden söder om Jönköping. Delområdets läge utanför Jönköping och Huskvarna innebär begränsad risk för olyckor sett till både omgivningen och och en ny järnvägsanläggning. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vattenskyddsområdet för Vättern passeras vid Tenhultsdalen. I dalgången finns en viss ansamling av potentiellt förorenade områden, vilket kan innebära en risk för vattenkvaliteten i vattendragen under byggskedet och därmed en risk för dricksvattenresursen. Eftersom passagen sker tvärs vattenskyddsområdet bedöms riskerna som begränsade och hanterbara. En ny järnväg inom delområdet kommer troligen behöva ta jordbruksmark i anspråk. Det finns även en risk för att lönsamheten för en del brukare kan komma att försämras genom barriäreffekter. Inom området bedöms det finnas möjligheter att resursutnyttja massor för järnvägsanläggningen eller för mervärdesskapande åtgärder i dess närområde. Fokusområde Klimat De broar som planeras över exempelvis Tenhultsdalen står för den största delen av delområdets potentiella klimatpåverkan. Att passera Jönköping i mindre centrala delar innebär däremot en relativt flack topografi, vilket tillåter mindre klimatintensiva anläggningstyper för större delen av området. bo arshult KorteboVilhelmsro Tranebo Lalleryd berg Utredningsområde (dec 2017) Järstorp Berg Tolarp Fredstorp Rustorp mme mosse Karmeshult amo mosse g Lomsjö Jönköpings flygplatsvästersjön äboån ossen Hyltan llbo t p 09 mörvik 08 S Vätterleden 280 Målskog Göljhult Boeryd 10 Axamosjön Motorb. Kåperyd Axamo Västersjön Fridhem 341 Sandseryd Rödjorna Månstorp Sörsjön 343 St. Toveryd Åsalund Åsa 47 Hulukvarn Trafikövn.pl. Stavåkra Ulvstorp Klämmestorp Åsen Ekön Bårarp Hovslätt 270 Taberg Huluäng Tokarp Norrefors Målön Mariebo Norrahammar Ishall Tahesjön Tabergsån 02 Vätterslund Bymarken Torpa Råslätt Hällstorp Stora Spånhult Lockebo Granarp Granarpssjön Jönköping Motorb. 89 Återvinningsanl. Strömsberg Knäryd Myrebo Skinnersdal Lovsjö Rydet Kronheden Barnarp 279 Motorb. Bergtäkt Munksjön Kraftverk Ljungarum JöA S Vätterleden Torsvik Figur 6.44 Delområde Jönköping B. Odensjö Moliden Kråkebo Lovsj. Rocksjön Ryhov Lovsjö 01 Bergtäkt naturreservat Rosenlund Ekhagen Ekeberg Målen Bondberget JöB Bashult V Ubbarp Arvidsbo Lidhult L. Västansjö Norrängen Huskvarna Återvinningsanl. Öxnehaga Knivshult Åkarp Riddersberg Bogla Ryssebo Huskvarnabergens Egna hem målenviss- Lönneberg Jöransberg Rogberga Åkerby Klevarp Ingaryds naturres. Kikstorp Jutaholm Ekelunda Mjälaryd Ammarp Hakarp Korsvägen Stensholm Karlsfors Vissmålen Tenhult Slögestorp EskilstorpHolma Dalskog Ingelycke Gunnestorp Hällestorp Viredatorp Sandhult Vireda Kåveryd Brunnstorp Målen Äskemålen Ängen Huskvarnaån Sjöryd Ulvsmålen Tovridaudde Rommelsjö Hulttorp Bäckadal Granö Tenhultasjön Boda Hult o Avfallsanl. 324 Horsbo Fagerslätt Hundshult Sjöberg Västraby 0 3 km 264 Grenåsa Hultseryd Stensjön 213 Ulvsnäs Ubbarp 306 Flathälla Kalvåsen Poarp Öggestorp Esbjörnabo Rön Rammbron 31 Tovrida Vik Risebo Olstorp Hok Ek F Leke M 153

66 Fokusområde Landskap Det bergiga och skogsrika området mella Tabergsådalen och Tenhultsdalen är relativt glest bebyggt och effekten av en anläggning blir visuellt begränsad av korta siktlinjer. Passagen kommer eventuellt att ske i tunnel för att komma fram i nivå med ett stationsläge vilket innebär att det inte blir någon visuell exponering i landskapsbilden utom vid passagerna över dalgångarna. Tunnelpåslag kan bli synliga från bebyggelse. Samtidigt erbjuder dalgångarna möjlighet till utblickar för tågresenären. Bebyggelsebilden inom delområdet domineras av agrar bebyggelse i Tenhultsdalen samt i det tätortsnära jordbrukslandskapet söder om Jönköping. Det öppna jordbrukslandskapet i Tenhultsdalen är känsligt för storskaliga strukturer som bryter av de nord-sydliga siktlinjerna och som bidrar till fortsatt urbanisering av dalgången. Vid Bogla har väg 31 redan haft en stark inverkan på landskapet. I de norra delarna av dalen är dalgången smalare, och landskapet tål lättare en tvärgående struktur. Det småskaliga jordbruket i Tenhultsdalen är också känsligt för fragmentering som minskar den brukade arealen och barriärer som försvårar brukandet med risk för igenväxning som följd. Passagen har ett fåtal skyddade fornlämningar och dessa består av gravfält och boplatslämningar från brons- och järnålder samt fossila åkermarker. Risken för utradering minskar ifall banan lokaliseras i norra delen av delområdet. Delområdet inbegriper även det öppna odlingslandskapet norr om Odensjö herrgård, här är känsligheten för en storskalig anläggning som splittrar upp eller visuellt påverkar det öppna rummet stor. Området medger dock att järnvägen kan lokaliseras till de norra, skogbevuxna delarna, vilket skulle minska de negativa effekterna. Anläggningen kommer troligen att korsa de äldre landsvägssträckningarna Jönköping-Eksjö (F943) i Tenhultsdalen, samt Jönköping-Värnamo (F846) förbi Odensjö- Barnarp. Där en ny järnväg korsar eller passerar längs med finns risk för påverkan på sträckning och karaktär, samt påverkan på tillhörande miljöer och objekt. Spridningssambanden för arter knutna till lövträd och framförallt då lite grövre ädellövträd kan här komma att försämras inom vissa delar av området. Barriäreffekterna kommer förmodligen inte att behöva bli allt för stora eftersom en del av passagerna genom berörda habitatnätverk kan komma att ske på rätt hög höjd vilket då inte förväntas påverka spridningssambanden. Det finns däremot en risk att en järnvägsanläggning kommer att medföra förluster av gamla skyddsvärda träd Måluppfyllelseanalys för fokusområde landskap Passage genom delområdet bedöms innebära möjlighet att bidra till målen för landskapets form samt upplevelse. I delar går järnvägen att lokalisera till områden där den visuella påverkan är begränsad och i dalgångarna kan utblickar för resenären erbjudas. För både kulturmiljö och naturmiljö bedöms det finnas en risk att målen motverkas. Det beror framförallt på risk för intrång och barriäreffekter i Tenhultsdalens odlingslandskap och i herrgårdsmiljön norr om Odensjö. Det finns också en risk att förlust av skyddsvärda träd inte kan undvikas Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Delområdet omfattar landsbygden söder om Huskvarna och Jönköping som naturligtvis är betydligt mindre tätbefolkat än själva tätorterna, men här bor trots allt många människor framförallt i den norra delen av Tenhultsdalen och närmast Tabergsdalen. Området är dessutom relativt flackt och anläggningstyper som tunnel och djup skärning vilket begränsar spridningen av luftburet buller blir sannolikt inte vanligt förekommande. En ny järnväg skulle således innebära störningar i form av förhöjda bullernivåer för de boende i banans närområde. Västerut mot Tabergsdalen ökar befolkningstätheten och här skulle således ytterligare fler människor störas. Det finns också risk för att åtminstone befintliga bostäder och verksamheter kan exponeras för elektromagnetiska fält. I de sydvästra delarna av delområdet finns mjuka jordar och relativt stora jorddjup vilket innebär förhöjd känslighet för markvibrationer. Halterna av olika luftföroreningar är samma som bakgrundshalten i delområdet. Därmed bedöms det inte finnas någon risk att det vid exempelvis anläggandet av en ny järnväg inom området skulle medföra att miljökvalitetsnormer för luft överskrids Befolkning Delområdet utgörs huvudsakligen av landsbygd, men risk finns för barriäreffekter mellan bland annat Odensjö och Jönköping. Viktiga kommunikationsstråk korsar delområdet, med väg E4 i väst och väg 40/31 i Delområde Jönköping B, Fokusområde Landskap Tenhultsdalen i öst. Framkomlighet med mera på dessa förväntas bestå. Det omfattande verksamhetsområdet Torsvik, med många arbetspaltser, ligger 1,5 km söder om delområdet och en ny storskalig infrastruktur kan påverka tillgängligheten till området. Trots infrastrukturstråk och verksamhetsområden präglas delområdet av den tätortsnära landsbygden med omväxlande öppna marker och skogsbevuxna områden. Här finns också herrgården Odensjö som bedöms vara av lokal betydelse för platsens identitet. Järnvägen kan medföra strukturomvandling, vilket påverkar området identitet, samt skapa både visuella och fysiska barriärer Passage genom detta delområde innebär risk för barriäreffekter mellan Jönköpings tätort och större, sammanhängande friluftsområden i söder. Här finns målpunkter i form av bland annat en 4H-gård. Det finns också risk för fragmentering och bullerstörning i värdefulla tätortsnära rekreationsområden som exempelvis Bondberget, men passage i tunnel skulle kunna minska den negativ påverkan Förorenad mark Täthet av potentiellt förorenade objekt i delområdet är hög till måttlig hög. Här finns inga objekt i riskklass 1, men tätheten inom delområdet är hög och sannlikheten för sanering stor, vilket är positivt ur miljösynpunkt. I delområdet ligger även syraslamdeponin Kniphammaren, Sveriges första miljöriskområde. Deponin är delvis sanerad och i beslutet för miljöriskområdet finns föreskrifter som bland annat reglerar markarbeten. Intrång bör undvikas Olycksrisk Delområdet har låg befolkningstäthet, trots närheten till Jönköping och Huskvarna. Jönköpingsbanan, väg 40 och väg E4 korsar delområdet, men goda förutsättningar finns att begränsa antalet korsningspunkter med denna infrastruktur till en per anläggning. Trots områdets begränsade yta kan en del brukare komma att påverkas negativt av barriäreffekter. Om barriäreffekterna leder till att berörda brukar lägger ner sin verksamhet kan det påverka hagmarker även utanför området så att de växer igen. Det finns ett mindre område som ännu inte är speciellt stört av trafikbuller. Detta område består delvis av barrskog med inslag av både tall och gran. Här kan buller från höghastighetsjärnväg komma att störa skogsfågel. Det kan vara möjligt att skapa nya livsmiljöer för sandödla och sandgrävande steklar i anslutning till solbelyst sydsluttande skärning inom detta delområde. Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Naturmiljö En anläggning i det skogrika och bergiga landskapet är möjligt att lokalisera med lite effekt på bebyggelse. Korta siktlinjer ger begränsade utblickar. I dalgången i väster kommer utblickarna att bli vida men påverkan större på brukande och bebyggelse. Ett stationsläge söder om tätorten kan medföra en expansion av Jönköping söderut på bekostnad av dagens jordbrukslandskap. Passage i delområdet bedöms innebära risk för att måluppfyllelsen motverkas.passage i södra delen innebär stora negativa effekter för odlingslandskapet i Tenhultsdalen och i den herrgårdspräglade miljön norr om Odensjö. Nordligare passage kan minska intrång i Tenhultsdalen något, och passage i det mer slutna landskapet norr om de öppna markerna i Odensjö minskar avsevärt effekterna. Delområdets utbredning innebär viss flexibilitet i lokalisering av anläggningen. Passage i delområdet innebär risk för att måluppfyllelsen motverkas. Risk för förlust av skyddsvärda ädellövträd. Järnväg kan komma att gå på bro genom de känsligare partierna med ädelövträd vilket innebär att spridningssambanden för de berörda arterna inte behöver drabbas allt för mycket. 154

67 Måluppfyllelseanalys för fokusområde hälsa och säkerhet Det bedöms finnas en möjlighet att målen för människors hälsa, sammahållen bygd och olycksrisk kan nås vid passage genom delområdet. Det förutsätter att hänsyn tas till risken för störningar i form av framförallt buller vid lokalisering, att befintliga strukturer där människor rör sig idag korsas vinkelrät och korsningspunkter med transportleder för farligt gods minimeras. Däremot bedöms det finnas en risk att målet för rekreation och friluftsliv motverkas. Viktiga tätortsnära rekreationsområden riskerar att skäras av från bebyggelse. Det bedöms vidare finnas en god möjlighet att föroreningssituationen kan förbättras i området genom sanering av potentiellt förorenade områden vid anläggandet av en ny järnväg här Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Delområdet rymmer inga grundvattenförekomster av särskild betydelse för allmän vattenförsörjning. Vattenskyddsområdet för Vättern passeras vid Lillån med biflöden (Tenhultsdalen). I dalgången finns en viss ansamling av potentiellt förorenade områden, vilket kan innebära en risk för vattenkvaliteten i vattendragen under byggskedet och därmed en risk för dricksvattenresursen. Eftersom passagen sker tvärs vattenskyddsområdet bedöms riskerna som begränsade och hanterbara under förutsättning att det vid markarbeten visas särskild hänsyn för dricksvattenintresset. Om anläggningen av en ny järnväg innebär att en del av de förorenade jordmassor som finns i anslutning till Lillån, saneras kan det innebära positiva effekter för vattenkvaliteten och därmed även dricksvattenintresset. Delområdet utgörs av de yttre delarna av Huskvarna och Jönköping med omgivande landsbygd. En del av befolkningen har därför enskild vattenförsörjning. Topografin i delområdet är relativt flack och därför är anläggningstyper som djup skärning och tunnel inte sannolikt förekommande. Men även grundare skärning eller till exempel grundläggning med pålar för andra anläggningstyper kan påverka grundvattenförhållanden i framförallt jord och därmed även dricksvattenbrunnar. Under byggtiden är det ävenviktigt att spill med till exempel olja eller kemikalier inte uppkommer i områden där grundvatten antingen används för dricksvatten eller där det finns särskild potential för kommande uttag Areella näringar Jordbruk Här finns ett stadsnära jordbruk med lokalt verksamma brukare som bedriver både åkerbruk och betesdrift. En ny storskalig infrastrukturanläggning kommer troligen att ta en del av den brukade marken i anspråk. Det finns dessutom en risk att lönsamheten för brukare försämras på grund av den fysiska barriär som järnvägen kan komma att utgöra. Skogsbruk Delområde Jönköping B är beläget något utanför de mest tätt befolkade delarna av staden, varför detta delområde förmodas ha ett mer konventionellt skogsbruk än Jönköping delområde A. Passage genom området bedöms trots det huvudsakligen påverka skogarnas funktion som område för närrekreation, då området har ett bra vägnät och god tillgång från flera håll. Figur 6.45 Landskap söder om Jönköping. Delområde Jönköping B, Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Olycksrisk Om järnvägen passerar på bro över Tenhultsdalen i nordligt läge kan boende i södra Huskvarna störas av luftburet buller. Möjligt att begränsa genom lokalisering. Passage genom delområdet bedöms innebära goda förutsättningar för att bidra till måluppfyllelse. Området är relativt glesbefolkat och viktiga befintliga transportled och rörelsemönster korsas vinkelrätt, vilket innebär att negativ påverkan kan minimeras. Passage genom delområdet kan skapa barriäreffekter mellan boende i Jönköping och viktiga tätortsnära rekreationsområden, samt möjlig bullerstörning och fragmentering av dessa områden. Det bedöms därför finnas en risk att måluppfyllelse motverkas. Tillgänglighet till rekreationsområden söder om staden bedöms som viktigt för ett stort antal invånare i staden. Området representerar ett sammanhängande grönstråk med vandringsleder och målpunkter för friluftsliv. Behov av passager finns längs med hela delområdet och möjliga åtgärder är oklart. I delområdet finns flera områden med potentiellt förorenad mark. Vid anläggning av ny järnväg förväntas förorenad mark saneras. Föroreningssituationen förväntas förbättras. Passage genom delområdet bedöms innebära viss möjlighet att bidra till måluppfyllelse, på grund av låg befolkningstäthet söder om Jönköpings tätort. Korsningspunkter med transportled för farligt gods kan också minimeras. 155

68 Ämnen och material Inte aktuellt för delområdet Övriga ändliga resurser/masshantering Vid anläggandet av en höghastighetsjärnväg genereras stora mängder massor. Inom delområdet bedöms det finnas goda möjligheter att nyttja de massor som inte behövs för själva järnvägskonstruktionen till exempelvis bullervallar eller till att skapa platser med förhöjda naturvärden. Området ligger huvudsakligen utanför tätort och de topografiska förhållandena är varierade. Inom delar av området är anläggningstyper som bank och skärning sannolikt förekommande. Här kan massorna till exempel användas för terränganpassad släntutformning eller optimering för brukande av marken utmed den nya järnvägsanläggningen Måluppfyllelseanalys för fokusområde resurser tillgängliga för människan Passage genom delområde Jönköping B bedöms bidra till måluppfyllelse för miljöaspekten vatten. De risker som finns under byggskedet i den del av området som berör Vätterns vattenskyddsområde (Lillån) bedöms hanterbara med normala skyddsåtgärder. För areella näringar bedöms det finnas en risk att målet motverkas. Framförallt är det barrriäreffekter som kan försvåra brukandet för lokalt verksamma bönder. För miljöaspekten ändliga resurser/masshantering bedöms det också finnas en möjlighet att målet nås eftersom det bedöms vara möjligt att resursutnyttja massor i det småkuperade landskapet Fokusområde Klimat Broar som över exempelvis Tenhultsdalen står för den huvuddelen av den potentiella klimatpåverkan som passage genom delområdet kan medföra. Området är dock totalt sett relativt flack topografi, vilket tillåter mindre klimatintensiva anläggningstyper inom en stor del av området Måluppfyllelseanalys för fokusområde klimat Jämfört med en passage genom delområde A bedöms delområde B i större utsträckning bidra till måluppfyllelse för fokusområdet klimat. Delområde Jönköping B, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Berör endast vattenskyddsområdet för Vättern i de yttre delarna. Risk under byggskedet bedöms som begränsad. Ingen särskild påverkan på grundvatten som dricksvattenresurs. Areella näringar Ämnen och material Övriga ändliga resurser/ masshantering Det stadsnära jordbruket med lokalt verksamma brukare kommer att påverkas. Möjligheterna att undvika intrång är mycket begränsade. Barriäreffekter för brukare kan minska lönsamheten. Osäkerhet kring anpassning och skyddsåtgärder innebär att det finns en risk att passage genom delområdet motverkar målet. Inga riksintressen eller områden med beviljad koncession. Det bedöms finnas goda möjligheter att återanvända massor som inte kan användas i järnvägskonstruktionen för exempelvis kringanläggningar som bullervallar eller mervärdesskapande åtgärder i järnvägens närhet inom delområdet. Därmed bedöms passage genom delområdet ha möjlighet att bidra till delmålet. Delområde Jönköping B, Fokusområde Klimat Klimatfaktorer Relativt flack topografi, vilket ger möjlighet för mindre klimatintensiva anläggningstyper. 156

