REGION DAL RNA. Kommunalisering av hemsjukvården. Bilaga 2. Slutrapport från arbetsgruppen ekonqf11i April l (15)

Transkript

1 REGION DAL RNA Bilaga 2 Kommunalisering av hemsjukvården Slutrapport från arbetsgruppen ekonqf11i April l (15)

2 REGION DALFfRNA Innehållsförteckning 1. Uppdragsbeskrivning 2. Förutsättningar och avgränsningar 3. Skatteväxling 3.1. Förslag - växling på 23 öre 3.2. Kommunalekonomisk utjämning 3.3. Mellankommunal utjämning 4. Hemsjukvård 4.1. Personalkostnader 4.2. Arbetsgivaravgifter 4.3. Övriga personalkostnader 5. Övriga kostnader 5.1. Förbrukningsmaterial 5.2. Bilar 5.3. Lokaler 5.4. Läkemedel 5.5. Overheadkostnader 5.6. Delegationer 5.7. Övriga kostnader 6. Hembesök 6.1. Personal hembesök 6.2. Intäkter hembesök 7. Psykiatri 8. Hjälpmedel 8.1. Hjälpmedel 8.2. Hjälpmedelsavgift Arbetsgrupp ekonomi Ann Sofi Hopstadius, ordf Helena Berg Claesson Christina Fredricks Jonas Källman Christina Noren Eva-Britt Jansson Ulrika Bihlar Åse Golles Stig Persson Ulla Jonasson-Damm Avesta kommun Smedjebackens kommun Falukommun Leksands kommun Borlänge kommun Landstinget Dalarna Landstinget Dalarna Landstinget Dalarna projektledare projektledare 2 (15)

3 REGION DALFfRNA Kommunalisering av hemsjukvården Slutrapport från arbetsgruppen ekonomi Mars Uppdragsbeskrivning Enligt projektplanen ska projektet primärt ta fram underlag for och forslag till beslut om ändrade ansvarsgränser mellan huvudmännen och de ekonomiska och personalrnässiga omfördelningar som de leder till. Det innebär att huvuduppgiften for arbetsgruppen ekonomi är att värdera en forändrad ansvarsgräns ur ekonomisk synvinkel, dvs hur stor den resursöverforing som ska ske från landsting till kommunerna for att forändringen ska vara kostnadsneutral dem emellan. Arbetet har inledningsvis inriktats på kartläggning och vilka principer och beräkningsmodeller som ska användas for att ta fram storleken på resursöverforing via skatteväxlingen vid ingången av år 20. Därefter har arbetsgruppen arbetat fram forslag till ekonomisk resursöverforing enligt en ny ansvarsgräns. Eventuella behov av ekonomiska utjämningar har beaktats. 2. Förutsättningar och avgränsningar Projektet omfattar samtliga 15 kommuner i Dalarna samt Landstinget Dalarna. Kartläggningen omfattar hemsjukvård som bedrivs inom alla åldrar i ordinärt boende och som ryms inom primärvårdens uppdrag, forutom den hälso- och sjukvård som meddelas av läkare. Re-Ihabilitering och hjälpmedel följer ansvaret for hälso- och sjukvården (HSL 1982:763). Hembesök, både planerade och oplanerade samt vissa psykiatriska omvårdnadsuppgifter inom hemsjukvårdsverksamhet och hembesöksverksamhet ingår också i kartläggningen. Utgångspunkten for de ekonomiska beräkningarna är att samtliga kostnader och intäkter som avser hemsjukvården ska ingå i det underlag som ligger till grund for skatteväxlingen. Beräkningarna är i 2011 års kostnadsnivå och uppräknas till20l3 genom att SKL:s landstingsprisindex (LPIK) används (Ekonomi Nytt 03/12). SKL:s prognos på prisökning är 2,5 procent 2012 och 2,6 procent 20l3. I beräkningar där antalet invånare ligger till grund har invånarantalet ,276730, använts. 3. Skatteväxling 3.1. Förslag - växling på 23 öre Förslaget är att landstinget Dalarna och kommunerna i länet i samforstånd skatteväxlar med 23 öre per skattekrona Skatteväxlingen ökar kommunernas skatteintäkter med 3 Mkr beräknat på prognos över skatteunderlaget i riket Uppräkning enligt prognos motsvarar 23 öre 140 Mkr i 20 års pris- och lönenivå. Gruppens bedömning är att ingen mellankommunal utjämning kommer att behövas vid växlingen. Landstinget kommer vid en skatteväxling att sänka skattesatsen motsvarande det kostnadsunderlag som beslutats/överenskommits. Kommunerna kan då höja utdebiteringen per skattekrona med motsvarande skatteväxlingssats for att finansiera övertagandet av hemsjukvård, hembesök, psykiatri och hjälpmedel i enlighet med de definitioner och avgränsningar som arbetsgrupperna for hemsjukvårdens innehåll, personal och ekonomi kommit överens om. 3 (15)

