Ansökan om stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling. INVESTERINGSPROJEKT fördjupad ansökan NYA KROKSLÄTT/KÄNGURUN 21

Transkript

1 Ansökan om stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT fördjupad ansökan NYA KROKSLÄTT/KÄNGURUN 21

2 PROJEKTBESKRIVNING Visionen för Nya Krokslätt är att inom ett tydligt avgränsat område åstadkomma en internationell förebild för ett historiskt fabriksområde som stödjer en klimatsmart livsstil för boende och verksamma. Göteborg Utveckla ett etablerat verksamhetsområde i en gammal fabriksmiljö Projektet Nya Krokslätt syftar till att förtäta och utveckla ett etablerat verksamhetsområde, Krokslätts fabriker och angränsande fastighet som idag till stor del utgörs av kontor och småindustri, till ett samhälle i miniatyr av bostäder, service och arbetsplatser som möjliggör ett hållbart urbant liv. Nya Krokslätt har ambitionen att skapa ett område där ny och gammal bebyggelse samverkar i ett område där hållbarhetsaspekten prioriteras fullt ut. Det ses som en utmaning att hantera energieffektiviseringen av den historiska miljön samtidigt som den integreras med ny bebyggelse på ett innovativt sätt som berikar området. I denna utmaning ligger också möjligheterna att på ett varsamt sätt hantera intilliggande naturreservat så att det integreras som en resurs i området. den fysiska miljön brukare CO 2 ett litet fotavtryck Krokslätts fabriker ska stödja en klimatsmart livsstil Projektområde Nya Krokslätt Den högt satta hållbarhetsambitionen genomsyrar projektet och skapar en helhetssyn kring resurser och kretsloppstänkande som influerar brukare, den byggda miljön, transporter och serviceutbud. Både verksamheter och de enskilda brukarna ska lämna ett så litet ekologiskt fotavtryck som möjligt samtidigt som den egna livskvaliteten upplevs öka. Fem viktiga utgångspunkter för Nya Krokslätt: 1. Privat aktör med ett intresse för den historiska fabriksmiljön och dess förvaltning Genom att Husvärden är privatägt med en liten organisation är beslutsvägarna korta och möjligheten att genomföra goda idéer stor. Företaget har tydligt arbetat med hållbarhetsfrågor som en viktig del i sin förvaltning och är en av grundarna av Sweden Green Building Council. I Krokslätt har man lagt stor vikt vid att tillvarata den kulturhistoriska miljön samtidigt som företaget har varit med och utvecklat en av de mest energieffektiva kontorsbyggnader som byggts i Sverige. Hållbarhetsprogram för projektet Nya Krokslätt Lokalisering av Krokslätts fabriker och projektområdet Nya Krokslätt i Mölndal projektbenämning Nya Krokslätt, i tidigare ansökan benämnt Kängurun 21 kommun Mölndal län Västra Götaland Sökande KB Kreativiteten (moderbolag Damoj AB) c/o Husvärden AB adress Krokslätts fabriker Mölndal person/organisationsnummer , kontaktperson Lennart Larsson (lennart.larsson@husvarden.se) telefonnummer mobilnummer Gammal bebyggelse kompletteras med ny Krokslätts fabriker är ett unikt område genom sin kulturhistoriskt intressanta miljö av äldre textilindustri som idag fungerar som ett modernt småföretagarområde. Den kulturhistoriskt rika miljön har nyligen kompletterats med ett antal kontorshus av samtida, hög arkitektonisk kvalitet signerad Gert Wingårdh och i planerna ingår att bygga 250 lägenheter, kontor och servicefunktioner. Genom blandningen av gammalt och nytt skapas ett mycket attraktivt område med en stark, egen identitet för boende och verksamma. 3. Verksamhetsområde som kompletteras med bostäder och service I dagsläget finns ca 80 företag inom området, däremot inga bostäder. Genom att komplettera ett redan existerande verksamhetsområde med bostäder och service som ex. förskola och butiker, ges mycket goda förutsättningar till en levande miljö. Ett ofta förekommande problem i dagens bostadsbyggande brukar just vara att i efterhand kunna komplettera med verksamheter i området för att åstadkomma en blandstad. 4. Förenlig med strategi för regional utveckling Den strukturbild för hållbar utveckling som kommunerna i Göteborgsregionen (GR) har enats kring, ligger helt i linje med utvecklingen av Nya Krokslätt. Strukturbilden har som ett av sina mål att skapa goda förutsättningar för kollektivtrafik i de många stråken till och från regionens kärna, Göteborg. Nya Krokslätt, beläget mellan Göteborgs och Mölndals Centrum, ligger i ett av dessa strategiska stråk där förtätning och utveckling är önskad. Utvecklingen av Nya Krokslätt innebär även att befintliga resurser såsom infrastruktur och service kan utnyttjas mer effektivt. Gammal och ny bebyggelse möts på Nya Krokslätt Regional strategibild 3