69 Samlad måluppfyllelseanalys för delområde Jönköping A & B Nedan redovisas i form av rosdiagram bedömningen av i vilken utsträckning passage genom respektive delområde på delsträckan Jönköping bidrar till eller motverkar måluppfyllelse för det eller de projektmål som respektive miljöaspekt kopplar till. erna illustreras i vars en sektor i rosdiagrammet och högre grad av mål-uppfyllelse innebär att en större del av sektorn är ifylld. Även färgerna i bedömningsskalan (se tabell till höger) används för att visa på i vilken utsträckning passage genom det studerade området bedöms bidra till måluppfyllelse. Rosdiagrammen ska ses som en ingång till de analyser och bedömningar som har gjorts. De behöver läsas tillsammans med de kvalitativa effektbeskrivningar samt de tabeller som redovisar bedömning av bidrag till måluppfyllelse (per miljöaspekt) för respektive delområde i efterkommande text. För fördjupad förståelse hänvisas till bilaga 6 där bedömningarna för indikatorerna redovisas per delområde. Motverkar måluppfyllelse Osäkerhet kring miljöanpassningar och skyddsåtgärder innebär risk för att målupp fyllelse motverkas Möjlighet/potential att bidra till måluppfyllelse Bidrar till måluppfyllelse KLIMAT KLIMAT RESURSER TILLGÄNGLIGA FÖR MÄNNISKAN Ämnen och material Areella näringar Vatten Ändliga resurser och masshantering Risk Klimatfaktorer Förorenad mark Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Befolkningrekreation och friluftsliv LANDSKAP Naturmiljö Människors hälsa Befolkningsammanhållen bygd HÄLSA OCH SÄKERHET RESURSER TILLGÄNGLIGA FÖR MÄNNISKAN Ämnen och material Areella näringar Vatten Ändliga resurser och masshantering Risk Klimatfaktorer Förorenad mark Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Befolkningrekreation och friluftsliv LANDSKAP Naturmiljö Människors hälsa Befolkningsammanhållen bygd HÄLSA OCH SÄKERHET Delområde Jönköping A Passage genom delområde Jönköping A bedöms motverka målet för människors hälsa. Många människor i centrala delar av Jönköping kommer att störas av exempelvis buller i bostads- och arbetsmiljöer. Det finns också en risk att målet för sammanhållen bygd motverkas på grund av försämrad tillgänglighet till viktiga målpunkter. I området finns kultur- och naturmiljöer som kan påverkas av fragmentering och barriäreffekter. Passagen genom tätorten innebär vidare att det bedöms som svårt att nyttja massor för exempelvis bullervallar inom delområdet. För att nå delområdet krävs långa tunnlar som är en klimatintensiv anläggningstyp och därmed finns det en risk att målet för klimat motverkas. Delområde Jönköping B Vid passage genom delområde Jönköping B kan effekterna för människors hälsa begränsas genom att undvika de mer tätbefolkade norra delarna av Tenhultsdalen. På så sätt finns det en möjlighet att bidra till målet för denna miljöaspekt. Samtidigt innebär en sydlig lokalisering i Tenhultsdalen en risk att målet för kulturmiljö motverkas. Det finns även känsliga kulturmiljöer vid Odensjö herrgård och för naturmiljö bedöms det finnas en risk för förlust av skyddsvärda ädellövträd. Det finns också en risk att viktiga närrekreationsområden skärs av från befintlig bebyggelse. Passage i delområdet bedöms bidra till att målet för miljöaspekten vatten kan nås. Risken för konflikt med vattenresursintresset är mycket litet. 157

70 6.8 Delsträcka Jönköping Borås Delsträckan har delats upp i fyra delområden (7 10, se Figur 6.46), som sträcker sig hela vägen från övergången mot delsträcka Jönköping till gränsen mot Borås. Avgränsningen mot Borås medger passage in i staden både norr- och söderifrån. Avgränsningen mot delsträcka Jönköping har gjorts så att passage Tabergsdalen ryms i den nua föreliggande delsträckan (Jönköping Borås). Samtliga delområden överlappar varandra i övergången till delsträcka Jönköping medan delområde 10 inte sträcker sig hela vägen upp till den nordliga avgränsningen för utredningsområdet vid gränsen mot Borås. För övrigt överlappar delområdena varandra även i denna del. Avgränsningen för delområden har utgått från följande: Delområde 7 Innehåller större delen av Dumme mosse Innehåller väg 40 på sträckan öster om Ulricehamn Innehåller Hökensås södra delar Innehåller Tidans dalgång med bland annat Stråken Innehåller Ätradalen och Hössnadalen Innehåller Viskans dalgång i del som går parallellt med sträckningen från Jönköping till Borås Delområde 8 Innehåller Gagnaryds mosse Innehåller norra delen av Ko mosse Innehåller de största sammanhängande torvmarkerna Innehåller Ulricehamns tätort Innehåller de djupa delarna av sprickdalen vid Åsunden och Tolken Innehåller de delar av Toarpsdalen som har mest markant stora höjdskillnader Delområde 9 Innehåller Nissadalens minst befolkade del Innehåller flacka delen av sprickdalen vid Åsunden inkluderande landtungan och sjöarna söder om Åsunden Innehållet det mest markanta herrgårdslandskapet invid Åsunden med angränsande sjöar Innehåller flera av de mindre orter som finns i ett band från Gällstad in mot Borås Delområde 10 Innehåller områdena med störst sammanhängande jorddjup i Nissadalen Innehåller området söder om de större sjöarna på delsträckan Innehåller flera av de mindre tätorterna som ligger utmed Kust till kust-banan Förutsättningar fokusområde Landskap Väster om Jönköping och Vätternsänkan tar ett storskaligt böljande landskap vid som innefattar högt liggande skogs-och myrområden med bland annat de stora myrområdena Dumme mosse, Komosse och Gagneryds mosse. Landskapet är, förutom rikt på mossmarker, skogsdominerat, flackt och glesbebyggt. Gagneryds mosse och Dumme mosse är vidsträckta, till stor del trädfria högmossar. Väg 40 delar Dumme mosse i en nordlig och en sydlig del. Komosse ligger på en höjdplatå med flacka skogs- och myrområdet mellan Nissan och Ätrans dalgångar. Området är så gott som oexploaterat och rymmer en mångfald av olika slags våtmarker och naturskogar ute på fastmarksholmar. Det storslagna, öppna landskapet kan upplevas från vissa vandringsleder men också vintertid av skidåkare. I anslutning till mos- Baskarp Annelund Asklanda Grude Hov Broddarp Börstig Ornunga Utredningsområde Ljung (dec 2017) Fagerhult Sämsj. Öra Trädet Solberga Alboga Sandhem Broholm Ornungasjö Kärråkra Vesene Humla Gustav Adolf Od Molla Fivlered Stråken Sandsken Blidsberg Knipesjön Möne Murum Lönern Furusjö Tämta Habo 182 Mullsjö Hällstad Kölingared Borgstena Älmestad Dalum Brängen Böne 26 Jogen 47 Habo 183 Vänga Timmele Knätte Bjurbäck 42 Bankeryd Härna 46 Nässjön Nitta Hökerum 185 Tärby Liared 195 Varnum Hössna Fristad Stråken Gingri Öresjö Rångedala Tolken Gullered Svansjön Järstorp Ulricehamn Dumme mosse Prästeryds mosse Frufällan Jönköping Axamo Tosseryd Strängsered Äspered Äramossen Torhult 40 Bottnaryd 40 Munksj. 157 Sjöbo 40 Brämhult Toarp ÅsundenMarbäck JöA 47 Borås Dalsjöfors Tvärred 08 Hovslätt JöB Ryd Gånghester 26 Mulserydssjön Odensjö Hulu Röshult Gagnaryds mosse Komosse Mulseryd Barnarp Dannike Köttkulla 01 Kråkered Målsryd Vegby 27 Rånnaväg Trehörningen Taberg Gällstad Yttre Grönahög 03 Finnekumla Angerds- Såken Åsunden hestra Månsarp Aplared Torpasjön Sämsjön Komosse Hillared Bystadsj. 09 Lindrum Store mosse Ljushult Torsbo Eckern Lysjön Ölsremma Vederydssjön 27 Länghem Månstad Dalstorp Hulared N Unnaryd Sexdrega Rasjön Trollamossen 10 o Grytteredssjön Ljungsarp E4 S Åsarp Roasjö 154 Fängen Stengårdshult Simmesjön Limmared 156 Lagmanshagasjön Stengårdshultasjön 0 15 Sandsjön km Rosenlund Svenljunga Kättesjö mosse 26 Ätran N Toarpsdalen Viskan Sämån Ätradalen Figur Delsträckan Jönköping-Borås med delområdena På kartan redovisas de geografiska platser som omnämns i beskrivningar av förutsättningar samt effektanalyser. Hössnadalen Jälmån sarna och det skogsrika landskapet finns ett stort antal platser för järnframställning och kolning och andra lämningar kopplade till skogsbruket, en särskild stark koncentration återfinns vid Axamo. Hela den östra delen av delsträckan är glesbefolkad, och har även varit det i historisk tid. Svagt sluttande moränryggar delar de stora mossarna i nordost - sydvästlig riktning. Längs moränryggarna går vägarna och längs dessa ligger glest spridd lantbruksbebyggelse och odlingsmarker. Delsträckan korsas av ett antal vattendrag i nord-sydlig riktning däribland Nissadalens kraftiga sprickdal med den långsmala sjön Stråken. De båda dalgångarna Ätradalen och Hössnadalen i den norra delen av delsträckan åtskiljs av ett högre liggande bergslandskap. Dalgångslandskapen utgör komplexa kulturmiljöer med lång kontinuitet och har utgjort ett viktigt kommunikationsstråk mellan Västkusten och det inre av Västergötland. Nissan Nissans dalgång Nissan Tabergsdalen 158

71 Trakten är rik på fornlämningar framförallt från yngre järnålder. I hela Ätradalen finns även ett stort antal lämningar efter färdvägar och hålvägar, vilka knyter an till dalgångens roll som viktigt kommunikationsstråk. Landskapet upplevs som mycket variationsrikt på grund av topografin och markanvändningen. Där dalen är djupast nedskuren närmast Ulricehamn är dalsidorna branta och barrskogsklädda med höjdskillnaden på över hundra meter mellan berg och dal. Längre mot norr är dalgången flackare med uppodlade eller lövskogsklädda dalsidor. Söderut övergår Ätradalen i sjön Åsunden och ett storskaligt sjölandskap med stark visuell karaktär. I norra delen går höga bergsbranter ned mot sjön, vilket ger en tydlig nordsydlig riktning, och i södra och sydöstra delen övergår sidorna till lövskogsrika kulturlandskap med ett stort antal herrgårdar, bland annat herrgården Torpa stenhus. Hela området söder om Åsunden är uppdelat i ett nät av sprickdalar som skapat ett sjölandskap med omgivande kulturmarker. Kännetecknande för terrängen runt sjöarna är drumlinformationer. Vägar och bebyggelse följer karaktäristiskt dess krön och har ofta utblickar över omgivningen. I landskapet mellan Åsunden och Borås fortsätter sprickdalslandskapet med en högt liggande, uppsprucken bergsplatå med stora höjdskillnader och tydliga riktningar i den norra delen av utredningsområdet och en mer småskalig landskapsstruktur med betesdrift och odlingslandskap med hagmarker vid sjön Tolken liksom kring Toarpsdalen. Området är tätbefolkat med många små samhällen, varav många är kopplade till den för regionen typiska textilindustrin som i olika former dominerat näringslivet från 1600-tal och framåt. Flera av småorterna öster om Borås har vuxit upp i anslutning till textilindustri grundad under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Även järnvägen (Göteborg-Borås-Alvesta) har, från och med dess öppnande 1902, gett upphov till en rad tätorter. Norr om Rångedala ligger ett kuperat landskap med isälvsmaterial, där kullar och dalar förekommer om vartannat. Naturmiljön skiljer sig markant mellan olika delar av delsträckan. I den östra halvan domineras naturen av vidsträckta myrkomplex med stora högmossar som har mycket höga naturvärden. Kring myrarna förekommer barrskogar av lite olika slag. Området har utpekats som en nationellt viktig trakt för sumpskog. De stora sammanhängande arealerna av myrmarker och barrskogar ger här en värdefull fristad för vilt och skogsfågel. Kring de stora sjöarna finns också mycket höga naturvärden. Här finns dramatiska bergsbranter bevuxna med mycket gamla barrträd och värdefulla ädellövskogar. I de södra delarna av sjösystemet finns rikligt med skyddsvärda ekar och andra grova ädellövträd. Norr om Ulricehamn finns det gott om hagmarker med rik flora. Längre österut så återfinns ett varierat skogslandskap som visserligen domineras av gran men som också består av en hel del bokskog och andra lövträdsmiljöer Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Analysen för miljöaspekten människors hälsa utgår från befolkningstätheten inom delsträckan, se Figur Liksom för utredningsområdet som helhet (se kapitel 4) beskrivs nuläget för effektparametrarna buller och luftkvalitet. I effektanalyserna för delområdena ingår samtliga effektparametrar som har bedömts som relevanta för miljöaspekten, det vill säga buller, vibrationer, elektromagnetiska fält och luftkvalitet (se tabell 3.1). På delsträckan mellan Jönköping och Borås finns ett flertal tätorter framförallt från Ätradalen och vidare västerut mot Borås. Samhällena är lokaliserade dels till dalgångarna för Ätran och Viskan med biflöden och dels till befintliga infrastrukturstråk som går in mot Borås som exempelvis Kust till kust-banan. Delsträckan rymmer även de västra delarna av Jönköping inklusive orterna i Tabergsdalen som exempelvis Norrahammar samt de östra ytterkanterna av Borås. Ulricehamn är den största tätorten som i sin helhet ligger inom delsträckan. Mellan Jönköping och Ätradalen/Ulricehamn är landsbygden relativt glest befolkad med undantag för tätorten Bottnaryd och viss ansamling av bebyggelse i exempelvis Nissadalen. Från Ätradalen och vidare in mot Borås är landsbygden mer jämt och även tätare befolkad Buller På delsträckan mellan Jönköping och Tranås ingår väg 40, väg 26 mot Mullsjö, väg 46 mot Timmele och del av väg 27 i Trafikverkets bullerkartläggning. Boende utmed dessa vägar riskerar att vara utsatta för buller över gällande riktvärden Luftkvalitet Jönköpings Läns Luftvårdsförbund och Luft i Väst (Luftvårdsförbundet för västra Sverige) ansvarar för regelbundna provtagningar och beräkningar av luftkvaliten inom delsträckan. Inom delsträckan finns främst mindre samhällen och landsbygd. Orter som finns med i förbundens provtagningsprogram inom delsträckan är Ulricehamn. Mätningar av årsmedelvärden för NO2 i Ulricehamn visar på nivåer under miljökvalitetsmålets precisering, 2010 och Partiklar mättes under 2007 och halten var långt under MKN och i nivå med städer i samma storlek inom regionen Befolkning I östra utkanten av delsträckans ligger Tabergsdalen, som har hög befolkningstäthet och lång historisk kontinuitet i bebyggelse och verksamheter kopplade till järnmalmutvinning. Längs dalen går väg E4, som är viktig för arbetspendlingen i området. Även järnvägen (Vaggerydsbanan) med uppehåll i Taberg, Norrahammar och Hovslätt innan Rocksjön och Jönköping C har sin sträckning genom Tabergsdalen. Dalgångens topografi ger Befolkningstäthet Inom tätort Utanför tätort Borgstena Högre Högre Lägre Nitta Fristad Rångedala Aplared Hillared Länghem Sexdrega Lägre Hökerum 10 Blidsberg Dalum Timmele Ulricehamn 09 Dalstorp Ljungsarp RosenlundLimmared Svenljunga Bottnaryd Mullsjö Furusjö Habo Jönköping Taberg Bankeryd 02 o km Delsträcka Jönköping-Borås Utredningsområde (dec 2017) Frufällan Borgstena Fristad Målsryd Riksintresse kulturmiljövård Naturreservat Cykelled Vandringsled Aplared Nitta Rångedala Dalsjöfors Sexdrega Svenljunga Äspered Hillared Dannike Länghem Hökerum Hulu 10 RosenlundLimmared Timmele Åsunden Marbäck Blidsberg Befolkningstäthet Låg Dalum Ulricehamn Vegby Rånnaväg Gällstad 09 Dalstorp Ljungsarp Hög Bottnaryd Mullsjö Furusjö Taberg o 0 10 km Habo Bankeryd Jönköping Delsträcka Jönköping-Borås Utredningsområde (dec 2017) Täthet förorenad mark Frufällan Äspered Åsunden Marbäck Dalsjöfors Gånghester Hulu Målsryd Dannike Vegby Rånnaväg Gällstad Gånghester Hög Borgstena Dalum Låg Timmele Hökerum Nitta Fristad Rångedala Ulricehamn Frufällan Äspered Åsunden Marbäck Dalsjöfors Gånghester Hulu Målsryd Dannike Vegby Rånnaväg Gällstad Aplared Hillared Länghem Sexdrega Blidsberg Dalstorp Ljungsarp RosenlundLimmared Svenljunga Bottnaryd Mullsjö Furusjö Habo Bankeryd Jönköping Taberg o 0 10 km Delsträcka Jönköping-Borås Utredningsområde (dec 2017) JöA Figur 6.47 Befolkningstäthet på delsträckan Jönköping-Borås Figur 6.48 Områden och objekt av betydelse för rekreation och friluftsliv inom delsträckan Jönköping-Borås Figur 6.49 Täthet av potentiellt förorenade områden på delsträckan Jönköping-Borås 159

72 bebyggelsen en tydlig avgränsning mot väster där det finns stora sammanhängande skogsområden och mindre, insprängda odlingsmarker i direkt anslutning till staden. Mellan Jönköping och Ulricehamn löper delsträckan genom glesbygd. Ätradalen norr om Ulricehamn är karaktäristisk med sina små socknar med historisk kontinuitet och egen, lokal identitet. Flera av de mindre tätorter som finns i dalgången har också kvar lokala grundskolor. Många av tätorterna mellan Borås och Ätradalen har varit betydelsefulla under textilindustrins storhetstid, och historien stärker den lokala identiteten jämfört med nyare pendlingsförorter. Längs delsträckans sydvästra gräns ligger en rad tidigare stationsorter utmed Kust till kust-banan. Dessa orter upplever idag en negativ befolkningstillväxt. Komosse och Dumme mosse är viktiga rekreationsområden även ur ett regionalt perspektiv. Områdena är unika och vildmarkslika. Här finns också väl underhållna vandringsleder och skidspår. I de östra delarna binder södra Vätternleden samman Taberg med Mullsjö via Bottnaryd och sjön Stråken. De flesta vandringslederna inom delområdet finns i väster. Längs Ätradalen och Åsunden går lederna i nord-sydlig riktning medan Sjuhäradsleden går i öst-västlig riktning mellan Ulricehamn och Borås. Den nu nerlagda järnvägen från Falköping till Tranemo följer Ätradalen från norr till syd, och är idag en viktig koppling för cyklande och gående, se Figur I utkanten av de större tätorterna Jönköping och Borås finns viktiga friluftslivsområden, där tillgänglighet för boende i närområden spelar stor roll. Inom delsträckan finns även ett större område som är av riksintresse för friluftsliv. Det kallas Yttre Åsunden-Torpasjöområdet och omfattar de nämnda sjöarna med omgivning. I området finns flera herrgårdar och stora gårdar. Mest känt är slottet Torpa Stenhus som är ett regionalt turistmål. Här finns också de så kallade Gårdarna runt sjön, kända från en romansvit och senare även film Förorenad mark Inom det avgränsande utredningsområdet mellan Jönköping och Borås finns flera områden utpekade av länsstyrelsen som potentiellt förorenade, se Figur Högst täthet finns i anslutning till vägar, vattendrag och samhällen till exempel Ulricehamn, Gällstad och Dalsjöfors Olycksrisk Delsträckan rymmer fem riskobjekt som identifierats av länsstyrelsen som farliga verksamheter enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) kap Objekten inkluderar Jönköpings flygplats i delsträckans östra utkant, samt fyra bergtäkter som också utgör sevesoverksamheter på lägre kravnivå. Väg 40 är en rekommenderad transportled för farligt gods, och löper igenom delsträckan i öst-västlig riktning. I sydväst finns järnväg som kan användas till godstransport (Kust till kust-banan). Delsträckan är mycket glesbefolkad mellan Jönköping och Ätrans dalgång, och sedan mer tätbefolkad i området in mot Borås. Anläggningar som kan utgöra en förhöjd risk redovisas i Figur Här redovisas även befolkningstäthet som ligger till grund för bedömningen av risk för personer i järnvägens omgivning Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Dricksvattenresursen Vattenskyddsområdet för ytvattentäkten i Öresjö dominerar bilden av vattenskyddsområden på sträckan, se Figur Det omfattar hela Viskans avrinningsområde uppströms Öresjö, inklusive exempelvis sjön Tolken. Skyddsområdet berör därmed de nordvästra delarna av det avgränsade utredningsområdet. Öresjö är Borås Stads huvudvattentäkt. På delsträckan finns även flera kommunala grundvattentäkter med vattenskyddsområde. De försörjer i huvudsak mindre samhällen som exempelvis Bottnaryd och Timmele. Dessa täkter är i de flesta fall lokaliserade till dalgångarna för de större vattendragen där det också finns isälvsavlagringar. Området väster om Jönköping utmärker sig i det avgränsade utredningsområdet sett till grundvattentillgången. Här finns flera stora stråk med isälvssediment med stor till mycket stor grundvattentillgång, se Figur Liksom öster om Jönköping går de i nordsydlig riktning tvärs utredningsområdet. De följer i flera fall dalgångarna för de större vattendragen. Det till ytan största området sträcker sig från Tidans dalgång i norr ner förbi Bottnaryd och över i Nissans dalgång i söder. De södra delarna av detta område bedöms ha mycket god tillgång på grundvatten. Även i Jälmåns dalgång finns grundvattenmagasin med mycket god tillgång på grundvatten, liksom vid Taberg och i dalgången som sträcker sig från Gånghester upp mot Rångedala. Grundvattenmagasinen vid Bottnaryd (Bottnaryd och Bottnaryd Tunarp) samt vid Taberg (Taberg-Norrahammar) har pekats ut som viktiga för den regionala vattenförsörjningen av länsstyrelsen i Jönköpings län. Liksom för övriga delar av det studerade området har boende på landsbygden enskild vattenförsörjning. Vanligtvis från egna borrade eller grävda brunnar. Högst täthet av vattenbrunnar finns i de uppodlade dalgångarna, det vill säga där flest människor bor utanför tätort. Av de kommuner som delsträckan berör har Ulricehamn störst andel befolkning som får sitt vatten från enskilda anläggningar, 30 % jämfört med Jönköping och Borås där motsvarande siffra är 9 respektive 12 % Grundvattenberoende ekosystem Delsträckan mellan Jönköping och Borås utmärker sig vad gäller förekomst av dels stora grundvattenresurser (se ovan) och dels stora myrmarkskomplex. Det senare beror framförallt på de klimatologiska förhål- Riskobjekt # Sevesoverksamhet, högre kravnivå Borgstena # Sevesoverksamhet, lägre kravnivå Fristad Nitta Dalum # Annan farlig verksamhet (LSO Timmele 4:2) Hökerum Blidsberg Rekommenderad transportled för farligt gods Befolkningstäthet Låg 07 Mullsjö Hög Furusjö Habo Bankeryd Borgstena Vattenskyddsområde Ytvattenförekomst Hökerum Nitta Fristad Timmele Dalum Blidsberg 07 Mullsjö Furusjö Habo Bankeryd Grundvattentillgång i jordlagren Borgstena Hökerum Nitta Fristad Blidsberg Liten eller ingen grundvattentillgång, Dalum<1 l/s Måttlig grundvattentillgång, 1-5 l/s Stor grundvattentillgång, 5-25 Timmele l/s Mycket stor grundvattentillgång, l/s 07 Mullsjö Furusjö Habo Bankeryd Rångedala Ulricehamn Frufällan # # Aplared Hillared Sexdrega Svenljunga Äspered 10 # 09 Länghem Dalstorp 08 Ljungsarp RosenlundLimmared Bottnaryd Jönköping # # Taberg o 0 10 km Delsträcka Jönköping-Borås Utredningsområde (dec 2017) # Gånghester Rångedala Ulricehamn Frufällan Äspered Åsunden Marbäck Dalsjöfors Gånghester Hulu Målsryd Dannike Vegby Rånnaväg Gällstad Aplared Hillared Länghem Sexdrega Dalstorp 08 Ljungsarp RosenlundLimmared Svenljunga Bottnaryd Jönköping Taberg 02 o km Delsträcka Jönköping-Borås Utredningsområde (dec 2017) JöA Frufällan Åsunden Marbäck Dalsjöfors Gånghester Hulu Målsryd Dannike Vegby Rånnaväg Gällstad Målsryd Aplared Rångedala Dalsjöfors Sexdrega Svenljunga Äspered Hillared Dannike Länghem Hulu 10 RosenlundLimmared Ulricehamn Åsunden Marbäck Vegby Rånnaväg Gällstad 09 Dalstorp 08 Ljungsarp Bottnaryd Jönköping Taberg 02 o km Delsträcka Jönköping-Borås Utredningsområde (dec 2017) Figur 6.50 Riskobjekt samt befolkningstäthet inom delsträckan Jönköping-Borås Figur 6.51 Dricksvattentäkter omfattande både grund- och ytvatten och ytvattenförekomster på delsträckan Jönköping Borås. Figur 6.52 Grundvattentillgångar inom delsträckan Jönköping Borås (SGU). 160