4 REGION DAL~RNA Skatteväxlingsnivån motsvarar landstingets budgeterade kostnader 2011 for den verksamhet som kommunerna i länet ska ta över. Vissa kostnadsposter har korrigerats av olika skäl och kommenteras under respektive avsnitt nedan. Andra poster har beräknats schablonmässigt då landstinget inte upprättat någon särskild budget och inga mätningar över volymer eller annat finns att tillgå. Enligt kostnadsberäkningen uppgår behovet av skatteväxling till 129 Mkr i 2011 års pris- och lönenivå. Kostnaderna for den verksamhet som övertas av kommunerna motsvarar 462 kr/invånare per l. Kostnaden per invånare kan dock variera mellan kommunerna på grund av skiftande åldersstruktur, antalet inskrivna patienter i hemsjukvård, kommunens yta, hur kommunen väljer att organisera verksamheten mm. Skattekraften varierar också mellan kommunerna, men utjämnas genom det statliga kommunalekonomiska utjämningssystemet Kommunalekonomisk utjämning Den statliga kommunalekonomiska utjämningen syftar till att utjämna inkomst- och strukturella inkomstskillnader så att kommuner och landsting kan tillhandahålla sina invånare likvärdig service, trots olika forutsättningar i fråga om skattekraft och kostnadsläge. Skillnader i skattesats bör bara spegla skillnader i service, avgifter och effektivitet. Vid en skatteväxling får samtliga kommuner, genom utjämningssystemet, samma belopp per invånare, oavsett egen skattekraft. Kostnadsunderlaget for skatteväxlingen utgår från landstingets kostnadsnivå for verksamheten För att beräkna nivån på den växling av skattesats som behövs for att täcka kostnaderna, är utgångspunkten 2011 års skatteunderlag och 2011 års inkomstutjämning. Inkomstutjämning Alla kommuner är från och med 2006 garanterade ett skatteunderlag som motsvarar 115 % av den genomsnittliga skattekraften i riket räknat som skattekronor per invånare (skkr). Landstingen garanteras från och med 2012 samma skattekraftsnivå som kommunerna. Tidigare nivå for landstingen var 110 %. I beräkningen av underlaget 2011 har den garanterade nivån på 115 % for kommunerna använts. Den egna skattekraften i länet ligger på drygt 93 % av medelskattekraften i riket. Landstingens och kommunernas skatteintäkter for året är preliminära. När utfallet är känt två år senare sker en slutreglering mot staten. Avräkningen for 2011 sker således i januari 20. Enligt SKL:s prognos i februari 2012 kommer kommunerna att ha en fordran på staten på 764 kr/invånare for I beräkningarna av underlaget for skatteväxlingssats har därfor medelskattekraften enligt SKL:s prognos använts. Då har hänsyn tagits till att skatteunderlaget 2011 blir högre än det underlag som ligger till grund for de preliminära skatteutbetalningarna från staten. Prognos februari Medelskattekraft i riket, fastställd skkr skkr - Medelskattekraft i riket, prognos skkr skkr 1968 skkr Okning 2,5 % 2,9% Garanterad skattekraft, 115 % skkr 2834 skkr skkr Enligt SKL:s skatteprognos beräknas den genomsnittliga skattekraften i riket till skkr/invånare Den garanterade skattekraften på 115 % blir då skkr/invånare. Intäkterna från skatteväxlingen ökar i samma takt som medelskattekraften i riket. En ny skatteprognos presenteras av SKL i slutet av april (15)

