Gotlands kommun Ekonomiska förutsättningar vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården. September PricewaterhouseCoopers

Transkript

1 Gotlands kommun Ekonomiska förutsättningar vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården September 2010 sida 1

2 Förutsättningar ekonomi Gotlands kommun Hemsjukvårdens del av primärvården har ej varit möjlig att erhålla ur kommunens redovisning. Det finns inte heller särskild budget på vårdcentraler för hemsjukvård. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har utifrån ovanstående genomfört en utredning för att skatta hemsjukvårdens del av primärvårdens kostnader. I arbetet har PwC jämfört underlaget från Gotlands kommun med beräkningar som genomförts i andra sammanhang för att ge en bild av resursens överrensstämmelse med uppdrag i förhållande till andra delar av landet. I Gotlands kommun finns sedan tidigare en för socialnämnden och hälsooch sjukvårdsnämnden gemensam sjuksköterskeorganisation kvällar och nätter. Denna utför hemsjukvårdsuppdrag, men har även sjukvårdsansvaret i särskilt boende kvällar och nätter. För att jämföra de uppskattade kostnaderna för hemsjukvård i kommunen med motsvarande siffror på annat håll i landet måste resurser motsvarande hälso- och sjukvårdsansvaret i särskilt boende lyftas bort. Såväl budget som utfall avseende rehabilitering etc återfinns i hemrehaborganisationen. Det har visat sig vara svårt att erhålla relevant ekonomisk information från riket i övrig. Överföring av ansvar för hemsjukvård runt om i landet har utförts baserat på såväl landstingens faktiska kostnader som schabloner. I samband med Ädelreformen (1992), genomfördes också skatteväxling avseende hemsjukvården på flera håll i landet. I ett antal län genomfördes kompletterande skatteväxling På senare år har verksamhetsövergång genomförts i b.l. a Kalmar och Södermanlands län. Utredning för att föra över hemsjukvården har gjorts i Blekinge och Norbottens län, men i dessa län har beslut tagits att verksamheten skall kvarstanna i landstingsregi. Vi har jämfört olika läns nivå avseende skatteväxling, d.v.s hur stor del av skatteuttagsrätten olika landsting överlåtit till kommunerna i samband med att ansvaret för hemsjukvård övergått till kommunerna. sida 2

3 Förutsättningar ekonomi Gotlands kommun forts. Vi har även tagit del av och använt det förslag på beräkningsmodell regeringens utredare föreslog i SOU 2004:68 Sammanhållen hemvård. I korthet går modellen ut på att man med hjälp av en framtagen kvot räknar fram antalet personer i ett län som har hemsjukvårdsinsatser. Från dessa dras antalet personer med beslut om särskilt boende. Kvar finns då antalet personer som enligt modellen erhåller hemsjukvård i ordinärt boende. Antalet multipliceras med kostnaden per hemsjukvårdspatient. Denna kostnad är i våran utredning definierad utifrån fyra exempel. Exemplen är hämtade ur SOU 2004:68 Sammanhållen hemvård. Ett tredje sätt att beräkna kostnaderna för hemsjukvård har hämtas från offentlig statistik. Beräkningsgrunden är i detta fall nettokostnad per invånare Vi har i utredningen avgränsat exemplet till de landsting med bibehållet ansvar för hemsjukvård. Vi bedömer att avgränsningen bör ge en bild av hur resurser för hemsjukvård ser ut i de delar av landet där landstinget fortsatt ansvarar för verksamheten. Slutligen har vi också jämfört hemsjukvårdsresurser i riket utifrån nyckeltalet distriktssköterskor per invånare över 65 år. Svårigheten att använda detta mått i Gotlands kommun infinner sig då de redovisade sjukskötersketjänsterna även avser sjukvårdsansvaret i särskilt boende kvällar och nätter. I uppgifterna från kommunen har dessa tjänster inte särredovisats, vilket medför att PwC gjort en skattning av hur många av de uppgivna tjänsterna som bedöms avse särskilt boende. sida 3