73 landena med bland annat stor mängd årlig nederbörd. Det innebär också sammantaget att det finns en relativt rik förekomst av föreslagna prioriterade grundvattenberoende naturtyper/ekosystem i de Natura 2000-områden som finns på delsträckan. Områdena som utmärker sig både sett till ytan och förekomst (sett till både antal och utbredning) av prioriterade grundvattenberoende ekosystem är de stora myrmarksområdena Dumme mosse och Komosse. Men även de mindre Natura 2000-områdena Gagnaryds mosse samt Ära- och Rullamosse har gott om sådana miljöer. Exempel på föreslagna prioriterade naturtyper som finns i dessa områden är öppna svagt välvda mossar samt dystrofa sjöar och småvatten. Utöver de stora myrmarkskomplexen finns föreslagna prioriterade grundvattenberoende naturtyper i exempelvis Natura 2000-områdena Nyckelås, Bottnaryds urskog och Hössna Prästgård i den norra delen av delsträckan samt Hofsnäs i den södra delen. I dessa områden finns bland annat naturtyperna lövsumpskog, svämlövskog och rikkärr Vattenkraftresursen På delsträckan finns flera vattensystem som nyttjas för vattenkraftsändamål. Det gäller bland annat Tidan, Ätran och Viskan. Huvuddelen av vattendragen går tvärs sträckningen från Jönköping mot Borås, undantaget är Viskan som från strax nedströms Tolken och vidare i sitt flöde mot Öresjö rinner parallellt med denna sträckning inom delområde 7. På denna sträcka finns flera dammanläggningar som sannolikt är en del i regleringen av Viskans flöde Areella näringar Jordbruk Jordbruket är småskaligt inom i stort sett hela delsträckan. Jordbruksmarken ligger dessutom utspridd i små kluster i ett landskap som till större delen domineras av skogsbruk. Den största arealen jordbruksmark används för åkerbruk. Andelen jordbruksmark som nyttjas för betesdrift är ungefär den samma inom hela delsträckan. En stor andel av jordbruksblocken används av brukare som verkar på en relativt stor geografisk skala. Det vill säga att de brukar marker som är utspridda i ett geografiskt stort område. Ansamlingar av mer lokalt verksamma jordbrukare finns enbart inom ett antal begränsade trakter. Allra störst mängd sammanhållna jordbruk återfinns i och kring dalgångarna norr om Ulricehamn (Ätradalen och Hössnadalen), samt i ett område som sträcker sig från Ätrans dalgång och västerut mot Borås. Runt Gällstad, samt inom ett ganska brett område söder om sjöarna Yttre Åsunden och Sämsjön, finns också en hel del lokalt verksamma jordbrukare Skogsbruk Skogslandskapet på delsträckan mellan Jönköping och Borås är i den östra delen talldominerat och närmare Borås grandominerat. Samtidigt ändras också fastighetsstrukturerna från i den östra delen av området ha dominerande stora fastigheter, medan det i området mellan de stora mossarna och Borås är ett mycket småskaligt landskap med övervägande små och mindre skogsfastigheter under 25 hektar tätt spridda över hela området, något som bidrar med områdets varierade struktur och karaktär. Med tanke på den stora mängden små skogsfastigheter i områdets västra del antas ett stort antal fastigheter kunna komma att påverkas vid anläggandet av en järnväg genom området. På små fastigheter kan skogsbruket helt utraderas, det vill säga att rationellt skogsbrukande inte längre är aktuellt på enheterna. I de avsnitt där järnvägen utformas så att den anläggs i marknivå kan järnvägen förutom intrång i skogsfastigheter även medföra barriäreffekter som kan påverka inte bara skogsbruket som sådant, utan också till skogsbruket tillhörande inkomstkällor såsom vilttillgång och jakt. Barriäreffekter kan också medföra lokalt ökat viltbete Ämnen och material Det finns inga områden utpekade som riksintressanta för värdefulla ämnen/material eller områden med beviljad eller gällande bearbetningskoncession för mineral samt gällande torvkoncessioner inom delsträckan. Figur 6.53 Jordbruksbygd öster om Bottnaryd. 161

74 6.8.4 Effektbeskrivning och måluppfyllelseanalys Bedömningen för alla indikatorer samt bidrag till måluppfyllelse för delområdena på delsträckan Jönköping-Borås redovisas i bilaga 7. Indikatorerna används också för att beskriva de miljöeffekter som passage genom delområdena kan få för de relevanta miljöaspekterna Nyckelfaktorer Nyckelfaktorer per landskapskaraktärsområde (nummer härrör från numreringen i landskapskaraktärsanalysen, se romerska siffror i Figur 6.54) för vilka nyckelfaktorerna använts som en del i bedömningsgrunderna för angivna delområden. XIII. Vätternsänkans södra del (delområde 7, 8, 9, 10): Stadskärnans strategiska läge Industristaden Den till branterna anpassade bebyggelsen En krans av tjänstemannaherrgårdar Industrihistoriska lämningar och bebyggelse kopplat till järnframställningen Tätortsnära jordbrukslandskap Vätterns fornlämningsrika sydspets Ädellövskog samt ekologiska samband och livsmiljöer för arter knutna till ädellövträd Sammanhängande barrskogar och stora myrmarker i stadens omgivningar Långa siktlinjer Höga branter som är exponerade mot sjön och staden XIV. Högre liggande myr- och barrskogsterräng söder och väster om Jönköping (delområde 7, 8, 9, 10): Öppna myrmarker och storskaliga landskapsrum Stora sammanhängande barrskogsområden i flack terräng Oexploaterat och glesbebyggt Störningskänslig fågelfauna XV. Hökensås sydliga delar (delområde 7): Nordsydliga faunastråk Herrgårdspräglad odlingsbygd Topografiskt varierat område med isälvsmaterial XVI. Nissadalen och Stråken (delområde 7, 8, 9, 10): Barrskogsdominerad och smal dalgång längs Nissadalen Tydlig nordsydlig riktning längs sjön Stråken Branta sluttningar på västra sidan av dalgången Stråken viktig för friluftslivet Sandig, platt och lite bredare dalbotten Få och spridda gårdar Glesbebyggt (Mo härad) 1600-tals träkyrkor Rikligt med fornlämningar från stenålder till äldre järnålder längs Nissastigen Viktiga äldre kommunikationsstråk (Nissastigen och väg 40) XVII. Komosse (delområde 7, 8, 9, 10): Storslagen högmosse med vidstäckta öppna delar Mosaik av myrar omgärdade av stora sammanhängande granskogsområden Störningskänslig fågelfauna Oexploaterat och glesbebyggt Viss bebyggelse i dalstråk med isälvavlagringar XVIII. Sprickdalslandskapet mellan Ätran och Nissan (delområde 7): Småskaligt landskap där sjöarna ger vidare utblickar Herrgårdspräglat där framförallt Årås säteri utmärker sig i området Äldre bygder längs dalstråken och sjöarna XIV. Ätradalen och Hössnadalen (delområde 7): Hössnadalen jordbrukspräglad med flack uppodlad dalbotten längs vattendrag och gårdsbebyggelse utmed dalsidorna Många lokala brukare i framförallt Hössnadalen Hagmarker med rik flora och fauna Meandrande vattendrag och korvsjöar i Ätradalen skapar höga kvaliteter för både land och vattenmiljöer Branta och höga bergsluttningar ned mot Ätradalen vilka ger landskapet en tydlig riktning Ätradalen mer präglad av verksamheter (gynnade av järnvägen) Äldre kommunikationsstråk (hålvägar, borglämningar, runstenar) Fornlämningsrikt (sten-, brons och järnålder) monumentala Dalgångsbygd med täta komplexa kulturmiljöer (lång kontinuitet) Flertaliga kyrkomiljöer längs med vattendragen XX. Sjölandskapet söder om Ulricehamn (delområde 7, 8, 9, 10): Storskaligt sjölandskap med stark visuell karaktär I norra delen höga bergsbranter ned mot sjön vilket ger en tydlig nordsydlig riktning I södra och sydöstra delen lövskogsrika herrgårdslandskap med bl a Torpa stenhus Strandnära ädellövskogar Småföretagsverksamhet Djupa klarvattensjöar som gynnar friluftslivet (bad och fiske) Lättillgängligt område för frilulftslivet (cykelleder) Odlat drumlinlandskap söder om sjöarna med utblickar över omgivande lägre dalgångar XXI. Sprickdalslandskapet öster om Borås (delområde 7, 8, 9, 10): Nordsydliga sprickadalar med stora höjdskillnader och tydliga riktningar Småskaliga jordbruk med betesdrift i framförallt norra delen Rutplatålandskap i södra delen skapar en småskalig landskapsstruktur Odlingslandskap med mycket hagmarker väster och söder om Tolken Mosaikartad skog med växlande trädslagsammansättning Industrimiljöer kring textilindustrin längs järnvägen Nyckelfaktorerna har använts som stöd i bedömningarna för miljöaspekterna kulturmiljö, naturmiljö, landskapets form samt upplevelse och areella näringar samt i viss mån även befolkning i betydelsen sammanhållen bygd. Frufällan Borgstena Fristad Gånghester Målsryd Karaktärsområdesgräns Aplared Nitta Rångedala Dalsjöfors Sexdrega Svenljunga Äspered Hillared XXI Dannike Länghem Hökerum Hulu 10 RosenlundLimmared Timmele Åsunden Marbäck Vegby Rånnaväg Gällstad XX 09 Figur 6.54 Karaktärsområden inom delsträcka Linköping Tranås. Dalum Ulricehamn Blidsberg XIX Dalstorp 08 XVIII 07 Ljungsarp XVII XVI Bottnaryd Mullsjö XV XIV Furusjö Habo Bankeryd Jönköping Taberg 02 o km Delsträcka Tranås-Jönköping Utredningsområde (dec 2017) 162

75 Delområde Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap Passage över Dumme mosse och de större dalgångarna som Ätradalen ger möjlighet till utblickar över öppna landskap och gör resan utmed höghastighetsjärnvägen variationsrik. Men det innebär också intrång i ostörd natur och i odlat kulturlandskap där höga visuella kvaliteter riskerar att påverkas negativt. Om järnvägen bildar barriärer och fragmenterar jordbrukslandskapet i dalgångarna är risken stor för igenväxning på grund av minskat brukande. Effekterna av en järnväg genom dalgångarna beror på lokalisering och utformning av exempelvis broar. Det här området befolkades mycket tidigt och gravar från alla tidsperioder finns repre-senterade, med störst kvantitet i mellersta och västra delarna. Känsliga områden finns till exempel i skogsområdet väster om Jönköping vid Axamo och Dumme mosse som är ett kärnområde för den tidiga järnframställningen och hade stor betydelse för Jönkö-pings tillkomst. De rika kultur- och fornlämningsmiljöer som passeras genom Ätrans och Viskans dalgångar riskerar att splittras upp och utraderas vid en lokalisering här. I områdets östra del finns stora områden med myrar och sumpskog. Spridningssamband för arter knutna till dessa miljöer försämras betydligt, framförallt om järnvägen dras över de stora myrmarkskomplexen. För att undvika störningar i dessa områden kan järnvägen anläggas i tunnel. Det innebär dock stora geohydrologiska utmaningar eftersom myrarna också är mycket känsliga för ändrade grundvattennivåer, även tillfälliga. I de västra delarna finns ett av utredningsområdets största och bäst sammanhängande habitatnätverk för barrskogslevande arter. En del av dessa arter får reducerade möjligheter att sprida sig i nord-sydlig riktning på de platser där järnvägen inte passerar i tunnel. Samtidigt kan en järnväg i ostvästlig riktning genom detta område förbättra spridningssambanden för öppenmarksarter. Fokusområde Hälsa och säkerhet I delområdet bor flest människor dels i passagen ut från Jönköping och dels i de mindre tätorterna som exempelvis Bottnaryd och Timmele samt i ingången mot Borås. Här kan därför många människor komma att störas av bland annat buller från höghastighetsjärnvägen. I den norra delen av delområdet kan passagen västerut från Jönköping ske i tunnel, vilket minskar störningen från luftburet buller. Istället kan stomljud när tåget passerar genom tunnel under bebyggelse störa människor som vistas här. På landsbygden mellan Jönköping och Ätra-/Hössnadalen bedöms det finnas goda möjligheter att lokalisera järnvägen på ett sätt som begränsar bullerstörningen för boende. På delsträckan finns flera områden blanda annat vid Bottnaryd och Timmele, med stora jorddjup, till viss del sammanfallande med mjuka jordar, vilket ger en förhöjd känslighet för markvibrationer när ett tåg passerar i hög hastighet. Delområdets snäva avgräsning i väster innebär att flera tätorter berörs. Därmed finns en förhöjd säkerhetsrisk vid passage i denna del. Jönköpings flygplats, vilken betecknas som en farlig verksamhet ligger i de östra delarna av delomtådet. En olycka här representerar en risk för järnvägen med låg sannolikhet men med stora potentiella konsekvenser. Små socknar och lokala grundskolor är tecken på en levande lokal identitet i Ätradalen som bidrar till att folk bor kvar. Utmed Viskans dalgång in mot Borås ligger flera mindre tätorter. En ny järnväg som passerar i Ätrans dalgång eller som går invid någon av tätorterna kan bryta sociala samband, försämra tillgängligheten samt påverka både bygdens identitet och attraktivitet om inte åtgärder vidtas. Upphöjda anläggningstyper som bro begränsas den fysiska barriären, men är inte nödvändigtvis till fördel ur ett visuellt perspektiv. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan I området mellan Jönköping och Borås finns de allra största och även de mest vattenförande grundvattenmagasinen inom utredningsområdet. Magasinen är huvudsakligen lokaliserade till dalgångarna som går tvärs det studerade området. För att inte orsaka dränering eller dämningseffekter i de vattenförande lagren behöver skyddsåtgärder vidtas. Eftersom grundvattenmagasinen har en stor utbredning kan skyddsåtgärder behövas utmed långa sträckor. Det finns flera grundvattentäkter med skyddsområde inom delområdet och boende på landsbygden har enskild vattenförsörjning genom dricksvattenbrunnar. Förändrade grundvattenförhållanden inom delområdet kan således påverka vattenförsörjningen för många boende inom delområdet men också försämra den framtida vattenutvinningen. I väster berör delområdet del av vattenskyddsområdet för Öresjö. Viskan rinner genom delområdet nära uppströms Öresjö och det finns en risk att markarbeten under byggskedet kan påverka vattenkvaliteten. Inom delområdet finns potentiellt förorenad mark utmed bland annat Viskan och i Ätradalen. Om anläggningen av en ny järnväg innebär att en del av de förorenade jordmassor saneras kan det innebära positiva effekter för vattenkvaliteten och därmed även dricksvattenintresset. I framförallt dalgångarna kan brukandet av den odlade marken försvåras genom fragmentering och barriäreffekter. För skogsbruk bedöms de västra delarna som mest känsliga eftersom här finns en mycket stor ansamling av små skogsfastigheter. Fokusområde Klimat De stora relativa höjdskillnaderna inom delområdet innebär att anläggningstyper med relativt stor miljöpåverkan kommer att bli vanligt förekommande. Till exempel kan en lång tunnel komma att krävas för att nå höglandet väster om Jönköping. Långa tunnlar kan även medföra behov av parallell räddningstunnel vilket ytterligarer ökar på klimatpåvekan. Baskarp Annelund Asklanda Grude Hov Broddarp Börstig Ornunga Utredningsområde Ljung (dec 2017) Fagerhult Sämsj. Öra Trädet Solberga Alboga Sandhem Broholm Ornungasjö Kärråkra Vesene Humla Gustav Adolf Od Molla Fivlered Stråken Sandsken Blidsberg Knipesjön Möne Murum Lönern Furusjö Tämta Habo 182 Mullsjö Hällstad Kölingared Borgstena Älmestad Dalum Brängen Böne 26 Jogen 47 Habo 183 Vänga Timmele Knätte Bjurbäck 42 Bankeryd Härna 46 Nässjön Nitta Hökerum 185 Tärby Liared 195 Varnum Hössna Fristad Stråken Gingri Öresjö Rångedala Tolken Gullered Svansjön Järstorp Ulricehamn Dumme mosse Prästeryds mosse Frufällan Jönköping Tosseryd Strängsered Axamo Äspered Äramossen JöA Torhult 40 Bottnaryd Munksj. 157 Sjöbo 40 Brämhult Toarp ÅsundenMarbäck 47 Borås Dalsjöfors Tvärred 08 Hovslätt Ryd Gånghester 26 Mulserydssjön Odensjö Hulu Röshult Komosse Mulseryd Gagnaryds mosse Barnarp Dannike Köttkulla Kråkered Målsryd Vegby 27 Rånnaväg Trehörningen Taberg 41 Gällstad JöB Yttre Grönahög Finnekumla Angerdshestra 03 Såken Åsunden Månsarp Aplared Torpasjön Sämsjön Komosse Hillared Bystadsj. 09 Lindrum Store mosse Ljushult Torsbo Eckern Lysjön Ölsremma Vederydssjön 27 Länghem Månstad Dalstorp Hulared N Unnaryd Sexdrega Rasjön Trollamossen 10 Grytteredssjön Ljungsarp E4 S Åsarp Roasjö 154 Fängen Stengårdshult Simmesjön Limmared o 156 Lagmanshagasjön Stengårdshultasjön 0 15 Sandsjön km Rosenlund Svenljunga Kättesjö mosse 26 Ätran N Toarpsdalen Viskan Figur 6.55 Delområde 7. Sämån Ätradalen Hössnadalen Jälmån Nissan Nissans dalgång Nissan Tabergsdalen 163