5 REGION DALFfRNA Skatteväxling 0,23 kr tkr Invånare Nuvarande Ny skattesats skattesats Landstinget ,89 10, Avesta ,21 22, Borlänge ,66 22, Falun ,31 22, Gagnet ,49 22, Hedemora ,41 22, Leksand ,06 22, Ludvika ,31 22, Malung-Sälen ,31 22, Mora ,58 22, Orsa ,66 22, Rättvik ,06 22, Smedjebacken ,70 22, Säter ,56 22, Vansbro ,54 22, Älvdalen ,56 22, Länsvis kommunerna 19,76 19, skattesats landstinget 9,32 9,09 Ökning, tkr Ökning. % 2,5% 2,9% Kr/invånare Om landstinget och kommunerna hade skatteväxlat med 23 öre 2011, skulle kommunernas egna skatteintäkter tillsammans med inkomstutjämningsbidragen ha uppgått till närmare 3 Mkr, motsvarande 480 kr/invånare. Detta är 4 Mkr mer än beräknad kostnadsnivå och motsvarar 14 kr/invånare. Eftersom det inte går att skatteväxla på del av ett öre, kommer det att uppstå en differens mellan vad skatteväxlingen ger kommunerna och de uppskattade kostnaderna för den verksamhet som ska tas över. Marginalen på 4 Mkr kan täcka ett eventuellt högre kostnadsutfall än det beräknade och motsvarar knappt 3 % av uppskattade bruttokostnader. En växling med 22 öre skulle motsvara skatteintäkter får kommun sektorn på 127 Mkr, vilket är knappt 2 Mkr mindre än de uppskattade kostnaderna för verksamhetsövergången. Ett öre motsvarar knappt 5,8 Mkr 201l. Kostnadsutjämning Det statliga systemet för kostnadsutjämning syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet utjämnar således inte faktiska kostnadsskillnader utan skillnader i behov av kommunal service och för förutsättningarna för att producera denna service, dvs sådana kostnadsskillnader kommunerna och landstingen inte själva kan råda över. Ungefår % av kommunernas verksamhet är demografiskt betingad, dvs kostnadernas storlek är beroende av åldersstrukturen. För den enskilda kommunen eller landstinget betyder skillnader i åldersstruktur att kostnaderna för verksamheten, allt annat lika, blir olika utslaget per invånare. Utjämningen sker till en genomsnittlig servicenivå, kvalitet, avgiftsnivå och effektivitet. Har en kommun eller ett landsting högre kostnader på grund av att de håller en högre servicenivå än genomsnittet, ska detta finansieras genom en högre skatt, effektivare verksamhet eller en högre avgiftsfinansiering. Vid lägre kostnader gäller det motsatta. 5 (15)

6 REGION DALf'f RNA Kommuner med gynnsamma strukturella förhållanden får betala en avgift till staten medan kommuner som har en ogynnsam struktur får ett bidrag. Efter utjämning ska kostnadsskillnader bara spegla skillnader i servicenivå, avgifter och effektivitet. II ""''f,.f Idag har ca hälften av landstingen i riket skatteväxlat med kommunerna för hemsjukvården. Kalmar växlade 2008, Södermanland 2010 och Västmanland När landstinget och kommunerna skatteväxlar för hemsjukvården, är det delrnodellen äldreomsorg i kostnadsutjämningen som berörs av förändringen. I dagsläget omfördelas ca 7,2 miljarder kronor inom äldreomsorgsmodellen. Av rikets 290 kommuner är det 80 kommuner som idag betalar en avgift till systemet och 210 som får ett tillägg till sina skatteintäkter. Av Dalarnas 15 kommuner är det hela 14 kommuner som är bidragstagare i äldreomsorgsmodellen. Det är bara Borlänge som betalar en mindre avgift till systemet. För vmje delmodell i kostnadsutjämningen framräknas en standardkostnad för den genomsnittliga kostnaden per invånare i riket och i den enskilda kommunen. Utjämningsbidraget/avgiften utgörs av skillnaden dem emellan. Kommuner med hög andel äldre och ogynnsam bebyggelsestruktur kompenseras genom utjämningen. I jämförelse med riket har kommunerna i Dalarna en hög andel invånare 65 år och äldre vilket också avspeglar sig i att de flesta har ett högt kostnadsutjämningsbidrag i delrnodellen äldreomsorg. Rättvik är den kommun som har i särklass högst andel äldre och därmed också högst bidrag i kr/invånare. Det är bara Borlänge och Falun som har en andel äldre som ligger på samma nivå som snittet i riket. Bidrag och avgift utifrån huvudmannaskap Kommunaliserad hemsjukvård Icke kommunaliserad hemsjukvård Standardkostnad över Ökat bidrag pga sitt och andra Okat bidrag pga andra riksgenomsnittet kommuners övertagande (119) kommuners övertagande (91) Standardkostnad under Ökad avgift pga sitt och andra Ökad avgift pga andra riksgenomsnittet kommuners övertagande (43) kommuners övertagande (37) Källa: Statens offentliga utredningar De kommunaliseringar som gjorts påverkar redan idag kostnadsutjämningen och har ökat omfördelningen i omsorgsmodellen. Ju fler län som kommunaliserar hemsjukvården, desto större blir omfördelningen i kostnadsutjämningen. Den kommun som har ett högre äldreomsorgsbehov än genomsnittet får ett större bidrag till följd av växlad hemsjukvård och vice versa. Ju fler kommuner som skatteväxlar desto högre blir standardkostnaden i äldreomsorgsmodellen. Den relativa standardkostnaden i respektive kommun ändras dock inte om inte de för kommunen opåverkbara strukturella faktorerna som ingår i delrnodellen ändras. 6 (15)