4 Kostnader hemsjukvård enligt uppgifter lämnade av Gotlands kommun, 2010-års priser Hemsjukvård i ordinärt boende antal tjänster personalkostn övriga kostn totalt Privata vårdcentraler 1, " kväll och natt 2, Egna vårdcentraler 6, " 0, " kväll och natt 4, Hemrehab 11, löneökning inkontinenshjälpmedel TOTALT exkl tekniska hälpmedel 26, Tekniska hjälpmedel TOTALT 26, sida 4

5 Skatteväxling hemsjukvård Skatteväxling hemsjukvård Effekt för Gotland med samma skatteväxling Kalmar 26 öre Södermanland 37 öre Örebro 59 öre Västernorrland 54 öre Uppsala 29 öre Riket 38 öre Gotlands förslag motsvarar en skattesats om 22,62 öre dvs :- sida 5

6 Kommentarer kring skatteväxling hemsjukvård Uppgifterna rörande Örebro, Västernorrland och Uppsala härrör sig från skatteväxlingen i samband med Ädelreformen. Uppgiften avseende genomsnittet i landet (Riket) är hämtad ur SOU 2004:68 Sammanhållen hemvård I detta förslag avses primärvårdsansluten hemsjukvård för hela befolkningen, dvs även för barn och ungdomar under 18 år. Uppgifterna avseende Kalmar är baserade på vad som faktiskt genomfördes i Kalmar län 1/ Avser även där alla åldersgrupper. I Södermanlands län genomfördes en skatteväxling motsvarande 17 öre i samband med ädelreformen (undersköterskeresurser etc.). 1/ genomfördes ytterligare en växling motsvarande 20 öre för resterande delar. Ansvaret i Södermanland avser personer över 18 år. Generellt kan konstateras att kvalitetssäkringen av de uppgifter på vilket skatteväxling genomförts varit bristfälliga. Det saknas tillförlitlig särredovisning av hemsjukvårdens kostnader i landet. Exempelvis kan nämnas att utredning genomförts i Norrbotten. Landstinget redovisade kostnader för hemsjukvård motsvarande 10 öre (ca 38,6 msek). Kommunerna menade på att 38 öre (ca140 msek) enligt förslaget i SOU 2004:68 var en rimlig nivå. Förhandlingarna lades ned då huvudmännen ej kunde enas om nivån. sida 6

7 Kostnad per inskriven (modell från SOU 2004:68) Kostnad per inskriven i hemsjukvård Jämtland Värmland Stockholm Ovanstånde uppgifter ur sou 2004:68 Genomsnittskalkyl riket Totalkostnad hemsjukvård Gotland vid fördelning enligt kostnad per inskriven Enligt riksgenomsnitt Pris enligt Jämtland Pris enligt Värmland Pris enligt Stockholm Enligt modell i SOU 2004:68 Innefattar alla, även barn (1040 personer inskrivna i ordinärt boende) sida 7

8 Kommentarer till kostnad per inskriven (modell från SOU 2004:68) Modellen bygger på följande antaganden: 1. Behov av samhällets insatser för sjukvård i hemmet är direkt relaterade till ålderskategori och kön. 2. Andelen invånare med behov av hälso- och sjukvård i hemmet inom respektive ålderskategori och kön är ungefär konstant oavsett boendeform. En minskning av andelen personer som bor i särskilt boende medför därmed en lika stor ökning av antalet personer som behöver hemsjukvård i ordinärt boende. 3. De kommuner som har övertagit ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende får tjäna som riktmärke för de samlade behoven av hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende 4. Statistiken avser den hemsjukvård som kommunen ska ha ansvar för och inte sådan hemsjukvård som kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. 5. Kostnader för hemsjukvård i ordinärt boende har beräknats med en schablonkostnad per inskriven. 6. Anhörigas del av insatser har antagits vara lika inom respektive ålderskategori och kön. 7. Mixen av olika patienters vårdtyngd för hemsjukvård i ordinärt boende har antagits vara densamma inom varje ålderskategori och kön. 8. Antal personer inskrivna i hemsjukvård har större betydelse för skatteväxlingen än variationer i kostnadsnivå per hemsjukvårdsbesök eller per inskriven. Enligt ovanstående modell återfinns 1040 personer med hemsjukvård i ordinärt boende i Gotlands kommun De beräkningar som gjorts har utgått från detta antal. sida 8