76 Fokusområde Landskap Delområdet passerar genom ett mycket variationsrikt landskap med flacka vidder över mossar, skogslandskap, odlingslandskap och dalgångarna med stora vattendrag. Det går tvärs landskapets riktningar med dalgångar och höjder. Delområdet medför att de komplexa kulturlandskapen i såväl Hössnadalen som Ätradalen korsas. Passagen med vy över Dumme mosse och över Nissan-, Ätran- och Hössnadalen med flera dalgångar ger möjlighet till utblickar över öppna landskap och gör resan genom landskapet variationsrik. Men det innebär också intrång i ostörd natur och i odlat kulturlandskap där höga visuella kvaliteter riskerar att påverkas negativt. Möjligheterna är små att integrera en järnvägsanläggning i landskapet över mossarna eller genom dalgångarna. Om järnvägen bildar barriärer och fragmenterar jordbrukslandskapet i dalgångarna är risken stor för igenväxning på grund av minskat brukande. Igenväxning om järnvägen korsar mossar på bank eller kanske även på bro är svår att undvika eftersom det kan ske en dränering vid grundläggning som gynnar tillväxt av buskar och träd. Hela Ätrans dalgång utgör riksintresse för kulturmiljövården. Ätradalen har utgjort en viktig kommunikationsmiljö från förhistorisk tid och framåt, och flera generationer av olika stråk sträcker sig i syd-nordlig riktning. Riksintresseområdet Ätrans dalgång är mycket fornlämningsrikt. Gravar från alla tidsperioder finns representerade med störst kvantitet i mellersta och västra delarna av delområdet. Vårdade fornlämningar och besöksmål är bl.a. Timmele hålvägar och Ruds gravfält. Passage av området kan innebära negativa effekter på dalgångsbygden i form av visuell påverkan, barriäreffekter och delvis utradering. Omfattningen av effekterna beror på lokalisering och utformning av exempelvis broar. Passage i delområdets södra kant, i den tätortsnära och delvis urbaniserade delen av Ätrans dalgång, kan minska de negativa effekterna. I områdets östra del ligger Dumme mosse som är en del av Sveriges tätaste förekomster av myrar och sumpskog. Här finns också flera mindre myrmarkskomplex som till exempel Prästeryd och Ambomosse. Spridningssamband för arter knutna till dessa miljöer kan allvarligt komma att påverkas om järnvägen dras över myrkomplexen. Minskade samband för arterna i detta område är av speciell vikt då flera av områdena, bland annat Dumme mosse utpekats som N2000-område. För att helt undvika störning i myrmarkerna behöver järnvägen antingen gå på tillräckligt stort avstånd eller passera i tunnel. Passage i tunnel innebär dock geohydrologiska utmaningar eftersom myrarna är mycket känsliga för ändrade grundvattennivåer, även tillfälliga. I anslutning till myrområdet västerut förekommer ett av utredningsområdets större och bäst sammanhängande habitatnätverk för barrskogslevande arter. En del av dessa arter kommer att få reducerade möjligheter att sprida sig i nord-sydlig riktning på de platser där järnvägen inte passerar i tunnel eller passage på annat sätt underlättas. Barrskogsområden är bland annat värdefulla för skogsfågel och annat vilt, som också kan komma att störas av buller från en järnväg som dras i dessa delar. Merparten av delområdet är relativt ostört med avseende på trafikbuller. Dessutom finns det en del barrskogsmiljöer som har fågelliv som kan störas av buller. Det samma gäller de nordligaste delarna av Dumme mosse. Utmed delområdets södra kant går det förmodligen att anlägga en höghastighetsjärnväg utan att tidigare ostörda miljöer behöver påverkas i särskilt stor omfattning. Längre västerut finns stora mängder artrika hagmarker. Speciellt gäller detta Ätradalen, Hösnadalen och Viskans dalgång. En stor mängd lokalt verksamma brukare har betesdjur i de värdefulla hagmarker finns i dessa områden. Järnväg som går på bank eller i skärning genom dessa områden riskerar att skapa allvarliga barriäreffekter som kan försvåra brukandet och därmed även minska beteshävden i närliggande betesmarker. Spridningssambanden för arter knutna till äldre ädellövträd är överlag dåliga genom detta delområde. Det finns dock några smala nord-sydgående band där en passerande järnväg kan komma att reducera befintliga samband för dessa arter. Betydligt starkare samband finns det för ängs- och hagmarkslevande arter. Detta gäller framförallt i områdets centrala och västligare delar. Här föreligger stor risk för att en järnväg på bank eller i skärning kan komma att minska sambanden. Spridningssambanden för öppenmarksarter skulle kunna stärkas genom de östra delarna av delområdet utmed en järnvägsanläggning i ostvästlig riktning. Detta förutsätter att en tillräckligt bred zon med gräs och örtvegetation kan hållas solexponerad utmed sträckningen Måluppfyllelseanalys för fokusområde landskap Det bedöms finnas en risk att passage genom delområde 7 motverkar målen för miljöaspekten landskapets form samt upplevelse. Järnvägen kan i delar av området innebära intrång i ostörd natur i form av myrmarkskomplex i de östra delarna och i odlat kulturlandskap med höga visuella kvaliteter i dalgångarna i de västra delarna. För miljöaspekterna kulturmiljö och naturmiljö bedöms passage genom delområdet motverka projektmålen. Ur kulturmiljösynpunkt är det framförallt passagen över och längs med dalgångarna med komplexa kulturhistoriska miljöer som bidrar till bedömningen. Dessa områden är även känsliga ur naturmiljösynpunkt och det finns risk att spridningssambanden för framförallt ängs- och hagmarksarter försämras. För naturmiljö spelar också risken för påverkan i de relativt ostörda myrmarkskomplexen roll för bedömningen. Delområdets begränsade utbredning innebär även att järnvägen passerar längs med den komplexa och mycket fornlämningsrika dalgången för Viskan i öst-västlig sträckning mellan Nitta-Hökerum-Fristad. Delar av dalgången utgör riksintresse för kulturmiljövården. Uppsplittring, visuell påverkan, barriäreffekter i denna känsliga miljö är troliga effekter. Få möjligheter att minska de negativa effekterna finns inom delområdets utbredning. Delområdet präglas i öst av glesbebodda skogsrika myrmarker. Området närmast väster om Jönköping vid Axamo och Dumme mosse är ett kärnområde för den tidiga järnframställningen som hade stor betydelse för Jönköpings tillkomst. Järnvägen bör i möjligaste mån lokaliseras i utkanten av fornlämningsområdet. Kring Strängesered, Gullared och Liared öppnas landskapet upp av småskaliga odlingsmiljöer. De små avgränsade landskapsrummen runt odlingsmiljöerna är mycket känsliga för en lokalisering. Det skogspräglade landskapet och dess relativt begränsade öppna landskapsrum ger dock flera möjligheter till en lokalisering som inte direkt påverkar miljöerna. Delområde 7, Fokusområde Landskap Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Naturmiljö Passagen över Dumme mosse, Stråken, Ätran- och Hössnadalen ger möjlighet till utblickar över öppna landskap och gör resan genom landskapet variationsrik. Men det innebär också intrång i ostörd natur och i odlat kulturlandskap där höga visuella kvaliteter riskerar att påverkas negativt. Passage i delområdet bedöms sammantaget motverka måluppfyllelsen. Området medger få lokaliseringar som minskar de negativa effekter på den sammansatta kulturmiljön i dalgången mellan Hökerum-Fristad, samt innebär passage över de sammansatta kulturmiljöerna i Hössna- och Ätradalen. En hög landskapsanpassad bro över dalgångarna kan minska de negativa effekterna. Lokalisering i delområdets sydliga kant över Ätradelan skulle också minska effekterna. Delområdets begränsade utbredning i den västra delen innebär dock att flexibiliteten i lokaliseringen är begränsad. Passage genom delområdet som helhet bedöms sammantaget motverka måluppfyllelsen. Stor risk för försämrade spridningssamband för framförallt arter knutna till ängs- och hagmarker. Risk för att barriäreffekter kan försämra lönsamhet hos lokalt verksamma brukare vilket indirekt kan medföra försämrad hävd av hagmarker värdefulla för biologisk mångfald. Stor mängd viktiga livsmiljöer och skyddade områden som kan påverkas. 164

77 Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa I delområdet bor flest människor dels i passagen ut från Jönköping och dels i de mindre tätorterna som exempelvis Bottnaryd och Timmele samt i ingången mot Borås. Landsbygden är mest tätbefolkad från Ätra-/Hössnadalen och in mot Borås. I den norra delen av utgången från Jönköping är höjdskillnaderna av sådan omfattning att åtminstone del av sträckan passeras i tunnel. Längre söderut är inte höjdskillnaderna lika markanta och därmed är inte tunnel lika sannolikt förekommande, i alla fall inte i samma omfattning. Norrut kan järnvägen komma i konflikt med Natura 2000-området Dumme mosse och för att undvika skada på det skyddade området kan järnvägen läggas i tunnel på längre sträcka, vilket även är gynnsamt för människors hälsa eftersom framförallt bullerstörningen minskar. Det finns dock risk för störningar i form av stomljud om järnvägen anläggs i bergtunnel och vid mynningen från långa tunnlar finns risk för höga ljudknallar när ett tåg passerar ut ur tunneln, om inte särskilda åtgärder vidtas. Eftersom de västra delarna av Jönköping, det vill säga de östra delarna av delområdet, är tätbefolkade kan ett stort antal människor komma att störas av antingen luftburet buller eller riskera att störas av stomljud och ljudknallar om inte särskilda skyddsåtgärder vidtas. Även i de västra delarna av delområdet kan många människor störas av buller från en ny järnväg särskilt om den lokaliseras nära de tätorter som finns här. På landsbygden mellan Jönköping och Ätra-/Hössnadalen bedöms det finnas goda möjligheter att lokalisera järnvägen på ett sätt som begränsar bullerstörningen för boende. svårt att undvika. Det kan påverka både tillgänglighet och orternas attraktivitet. En viktig målpunkt som ryms i delområdet är Jönköpings flygplats. Varken pågående verksamhet eller tillgängligheten till flygplatsen förväntas påverkas av järnvägen. Passage genom delområdet innebär risk för försämrad tillgänglighet till värdefulla tätortsnära rekreationsområden och målpunkter för friluftsliv så som Södra Vätternleden, skidanläggning norr om Ulricehamn och cykelleder i Ätradalen. Områdenas rekreativa värde kan också komma att minska genom den störning som en närliggande höghastighetsjärnväg orsakar, främst i form av buller. Sjön Stråken korsas i delområdet. Liksom flera av de andra sjöarna i utredningsområdet av viss storlek är Stråken av betydelse både för friluftsaktiviteter kopplat till vatten och för vandringsmöjligheter i omgivningen. Buller sprids längre över öppna vattenytor och därmed kan en relativt stor del av sjön med omgivning påverkas om järnvägen passerar över sjön Förorenad mark Täthet av potentiellt förorenade objekt är måttlig inom delområdet som helhet. Högre täthet finns vid Bottnaryd och Ulricehamn. Inom delområdet finns ett objekt tillhörande riskklass 1, en träimpregnering. Då tätheten inom delområdet är måttlig är sannolikheten för sanering stor, vilket är positivt ur miljösynpunkt Olycksrisk Passage genom delområdet korsar tätbefolkade områden väster om Jönköping. Dessutom finns relativt täta och sammanhängande befolkningsstråk i Ätradalen (som korsas två gånger) och en rad tätorter närmare Borås. Väg 40 är rekommenderad transportled för farligt gods och följer delområdets södra utkant. Farligt gods kan också transporteras på väg 46, längs Ätradalen norr om Ulricehamn. Passage genom delområdet har goda förutsättningar att utformas så att väg 40 och väg 46 maximalt behöver korsas en gång. Jönköpings flygplats (som är klassad som en farlig verksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) kap. 2 4) ligger inom delområdet, och en olycka här innebär en risk för anläggningen med låg sannolikhet men med stora konsekvenser. Lång tunnel kan bli aktuell för att undvika intrång i Dumme mosse Måluppfyllelseanalys för fokusområde hälsa och säkerhet Det bedöms finnas en risk att målen för flertalet av miljöaspekterna som hör till fokusområde hälsa och säkerhet motverkas vid passage genom delområdet. Det beror i grunden på att området är tätbefolkat i vissa delar och att delområdets avgränsning innebär att flera tätorter passeras. Det bedöms finnas en osäkerhet kring möjliga skyddsåtgärder och deras effekt för de olika studerade aspekterna inom det specifika området. För miljöaspekten som rör förorenad mark bedöms passage genom delområdet istället bidra till måluppfyllelse. Det bedöms finnas en god möjlighet att föroreningssituationen kan förbättras i området genom sanering av potentiellt förorenade områden vid anläggandet av en ny järnväg här. På delsträckan finns flera områden med stora jorddjup, till viss del sammanfallande med mjuka jordar, vilket ger en förhöjd känslighet för markvibrationer när ett tåg passerar i hög hastighet. Dessa områden sammanfaller i flera fall med tät- eller relativt tätbefolkade områden som exempelvis västra delen av Jönköping, vid Bottnaryd och vid Timmele. Här kan således vibrationsstörningar uppstå för närboende. Det finns också en risk att befintliga bostäder och verksamheter kan komma att få förhöjd exponering av elektromagnetiska fält. Delområde 7, Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Passage i delområdet bedöms sammantaget riskera att motverka målet för människors hälsa. Området är relativt tätbefolkat vid utgången från Jönköping och i området från Ätradalen och vidare västerut. Här kan många människor störas av buller från tågen. I anslutning till dessa delar är även risken för störande vibrationer förhöjd. Osäkerhet kring möjligheter att undvika störning samt möjliga skyddsåtgärders effekt har också bidragit till riskklassningen. De mätningar som finns av luftkvaliteten i närheten av delområde 7 visar på bra värden. Halterna av olika föroreningar är sannolikt samma som bakgrundshalten i delområdet som helhet. Därmed bedöms det inte finnas någon risk att det vid exempelvis anläggandet av en ny järnväg inom området skulle medföra att miljökvalitetsnormer för luft överskrids Befolkning Delområdet korsar Ätran på två ställen, dels Hössnadalen och dels Ätradalen norr om Ulricehamn. Järnvägen riskerar att orsaka både visuella och fysiska barriärer i dalgångarna. Små socknar och lokala grundskolor är tecken på en levande lokal identitet i dessa dalgångar och som sannolikt bidrar till att folk bor kvar. Förutom tillgänglighet inom de avgränsade dalgångarna kan tillgängligheten till Ulricehamn från dessa områden försämras vid en sydlig passage inom delområdet. I Viskans dalgång där den går i öst-västlig ritning in mot Borås ligger en rad tätorter. Delområdets snävhet innebär att en tätortsnära passage är Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Olycksrisk Passage genom delområdet bedöms innebära en risk för att måluppfyllelse motverkas. Påverkan på flygplatsen och på tätbefolkade områden väster om Jönköping. Mellan Ulricehamn och Borås påverkas också flera tätorter, där delområdets snävhet ger liten flexibilitet i lokaliseringen. Delområdet innebär två korsningar av Ätrans dalgång. Det bedöms finnas en osäkerhet kring möjliga skyddsåtgärders effekter för dalgångens identitet och attraktivitet. Passage genom delområdet bedöms sammantaget innebära en risk att måluppfyllelse motverkas, genom visuellt intrång och buller i friluftsområden kring bland annat sjön Stråken, i Ätradalen och barriäreffekter mellan boende och tätortsnära rekreationsområden väster om Jönköping och öster om Borås. Det finns en osäkerhet kring möjliga skyddsåtgärders effekt, framförallt avseende buller invid sjöarna. I delområdet finns flera områden med potentiellt förorenad mark, särskilt uinvid tätorterna. Vid anläggning av ny järnväg förväntas förorenad mark saneras. Föroreningssituationen förväntas förbättras. Passage genom delområdet innebär en risk att måluppfyllelse motverkas. Detta hänger ihop med en relativt hög befolkningstäthet väster om Jönköping och öster om Borås. Särskilt längs dalgången förbi Nitta och Hökerum har delområdet en snävhet som ger liten flexibilitet att undvika tätorter. Delområdet rymmer Jönköpings flygplats, som är klassat som en farlig verksamhet (enl. LSO 2:4) och en olycka här representerar en risk för anläggningen med mycket låg sannolikhet men med stora potentiella konsekvenser. 165

78 Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Delområde 7, liksom övriga delar av delsträckan mellan Jönköping och Borås, innehåller flera stora grundvattenmagasin med mycket goda uttagsmöjligheter som går tvärs över utredningsområdet. Grundvattenmagasinen sammanfaller med stora isälvsavlagringar som huvudsakligen är lokaliserade till dalgångarna. Dalgångarna passeras sannolikt huvudsakligen på bro. Men i övergången från högre liggande områden kan framförallt skärningar bli aktuellt till exempel där järnvägen går från tunnel till anläggningstyper som exempelvis bank och bro. För att inte orsaka dränering eller dämningseffekter i de vattenförande lagren behöver skyddsåtgärder vidtas. Eftersom grundvattenmagasinen har en stor utbredning kan behov av skyddsåtgärder finnas utmed långa sträckor och/eller på flera platser inom delområdet. Förutom anläggningstyperna tunnel och skärning kan mer omfattande grundläggning av exempelvis broar påverka grundvattenförhållandena. Under byggtiden är det även viktigt att spill med till exempel olja eller kemikalier inte uppkommer i områden där grundvattnet antingen används för dricksvatten eller där det finns särskild potential för kommande uttag. Det finns flera grundvattentäkter med skyddsområde inom delområdet och som huvudsakligen är lokaliserade till de stora grundvattenmagasinen. Dessa förser bland annat samhällena Bottnaryd och Limmared med vatten. En stor del av de boende på landsbygden inom delområdet har enskild vattenförsörjning genom dricksvattenbrunnar. Ett av grundvattenmagasinen (Bottnaryd-Tunarp) har också pekats ut som betydelsefullt för den regionala vattenförsörjningen av länsstyrelsen. Förändrade grundvattenförhållanden inom delområdet kan således påverka vattenförsörjningen för många boende inom delområdet samt försämra den framtida möjligheten till ökat uttag från de aktuella grundvattenmagasinen. I väster ligger del av vattenskyddsområdet för Öresjö (Borås Stads ytvattentäkt) inom delområdet. Bland annat rinner Viskan parallellt med riktningen för en järnväg från Jönköping mot Borås inom delområdet. Nära nedströms denna passage ligger Öresjö. Det finns därför, på grund av kort rinntid, en risk att markarbeten under ett byggskede inom delområdet kan påverka vattenkvaliteten på sätt som innebära en risk för dricksvattenresursen. Inom delområdet finns även potentiellt förorenad mark utmed Viskan vilket kan innebära en förhöjd risk för spridning av föroreningar under byggskedet. Riskerna bedöms vara hanterbara under förutsättning att det vid markarbeten visas särskild hänsyn för dricksvattenintresset. Om anläggningen av en ny järnväg innebär att en del av de förorenade jordmassor, som finns i nära anslutning till Viskan, saneras kan det innebära positiva effekter för vattenkvaliteten och därmed även dricksvattenintresset. Det finns även en ansamling av potentiellt förorenad mark i Ätradalen från Timmele till Ulricehamn. Här kan markarbeten under byggskedet innebära en förhöjd risk för spridning av föroreningar till det grundvattenmagasin som finns det isälvsmaterial som följer dalgången. Även i detta fall bedöms riskerna som hanterbara och att anläggningen på sikt kan innebära positiva effekter för dricksvattenintresset genom möjligheten att förorenad mark saneras i läget för ny järnvägsanläggning. Eftersom det inte ska transporteras gods på höghastighetsjärnvägen bedöms anläggningen vid drift endast i liten utsträckning påverka kvaliteten i såväl grund- som i ytvatten. I Natura 2000-området Dumme mosse finns flera olika typer av prioriterade grundvattenberoende ekosystem. Om järnvägen passerar det skyddade området kan tunnel vara en möjlig anläggningstyp för att undvika exempelvis bullerstörning och fragmentering av området. De bergtekniska förutsättningarna är då avgörande för om tunneln påverkar de geohydrologiska förhållandena i dessa ekosystem. Men även anläggning ovan mark kan innebära att grundvattennivåerna påverkas. Även om sådan påverkan avgränsas till byggskedet kan det innebära exempelvis nedbrytning av torv vilket får permanenta effekter för områdets ekosystem genom exempelvis ändrade vegetationsförhållanden. Områdets skyddsvärde samt ekosystemens känslighet för ändringar av grundvattenförhållanden behöver beaktas i det fortsatta arbetet. Passage genom delområdet innebär att järnvägen kan gå parallellt med Viskan. I den aktuella delen av ån finns flera dammanläggningar. Om åns morfologiska eller hydrologiska förutsättningar ändras kan även möjligheten att nyttja dessa anläggningar påverkas, vilket kan medföra negativa effekter för eventuellt pågående verksamhet Areella näringar Jordbruk Delar av området har hög täthet av lokalt verksamma brukare som bedriver både åkerbruk och betesdrift. Jordbrukets struktur bedöms vara känsligt för den barriäreffekt en höghastighetsjärnväg kan komma att medföra. En stor mängd jordbruksmark kan komman att behöva tas i anspråk. Bro över dalgångarna minskar både det fysiska ianspråktagandet av jordbruksmark samt barriäreffekten. Skogsbruk Delområde 7 har relativt få mindre skogsfastigheter i den östra delen. De är också relativt väl spridda över hela området. I den västra delen av delområdet dominerar dock de mindre skogsfastigheterna. De små skogsfastigheterna är spridda inom hela den västra delen av delområde 7 och möjligheten att lokalisera järnvägen i området utan att påverka dem är i det närmaste obefintlig. I området i närheten av Borås är skogen småskaligt brukad och över små skogsfastigheter, varav omkring 70 procent under tre hektar, har identifierats i sprickdalslandskapet väster om Borås. I och med det höga antalet små skogsfastigheter och det småskaliga brukandet i området kommer påverkan i den västra delen av delområdet vara oundviklig Ämnen och material Inte aktuellt för delområdet Övriga ändliga resurser/masshantering Vid anläggandet av en höghastighetsjärnväg genereras stora mängder massor. Inom delområdet bedöms det bitvis finnas goda möjligheter att nyttja de massor som inte behövs för själva järnvägskonstruktionen för exempelvis bullervallar eller till att skapa platser med förhöjda naturvärden. Området ligger huvudsakligen utanför tätort och de topografiska förhållandena är varierade. Inom delar av området är anläggningstyper Figur 6.56 Ätradalen. 166