3 5. Samverkan Triple Helix Hållbar stadsutveckling är en uppgift som griper över många olika kompetensområden och aktörer. Att samverkan är nödvändig för att skapa hållbara lösningar är en självklarhet. Husvärden har därför tecknat samarbetsavtal med aktörer från både näringsliv, forskning och offentlig sektor. Samarbetet med t ex Mistra Urban Future, Chalmers liksom SLU ser Husvärden som en viktig plattform för att få in spetskompetens i projektet, etablera forskarmedverkan och sprida kunskap på internationell- och nationell nivå. Samtidigt erbjuds en möjlighet att i praktiken pröva olika forskningsidéer i skala 1:1 och en arena för dessa att nå näringslivet i samhällsbyggnadssektorn. Mål för Nya Krokslätt Vision Visionen för Nya Krokslätt är att inom ett tydligt avgränsat område åstadkomma en internationell förebild för ett historiskt fabriksområde som stödjer en klimatsmart livsstil för boende och verksamma. Övergripande mål för projektet Hållbarhet på Nya Krokslätt handlar om att samordna och optimera lösningar om energi, mobilitet, servicetjänster och delaktighet mellan verksamheter och boende genom involvering och engagemang från fastighetsägare, Mölndals Stad, näringsliv, forskning och andra intressenter. Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet skall uppnås genom följande mål: Miljöbelastningen, mängd CO 2 - ekvivalenter, relativt nuvarande Krokslätts Fabriker kommer att reduceras med nästan 98 % och relativt ett område byggt enligt BBR med nästan 99 %. Vision visionen CO 2. Mängden köpt energi kommer totalt sett, nya inklusive gamla delar, att understiga 50 kwh/m2 exklusive verksamhetsel. Mängden inköpt energi för hela området minskas då med 10% trots att ytorna ökar med 65%. Energiförbrukningen reduceras med 25% i befintlig byggnadsminnesförsklarad fabriksmiljö genom integrering av tekniska energisystem med ny bebyggelse. 100 % förnyelsebara energikällor varav ca 1585 MWh/år egen produktion. Trepartsmedverkan vid planering av hela projektet och bebyggelsen, inkluderar brukare Hög arkitektonisk kvalitet i den byggda miljön med en identitetsskapande gestaltning LCC-beräkningar utförs för värdering av olika alternativa lösningar Omhändertagande av dagvatten. Dokumentation, spridning och export av kunskap och lösningar i projektet. Minskad bilanvändning till förmån för gång-, cykel- samt kollektivtrafik. Bilresor ska minska från dagens 47% till 20%. Mål på nationell nivå Miljökvalitetsmål Projektet kommer genom de föreslagna åtgärderna samt uppfyllandet av baskraven att nå följande Nationella miljökvalitetsmål; 1. Begränsad klimatpåverkan, 2. Frisk luft, 3. Bara naturlig försurning, 4. Giftfri miljö, 7. Ingen övergödning, 8. Levande sjöar och vattendrag, 9. Grundvatten av god kvalitet samt 15. God bebyggd miljö. Sociala mål I projektet utgår vi från De nationella folkhälsomålen när vi lägger ambitionsnivån och utvärderar våra mål avseende social hållbarhet. Av de elva nationella målen ser vi att följande kommer att uppfyllas i projektet; 1. Delaktighet och inflytande i samhället, 2. Ekonomisk och social trygghet, 3. Trygga och goda uppväxtvillkor, 4. Ökad hälsa i arbetslivet, 5. Sunda och säkra miljöer och produkter, 9. Ökad fysisk aktivitet. Ekonomiska mål Ekonomi och hållbar stadsutveckling har många kopplingar där även den privata aktören måste ha en effektiv markanvändning, minimerad energianvändning och minskad materialanvändning. Varje projekt bygger på strategiska bedömningar av miljöaspekterna. Husvärden är övertygade om detta