9 Hemsjukvårdskostnad per invånare Landsting med bibehållet ansvar för hemsjukvård Landsting med bibehållet ansvar för hemsjukvård Nettokostnad per invånare Stockholm 303 Jönköping 673 Blekinge 671 Västmanland 191 Dalarna 656 Gävleborg 530 Västerbotten 390 Norrbotten Genomsnittskostnad / invånare 451 Gotland 317 sida 9

10 Kommentarer till hemsjukvårdskostnader per invånare Måttet nettokostnad per invånare innefattar inte kostnader för tekniska hjälpmedel. I denna jämförelse har Gotlands kostnader per invånare jämförts med län där landstinget fortsatt ansvarar för hemsjukvården. Genomsnittskostnaden avser i denna sammanställning genomsnittet i undersökningen. I SOU 2004:68 framräknas ett uppskattat genomsnitt i riket till 415 kr/invånare (2003 års prisnivå). PwC bedömer att det motsvarar ca 421 kr/invånare sida 10

11 Jämförelsetal antal invånare ö. 65 år per dsk Örebro Sörmland Värmland Kalmar sida 11

12 Jämförelsetal antal sjuksköterskor per invånare ö 65 år Gotlands kommun har utifrån det underlag PwC erhållit från kommunen 1157 invånare över 65 år per distriktssköterska (2009 års befolkningsuppgifter). Vid skatteväxlingen i Kalmar län uppgav landstinget att det återfanns motsvarande 1 dsk / 1300 invånare över 65 år. Skatteväxlingen genomfördes på en dsk / 876 invånare över 65 år. Gotlands kommun behöver öka nuvarande distriktssköterskeresurs med motsvarande 9,5 årsarbetare för att komma i nivå med Södermanlands län och med motsvarande 3,3 årsarbetare för att vara jämförbart med Kalmar län. sida 12

13 Reflektioner kring bedömning av resurser som föreslås överföras Som tidigare nämnts är hemsjukvårdens kostnader svårfångade, inte bara i Gotlands kommun, utan totalt i riket. Olika försök har gjorts att säkerställa en korrekt resurs inför överföring av ansvar för hemsjukvården från landsting till kommun. Som PwC har presenterat har ett antal beräkningsmodeller och jämförelsetal använts till stöd för att forma korrekta antaganden. Kritik kan riktas mot flertalet av dem ur ett kvalitetssäkringsperspektiv. Vad gäller uppdraget i Gotlands kommun konstateras att den av hälso- och sjukvården definierade resursmängd avseende hemsjukvård, oavsett val av modell, jämfört andra delar av landet är låg. Vi bedömer det som svårt för socialnämnden att överta ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende så som uppdraget definierats, med de framräknade lokala resurserna. Vid en jämförelse utifrån såväl genomsnittligt skatteväxlingsbelopp som den i SOU 2004:68 föreslagna beräkningsmodellen uppstår betydande diskrepanser mellan de definierade resurserna på Gotland och de respektive modell föreslår. Kritik kan riktas mot att modellerna är teoretiskt framtagna och delvis saknar lokal förankring. Väljer man att använda sig av modellen som utgår från hemsjukvårdens nettokostnader per invånare kommer man troligen något närmare de lokala förhållandena. Denna tillsammans med jämförelsen distriktssköterskor per invånare över 65 bedöms kunna ge vägledning i frågan kring relevant resursmängd. Kommunen har i lämnat underlag den lägsta distriktsskötersketätheten av de granskade länen. Beroende på ambitionsnivå kan olika stort resurstillskott avseende distriktssköterskor förordas (ca 5 tjänster för att komma i nivå med Kalmar län och ca 11 tjänster för att komma i nivå med Södermanland). I kommunens uppdrag till PwC ingår att bedöma förutsättningar för att genomföra en besparing motsvarande 3 msek. Vi konstaterar att ett eventuellt besparingsbeting om möjligt bör riktas mot det område där kommunen i dagsläget har högre kostnader än riket i övrig, vilket i det ursprungliga underlaget från kommunen var posten tekniska hjälpmedel. Kommunen har därefter reviderat sitt underlag, och i de nu aktuella kostnaderna ligger posten tekniska hjälpmedel i nivå med vad resursfördelningsmodellen stipulerar. Ett förslag till överföring av resurser från hälso- och sjukvårdsnämnde till socialnämnden för att säkerställa en relevant nivå kommer således innefatta en ökad resurs avseende distriktssköterskor jämfört underlaget från sjukvården samt bibehållen nivå på tekniska hjälpmedel. Sammantaget kommer förordad resursmängd dock överstiga vad sjukvården definierat som avsatt för hemsjukvård. sida 13