79 som bank och skärning sannolikt förekommande. Här kan massorna till exempel användas för terränganpassad släntutformning eller optimering för brukande av marken utmed den nya järnvägsanläggningen. Myrmarkskomplexen är känsliga för att massor tillförs och det kan även de uppodlade dalgångarna i viss mån vara. Vid lokalisering av järnvägen till dessa delar av området kan det därför vara svårt att resursutnyttja massor lokalt Måluppfyllelseanalys för fokusområde resurser tillgängliga för människan Det bedöms finnas en risk att passage genom delområde 7 motverkar målen för miljöaspekterna vatten, areella näringar och övriga ändliga resurser/masshantering. I området finns mycket stora grundvattentillgångar som går tvärs en sträckning från Jönköping till Borås. Det bedöms finnas en osäkerhet kring hur långt anpassningar och skyddsåtgärder klarar att värna vattenresursen. För de areella näringarna bedöms både jord- och skogsbruket i området vara känslig för fragmentering och barriäreffekter. Myrmarkskomplexen och de stora dalgångarna bedöms vara känsliga för att nyttja massor till exempel bullervallar. Därmed begränsas möjligheten för resursutnyttjande av uppkomna massor i delområdet och det finns en risk att målet för detta inte nås Fokusområde Klimat Topografin är kuperad i delområet vilket innebär att klimatintensiva anläggningstyper såsom bro och tunnel bedöms bli relativt vanligt förekommande. Här kan också förekomma djupa skärningar som ökar risken för användandet av klimatintensiva betongtråg. Det finns även en risk för djup pålning där järnvägen passerar lösa jordar. En lång tunnel kan komma att krävas för att nå höglandet väster om Jönköping, vilket genererar ett behov av intilliggande räddningstunnlar och därigenom även kumulativa effekter på klimatpåverkan. Sett till skogsavverkning bedöms det inte föreligga några större skillnader mellan delområde 7 och 8. Gentemot delområde 9 och 10 bedöms en lokalisering till delområde 7 däremot ge upphov till synbart mindre skogsavverkning. Detta beror främst på att en stor andel bergtunnel är aktuellt för delområdet, vilket medför att skogen i området lämnas relativt orörd Måluppfyllelseanalys för fokusområde klimat Sammantaget bedöms passage i delområde 7, i högre utsträckning motverka måluppfyllelsen för klimatrelaterade aspekter jämfört med övriga delområden mellan Jönköping och Borås. Delområde 7, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Areella näringar Ämnen och material Övriga ändliga resurser/ masshantering Flera stora grundvattenmagasin med minst mycket goda uttagsmöjligheter går tvärs delområdet. Även flera grundvattentäkter med skyddsområde. Anläggningstyper som tunnel och djup skärning kan komma i konflikt med dricksvattenintresset. Långt gående anpassning av anläggningstyper och passager krävs och därmed bedöms det finnas en osäkerhet kring möjliga skyddsåtgärder. Grundvattenberoende ekosystem vid Dumme mosse kan påverkas av tunnel. Under byggskedet kan dricksvattentäkten Öresjö påverkas framförallt vid passage av förorenade områden. För att bidra till projektmålet krävs anpassning för skydd av grundvatten. Det finns en risk att passage genom delområdet motverkar målet. Jordbrukets struktur bedöms vara känsligt för den barriäreffekt en höghastighetsbana kan komma att medföra. I de uppodlade dalarna förväntas järnvägen gå på bro vilket begränsar barriären. I de västra delarna finns ett stort antal små skogsfastigheter som är känsliga för fragmentering. Osäkerhet kring anpassning och skyddsåtgärder innebär att det finns en risk att passage genom delområdet motverkar målet. Inga riksintressen eller områden med beviljad koncession. Anläggandet av höghastighetsjärnväg inom delområdet förväntas pga de topografiska förhållandena och förmodad tunnel under Dumme mosse genererar mycket stora mängder massor som inte kan återanvändas för järnvägskonstruktionen. Inom delar av området bedöms det finnas möjlighet att resursutnyttja massorna för exempelvis optimering av brukandet av marken eller visuella avskärningar. Genom myrmarkskomplex och i de stora dalgångarna är denna möjlighet begränsad. Sammantaget bedöms passage genom delområdet riskera att motverka delmålet om resursutnyttjande på grund av den mycket stora mängd massor som uppstår här. Delområde 7, Fokusområde Klimat Klimatfaktorer Relativt sett störst potentiell klimatpåverkan inom delsträckan, vilket främst beror på topografin. Lång bergtunnel kan komma att krävas för att nå höglandet väster om Jönköping. Betongtråg, en mycket klimatintenssiv anläggningstyp, kan komma att behövas vid djupa skärningar i lös jord/mossar. Risk för djup pålning vid passage över lösa jordar. 167

80 Delområde Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap Landskapet är variationsrikt inom delområdet, med exempelvis flacka vidder på Komosse, småskaligt skogslandskap, odlingslandskap i dalgångarna samt stora sjöar som Åsunden och Tolken. Passage på bro över sjöarna ger möjlighet till utblickar för resenärerna. Detsamma gäller om järnvägen går i markplan över de öppna myrmarkerna som till exempel Komosse. Men det skulle innebära omfattande intrång i exempelvis ostörd natur i myrmarkerna och i kulturmarker kring sjöarna. Myrmarkskomplexen i delområdet rymmer en stor mängd miljöer av nationell betydelse. Passage genom eller nära något av de stora myrmarkskomplexen skulle innebära omfattande negativa effekter i form av bland annat fragmentering, barriär och bullerstörningar. Passage i markplan över Komosse bedöms inte som möjlig. Anläggning i tunnel innebär också stora geohydrologiska utmaningar eftersom myrarna är mycket känsliga för ändrade grundvattennivåer, även tillfälliga. Beroende på placering och utformning kan en bro över exempelvis Åsunden innebära olika visuella effekter. En hög bro där sjöns sidor är som högst kan till exempel förstärka det dramatiska i landskapets stora nivåskillnader. I sjölandskapet runt Åsunden och vidare i sprickdalarna västerut finns större samlade odlingsbygder i nord-sydliga stråk. Här finns också flera småorter och ett flertal kyrkbyar. De småkaliga strukturerna är känsliga för bland annat skalbrott och uppsplittring. Kring Åsunden finns ädellövskogsnätverk, området är även fornlämningsrikt och här finns också historiskt viktiga kommunikationsstråk. Om järnvägen bildar barriärer och fragmenterar jordbrukslandskapet i dalgångarna är risken stor för igenväxning på grund av minskat brukande. Effekterna i dalgångarna kan minskas något genom hög bro och omsorgsfull lokalisering. Fokusområde Hälsa och säkerhet I delområdet bor flest människor i Ulricehamn och i tätorterna närmast Borås som Dalsjöfors och Gånghester samt i de östra delarna närmast Jönköping. Risken för att många människor störs av buller är som störst om järnvägen lokaliseras till områden nära en eller flera av dessa tätorter. På delsträckan finns områden med förhöjd känslighet för markvibrationer vid bland annat Ulricehamn och Dalsjöfors. Här kan vibrationsstörningar uppstå för boende. Det bedöms finnas goda möjligheter att begränsa risken för både omgivning och anläggning genom anpassad lokalisering inom delområdet. Delar av området är glest befolkat och korsning med leder för farligt gods kan begränsas. En järnväg invid någon av tätorterna kan också bryta sociala samband, försämra tillgängligheten till målpunkter både inom och utanför samhällena samt påverka orternas identitet och attraktivitet. Delområdet rymmer även flera sammanhängande tysta områden av betydelse för det rörliga friluftslivet. Betydelsen för friluftsliv speglas bland annat i förekomsten av flera vandringsleder. I de västra delarna finns viktiga tätortsnära rekreationsområden. Dessa områden och anläggningar kan både komma att störas och fragmenteras av en höghastighetsjärnväg. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan I området mellan Jönköping och Borås finns de allra största och även de mest vattenförande grundvattenmagasinen inom utredningsområdet. Magasinen är huvudsakligen lokaliserade till dalgångarna som går tvärs det studerade området. För att inte orsaka dränering eller dämningseffekter i de vattenförande lagren behöver skyddsåtgärder vidtas. Eftersom grundvattenmagasinen har en stor utbredning kan skyddsåtgärder behövas utmed långa sträckor. Det finns flera grundvattentäkter med skyddsområde inom delområdet och boende på landsbygden har enskild vattenförsörjning genom dricksvattenbrunnar. Förändrade grundvattenförhållanden inom delområdet kan således påverka vattenförsörjningen för många boende inom delområdet men också försämra den framtida vattenutvinningen. I väster berör delområdet del av vattenskyddsområdet för Öresjö. Delområdet berör biflöden till Viskan uppströms Öresjö och det finns en risk att markarbeten under byggskedet kan påverka vattenkvaliteten. Området har få men lokalt verksamma jordbrukare och verksamheten är till synes småskalig. Det innebär att intrång och barriärer i hög grad kan påverka enskilda brukare. Det finns dock goda möjligheter att lokalisera en järnväg inom delområdet på ett sätt som begränsar effekterna för jordbruket. För skogsbruk bedöms de västra delarna som mest känsliga eftersom här finns en mycket stor ansamling av små skogsfastigheter. Förutom i de stora myrmarkskomplexen bedöms det finns möjlighet att nyttja massor för exempelvis bullervallar och andra kringanläggningar. Fokusområde Klimat De djupa sprickdalarna i delområdet innebär att bro är en relativt sett sannolikt vanligt förekommande anläggningstyp i delområdet vilket är klimatpåverkande. Om järnvägen passerar i tunnel för att minska störning i exempelvis känsliga naturmiljöer ökar klimatpåverkan ytterligare. Annelund Asklanda Grude Hov Broddarp Ornunga Utredningsområde Ljung (dec 2017) Sämsj. Öra Alboga Svenljunga Toarpsdalen Ätradalen Börstig Trädet Hössnadalen Solberga 26 Sandhem Nissans dalgång Baskarp Fagerhult Broholm Ornungasjö Kärråkra Vesene Humla Gustav Adolf Od Molla Fivlered Stråken Sandsken Blidsberg Knipesjön Möne Murum Lönern Furusjö Tämta Habo 182 Mullsjö Hällstad Kölingared Borgstena Älmestad Dalum Brängen Böne 26 Jogen 47 Habo 183 Vänga Timmele Knätte Bjurbäck 42 Bankeryd Härna 46 Nässjön Nitta Hökerum 185 Tärby Liared 195 Varnum Hössna Fristad Stråken Gingri Öresjö Rångedala Tolken Gullered Svansjön Järstorp Ulricehamn Dumme mosse 47 Prästeryds mosse Frufällan Jönköping Axamo Tosseryd Strängsered JöA Äspered Äramossen Torhult 40 Bottnaryd 40 Munksj. 157 Sjöbo 40 Brämhult Toarp Åsunden Marbäck 47 Borås Dalsjöfors Tvärred 08 Hovslätt Ryd Gånghester 26 Mulserydssjön Odensjö Hulu Röshult Komosse Mulseryd Gagnaryds mosse Barnarp Dannike Köttkulla Kråkered Målsryd Vegby Rånnaväg Trehörningen Taberg02 41 Gällstad JöB Yttre Grönahög Finnekumla Angerdshestra 03 Såken Åsunden Månsarp Aplared Torpasjön Sämsjön Komosse Hillared Bystadsj. 09 Lindrum Store mosse Ljushult Torsbo Eckern Lysjön Ölsremma Vederydssjön 27 Länghem Månstad Dalstorp Hulared N Unnaryd Sexdrega Rasjön Trollamossen 10 Grytteredssjön Ljungsarp E4 S Åsarp Roasjö 154 Fänge Stengårdshult Simmesjön Limmared o 156 Lagmanshagasjön Stengårdshultasjön 0 15 Sandsjö km Rosenlund Ätran N Viskan Figur 6.57 Delområde 8. Sämån Jälmån Kättesjö mosse Nissan Nissan Tabergsdalen 168

81 Fokusområde Landskap Delområdet omfattar ett mycket variationsrikt landskap där ett flackt glesbebyggt, myr- och skogrikt landskap med flacka vidder i öster, övergår i odlingslandskap kring Åsunden och mer tättbefolkat kuperat landskap närmare Borås. Passage över exempelvis Komosse eller sjön Åsunden ger möjlighet till utblickar och gör resan genom landskapet variationsrik. Men det innebär också intrång i natur vars visuella värde ligger i orördhet och ostörda vyer över det storslagna landskapet. Möjligheterna är små att integrera en järnvägsanläggning i de öppna myrmarkerna. Det finns också en risk för igenväxning om järnvägen korsar mossar eftersom det lätt sker en dränering under anläggningsfasen som gynnar tillväxt av buskar och träd. En bro över Åsunden blir synlig i sjöns längdriktning. Beroende på placering, utformning och betraktare kan en bro vara negativ eller positiv för landskapsbilden. Det kan förstärka upplevelsen både av sjöns långsmala form och riktningen på de vertikala, kraftiga bergsbranterna utmed sjön. En hög bro över sjön Åsunden där sjöns sidor är som högst kan också förstärka det dramatiska i landskapets stora nivåskillnader. Vid lokalisering och utformning behöver även den visuella påverkan på omkringliggande bebyggelsemiljöer beaktas. Vid Komosse finns ett kärnområde med äldre järnframställningsplatser och kolningsanläggningar vilka är känsligt för utradering. Här finns även gravar från stenålder till järnålder och inom samma områden även fossila odlingslämningar. I sjölandskapet runt Åsunden uppträder större samlade odlingsbygder i nord-sydliga stråk och på den östra sidan om Åsunden fortsätter riksintresset Ätrans dalgång kring kyrkbyn Marbäck. Delområdet innefattar Ulricehamn, ett antal småorter med koppling till områdets textilindustri (Marbäck, Dalsjöfors) samt ett flertal kyrkbyar framförallt kring Åsunden och väster om Borås (Gällstad, Marbäck, Tvärred, Äspered, Toarp). Marbäck och Dalsjöfors är karaktäristiska småorter för området, och dessa och kyrkbyarna är känsliga för en nära lokalisering som innebär skalbrott, uppsplittring eller radering. Delområdets storlek bör ge möjlighet att finna lokaliseringen som minskar de negativa effekterna på bebyggelsemiljöerna. Båda sidor om Åsunden är fornlämningsrika med flera röseområden, här finns också historiskt viktiga kommunikationsstråk som i norr ansluter till Ätradalen. Till vägarna hör flera omkringliggande miljöer med bland annat milstenar och gästgiveri i Marbäck. Där järnvägen korsar finns risk för påverkan på sträckning och karaktär, samt påverkan på tillhörande miljöer och objekt. En lokalisering i området mellan Ulricehamn och Marbäck över Åsunden kan innebära att färre viktiga fornlämningsmiljöer berörs. De flesta habitatnätverk för ädellövträdsberoende arter är små och isolerade i detta delområde. Det samma gäller arter knutna till ängs- och betesmarker. Ädellövträdsnätverken vid sjöarna Åsunden och Tolken kan påverkas negativt om järnvägen behöver passera just där. Viss reduktion i spridningssamband kan också förväntas i området närmast Jönköping. Där gäller det både arter knutna till äldre ädellövträd och öppenmarksarter som lever i hagmarker och andra blomrika miljöer. Spridningssambanden för öppenmarksarter skulle kunna komma att öka genom landskapet utmed en järnvägsanläggning i ostvästlig riktning. Detta förutsätter att en tillräckligt bred zon med gräs- och örtvegetation kan hållas solexponerad utmed sträckningen då den dras genom skogsmark. I områdets östra del finns stora myrmarkskomplex och de norra delarna av Komosse ligger inom delområdet. I området finns även Gagnaryds mosse. Komosse har unika naturvärden och är till stora delar helt ostörd idag. Här finns både myrmarks- och sumpskogsmiljöer och området är av stor betydelse för störningskänsliga fågelarter knutna både till öppna våtmarker och skog. En järnväg i eller nära Komosse riskerar att skada både naturtyper och arter såväl direkt som indirekt. Områdena är känsliga för bullerstörning och ändrade grundvattennivåer. Det bedöms finnas goda möjligheter att passera utanför de mest värdefulla myrmarkskomplexen. Även minskade spridningssamband mellan de större myrmarkskomplexen kan dock påverka bevarandestatus för arterna inom dessa områden och därmed indirekt ävetntyra statusen för Natura 2000-områdena. Runt myrmarkskomplexen finns stora barrskogsområden med mycket goda samband för arter som lever här. För dessa miljöer kan en järnväg som dras genom nätverken på bank eller i skärning medföra minskade spridningssamband. Detta gäller också vilt som idag kan röra sig mellan de tämligen ostörda skogs- och myrmarkskomplexen. Merparten av delområdet är relativt ostört med avseende på trafikbuller. Dessutom finns det en hel del barrskogsmiljöer och värdefulla myrmarker som har fågelliv som kan förväntas störas av buller. Utmed norra kanten av delområdet finns vissa möjligheter att lokalisera järnväg så att den inte påverkar redan ostörda marker. Detta gäller dock inte hela delsträckan. Delområde 8, Fokusområde Landskap Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Naturmiljö Måluppfyllelseanalys för fokusområde landskap Det bedöms finnas en risk att passage genom delområde 8 motverkar målen för de miljöaspekter som hör till fokusområde landskap. För miljöaspekten landskapets form samt upplevelse bygger det framförallt på att järnvägen i delar av området kan innebära intrång i ostörd natur och i sjönära miljöer med höga visuella kvaliteter. Ur kulturmiljösynpunkt är det framförallt kulturhistoriska miljöer vid Åsunden, Tolken och vidare in mot Borås som bidrar till bedömningen. För naturmiljö förutsätts att Komosse och andra stora myrmarkskomplex i området inte påverkas direkt. Men även indirekt påverkan som försämrade spridningssamband bedöms innebära en risk att målet motverkas. Passage över Komosse och sjön Åsunden ger möjlighet till utblickar och gör resan genom landskapet variationsrik. Men det innebär också intrång i natur på mossen där de höga visuella kvaliteterna ligger i orördheten och ostörda vyer över det storslagna landskapet. Passage över Åsunden på bro blir synlig särskilt i sjöns längdriktning. Beroende på placering, utformning och betraktare kan en bro anses vara negativ eller positiv för landskapsbilden. Passage genom delområdet bedöms innebära risk för att måluppfyllelsen motverkas. I framförallt delområdets västra del, kring Åsunden och Tolken och i sprickdalslandskapet öster om Borås, finns bl.a. odlingsmiljöer, fornlämningsmiljöer och småorter av kulturhistoriskt intresse, vilka alla kan påverkas av anläggningen. Delområdets utbredning innebär en flexiblitet i lokalisering och negativa effekter på dessa miljöer kan begränsas. Passage genom delområdet bedöms innebära risk för att måluppfyllelsen motverkas. Även om det finns möjligheter att passera värdefulla myrmarkskomplex utan direkt intrång kan spridningssambanden försämras. Området har överlag dåliga spridningssamband för andra arter än de som är knutna till barrskogar och myrmark. Detta gör att järnvägen har potential att förstärka sambanden i vissa delar av området för öppenmarkarter i ostvästlig riktning. 169