7 REGION DALrf RNA Hemsjukvårdens effekt på kostnadsutjämningen idag och i framtiden Andel av Kostnadsutjämning äldreomsorg 2011 standardkostnaden Bidrag/avgift Standard- Bidrag - Relativ Andel Andel Andel i Bidrag Bidrag i För- Kr/invånare kostnad Avgift + std kostn 65 år - w idag framtiden idag framtiden ändring Avesta % 24% Borlänge % 19% Falun % 20% Gagnef % 21% Hedemora % 23% Leksand % 25% Ludvika % 24% Malung-Sälen % 24% Mora % 24% Orsa % 24% RäUvik % 29% Smedjebacken % 24% Säter % 22% Vansbro % 25% Älvdalen % 25% Riket % 19% O O Källa: Statens offentliga utredningar Standardkostnaden i riket för äldreomsorg är kr/invånare Den beräknas ha ökat med 268 kr/invånare och motsvaras av kostnaderna för hemsjukvården i de 162 kommuner som redan har skatteväxlat. Andelen fördelar sig dock ojämnt mellan kommunerna. Om samtliga län i en framtid har skatteväxlat uppskattas hemsjukvårdens andel av standardkostnaden i äldreomsorgsmodellen i kostnadsutjämningen ha ökat till 428 kr/invånare. Av länets 15 kommuner är det hela 14 stycken som redan idag har fått ett ökat bidrag i äldreomsorgsmodellen på grund av att andra län har övertagit huvudmannaskapet för hemsjukvården.. Det är bara Borlänge kommun som har fått en ökad avgift. I utjämningsbidraget till exempelvis Avesta kommun på kr/invånare ingår hemsjukvårdens andel med 344 kr/invånare. Det innebär att Avesta idag har fått ett högre bidrag på 76 kr/invånare än om inget län hade skatteväxlat. Om samtliga län i en framtid övertar huvudmannaskapet får hemsjukvården ökar Avestas bidrag med ytterligare 46 kr/invånare till 122 kr/invånare. För Borlänge är förhållandet det omvända. Idag har Borlänge fått en högre avgift med 4 kr/invånare. Avgiften ökar med ytterligare 2 kr/invånare när samtliga län har skatteväxlat. Rättvik är den kommun som har fått det största bidraget på grund av genomförda skatteväxlingar. I en framtid beräknas bidraget öka från dagens 159 kr/invånare till 254 kr/invånare, en ökning med 95 kr/invånare. Hur kostnadsutjämningen för äldreomsorgen har påverkat och kommer att påverka länets övriga kommuner när samtliga län har kommunaliserat hemsjukvården visas i tabellen ovan. 7 (15)