ger en långsiktig samhällsekonomisk och privatekonomisk försvarbar investering. Hållbarhetsprogram för att nå målen Ett hållbarhetsprogram som vägleder projektet har med hjälp av stödet från DHS 2009 kunnat påbörjas och finns i sin helhet på projektets hemsida ( Hållbarhetsprogrammet ska utgöra ramverket för Nya Krokslätts helhetssyn, struktur och uppföljning av uppsatta mål för projektet. Programmet ska säkra att samtliga aspekter av såväl ekonomisk, ekologisk som social hållbarhet beaktas inom de delprojekt som utpekats som relevanta för projektet och som i sin tur utmynnar i en rad åtgärder. Hållbarhetsprogrammet styr projektet i alla dess faser från idéskede, till program, projektering, byggande och förvaltning. VISION MÅL ekologisk- ekonomisk- social hållbarhet Baskrav Förutom av ovanstående projektspecifika mål omfattas all utveckling av Nya Krokslätt av följande baskrav: De nationella milljökvalitetsmålen Miljöklassad byggnad nivå GULD samt Green Building-klassning Mölndals stads miljöpolicy Samtliga material skall vara godkända enligt byggvarubedömningen. Miljöprogram kv. Kängurun (projektspecifikt miljöprogram som tar upp övriga krav som ej behandlas i ovanstående dokument och i delprojektens mål) vatten och grönska Mål för delområden klimatanpassad arkitektur hållbar mobilitet energismarta tekniska system och lokal produktion brukarmedverkan Nationella miljömål Miljömål Mölndals kommun BASKRAV Miljöklassad byggnad GULD Byggmaterial godkända av byggvarubedömningen Miljöprogram för Nya Krokslätt 4 5

4 ÅTGÄRDER I PROJEKTET Medel söks från Delegationen för hållbara städer för att kunna genomföra ett större antal åtgärder som alla tillsammans syftar till att nå visionen för Nya Krokslätt. De åtgärder som projektet söker medel för har delats upp i fem delområden, vilka innehåller en rad delprojekt (se vidare tabell s 14). Vi har sett möjligheter att utveckla nya innovativa lösningar som ger en området en unik hållbarhetsprofil. För varje område har vi tagit fram ett helhetsgrepp, metoder och tekniska lösningar som vi planerar att genomföra i projektet. Vi tror att det bästa sättet att uppnå en hållbar stadsutveckling är att erbjuda alla invånare/boende en mångfald av lösningar, allt för att kunna tillgodose det personliga behovet. Delområden: Energismarta tekniska system och lokal produktion Klimatanpassad arkitektur Vatten och grönska Hållbar mobilitet Brukarmedverkan Ovanstående delområden och åtgärdsförslag finns närmare beskrivet på sidorna i ansökan. Åtgärderna tas även upp i avsnitten: Stadsbyggnad, Integrerade tekniska system, Anpassning till kommande klimateffekter samt Klimatpåverkan. Stadsbyggnad Krokslätts fabriker innehåller idag ett 80-tal olika företag i en fabriksmiljö från sent 1800-tal. Fabriksbyggnaderna har Husvärden ägt sedan 1994 och har sedan dess arbetat aktivt med att skapa ett bra företagsklimat samtidigt som den kulturhistoriska miljön förvaltats och bevarats på bästa sätt. Ambitionen är att utveckla området samtidigt som kulturhistoriska värden tas tillvara. Under åren har det funnits nära samarbete med så väl länsstyrelsen som Mölndals museum i antikvariska frågor. Utöver den äldre fabriksbebyggelsen på m2 finns också två nybyggda kontorshus. Dessa nytillskott av Gert Wingårdh präglas av ett samtida arkitekturspråk av hög kvalitet samtidigt som de har inspirerats av och anpassats till den kulturhistoriska miljön i nära samförstånd med länsstyrelsen. Norr om Krokslätts fabriker finns blandad bebyggelse. I öster anknyter Safjällets naturreservat, medan det i söder, på fastigheten Kängurun 21, än så länge finns främst parkeringsytor. Samhälle i miniatyr Krokslätts fabriker har sedan senare delen av 1800-talet fungerat som ett fabrikssamhälle som inrymt både arbetsplatser och bostäder. Området speglar den industrihistoriska utvecklingen utmed Mölndalsån och den betydelse som textilindustrin haft för Göteborg. Det finns flera variabler som gett förutsättningar för områdets framväxt och som utgör viktiga delar i den kulturhistoriska miljön och gör området