82 Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa I delområdet bor flest människor i Ulricehamn men även i tätorterna närmast Borås som Dalsjöfors och Gånghester samt i de östra delarna närmast Jönköping. Landsbygden är mest tätbefolkad från Ulricehamn/ Åsunden och in mot Borås. De topografiska förhållandena innebär att tunnel och djup skärning kan vara aktuellt inom delar av delområdet, bland annat närmast Borås. Det minskar störning för närboende genom att begränsa spridningen av luftburet buller. Det finns dock risk för störningar i form av stomljud om järnvägen anläggs i bergtunnel och vid mynningen från långa tunnlar finns risk för höga ljudknallar när ett tåg passerar ut ur tunneln, om inte särskilda åtgärder vidtas. Eftersom dessa delar av delområdet är tätbefolkade kan många människor komma att störas av antingen luftburet buller eller riskera att störas av stomljud och ljudknallar om inte särskilda skyddsåtgärder vidtas. Särskilt stor är risken för att många människor störs av buller om järnvägen lokalieras nära invid en eller flera av de tätorter som finns inom delområdet. Det finns också en risk att befintliga bostäder och verksamheter i sådant fall kan komma att få förhöjd exponering av elektromagnetiska fält. I delområdet finns även de stora sjöarna Åsunden och Tolken. Luftburet buller sprids längre över öppna vattenytor jämfört med passage över mjuk mark. Om inte särskilda åtgärder vidtas kan därför människor som bor invid dessa sjöar störas av buller om järnvägen går på bro över sjöarna även om den anläggs på relativt stort avstånd från bebyggelsen. påverkar dessa skulle markant ändra områdenas karaktär och därmed försämra kvaliteten för det rörliga friluftslivet, vilket i stor utsträckning bygger på ostördhet och vildmarkskänsla. Mellan Åsunden och Borås finns viktiga tätortsnära rekreationsområden i anslutning till bebyggda områden. Här riskerar en järnväg att både fragmentera områdena och öka bullernivån Förorenad mark Täthet av potentiellt förorenade objekt är måttlig inom delområdet. Förutom vid Ulricehamn där den kan beskrivas som hög täthet. För övrigt är objekten spridda till mindre samhällen och vattendrag. Inom delområdet finns ett objekt tillhörande riskklass 1, en textilindustri. Då tätheten inom delområdet som helhet är måttlig är sannolikheten för sanering relativt stor, vilket är positivt ur miljösynpunkt Olycksrisk Befolkningstätheten i området är hög mellan Ulricehamn och Borås. I detta delområde finns också två sevesoverksamheter på lägre kravnivå i form av bergtäkter, söder om Ulricehamn och norr om Dalsjöfors. Inom delområdet finns två rekommenderade vägar för transport av farligt gods, väg 40 som följer delområdet längst i norr och väg 26, som korsar delområdet mellan Dumme mosse och Komosse. En linje genom delområdet innebär att väg 26 bara korsas en gång, medan väg 40 helt kan undvikas Måluppfyllelseanalys för fokusområde hälsa och säkerhet Det bedöms finnas en risk att målet för miljöaspekten människors hälsa motverkas vid passage genom delområdet. Bedömningen bygger på att området är relativt tätbefolkat och rymmer flera tätorter. Även tätortsnära rekreationsområden kan påverkas direkt eller indirekt och därför bedöms det även finnas en risk att målet som rör befolkning i betydelsen rekreation och friluftsliv kan motverkas. För olycksrisk bedöms det finnas en möjlighet att målet kan nås. Bedömningen bygger bland annat på att de transportleder som finns för farligt gods kan undvikas eller bara korsas en gång. För miljöaspekten som rör förorenad mark bedöms passage genom delområdet istället bidra till måluppfyllelse. Det bedöms därigenom finnas en god möjlighet att föroreningssituationen kan förbättras i området genom sanering av potentiellt förorenade områden vid anläggandet av en ny järnväg här. På delsträckan finns flera områden med stora jorddjup, till viss del sammanfallande med mjuka jordar, vilket ger en förhöjd känslighet för markvibrationer när ett tåg passerar i hög hastighet. Dessa områden sammanfaller i flera fall med tät- eller relativt tätbefolkade områden som exempelvis västra delen av Jönköping, vid Ulricehamn och vid Dalsjöfors. Här kan således vibrationsstörningar uppstå för boende. De mätningar som finns av luftkvaliteten i och i närheten av delområde 8, till exempel i Ulricehamn, visar på bra värden. Halterna av olika föroreningar är sannolikt samma som bakgrundshalten i delområdet som helhet. Därmed bedöms det inte finnas någon risk att det vid exempelvis anläggandet av en ny järnväg inom området skulle medföra att miljökvalitetsnormer för luft överskrids. Delområde 8, Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Passage i delområdet bedöms sammantaget riskera att motverka målet för människors hälsa. Området är relativt tätbefolkat vid utgången från Jönköping och rymmer flera tätorter bl.a. Ulricehamn och Dalsjöfors. Här kan många människor störas av buller från tågen. I anslutning till dessa delar är även risken för störande vibrationer förhöjd. Osäkerhet kring möjligheter att undvika störning samt möjliga skyddsåtgärders effekt har också bidragit till riskklassningen. Stora delar av delområdet är glesbebyggt, och i helhet ges möjlighet att minimera negativ påverkan på rörelsemönster och sociala sammanhang i sådan omfattning att det finns möjlighet att bidra till målet. Störst risk för negativ påverkan finns mellan Ätradalen med Åsunden och Borås i väst. Bedömningen förutsätter att järnvägen inte passerar i direkt närhet till någon av de mindre tätorterna Befolkning Delområdet rymmer Ulricehamns tätort och risk finns för barriäreffekter mellan staden och dennas omland med viktiga kopplingar och rörelsemönster längs Ätrans dalgång. Mellan Ulricehamn/Åsunden och Borås finns också flera mindre tätorter i ett område med sammanhängande bebyggelse med lång kontinuitet. Även här finns således en förhöjd risk att en ny storskalig infrastruktur skapar en fysisk barriär mellan exempelvis bostäder, arbetsplatser och målpunkter för samhällsservice. Delområdet rymmer flera sammanhängande tysta områden, där det viktigaste och känsligaste är Komosse. Delområdets rekreationsvärde återspeglas också i förekomsten av vandringsleder, däribland Sjuhäradsleden, en ringled runt Åsunden och spångvandring på Komosse. Områdena används främst för rörligt friluftsliv. En järnväg som direkt eller indirekt Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Olycksrisk Det finns en risk att passage genom delområdet motverkar måluppfyllelse. Även om myrmarkskomplex med höga värden för det rörliga friluftslivet kan undvikas finns det en risk att även passager utanför påverkar områdena i form av exempelvis bullerspridning. En bro över Åsunden riskerar att påverka friluftsområden runt sjön visuellt och genom bullerspridning. Tillgängligheten till tätortsnära rekreationsområden mellan Åsunden och Borås kan försämras. Eftersom områdena med rekreativa värden är utbredda är det osäkert i vilken utsträckning anpassningar och skyddsåtgärder är möjliga. I delområdet finns flera områden med potentiellt förorenad mark, främst vid tätorter och vattendrag. Vid anläggning av ny järnväg förväntas förorenad mark saneras. Föroreningssituationen förväntas förbättras. Passage genom delområdet bedöms innebära en viss möjlighet att bidra till måluppfyllelse. Området är relativt tätbefolkat öster om Borås, men har en storlek som tillåter flexibilitet i lokaliseringen. Passage genom detta delområde innebär också ett begränsat antal korsningspunkter med rekommenderade transportled för farligt gods. 170

83 Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Delområde 8, liksom övriga delar av delsträckan mellan Jönköping och Borås, innehåller flera stora grundvattenmagasin med minst mycket goda uttagsmöjligheter som går tvärs över utredningsområdet. Grundvattenmagasinen sammanfaller med stora isälvsavlagringar som huvudsakligen är lokaliserade till dalgångarna. Dalgångarna passeras sannolikt huvudsakligen på bro. Men i övergången från högre liggande områden kan framförallt skärningar bli aktuellt till exempel där järnvägen går från tunnel till anläggningstyper som exempelvis bank och bro. För att inte orsaka dränering eller dämningseffekter i de vattenförande lagren behöver skyddsåtgärder vidtas. Eftersom grundvattenmagasinen har en stor utbredning kan behov av skyddsåtgärder finnas utmed långa sträckor och/ eller på flera platser inom delområdet. Förutom anläggningstyperna tunnel och skärning kan mer omfattande grundläggning av exempelvis broar påverka grundvattenförhållandena. Under byggtiden är det även viktigt att spill med till exempel olja eller kemikalier inte uppkommer i områden där grundvattnet antingen används för dricksvatten eller där det finns särskild potential för kommande uttag. Det finns flera grundvattentäkter med skyddsområde inom delområdet och som huvudsakligen är lokaliserade till de stora grundvattenmagasinen. Dessa förser bland annat samhällena Ryd, Köttekulla och Ulricehamn med vatten. En stor del av de boende på landsbygden inom delområdet har enskild vattenförsörjning genom borrade eller grävda brunnar. Två av grundvattenmagasinen (Bottnaryd och Norrahammar-Taberg) har också pekats ut som betydelsefullt för den regionala vattenförsörjningen av länsstyrelsen. Förändrade grundvattenförhållanden inom delområdet kan således påverka vattenförsörjningen för många boende inom delområdet samt försämra den framtida möjligheten till ökat uttag från de aktuella grundvattenmagasinen. påverkar de geohydrologiska förhållandena i dessa ekosystem. Områdenas skyddsvärde samt ekosystemens känslighet för ändringar av grundvattenförhållanden behöver beaktas i det fortsatta arbetet. De större vattendragen går huvudsakligen tvärs huvudriktningen för en järnväg mellan Jönköping och Borås. Det bedöms därför finnas goda möjligheter att anpassa den nya järnvägens passage över dessa vattendrag så att det inte påverkar vattendragens hydrologiska förhållanden. Därmed påverkas inte heller möjligheten till fortsatt användning av vattenresursen för utvinning av elkraft Areella näringar Jordbruk Området har relativt få lokalt verksamma jordbrukare. För de brukare som trots allt verkar på den lokala skalan är det inte osannolikt att lönsamheten kan vara låg. Det innebär i sin tur en förhöjd känslighet hos enskilda brukare som eventuellt drabbas av det intrång och de barriäreffekter som en höghastighetsjärnväg kan medföra. Om brukandet av marken försvåras minskar lönsamheten ytterligare vilket till slut kan få den enskilde att upphöra med sin verksamhet. Det bedöms finnas möjlighet att lokalisera en järnväg inom delområdet på ett sätt som innebär att få lokala jordbruk påverkas negativt. Skogsbruk Delområde 8 har mycket gemensamt med delområde 7. Här är mängden små skogsfastigheter låg i de östra delarna av området, för att sedan bli mycket hög i de västra delarna av området. Liksom i delområde 7 är möjligheterna till en linjeplacering som inte påverkar mindre skogsfastigheter i det närmaste obefintlig, varför påverkan i området är hög. I området i närheten av Borås är skogen småskaligt brukad och över små skogsfastigheter, varav omkring 70 procent under tre hektar, har identifierats i sprickdalslandskapet väster om Borås. I och med det höga antalet små skogsfastigheter och det småskaliga brukandet i området kommer påverkan i den västra delen av delområdet vara oundviklig Ämnen och material Inte aktuellt för delområdet Övriga ändliga resurser/masshantering Vid anläggandet av en höghastighetsjärnväg genereras stora mängder massor. Inom stora delar av delområdet bedöms det finnas goda möjligheter att nyttja de massor som inte behövs för själva järnvägskonstruktionen för exempelvis bullervallar eller till att skapa platser med förhöjda naturvärden. Området ligger huvudsakligen utanför tätort och de topografiska förhållandena är varierade. Inom delar av området är anläggningstyper som bank och skärning sannolikt förekommande. Här kan massorna till exempel användas för terränganpassad släntutformning eller optimering för brukande av marken utmed den nya järnvägsanläggningen. Myrmarkskomplexen är känsliga för att massor tillförs. Vid lokalisering av järnvägen till dessa delar av området kan det därför vara svårt att resursutnyttja massor lokalt Måluppfyllelseanalys för fokusområde resurser tillgängliga för människan Det bedöms finnas en risk att passage genom delområde 8 motverkar målen för miljöaspekterna vatten och areella näringar. I området finns mycket stora grundvattentillgångar som går tvärs en sträckning från Jönköping till Borås. Det bedöms finnas en osäkerhet kring hur långt anpassningar och skyddsåtgärder klarar att värna vattenresursen. I delområdet bedöms framförallt skogsbruket vara känsligt för fragmentering och barriäreffekter. Förutom i de stora myrmarkskomplexen bedöms det finns Även delområde 8 berör vattenskyddsområdet för Öresjö. Inom delområdet finns potentiellt förorenad mark bland annat utmed Rångedalaån (från Dalsjöfors till Rångedala) vilket kan innebära en förhöjd risk för spridning av föroreningar under byggskedet. Riskerna bedöms vara hanterbara under förutsättning att det vid markarbeten visas särskild hänsyn för dricksvattenintresset. Om anläggningen av en ny järnväg innebär att en del av de förorenade jordmassor saneras kan det innebära positiva effekter för vattenkvaliteten och därmed även dricksvattenintresset. Eftersom det inte ska transporteras gods på höghastighetsjärnvägen bedöms anläggningen vid drift endast i liten utsträckning påverka kvaliteten i såväl grund- som i ytvatten. I delområde 8 finns tre Natura 2000-områden med prioriterade grundvattenberoende ekosystem (Komosse, Gagnaryds mosse samt Ära- och Rullamossen). Om järnvägen passerar dessa områden i markplan kan även en tillfällig förändring innebära exempelvis nedbrytning av torv vilket får permanenta effekter för områdets ekosystem genom exempelvis ändrade vegetationsförhållanden. Om områdena passeras i tunnel för att exempelvis undvika bullerstörning och fragmentering av området är de bergtekniska förutsättningarna avgörande för om järnvägsanläggningen Delområde 8, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Areella näringar Ämnen och material Övriga ändliga resurser/ masshantering Flera stora grundvattenmagasin med minst mycket goda uttagsmöjligheter går tvärs delområdet. Även flera grundvattentäkter med skyddsområde. Anläggningstyper som tunnel och djup skärning kan komma i konflikt med dricksvattenintresset. Långt gående anpassning av anläggningstyper och passager krävs och därmed bedöms det finnas en osäkerhet kring möjliga skyddsåtgärder. Grundvattenberoende ekosystem vid bla Komosse kan påverkas av tunnel. Under kan dricksvatten täkten Öresjö påverkas framförallt vid passage av förorenad mark. För att bidra till projektmålet krävs anpassning för skydd av grundvatten. I de västra delarna finns ett stort antal små skogsfastigheter som är känsliga för fragmentering. Osäkerhet kring anpassning och skyddsåtgärder innebär att det finns en risk att passage genom delområdet motverkar målet. I delområdet finns begränsat med jordbruksmark. Möjlighet finns att undvika intrång. Inga riksintressen eller områden med beviljad koncession. Relativt stor mängd massor som inte kan nyttjas för järnvägskonstruktionen förväntas uppstå vid passage genom delområdet främst pga de topografiska förhållandena. Det bedöms finnas goda möjligheter att inom delar av området återanvända massor som inte kan användas i järnvägskonstruktionen för exempelvis kringanläggningar som bullervallar eller mervärdesskapande åtgärder i järnvägens närhet inom delområdet. Därmed bedöms passage genom delområdet ha möjlighet att bidra till delmålet. 171

84 möjlighet att nyttja massor för exempelvis bullervallar. Därmed finns det en möjlighet att målet för resursutnyttjande kan nås Fokusområde Klimat Relativt delområde 9 och 10 är topografin komplexare i delområde 8, vilket exempelvis leder till att sannolikt fler broar skulle behöva anläggas. Bro är en relativt klimatintensiv anläggningstyp som i detta fall behövs för att passera bland annat Åsunden. Om tunnlar anläggs för att begränsa intrånget i exempelvis de stora myrmarkskomplexen ökar klimatpåverkan ytterligare. Långa tunnlar genererar behov av angränsande räddningstunnlar, vilket får kumulativa effekter på klimatpåverkan. Då delområdet är relativt rikt på myrmarker kan betongtråg, en mycket klimatintensiv anläggningstyp, komma att bli aktuellt. Risk finns även för att djup pålning krävs vid passage över lösa jordar. Liksom för delområde 7, innebär passage genom delområde 8 att synbart mindre skog behöver avverkas, vilket visar sig såväl mängdmässigt som procentuell andel av den totala potentiella klimatpåverkan. Även här beror det på att det för analysen har antagits tunnlar under känsliga naturmiljöer vilket resulterar i att skogsområden lämnas relativt orörda Måluppfyllelseanalys för fokusområde klimat Passage genom delområde 8 bedöms sammantaget bidra bättre än passage i delområde 7 till måluppfyllelsen för miljöaspekter som ingår i fokusområde klimat. Det krävs dock även i detta område omfattande åtgärder för att begränsa klimatpåverkan och därmed bedöms det finnas en risk att alternativet trots det motverkar måluppfyllelsen i detta avseende. Figur 6.58 Öppna delar av Komosse. Delområde 8, Fokusområde Klimat Klimatfaktorer Då området är rikt på myrmarker kan betongtråg, som är en mycket klimatintensiv anläggningstyp, bli aktuellt. Broar, även det klimatintensivt, behövs bland annat för att passera Åsunden. Lång bergtunnel under Komossen kan komma att kräva parallell räddningstunnel. Risk för djup pålning vid passage över lösa jordar. 172