14 Förslag på beräkningsmodell för hemsjukvård Gotlands kommun Nettokostnad per invånare (2010 års prisnivå) 421 kr Folkmängd Gotland (2009) Summa hemsjukvård enl modell Tekniska hjälpmedel enl Gotland Summa totalt hemsjukvård och hjälpmedel Motsvarar ca 28,3 öre i skatteväxling kr kr kr sida 14

15 Förslag på beräkningsmodell för hemsjukvård Gotlands kommun Inklusive föreslagen besparing Nettokostnad per invånare (2010 års prisnivå) 421 kr Folkmängd Gotland (2009) Summa hemsjukvård enl modell Tekniska hjälpmedel enl Gotland Summa totalt hemsjukvård och hjälpmedel Motsvarar ca 28,3 öre i skatteväxling Besparingsbeting enlig uppdrag Totalt efter besparing Motsvarar ca 26,85 öre i skatteväxling kr kr kr kr kr Schablon tekniska hjälpmedel (2010 års pris) 101,4 sida 15

16 Avslutande tankar PwC vill framhålla vikten av att Gotlands kommun, vid ett eventuellt överförande av hemsjukvården till socialnämnden, följer verksamhetens faktiska kostnader för att efter hand kunna stämma av dessa mot vad som överförts från hälso- och sjukvårdsnämnden. Så som vi har förstått projektets förslag kommer en samlad organisation att bildas, vilket bör underlätta avstämning. Vi vill även peka på svårigheten att definiera hemsjukvårdens faktiska kostnader runt om i landet som blivit allt tydligare under arbetets gång. Såväl SKL som regeringskansliet och flera av regionförbundet lyfter att det ej varit möjligt att kvalitetssäkra hemsjukvårdskostnader tillfredsställande inför planerade skatteväxlingar. I vissa fall har svårigheterna medfört att planerad överföring avbrutits. I det material vi nu lyfter fram förordas att Gotlands kommun använder sig av en resursskattningsmodell som baserar sig på såväl faktiska tal (antal invånare) som schablon (nettokostnad i riket). Följer kommunen förslaget innebär det även att man närmar sig Södermanland (600) räknat i distriktssköterskor per invånare över 65 år om besparingsförslaget ej effektueras. Genomförs föreslagen besparing bör nivån vara i nivå med Kalmar (876). Kommunen kan självklart välja att söka vägledning genom annat fördelningssystem. sida 16

17 Vi tackar för förtroendet så långt 2010 i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.