industrihistoriskt intressant; den lokala förankringen och betydelsen för närmiljön, lokalisering, arkitektoniska och estetiska ideal med engelska förebilder, den tekniska utvecklingen, ekonomiska förutsättningar och sociala förhållanden. Detta skapade ett samhälle i miniatyr och en levande stadsdel där man bodde, arbetade, handlade, tvättade och där barnen hade sin skola. Ambitionen för Nya Krokslätt är att åter utveckla dagens företagar- och verksamhetsområde till ett samhälle i miniatyr med bostäder, service och arbetsplatser som möjliggör ett hållbart urbant liv. I Krokslätts fabriker kommer ny och gammal bebyggelse samverka på ett sätt för att hållbarhetsaspekten får första prioritet där befintliga resurser och investeringar i infrastruktur kan utnyttjas mer effektivt. För att nå hit kommer brukarna vara med i planerings- och byggprocessen samt att platser för sociala möten får prioritet både under och efter uppförandet. (Se delområde Brukarmedverkan). Blandstad på riktigt Genom att komplettera det existerande företagar- och verksamhetsområdet Krokslätts fabriker med ca 250 bostäder och service skapas goda förutsättningar för blandstad. Utvecklingen för Nya Krokslätt kommer till stor del att ske på idag outnyttjade ytor såsom parkeringsplatser och andra obebyggda ytor. Den kulturhistoriskt intressanta fabriksmiljön tillsammans med nya samtida tillägg kan på Nya Krokslätt uppvisa blandstadens kvaliteter, ny bebyggelse samverkar med den befintliga i en process där staden ständigt står i utveckling och nya årsringar av byggnadsavtryck skapas. Mölndals kommun föreslår möjlighet i detaljplan för en vidare utveckling av området på ytterligare 100 bostäder. Nya Krokslätt har stor potential att utveckla unika livskvaliteter. Det centrala läget mellan Göteborg och Mölndals centrum utgör goda förutsättningar för närhet till stadslivet medan Safjällets naturreservat erbjuder rekreationsmöjligheter. Genom involvering av brukare och lokalintressenter kommer lokalbehov och bostadslösningar att kunna skräddarsys efter behov och därmed erbjuda en kvalitativ bostads- och arbetsmiljö. (se delområde Brukarmedverkan). Genom att framtida boenden och verksamma kan få möjlighet att träffas i former för brukarmedverkan kan också potentiella grannskapsband skapas vilket redan från början kan bidra positivt till att brukarna identifierar sig med sin närmiljö, känner delaktighet och ansvar för den. Det bidrar i stor utsträckning till att skapa trygghet inom området. Hållbar mobilitet Läget är centralt i ett huvudstråk mellan Göteborgs och Mölndals centrum. Tillgängligheten är mycket god med närliggande kollektivtrafik, cykelbanor samt större trafikleder. Med spårvagn tar det sjutton minuter till Centralstation i Göteborg och till Mölndals centrum är det fyra minuters resa från hållplatsen Krokslätts fabriker. Tillgängligheten till och från Nya Krokslätt ska utvecklas ytterligare främst för kollektivtrafik och cykel så att privat bilinnehav blir överflödigt. I delområde Hållbar mobilitet redovisas delprojekt gällande attraktiv kollektivtrafik samt en transportpool för såväl privat- som godstrafik som erbjuder klimatsmarta resval. Hållbar arkitektur Inom området Nya Krokslätt kommer ny bebyggelse anpassas till den äldre, avseende karaktär och material, även om gestaltningen är samtida. Goda referenser finns i de nya Greenbuilding-certifierade kontorsbyggnaderna på Kängurun 18 som Husvärden i samarbete med Gert Wingårdh och Bengt Dahlgren AB utvecklade med gott resultat både ur energi- och gestaltningshänseende och med stor hänsyn till kulturmiljön i området. Förbrukningen ligger där under 50 kwh/m 2 år trots drygt 55 % glasandel av fasaden. Gestaltningen har på ett modernt och hänsynsfullt sätt förhållit sig till Krokslätts kulturhistoria och utvecklats i nära samförstånd med länsstyrelsen. Gestaltningen av den nya bebyggelsen kommer att sammanfoga alla system och funktioner till en estetisk och funktionell miljö som respekterar historien och visar upp de ekologiska systemen visuellt för att förmedla