85 Delområde Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap Delområdet rymmer bland annat södra delen av Komosse, sjöarna söder om Åsunden och landtungan mellan Åsunden och dessa sjöar. Landskapet runt sjöarna präglas av ädellövsskogsrika herrgårdsmiljöer. Här är lanskapet känsligt för en storskalig infrastruktur som konkurrerar med herrgårdarnas dominans. Här finns också betydelsefulla habitatnätverk för ädellövskog och även ängs- och hagmarker. Det finns små möjligheter att lokalisera järnvägen inom delområdet på ett sätt som inte ger negativa effekter för sjöarnas herrgårdslandskap, med avseende på exempelvis den visuella upplevelsen, förståelsen av områdets historia och spridningssamband för arter knutna till gammal ädellövskog. I de västra delarna finns flera karaktäristiska småorter med koppling till textilindustrin. Dessa är känsliga för bland annat skalbrott och uppsplittring. I de östra delarna finns dels stora sammanhängande barrskogar och dels Komosse som i båda fallen hyser värdefulla miljöer för störningskänsliga fågelarter och annat vilt. Komosse är i sig en helt unik livsmiljö som genom sin storlek och orördhet behöver undantas helt från påverkan från framtida järnvägsanläggning inom delområdet. Det finns möjligheter att lokalisera järnvägen utanför det stora myrmarkskomplexet. Att passera myrmarkerna i tunnel innebär risk för grundvattensänkning. Fokusområde Hälsa och säkerhet I mer tätbefolkade delar av delområdet, som västra delarna av Jönköping och i området med flera mindre tätorter nära öster om Borås kan många människor komma att störas av framförallt luftburet buller om inte särskilda skyddsåtgärder vidtas. I delområdet finns områden med förhöjd känslighet för markvibrationer vid bland annat Vegby. Här kan vibrationsstörningar uppstå för boende. Om järnvägen undviker tätorterna i den östra delen bedöms risken med en järnväg som lokaliseras till delområdet innebära begränsade risker för omgivingen. Det finns också begränsat med objekt som innebär risk för anläggningen. I de östra delarna finns stora tysta områden och värdefulla rekreationsmiljöer inkluderande bland annat Komosse. En höghastighetsjärnväg kan i dessa delar störa både genom buller och genom visuell påverkan. En järnväg kan också begränsa tillgängligheten till tätortsnära rekreationsområden väster om Taberg och öster om Borås. Torpa Stenhus, som ligger vid Torpasjön, utgör en viktig målpunkt för turismen. Upplevelsen av slottet med tillhörande byggnader och miljön kring dessa skulle kraftigt förändras av en höghastighetsjärnväg. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan I området mellan Jönköping och Borås finns de allra största och även de mest vattenförande grundvattenmagasinen inom utredningsområdet. Magasinen är huvudsakligen lokaliserade till dalgångarna som går tvärs det studerade området. För att inte orsaka dränering eller dämningseffekter i de vattenförande lagren behöver skyddsåtgärder vidtas. Eftersom grundvattenmagasinen har en stor utbredning kan skyddsåtgärder behövas utmed långa sträckor. Det finns grundvattentäkter med skyddsområde inom delområdet och boende på landsbygden har enskild vattenförsörjning genom dricksvattenbrunnar. Förändrade grundvattenförhållanden inom delområdet kan således påverka vattenförsörjningen för många boende inom delområdet men också försämra den framtida vattenutvinningen. I väster berör delområdet del av vattenskyddsområdet för Öresjö. Det finns en viss risk att markarbeten under byggskedet kan påverka vattenkvaliteten. Området har få men lokalt verksamma jordbrukare och verksamheten är till synes småskalig. Det innebär att intrång och barriärer i hög grad kan påverka enskilda brukare. För skogsbruk bedöms de västra delarna som mest känsliga eftersom här finns en mycket stor ansamling av små skogsfastigheter. Förutom i de stora myrmarkskomplexen bedöms det finns möjlighet att nyttja massor för exempelvis bullervallar och andra kringanläggningar. Fokusområde Klimat Delområdet är relativt flackt, vilket innebär att mindre klimatintensiva anläggningstyper är möjliga. I området finns dock lösa jordar vilket kan innebära att även anläggningstyper som bank behöver förstärkas genom pålning. Annelund Asklanda Grude Hov Broddarp Ornunga Utredningsområde Ljung (dec 2017) Sämsj. Öra Alboga Svenljunga Toarpsdalen Ätradalen Börstig Trädet Hössnadalen Solberga 26 Sandhem Nissans dalgång Baskarp Fagerhult Broholm rnungasjö Kärråkra Vesene Humla Gustav Adolf Od Molla Fivlered Stråken Sandsken Blidsberg Knipesjön Möne Murum Lönern Furusjö Tämta Habo 182 Mullsjö Hällstad Kölingared Borgstena Älmestad Dalum Brängen Böne 26 Jogen 47 Habo 183 Vänga Timmele Knätte Bjurbäck 42 Bankeryd Härna 46 Nässjön Nitta Hökerum 185 Tärby Liared 195 Varnum Hössna Fristad Stråken Gingri Öresjö Rångedala Tolken Gullered Svansjön Järstorp Ulricehamn Dumme mosse Prästeryds mosse Frufällan Jönköping Tosseryd Strängsered Axamo Äspered Äramossen Torhult 40 Bottnaryd Munksj. JöA 157 Sjöbo 40 Brämhult Toarp Åsunden Marbäck 47 Borås Dalsjöfors Tvärred 08 Hovslätt Ryd Gånghester 26 Mulserydssjön Odensjö Hulu Röshult Komosse Mulseryd Gagnaryds mosse Barnarp Dannike Köttkulla Kråkered Målsryd Vegby 27 Rånnaväg Trehörningen Taberg 41 Gällstad JöB Yttre Grönahög Finnekumla Angerdshestra 03 Såken Åsunden Månsarp Aplared Torpasjön Sämsjön Komosse Hillared Bystadsj. 09 Lindrum Store mosse Ljushult Torsbo Eckern Lysjön Ölsremma Vederydssjön 27 Länghem Månstad Dalstorp Hulared N Unnaryd Sexdrega Rasjön Trollamossen 10 Grytteredssjön Ljungsarp E4 S Åsarp Roasjö 154 Fängen Stengårdshult Simmesjön Limmared o 156 Lagmanshagasjön Stengårdshultasjön 0 15 Sandsjön km Rosenlund Ätran N Viskan Figur 6.59 Delområde 9. Sämån Jälmån Kättesjö mosse Nissan Nissan Tabergsdalen 173

86 Fokusområde Landskap Delområdet kan innebära passage över Komosse samt över sjölandskapet söder om Åsunden eller på landtungan mellan Åsunden och sjöarna söder därom. Passager som ger möjlighet till utblickar för resenären och gör resan genom landskapet variationsrik. Möjligheterna är dock små att integrera en järnvägsanläggning i landskapet på myrmarkerna eller på den smala landtungan mellan sjöarna med herrgårdsmiljöer och öppet odlingslandskap. Passage inom delområdet kan därmed innebära intrång i natur på mossen där de höga visuella kvaliteterna ligger i orördheten och ostörda vyer över det storslagna landskapet. Möjligheterna att undvika igenväxning om järnvägen korsar mossar är små eftersom det lätt sker en dränering som gynnar tillväxt av buskar och träd. Även landtungan mellan sjöarna riskerar att påverkas negativt av en storskalig infrastrukturanläggning. Passage mellan sjöarna kan förstärka upplevelsen av landtungans riktning tvärs de nord-sydliga sprickdalen som skapar sjöarna men får sannolikt stora negativa effekter i övrigt på upplevelsen av landskapet och herrgårdsmiljöerna kring sjöarna. Särskilt landskapet runt Bystadsjön, Sämsjön och Yttre Åsunden är mycket rikt på lövskogsrika herrgårdslandskap och herrgårdsliknande gårdar (Stora Bystad, Torsbo, Intorp,Toarp, Attorp, Hovsnäs, Torpa stenhus, Sjöred, Fästered, Högagärde). Flera av dessa ingår i riksintressena Ätrans dalgång samt Torpa. Herrgårdsmiljöernas öppna och hierarkiskt ordnade landskapsrum med huvudbyggnadens ofta monumentala placering och öppna siktaxlar, i vissa fall över sjöarnas vattenrum, gör landskapet känsligt för konkurrerande storskaliga strukturer. I utkanten av inägorna ligger i vissa fall bevarade torpmiljöer som utgör en viktig komponent i herrgårdens ekonomiska system. Inom delområdets västra del finns flera karaktäristiska småorter med koppling till textilindustrin (Vegby, Gällstad, Rånnaväg, Dannike, Målseryd), och flera industriorter med koppling till kust till kustbanan ligger i direkt anslutning till delområdets södra gräns (Hillered, Aplared, Gånghester). Dessa utgörs av relativt småskaliga samhällen med bebyggelse från och framförallt hela 1900-talet och är känsliga för en nära lokalisering som innebär skalbrott, uppsplittring eller radering. Flexibilitet i lokalisering medges inom delområdet, men risk för påverkan finns. Runt sjöarna Sämsjön och Yttre Åsunden finns också rika fornlämningsmiljöer från alla tidsperioder. Den västra delen av korridoren är mindre fornlämningstät men det finns trots detta en hel del fossila åkrar och röjningsrösesystem. Vårdade fornlämningar och besöksmål är Torpa stenhus, Kummeliberg, Dalstorps gravfält, Högarör bronsåldersröse, Varggropen i Stora Bystad samt fornlämningsmiljöer vid Växtorp och Borrarp. I östra delen av delområdet finns odlingslämningar och gravfält främst längs Nissans dalgång och vid Mulseryd. Riksintresseområdet Vallgårda utgörs av bebyggelselämningar från den övergivna byn Vallgårda. Samtliga kulturmiljöer är känsliga för utradering och splittring. Delområdets utbredning innebär att de fornlämningstäta miljöerna runt Sämsjön och Yttre Åsunden måste passeras. Habitatnätverk för både ädellövträd och hagmarker är över lag ganska små och isolerade. Det finns dock några undantag från detta. Dels gäller det områdets östligaste del i branterna intill Jönköping och dels i området kring de större sjöarna samt ett område nära Borås. I områdena vid Yttre Åsunden och Torpasjön kan en järnvägspassage genom habitatnätverket för ädellövträd komma att påverka spridningssamband för bl a läderbagge. I delområdets östra del finns mycket goda spridningssamband för arter som lever i barrskog, men också myrmark. Vissa arter som lever i dessa miljöer kan få försvårade möjligheter att sprida sig i nordsydlig riktning genom dessa områden ifall järnvägen behöver läggas på bank eller i skärning. Stora sammanhängande barrskogar behöver passeras om järnväg dras genom området. Dessa områden utgör tillsammans med Komosse värdefulla miljöer för störningskänsliga fåglar och vilt. Komosse är i sig en helt unik livsmiljö som genom sin storlek och orördhet behöver undantas helt från påverkan från framtida järnvägsanläggning inom delområdet. Intrång kommer att ge allvarliga effekter på den känsliga miljön. Det finns möjlighet att passera utanför Komosse utmed delområdets södra kant. Övriga värdefulla livsmiljöer utgörs av hagmarker och områden med grova ädellövträd. Ett av de värdefullaste områdena ligger vid Yttre Åsunden. Det bedöms bli svårt att passera genom delområdet i den regionen utan att dessa livsmiljöer, som bland annat nyttjas av läderbagge, kommer till allvarlig skada. Spridningssambanden för öppenmarksarter skulle kunna komma att öka genom landskapet utmed en järnvägsanläggning i ostvästlig riktning. Merparten av delområdet är relativt ostört med avseende på trafikbuller. Dessutom finns det mycket barrskogsmiljöer och värdefulla myrmarker som har fågelliv som kan förväntas störas av buller. Möjligheterna att anlägga en höghastighetsjärnväg genom delområdet utan att introducera buller i ostörda miljöer saknas Måluppfyllelseanalys för fokusområde landskap Passage genom delområde 9 bedöms motverka måluppfyllelse för samtliga miljöaspekter inom fokusområde landskap. I samtliga fall beror det bland annat på att det inte går att undvika passage genom herrgårdslandskapet vid sjöarna (till exempel Yttre Åsunden och Torpasjön). Här uppstår negativa effekter genom att den visuella upplevelsen, förståelsen av områdets historia och spridningssamband för arter knutna till gammal ädellövskog påverkas. För naturmiljö förutsätts att Komosse kan undvikas. Men det finns trots det risk för att spridningssamband för arter som hör till myrmarks- och barrskogsmiljöer kan försämras. Viktiga historiska kommunikationsstråk finns på båda sidor om Yttre Åsunden och Sämsjön och som i norr ansluter till Ätradalen. Där en ny järnväg korsar finns risk för påverkan på sträckning och karaktär, samt påverkan på tillhörande miljöer och objekt. Lokalisering och hänsyn vid korsning är viktigt. Delområdet ger små möjligheter till en lokalisering som inte innebär negativa effekter för sjöarnas herrgårdslandskap, särskilt vid sjöarna där järnvägen behöver gå över de öppna vattenrummen eller på den bebyggelsestäta landremsan som avskiljer sjöarna från Åsunden. I övrigt präglas delområdet av småskaliga odlingslandskap insprängda i ofta mossrika eller skogsdominerade landskap och varav flera ha en ålderdomlig karaktär, väster om sjölandskapet finns bla Kärret, Ammarp- Tittebo, Rölle. Delområdets utbredning i de skogsdominerade landskapet öst och väst om yttra Åsunden och Sämsjön medger vissflexibilitet i lokalisering, vilket bör göra det möjligt att minska den negativa inverkan på småskaliga odlingslandskap i dessa delar. Delområde 9, Fokusområde Landskap Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Passagen över Komosse och över landtungan mellan Åsunden och sjöarna söder därom ger möjlighet till utblickar och gör resan genom landskapet variationsrik. Men det innebär också intrång i natur på mossen där de höga visuella kvaliteterna ligger i orördheten och ostörda vyer över det storslagna landskapet. Passage över landtungan mellan sjöarna med stora visuella värden i kulturlandskapet med herrgårdsmiljöer riskerar att påverkas negativt av en storskalig infrastrukturanläggning. Närmast Borås finns många små samhällen som riskerar att påverkas. Passage genom delområdet bedöms sammantaget motverka måluppfyllelsen, framförallt pga de negativa effekterna för de fornlämningsrika och ädellövsrika herrgårdsmiljöerna runt Bystadsjön, Sämsjön och Yttre Åsunden. Delområdet ger små möjligheter till en lokalisering som inte innebär negativa effekter för sjöarnas herrgårdslandskap, både om järnvägen går på bro över de öppna vattenrummen eller på den herrgårdstäta landremsan som avskiljer sjöarna från Åsunden. Naturmiljö Passage genom delområdet som helhet bedöms sammantaget motverka måluppfyllelsen. Det finns stor risk för försämrade spridningssamband och förlust av viktiga livsmiljöer för arter knutna till grova ädellövträd i delområdets västra delar. I de östra delarna N2000-område som skyddar myrmarker av stort nationellt värde. Det finns möjlighet att undvika direkt intrång men även då kommer det vara viktigt att säkra spridningsvägar för barrskogsarter inklusive större vilt som lever i N2000- områdets naturmiljöer. 174

87 Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa I delområdet bor flest människor dels i passagen ut från Jönköping med bland annat Hovslätt och dels i de mindre tätorterna som ligger på ett pärlband från Gällstad/Rånnaväg och vidare in mot Borås. Även landsbygden är mest tätbefolkad i detta stråk. Delområdet är flackare jämfört med delområde 7 och 8, det vill säga utredningsområdets norra del, vilket innebär att anläggningstyper som tunnel och djup skärning sannolikt inte blir särskilt vanligt förekommande här. I mer tätbefolkade delar av delområdet kan många människor komma att störas av framförallt luftburet buller om inte särskilda skyddsåtgärder vidtas. Särskilt stor är risken för att många människor störs av buller om järnvägen lokalieras nära invid en eller flera av de tätorter som finns inom delområdet. Det finns också en risk att befintliga bostäder och verksamheter i sådant fall kan komma att få förhöjd exponering av elektromagnetiska fält. I delområdet finns även relativt stora sjöar som Yttre Åsunden och Sämsjön. Luftburet buller sprids längre över öppna vattenytor jämfört med passage över mjuk mark. Om inte särskilda åtgärder vidtas kan därför människor som bor invid dessa sjöar störas av buller om järnvägen går på bro över sjöarna eller i strandnära område även om den lokalieras till ett område på relativt stort avstånd från bebyggelse. delen av Komosse. En höghastighetsjärnväg genom området kommer att påverka riksintresseområdet och det går inte att utesluta att det skulle medföra påtaglig skada. Effekterna för riksintresseområdet motsvarar de som beskrivs för turistmålet Torpa Stenhus (som ligger inom riksintresseområdet) ovan. Även de öppna myrmarkerna är känsliga för indirekt påverkan, framförallt buller. Väster om Taberg och i de västra delarna in mot Borås riskerar en järnväg att begränsa tillgängligheten till tätortsnära rekreationsområden Förorenad mark Täthet av potentiellt förorenade objekt är generellt måttlig inom delområdet. Hög täthet ses vid Gällstad och Målsryd. Annars är objekten utspridda till mindre samhällen och vattendrag. Inom delområdet finns ett objekt tillhörande riskklass 1, en träimpregnering. Då tätheten inom delområdet generellt är måttlig är sannlikheten för sanering relativt stor, vilket är positivt ur miljösynpunkt Olycksrisk Delområdet är mycket glesbefolkat, med undantag för viss bebyggelse mellan Ätradalen och Borås och nära Taberg, sydväst om Jönköping. Delområdet rymmer inga farliga verksamheter (enligt Lagen om skydd mot olyckor, kap. 2 4) och inte heller järnväg eller rekommenderad transportled för farligt gods, med undantag av väg 26, som korsar området i nord-sydlig riktning Måluppfyllelseanalys för fokusområde hälsa och säkerhet Delområdet är relativt glest befolkat och därmed bedöms det finnas en möjlighet att genom lokalisering begränsa störning för människor samt inte försämra exempelvis tillgängligheten. Därmed bedöms det finnas en möjlighet att nå målen för både människors hälsa och befolkning i betydelsen sammanhållen bygd vid passage genom delområdet. För rekreation och friluftsliv bedöms det finnas en risk att målet motverkas vilket bland annat beror på att viktiga rekreationsområden kring Torpasjön och Yttre Åsunden inte kan undvikas. För miljöaspekten som rör förorenad mark bedöms passage genom delområdet kunna bidra till måluppfyllelse. Flera potentiellt förorenade objekt förväntas saneras vid anläggandet av järnvägen. På delsträckan finns flera områden med stora jorddjup, till viss del sammanfallande med mjuka jordar, vilket ger en förhöjd känslighet för markvibrationer när ett tåg passerar i hög hastighet. Dessa områden sammanfaller i flera fall med tät- eller relativt tätbefolkade områden som exempelvis Vegby. Här kan således vibrationsstörningar uppstå för boende. De mätningar som finns av luftkvaliteten i närheten av delområde 9 visar på bra värden. Halterna av olika föroreningar är sannolikt samma som bakgrundshalten i delområdet som helhet. Därmed bedöms det inte finnas någon risk att det vid exempelvis anläggandet av en ny järnväg inom området skulle medföra att miljökvalitetsnormer för luft överskrids Befolkning Förutom Jönköping och Borås med omland är delområdet mest tätbefolkat i bygden söder om Åsunden, där textilindustrin tidigare skapat förutsättningar för bosättning. Ny, storskalig infrastruktur genom denna del av området riskerar att skapa barriärer mellan boende och viktiga målpunkter, både lokalt och i Borås. I delområdet ligger Torpa Stenhus som är en viktig målpunkt för turism. Upplevelsen av slottet med tillhörande byggnader och miljön kring dessa skulle kraftigt förändras av en höghastighetsjärnväg. Slottet ligger vid Torpasjön och här består markerna av trädbärande betesmarker. Det innebär att vyerna är öppna och de visuella effekterna skulle bli stora även om järnvägen anläggs på avstånd från slottets byggnader. Delområde 9, Fokusområde Hälsa och säkerhet Människors hälsa Befolkning sammanhållen bygd Befolkning rekreation och friluftsliv Förorenad mark Sammantaget bedöms det finnas en möjlighet att passage genom delområdet kan bidra till målet för människors hälsa. Stora delar är relativt glesbefolkat och störning i mer tätbefolkade delar kan undvikas genom lokalisering. Störst risk för påverkan är vid utgången ur Jönköping samt i passagen in mot Borås. Passage genom delområdet bedöms innebära en möjlighet att bidra till måluppfyllelse. Men det innebär också få möjligheter att stärka sociala sammanhang, och i dag upplever flera av tätorterna i området en negativ befolkningstillväxt. Bedömningen förutsätter att turistmålet Torpa Stenhus inte påverkas. Det finns en risk att passage genom delområdet motverkar måluppfyllelse. Viktiga rekreationsområden i ett bullerkänsligt område kring Torpasjön/Yttre Åsunden (som också är klassat som riksintresse för friluftslivet) kan inte undvikas. Väster om Jönköping och öster om Borås finns risk för barriäreffekter mellan tätorter och kringliggande rekreativa naturområden. Även stor påverkan om passage i markplan i eller nära Komosse. Eftersom områdena med rekreativa värden är utbredda är det osäkert i vilken utsträckning anpassningar och skyddsåtgärder är möjliga. I delområdet finns flera områden med potentiellt förorenad mark, särskilt invid tätorterna. Vid anläggning av ny järnväg förväntas förorenad mark saneras. Föroreningssituationen förväntas förbättras. Delområdet inkluderar Yttre Åsunden-Torpasjöområdet, som är av riksintresse för friluftslivet. I tillägg finns stora tysta områden och värdefulla rekreationsområden mellan Ätradalen och Jönköping, inklusive södra Olycksrisk Passage genom delområdet bedöms bidra till måluppfyllelse på grund av den låga befolkningstätheten inom området, och möjlighet att begränsa antalet korsningar med befintlig infrastruktur. Bedömningen förutsätter att mer tätbefolkade delar öster om Borås kan undvikas genom lokalisering. 175