8 REGION DALf'f RNA 3.3. Mellankommunal utjämning När kostnaderna for de olika verksamhetsområdena som ska överforas till kommunerna slås ut på antalet invånare i respektive kommun, endera på antalet invånare totalt eller på gruppen 65 år och äldre, varierar kostnadsbilden per kommun. Räknat i 2011 års pris- och lönenivå är skillnaden mellan uppskattade kostnader och skatteväxling störst i Rättviks kommun med -83 kr/invånare. I övriga kommuner varierar skillnaden mellan +64 kr/invånare (Borlänge) och -63 krlinvånare (Vansbro). I den nationella utredningen SOV 2011 :39, Likvärdiga forutsättningar, översyn av den kommunala utjämningen, beräknas en bidrags/avgiftsforändring om +/-250 kr/invånare foranieda särskilda inforanderegler. Med hänvisning till detta bedöms variationerna vid den här skatteväxlingen inte vara så stora att någon mellankommunal utjämning ska behövas. Antal invånare Skillnad Hem- Hem- Hjälp- Skatte- Totalt 65 år-w Kommun sjukvård besök Psykiatri medel Summa växling tkr kr/inv Avesta Borlänge Falun Gagnet Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Länet Genomsnitt kr/inv Kostnaderna per kommun i tabellen ovan är schablonmässigt framräknade utifrån antalet invånare, totalt eller 65 år och äldre. Hemsjukvårdens personal- och lokalkostnader är beräknade utifrån antal årsarbetare per kommun samt for övriga kostnader har beräkningen gjorts utifrån antal invånare 65 år och äldre. Hembesök och psykiatri har schablonmässigt fördelats på totala antalet invånare. Hjälpmedel har schablonmässigt fordelats på antalet invånare 65 år och äldre. 8 (15)

9 REGION DALI"fRNA Beräkningsunderlag skatteväxling Hemsjukvården Personalkostnader Arsarbetare tkr kr/åa egen personal Dsk/ssk hemsjukvård 73, At hemsjukvård 6, Sg hemsjukvård 3, Arbetsledning 5, Övriga personalkostnader köpta tjänster Dsk/ssk hemsjukvård Orsa 2, Summa personal 92, Förbrukningsmaterial 3038 Bilar hemsjukvård 58 st å 45 tkr 2610 Lokaler kr/kvm Läkemedel 320 OH Delegationer personal 4192 Övriga kostnader Summa övriga kostnader 090 Summa hemsjukvård Hembesök Dsk/ssk hembesök 20, At hembesök 22, Sg hembesök 3, Övriga personalkostnader Summa personal 46, Bilar hembesök 15 st å 45 tkr 675 Lokaler OH Övriga kostnader Intäkter hembesök st il 150 kr Netto hembesök Psykiatri Psykiatri personal 7, Övriga personalkostnader OH Övriga kostnader Summa psykiatri 2993 Hjälpmedel Hjälpmedel Inkontinenshjälpmedel 7528 Intäkter hjälpmedel Netto hjälpmedel TOTALT prisnivå (15)

10 REGION DALf'lf RNA När hänsyn tas till förväntade framtida effekter av ett nationellt heltäckande ändrat huvudmannaskap för hemsjukvården, är alla kommuner i länet "vinnare". Rättviks kommun, som beräknas få ett underskott vid skatteväxlingen för hemsjukvården med -83 kr/invånare, väntas bli kompenserad med 95 kr/invånare när samtliga län har kommunaliserat hemsjukvården. Man :tar inte heller glömma bort att kommunerna i länet redan idag har fått högre bidrag i kostnadsutjämningens äldreomsorgsmodell på grund av redan genomförda kommunaliseringar av hemsjukvården i andra län. Rättviks kommun har exempelvis redan fått ett högre bidrag på 159 kr/invånare. kr/invånare Kostnadsutjämning Växlings- Bidrag Bidrag i effekt idag framtiden Nettoeffekt Avesta Borlänge Falun Gagnet Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa RäUvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Hemsjukvård 4.1. Personalkostnader I materialet räknar vi med årsarbetare, en årsarbetare motsvarar timmar. För att beräkna omfattningen har arbetsgruppen valt att använda årsarbetare i hemsjukvårdens budget Hembesöksverksamheten är idag integrerad i primärvården och har därför ingen specificerad budget. Därför har en beräknad schablon använts. Antal årsarbetare för psykiatri är en uppskattning. Personalkostnaderna ska täcka de årsarbetare som behövs för att driva verksamheten och ska ligga till grund för skatteväxlingen. Personalkostnaderna för hemsjukvård motsvarar 92,62 årsarbetare, inkl köpta tjänster, vikarier och arbetsledning. I köpta tjänster ingår kostnader för personal som redan är anställd i Orsa kommun. Grunden för beräknade personalkostnader är medellönen per månad för respektive personalkategori. Till månadslönen har påslag för ob, jour och semesterdagstillägg lagts till. För arbetsterapeuter och sjukgymnaster har inget påslag för ob och jour gjorts då dessa yrkeskategorier har dagtjänstgöring. Medellön kr/månad årskostnad, inkl PO Distriktssköterska/sjuksköterska (dsk/ssk) Arbetsledare (AL) Arbetsterapeut (At) Sjukgymnast (Sg) (15)