88 Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Vatten Delområde 9, liksom övriga delar av delsträckan mellan Jönköping och Borås, innehåller flera stora grundvattenmagasin med minst mycket goda uttagsmöjligheter som går tvärs över utredningsområdet. Grundvattenmagasinen sammanfaller med stora isälvsavlagringar som huvudsakligen är lokaliserade till dalgångarna. Dalgångarna passeras sannolikt huvudsakligen på bro. Här är dock dalgångarna något flackare jämfört med längre norr ut i delområde 7 och 8. Det kan innebära att tunnel inte blir särskilt vanligt förekommande men istället kan sträckan där järnvägen går i skärning öka. För att inte orsaka dränering eller dämningseffekter i de vattenförande lagren behöver skyddsåtgärder vidtas. Eftersom grundvattenmagasinen har en stor utbredning kan behov av skyddsåtgärder finnas utmed långa sträckor och/eller på flera platser inom delområdet. Förutom anläggningstyperna tunnel och skärning kan mer omfattande grundläggning av exempelvis broar påverka grundvattenförhållandena. Under byggtiden är det även viktigt att spill med till exempel olja eller kemikalier inte uppkommer i områden där grundvattnet antingen används för dricksvatten eller där det finns särskild potential för kommande uttag. Det finns några mindre grundvattentäkter med skyddsområde inom delområdet. En stor del av de boende på landsbygden inom delområdet har enskild vattenförsörjning genom borrade eller grävda brunnar. Två av grundvattenmagasinen (Bottnaryd och Norrahammar-Taberg) har också pekats ut som betydelsefullt för den regionala vattenförsörjningen av länsstyrelsen. Förändrade grundvattenförhållanden inom delområdet kan således påverka vattenförsörjningen för många boende inom delområdet samt försämra den framtida möjligheten till ökat uttag från de aktuella grundvattenmagasinen. Även delområde 9 berör vattenskyddsområdet för Öresjö. Även om det inte finns någon större täthet av potentiellt förorenad mark inom delområdet inom den del som sammanfaller med skyddsområdet kan markarbeten under byggskedet innebära en förhöjd risk för att vattenkvaliteten i vattendrag som rinner till Öresjö påverkas negativt. Riskerna bedöms vara hanterbara under förutsättning att det vid markarbeten visas särskild hänsyn för dricksvattenintresset. påverkas inte heller möjligheten till fortsatt användning av vattenresursen för utvinning av elkraft Areella näringar Jordbruk Området har relativt få lokalt verksamma jordbrukare. För de brukare som trots allt verkar på den lokala skalan är det inte osannolikt att lönsamheten kan vara låg. Det innebär i sin tur en förhöjd känslighet hos enskilda brukare som eventuellt drabbas av det intrång och de barriäreffekter som en höghastighetsjärnväg kan medföra. Om brukandet av marken försvåras minskar lönsamheten ytterligare vilket till slut kan få den enskilde att upphöra med sin verksamhet. Med undantag för ett par trakter i delområdet bedöms det dock finnas goda möjligheter att lokalisera järnvägen på ett sätt som innebär att endast ett mycket begränsat antal jordbrukare berörs. Skogsbruk I delområde 9 dominerar samma strukturer som i delområde 7 och 8. De små skogsfastigheterna är relativt få i den östra delen av området där de är relativt jämnt fördelade över arealen. I den västra delen av området är de små skogsfastigheterna däremot dominerande och de är tätt och jämnt spridda över hela arealen. Påverkan på små skogsfastigheter i den västra delen av delområdet är därför hög. I området i närheten av Borås är skogen småskaligt brukad och över små skogsfastigheter, varav omkring 70 procent under tre hektar, har identifierats i sprickdalslandskapet väster om Borås. I och med det höga antalet små skogsfastigheter och det småskaliga brukandet i området kommer påverkan i den västra delen av delområdet vara oundviklig Ämnen och material Inte aktuellt för delområdet. Delområde 9, Fokusområde Resurser tillgängliga för människan Övriga ändliga resurser/masshantering Vid anläggandet av en höghastighetsjärnväg genereras stora mängder massor. Inom stora delar av delområdet bedöms det finnas goda möjligheter att nyttja de massor som inte behövs för själva järnvägskonstruktionen för exempelvis bullervallar eller till att skapa platser med förhöjda naturvärden. Området ligger huvudsakligen utanför tätort och de topografiska förhållandena är varierade. Inom delar av området är anläggningstyper som bank och skärning sannolikt förekommande. Här kan massorna till exempel användas för terränganpassad släntutformning eller optimering för brukande av marken utmed den nya järnvägsanläggningen. Myrmarkskomplexen är känsliga för att massor tillförs. Vid lokalisering av järnvägen till dessa delar av området kan det därför vara svårt att resursutnyttja massor lokalt Måluppfyllelseanalys för fokusområde resurser tillgängliga för människan Det bedöms finnas en risk att passage genom delområde 9 motverkar målen för miljöaspekterna vatten och areella näringar. I området finns mycket stora grundvattentillgångar som går tvärs en sträckning från Jönköping till Borås. Det bedöms finnas en osäkerhet kring hur långt anpassningar och skyddsåtgärder klarar att värna vattenresursen. I delområdet bedöms framförallt skogsbruket vara känsligt för fragmentering och barriäreffekter. Förutom i de stora myrmarkskomplexen bedöms det finns möjlighet att nyttja massor för exempelvis bullervallar. Därmed finns det en möjlighet att målet för resursutnyttjande kan nås. Eftersom det inte ska transporteras gods på höghastighetsjärnvägen bedöms anläggningen vid drift endast i liten utsträckning påverka kvaliteten i såväl grund- som i ytvatten. Natura 2000-området Komosse ligger även inom delområde 9. Om järnvägen lokaliseras till en del av området som berör Natura 2000-områdets grundvattenberoende ekosystem kan det få samma effekter som beskrivs för delområde 8. Områdets skyddsvärde samt ekosystemens känslighet för ändringar av grundvattenförhållanden behöver beaktas i det fortsatta arbetet. De större vattendragen går huvudsakligen tvärs huvudriktningen för en järnväg mellan Jönköping och Borås. Det bedöms därför finnas goda möjligheter att anpassa den nya järnvägens passage över dessa vattendrag så att det inte påverkar vattendragens hydrologiska förhållanden. Därmed Vatten Areella näringar Ämnen och material Övriga ändliga resurser/ masshantering Flera stora grundvattenmagasin med minst mycket goda uttagsmöjligheter går tvärs delområdet. Anläggningstyper som tunnel och djup skärning kan komma i konflikt med dricksvattenintresset. Långt gående anpassning av anläggningstyper och passager krävs och därmed bedöms det finnas en osäkerhet kring möjliga skyddsåtgärder. Grundvattenberoende ekosystem vid bla Komosse kan påverkas av tunnel. Under byggskedet kan dricksvattentäkten Öresjö påverkas framförallt vid passage av förorenad mark. För att bidra till projektmålet krävs anpassning för skydd av grundvatten. I de västra delarna finns ett stort antal små skogsfastigheter som är känsliga för fragmentering. Här finns också bitvis ett småskaligt jordbruk som framförallt är känsligt för barriärer. Osäkerhet kring anpassning och skyddsåtgärder innebär att det finns en risk att passage genom delområdet motverkar målet. Inga riksintressen eller områden med beviljad koncession. Relativt stor mängd massor som inte kan nyttjas för järnvägskonstruktionen förväntas uppstå vid passage genom delområdet främst pga de topografiska förhållandena. Det bedöms finnas goda möjligheter att inom delar av området återanvända massor som inte kan användas i järnvägskonstruktionen för exempelvis kringanläggningar som bullervallar eller mervärdesskapande åtgärder i järnvägens närhet inom delområdet. Därmed bedöms passage genom delområdet ha möjlighet att bidra till delmålet. 176

89 Fokusområde Klimat Topografin i delområde 9 innebär att anläggningstyperna bank och skärning sannolikt blir vanligt förekommande. För dessa anläggningstyper är framförallt förekomsten av lösa jordar, vilket finns inom del av området, av betydelse för omfattningen av klimatpåverkan. I delområdet finns även sjöar och vattendrag som behöver korsas på bro som är klimatintensiva vid anläggandet. Graden av skogsavverkning beror till stor del på det markanspråk som respektive anläggningstyp medför. Bro och tunnel kräver exempelvis att mindre skog avverkas än vad bank och skärning gör. Trots den jämförelsevis stora mängd bro inom delområde 9 innebär passage härigenom att en större del skog behöver avverkas i jämförelse med delområde 7 och 8, vilket främst beror på att tunnel har antagits om mer vanligt förekommande inom de områdena. Skogsavverkningen i delområde 9 bedöms däremot likvärdig delområde Måluppfyllelseanalys för fokusområde klimat Passage genom delområde 9 bedöms sammantaget bidra till måluppfyllelse sett till klimataspekter i samma utsträckning som delområde 8, och därigenom bättre än passage i delområde 7. Figur 6.60 Vy österut mot Ulricehamn och Åsunden. Delområde 9, Fokusområde Klimat Klimatfaktorer Topografin gynnar en hel del bank och skärning, vilket är mindre klimatintensiva anläggningstyper, men kräver även en hel del bro, som är en av de mer klimatintensiva anläggningstyperna. Detta då en del sjöar och mindre vattendrag passeras i delområdet. Viss risk för djup pålning vid passage över lösa jordar. 177

90 Delområde Sammanfattning av miljöeffekter Fokusområde Landskap Delområdet ligger söder om de stora myrmarkerna och söder om de stora sjöarna i Ätradalen. I det småskaliga landskapet som dominerar på delsträckan finns vissa möjligheter att integrera anläggningen på ett sätt som begränsar effekterna för den visuella upplevelsen. Väster om Nissan och fram till Borås finns ett större antal ålderdomliga odlingslandskap, inte sällan i anslutning till drumliner/åssträckningar. Dessa områden är även fornlämningsrika och miljöerna är känsliga för bland annat splittring. I delområdets västra del finns Kust till kust-banan och i öster finns den historiskt viktiga Nissanstigen. En ny korsande järnväg kan innebära att befintliga kommunikationsmiljöer struktureras om och splittras. Särskilt kommunikationsmiljön vid Nissan är känslig för skalbrott. En järnväg genom delområdet kommer att påverka större sammanhängande barrskogsmiljöer som är viktiga för skogsfågel och vilt. Det kan påverka arternas möjlighet att förflytta sig i landskapet och även orsaka störningar främst i form av buller i dessa annars ostörda miljöer. Spridningssambanden för öppenmarksarter skulle kunna förbättras utmed järnvägsanläggningen i ostvästlig riktning genom barrskogsmiljöer som annars utgör barriärer för dessa arter. Fokusområde Hälsa och säkerhet Delområdet är bitvis glesbefolkat men från Ätrans dalgång och vidare in mot Borås finns flera mindre tätorter. Närboende kan komma att störas av framförallt luftburet buller om inte särskilda skyddsåtgärder vidtas. Särskilt stor är risken för att många människor störs av buller om järnvägen lokalieras till områden nära invid en eller flera av tätorterna inom delområdet. I delområdet finns områden med förhöjd känslighet för markvibrationer vid bland annat Länghem. Här kan vibrationsstörningar uppstå för boende. Flera av tätorterna inom delområdet har en negativ befolkningstillväxt, en trend som kan komma att förstärkas om en höghastighetsjärnväg till exempel försämrar tillgänglighet till olika målpunkter i anslutning till dessa samhällen. Fokusområde Resurser tillgängliga för människan I området mellan Jönköping och Borås finns de allra största och även de mest vattenförande grundvattenmagasinen inom utredningsområdet. Magasinen är huvudsakligen lokaliserade till dalgångarna som går tvärs det studerade området. För att inte orsaka dränering eller dämningseffekter i de vattenförande lagren behöver skyddsåtgärder vidtas. Eftersom grundvattenmagasinen har en stor utbredning kan skyddsåtgärder behövas utmed långa sträckor. Det finns grundvattentäkter med skyddsområde inom delområdet och boende på landsbygden har enskild vattenförsörjning genom dricksvattenbrunnar. Förändrade grundvattenförhållanden inom delområdet kan således påverka vattenförsörjningen för många boende inom delområdet men också försämra den framtida vattenutvinningen. Området har få men lokalt verksamma jordbrukare och verksamheten är till synes småskalig. Det innebär att intrång och barriärer i hög grad kan påverka enskilda brukare. För skogsbruk bedöms de västra delarna som mest känsliga eftersom här finns en mycket stor ansamling av små skogsfastigheter. Det bedöms finnas möjlighet att nyttja massor, till exempel för järnvägens kringanläggningar som bullervallar, vilket är positivt för miljöaspekten om resursutnyttjande. Fokusområde Klimat Delområdet är relativt flackt, vilket tillåter att mindre klimatintensiva anläggningstyper kan användas. I området finns dock lösa jordar vilket kan innebära att även anläggningstyper som bank behöver förstärkas genom pålning. Baskarp Annelund Asklanda Grude Hov Börstig Utredningsområde Ljung (dec 2017) Broddarp Ornunga Fagerhult Sämsj. Öra Trädet Solberga Alboga Sandhem Broholm Ornungasjö Kärråkra Vesene Humla Gustav Adolf Od Molla Fivlered Stråken Sandsken Blidsberg Knipesjön Möne Murum Lönern Furusjö Tämta Habo 182 Mullsjö Hällstad Kölingared Borgstena Älmestad Dalum Brängen Böne 26 Jogen 47 Habo 183 Vänga Timmele Knätte Bjurbäck 42 Bankeryd Härna 46 Nässjön Nitta Hökerum 185 Tärby Liared 195 Varnum Hössna Fristad Stråken Gingri Öresjö Rångedala Tolken Gullered Svansjön Järstorp Ulricehamn Dumme mosse Prästeryds mosse Frufällan Jönköping Tosseryd Strängsered Axamo Äspered Äramossen Torhult Bottnaryd JöA 40 Munksj. 157 Sjöbo 40 Brämhult Toarp ÅsundenMarbäck 47 Borås Dalsjöfors Tvärred 08 Hovslätt Ryd Gånghester 26 Mulserydssjön Odensjö Hulu Röshult Gagnaryds mosse Komosse Mulseryd Barnarp Dannike Köttkulla Kråkered Målsryd Vegby 27 Rånnaväg Trehörningen Taberg 41 Gällstad JöB Yttre Grönahög Finnekumla Angerdshestra 03 Såken Åsunden Månsarp Aplared Torpasjön Sämsjön Komosse Hillared Bystadsj. 09 Lindrum Store mosse Ljushult Torsbo Eckern Lysjön Ölsremma Vederydssjön 27 Länghem Månstad Dalstorp Hulared N Unnaryd Sexdrega Rasjön Trollamossen 10 Grytteredssjön Ljungsarp E4 S Åsarp Roasjö 154 Fänge Stengårdshult Simmesjön Limmared o 156 Lagmanshagasjön Stengårdshultasjön 0 15 Sandsjö km Rosenlund Svenljunga Kättesjö mosse 26 Ätran N Toarpsdalen Viskan Figur 6.61 Delområde 10. Sämån Ätradalen Hössnadalen Jälmån Nissan Nissans dalgång Nissan Tabergsdalen 178

91 Fokusområde Landskap Delområdet präglas av glesbebyggda, skogs och mindre myrmarker i öst. Passager över dalgångar med små vattendrag, myrmarker och sjöar ger möjlighet till utblickar men i övrigt är landskapet småskaligt med korta siktlinjer. Delområdet ligger söder om de stora myrmarkerna. I det småskaliga landskapet som dominerar på delsträckan finns vissa möjligheter att integrera anläggningen i landskapet. Väster om Nissan och fram till Borås finns ett större antal ålderdomliga odlingslandskap, inte sällan i anslutning till drumliner/åssträckningar (Björstorp, Göllingstorp, Nittorp, Oppensten-Skårtebo, Månstad-Bruntorp, Läggared, Gränd, Bråta har pekats ut som kommunala kulturmiljöer.) Flera av dessa kommunalt utpekade värdeområden är fornlämningsrika med bronsåldersrösen samt odlingslämningar och gravfält från järnåldern. Riksintressena Månstad och Läggared är exempel på fossilt förhistoriskt odlings- och kulturlandskap respektive bymiljö med höga agrarhistoriska värden. Samtliga miljöer är känsliga för utradering och splittring. Delområdets smala utbredning medger viss flexibilitet i sträckningen, men risk för påverkan på dessa odlingsmiljöer är stor. och risken för att barriär ska göra brukandet olönsamt bedöms därför vara stor i förekommande fall. Detta i sin tur kan leda till att landskapet omvandlas genom beskogning och igenväxning av hagmarker och åkrar. Detta kan påverka både den visuella upplevelsen av landskapet och dess biologiska mångfald Måluppfyllelseanalys för fokusområde landskap Det bedöms finnas en risk att passage genom delområde 10 motverkar målen för miljöaspekterna landskapets form och upplevels samt kulturmiljö. Områden med visuella kvaliteter samt kulturhistoriskt intressanta miljöer är spridda i delområdet och eftersom området är smalt går det inte att undvika intrång i alla delar. För miljöaspekten naturmiljö bedöms det finnas en möjlighet att projektmålen kan nås. Det beror bland annat på att det finns möjlighet att förstärka spridningssambanden för framförallt öppenmarksarter. Fossila odlingslämningar finns spridda över hela området. Vid Åsamon väster om Taberg finns hög koncentration skogsbrukslämningar med koppling till järnframställning, samtliga ingår i riksintresset Taberg. Miljön är känslig för utradering och uppsplittring. Delområdet har en begränsad utbredning i denna del men medger en nordligare sträckning som skulle minska de negativa direkta effekterna. Kust till kust-banan med tillhörande stationsorter löper genom den västra delen av området. En ny järnväg behöver sannolikt båda korsa och bitvis gå längs med. Där järnvägen korsar eller passerar längs med eller där omdragningar av befintlig järnväg krävs finns risk för negativ påverkan. Miljön kring Norra Unnaryd i delområdets östra del är en kommunikationsmiljö i anslutning till den historiskt viktiga Nissastigen. Miljön är känslig för en lokalisering av en järnväg och de skalbrott och uppsplittringseffekter som det kan innebära. Goda möjligheter finns att undvika lokalisering i närheten av miljön. Järnvägen kommer att kunna läggas på bank eller i skärning utmed stor del av sträckan genom delområdet. Detta kommer att medföra försämrade möjligheter för vilt och andra arter som lever i olika typer av barrskog att sprida sig i nordsydlig riktning. Söder om sjöarna Yttre Åsunden och Sämsjön kan också spridningssambanden för arter knutna till betesmarker kommat att försämras i nordsydlig riktning. Fast i den västra halvan av delområdet finns också en möjlighet att spridningssambanden kommer att förstärkas för öppenmarksarter i ostvästlig riktning. Det blir ofrånkomligt att passage genom detta område kommer att påverka större sammanhängande barrskogsmiljöer som utgör viktiga livsmiljöer för skogsfågel och vilt. Dessutom finns det utspritt ganska mycket hagmarker och andra värdefulla livsmiljöer utmed hela delområdet. Det borde dock finnas tämligen goda möjligheter att undvika merparten av dessa. Det finns flera mindre jordbruk som kan komma att påverkas av barriäreffekter spritt inom delområdet. Det är överlag ett småskaligt jordbruk Delområde 10, Fokusområde Landskap Landskapets form samt upplevelse Kulturmiljö Naturmiljö Figur 6.62 Kust-till-kustbanan genom Målsryd. Passager över små myrmarker och sjöar ger möjlighet till utblickar men i övrigt är landskapet småskaligt med korta siktlinjer. I trakten närmast Borås finns många små samhällen och odlingsmark som kan komma att påverkas. Passage genom delområdet bedöms innebära risk för att måluppfyllelsen motverkas. Området innehåller kulturhistoriskt intressanta miljöer från Nissans dalgång till Borås. I väster finns småorter med koppling till kust till kustbanan och textilindustrin. Delområdet är smalt och därför finns begränsade möjligheter att undvika påverkan. Tabergsdalen järnindustriella lämningar ligger inom delområdet, liksom det riksintressanta fornlämningsområdet vid Åsamon. Passage här kan innebära påverkan i form av splittring, barriäreffekter och skalbrott. En lokalisering till de mindre bebyggda passagerna kan minska effekterna. Passage genom delområdet bedöms ha en potential att bidra till måluppfyllelse. Visserligen finns risk för försämrade spridningssamband och förlust av livsmiljöer på flera håll men det finns också goda möjligheter att helt undvika intrång i skyddade områden. Dessutom kan en järnvägsanläggning medföra förstärkta springsamband för arter som lever i ängsoch hagmarker. 179