11 REGION DAL~RNA Skulden för innestående semester till den personal som vid verksamhets övergången väljer att arbeta i kommunerna, ingår inte i skatteväxlingssumman. Skulden regleras genom att landstinget betalar ut summan per kommun i kontanta medel. Det PO-påslag som SKL rekommenderar för kommunerna 20 ska användas. OBSERVERA att vikarier ingår i antalet tjänster i nedanstående tabell. Arbets- Sjuk- Kommun Dsklssk terapeut gymnast Skötare tkr Avesta 7,6 2,3 0, Borlänge 16,9 5,0 1, Falun 21,5 6,3 1, Gagnef 2,8 1,3 0, Hedemora 4,9 1,6 0, Leksand 5,2 1,4 0, Ludvika 10,0 2,4 0, Malung-Sälen 4,2 1,0 0, Mora 9,0 1,9 0, Orsa 2,8 0,8 0, Rättvik 4,8 1,0 0, Smedjebacken 4,2 1,0 0, Säter 2,8 1,9 0, Vansbro 2,3 0,6 0, Älvdalen 3,5 0,6 0, Psykiatri 7, Totalt 102,5 29,1 7,8 7, Tabellen ovan innehåller beräkning avseende alla personalkategorier för samtliga verksamheter Arbetsgivaravgifter Vid beräkning av personalkostnader för samtliga yrkeskategorier har påslag för arbetsgivaravgifter gjorts med 38,98 procent. Utgångspunkt är kommunernas påslag 2011 enligt SKL 38,46 procent. Till påslaget har lagts den tillfålliga premiebefrielsen för avtalsgruppsjukförsäkring 0,40 procent och avgiftsbefrielseförsäkring 0,12 procent. Arbetsgivaravgifterna är lika för kommuner och landsting förutom avseende kollektivavtalad pension. PO-pålägget för avtalspensionen är högre i landstingen på grund av läkarnas pensioner. Den anställdes intjänade pension baseras på inkomstens storlek. Den största delen är avgiftsbestämd och uppgår till 4,5 % av inkomsten upp till 7,5 inkomstbasbelopp. För anställda med inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp tillkommer en förmånsbestämd pension beräknad på överstigande del. Det är endast ett fåtal personer, som kommer över till kommunerna vid verksamhetsövergången, som har en inkomst som medför förmånsbestämd pension. 1 inkomstbasbelopp 2011 är kr * 7,5 = kr eller kr/månad 1 inkomstbasbelopp 2012 är kr * 7,5 = kr eller kr/månad 11 (15)

12 REGION DALFfRNA Personalkostnader Grundlön, kr per månad [=_ll~~ ab, jour 11,5% Semesterdagstillägg 0,16% Löneökning Summa Sociala avgifter 38,98% Personalkostnad Grundlön, kr per månad [ OB,jour 0,0% O O Semesterdag 0,16% Löneökning Summa Sociala avgifter 38,98% Personalkostnad Grundlön, kr per månad [ 24582J ab, jour 0,0% O O Semesterdag 0,16% Löneökning Summa Sociala avgifter 38,98% Personalkostnad Kostnadl Ars- Sjuksköterska månad kostnad Kostnadl Ars- Arbetsterapeut månad kostnad Kostnadl Ars- Sjukgymnast månad kostnad Kostnadl Ars- Arbetsledning månad kostnad Grundlön, kr per månad [ ab, jour 0,0% O O Semesterdag 0,16% Löneökning Summa Sociala avgifter 38,98% Personalkostnad Övriga personalkostnader Övriga personalkostnader är beräknade enligt budget 2011 för hemsjukvården och ska täcka kostnader för utbildning, företagshälsovård och personalbefrämjande åtgärder. Kostnaden motsvarar kr/årsarbetare inom hemsjukvården. Denna kostnad per årsarbetare har även använts för att täcka övriga personalkostnader för personal inom hembesöks- och psykiatriverksamheten. 12 (15)

13 REGION DALffRNA 5. Övriga kostnader 5.1. Förbrukningsmaterial Förbrukningsmaterial på 3038 tkr har beräknats enligt landstingets budget Bilar Vid beräkning av kostnaden på 2610 tkr för bilar har antalet bilar (58 st) inom hemsjukvården multiplicerats med en schablon på kr/år och bil. Schablonen täcker samtliga kostnader som landstinget idag har för sina bilar. För att täcka hembesöks verksamhetens behov av bilar har en uppskattning gjorts att ytterligare 15 bilar, en per kommun, behövs för detta Lokaler Lokalkostnaderna på 764 tkr är beräknade utifrån antagandet att vruje årsarbetare har tillgång till 7,5 kvm. Det innebär 2 årsarbetare per rum. Hyran är beräknad till kr/kvm och motsvarar landstingets interna hyresprissättning. Denna kostnad per årsarbetare har även använts för att täcka kostnaderna för lokaler inom hembesöksverksamheten Läkemedel Läkemedelskostnaden på 320 tkr är landstingets faktiska kostnad för rekvisitionsläkemedel inom hemsjukvården Overheadkostnader I overheadkostnaden på tkr ingår landstingets kostnader för facklig verksamhet, löne- och ekonomiadministration samt del av ledningsadministrationen. Kostnaden motsvarar 323 kr/årsarbetare i hemsjukvården. Denna kostnad per årsarbetare har även använts för att täcka OH-kostnader för personal inom hembesöks- och psykiatriverksamheten Delegationer I landstingets budget för 2011 har tkr upptagits avseende kommunala kostnader för utförda hälso- och sjukvårdsinsatser på primärvårdsnivå på delegation från landstinget. Summan avser två av länets kommuner. På förfrågan till samtliga 15 kommuner om deras kostnader avseende insatser på delegation under år 2011 redovisar kommunerna denna kostnad till sammanlagt 4192 tkr. Denna summa har också tagits upp i beräkningsunderlaget för skatteväxling. Ekonomigruppen har dock inte haft möjlighet att närmare analysera varje kommuns kostnad för delegationsuppgifter Övriga kostnader I övriga kostnader på 932 ingår budgeterade kostnader som inte tidigare nämnts bl a personalkläder, tvätt, städ, telefoni, IT mm. Kostnaden motsvarar kr/års arbetare i hemsjukvården. Denna kostnad per års arbetare har även använts för att täcka övriga kostnader får personal inom hembesöks- och psykiatriverksamheten. (15)

14 REGION DALf'fRNA 6. Hembesök 6.1. Personal hembesök Personalkostnaden for hembesöken ingår idag i primärvårdens ordinarie verksamhet och kan inte särredovisas. Verksamheten bedrivs idag inom Hälsoval, dvs både i landstingets och i privat regi. Omfattningen av personal inom hembesöken bygger därfor på ett forfrågningsunderlag som gått ut till berörda landstingsverksamheter. Ett medelvärde har beräknats utifrån resultatet av inkomna uppgifter. Medelvärdet har använts som schablonbelopp. För att göra en avstämning av rimligheten har denjämforts med den schablon som Sönnlands läns landsting använt i samband med sin kommunalisering. Jämforelsen stärker rimligheten. Antaganden om antal årsarbetare: Dsk/ssk Arbetsterapeut Sjukgymnast Totalt = 0,75 tjänst per invånare = 0,80 tjänst per invånare = 0,14 tjänst per invånare 20,8 åa 22,1 åa 3,9 åa 46,8 åa Räknat på antalet invånare per , dvs blir det 46,77 årsarbetare. Beräknade kostnader för personal inom hembesöksverksamheten är tkr ink! semestervikarier. Inklusive övriga kostnader och intäkter är den uppskattade nettokostnaden tkr Intäkter hembesök Patientintäkterna for hembesöken bygger på antal hembesök 2011 (dsklssk, at och sg). Vid beräkningen har en uppskattning gjorts att av besök i hemmet så är 30 % så kallade frikortsbesök och genererar således inga patientintäkter. Återstående besök, , har multiplicerats med patientavgiften, 150 kr Psykiatri Psykiatriska och somatiska omvårdnadsuppgifter inom hemsjukvårdsverksamhet och hembesöksverksamhet överfors till kommunerna. De insatser som avses är omvårdande och stödjande insatser. För specialistpsykiatri ansvarar landstinget även fortsättningsvis. För de delar som kommunerna kommer att ansvara for överfors medel motsvarande 7 årsarbetare. 8. Hjälpmedel 8.1. Hjälpmedel Grundprincipen är att forskrivaren av hjälpmedlet har betalningsansvaret. Detta forutsätter att särskilt regelverk upprättas. Kostnaderna för hjälpmedel bygger på 2011 års volymer och priser, exklusive inkontinenshjälpmedlen som är beräknade enligt 2012 års priser. Ny upphandling har gett lägre priser 2012 for inkontinenshjälpmedlen. 14 (15)

15 REGION DALFf'RNA 8.2. Hjälpmedelsavgift Hjälpmedelsavgiften ingår inte i något högkostnadsskydd uppgick intäkten för detta till 2382 tkr och ett antagande har gjorts att tkr (50 %) rör den del som vid skatteväxlingen förs över till kommunerna. Beräkningsunderlag hjälpmedel Faktura år Ar 2011 Betalare HOS VArdc<mlmler (U och privata) (exl MOHlPalliativa team) Artikel konteringsgrupp Summorna är Nettobelopp (efter rabatt) Faktura Radbelopp Fakturaradlyp ISO-kod{1-2) Tiänster Försäljning Hyror Totalt 04 HJÄLPMEDEL VID PERSONLIG MEDICINSK BEHANDLING Malningspumpar för sondmatning, rörelse-, st yrke- och balansträningsredskap HJÄLPMEDEL FÖR TRÄNING AV DAGLIGA LIVETS AKTIVTET lilen grupp av hjälpmedel där kostnadsansvaret redan i dag ligger på habilitering eller kommun. Flertal av produkterna är klassade som egenansvar. 06 ORTOSER OCH PROTESER Ortopedtekniska hjälpmedel förskrivs även i fortsättningen inom specialistsjukvård och vårdcentral. 09 HJÄLPMEDEL FÖR PERSONLIG VARD Toalettstolar, toalettstolsförhöjningar, bad- o duschstolar. 09 HJÄLPMEDEL FÖR INKONTINENS Absorberande allt-i-elt med fixering, absorberande> 250m I, urin påsar, urindroppsamlare, hygienunderlägg - engångs, hygienunderlägg - fjergångs, badbyxor, fixeringsbyxor inkl distribution, lagerhållning och kundservice O O HJÄLPMEDEL VID FÖRFLYTTNING Rollatorer, gåbord, rullstolar, elrullstolar, drivaggregat, glidbrädor, vrid plattor, hjullyftar, stationära lyftar, Iyftselar, sittdynor och underlägg antidecubitus 15 HJÄLPMEDEL I HUSHALLET Hjälpmedlen är klassade som egenansvar, brukaren betalar själv. 18 HJÄLPMEDEL FÖR UTRUSTNING OCH ANPASSNING AV BOSTÄDER Arbetsstolar, ryggstöd, dynor, sängar, lyftar, elryggstöd, ramper, antidecubitusmadrasser 22 HJÄLPMEDEL FÖR KOMMUNIKATION OCH INFORMATION Kostnad för telefoner, porttelefoner samt personliga trygghets- och nöd larm. 24 HJÄLPMEDEL FÖR HANTERING OCH TRANSPORT AV PRODUKTER Kostnad för fjärrsystem, t ex IR-sändare. O Övrigt bia arbetstid och fraktkostnader Totalt (15)