till sina brukare om hur den byggda miljön fungerar. Den nya bebyggelsen ska, precis som Krokslätts gamla fabriker, bygga vidare på den starka identiteten. Inom delprojektet för klimatanpassad arkitektur kommer utformningen av bebyggelsen att anpassas för ett optimerat utnyttjande av solenergi och klimatförändringar samt bidra till ett gott mikroklimat inom Nya Krokslätt. Integrerade tekniska system I Krokslätt finns möjligheterna till intressant integrering av system mellan gammalt/nytt och bostäder/ arbetslokaler. Att Krokslätts fabriker präglas av industrin skapar till viss del svårigheter, men utgör också möjligheter. Fabriksmiljön är tålig och byggnaderna har en kraftfull arkitektur som kan hantera tekniska installationer på ett sätt som annan bebyggelse inte klarar av. Behovet av värme, kyla, el och varmvatten varierar över dygnet och året, för de olika verksamheterna. Detta i kombination med de möjligheter som läget i form av närhet till berg och bergrum ger, skapar mycket gynnsamma förutsättning att utveckla system för områdets energioptimering. Åtgärder för värmelagring i bergrum mellan natt och dag, sommar och vinter kommer att utvecklas (se delområde Energismarta tekniska system och lokal produktion). Till detta kommer även produktion av egen värme via sol till tappvarmvatten och komplement till värmesystemet samt produktion av egen el via vindturbiner och solceller bl.a. för att driva en värmepump för värmelagring. Mötesplats på Krokslätts fabriker Potentiell boendemiljö på Nya Krokslätt Närhet till spårvagnshållplats Arkitektur med hög miljöklassning Arkitektur med olika årsringar 6 7

5 De åtgärder avseende energieffektiviseringar av befintliga byggnader som planeras, kommer inte att påverka byggnaderna exteriört. Minskningen av energiåtgång handlar framför allt om att optimera befintliga system där man kan dra nytta av de nya byggnaderna. Önskvärda åtgärder kommer till viss del till och med att försköna det äldre området genom att exempelvis vissa kylmaskiner m.m. kan demonteras, då kylan istället tas från intilliggande bergrum. Styrning av vatten, el, värme, kyla och ventilation skall behovsanpassas på rums- och lägenhetsnivå för hög komfort och låg förbrukning. Dessa system skall trots höga krav på energioptimering präglas av enkelhet i kombination med tydlighet för nyttjaren så att olika typer av beteenden och påverkan skapar incitament för ett resurssnålt beteende. I delområdet Brukarmedverkan redovisas hur samverkan mellan byggherre och brukare genomförs för att åstadkomma anpassade tekniska system. System för rening av dagvatten kommer att genomföras med flertalet åtgärder som spänner över båda delområdena Klimatanpassad arkitektur samt Vatten och grönska. Dessa lösningar/ idéer påverkar såväl rumslig gestaltning som upplevelser och sociala mötesplatser. Anpassning till kommande klimateffekter Området anpassas till kommande klimatförändringar genom anpassad dimensionering av dagvattensystem, vattensäkra källarkonstruktioner, minimerad masshantering/sprängning vid byggnation och varsam placering av bebyggelse. Dessa åtgärder har också positiva effekter såsom minskade CO 2 -utsläpp. En riskbedömning utförs i projekteringsskedet och höga krav kommer att ställas på utbytbarhet på de delar där framtida klimatförhållanden så kan kräva. Förväntat ökad nederbörd tas om hand och fördröjs i öppna dagvattensystemet och i vattenmagasin kombinerade med vegetation. Dagvatten rinner till från ett stort område som även omfattar bergen i Safjällets naturområde som sluttar ner mot Nya Krokslätt. Fördröjning av dagvatten minskar risken för översvämning och förorening av Mölndalsån. Frodig vegetation och synligt vatten bidrar också till att ge en hälsosam och avstressande livsmiljö för boende och verksamma i området. Arkitekturen ska anpassas för optimerat utnyttjande av solenergi liksom anpassning för klimatförändringar, samt bidra till ett gott mikroklimat samt god inomhusmiljö. Byggnaderna har gröna tak och i den glasade klimatzonen sker fördröjning och rening av dagvatten i vegetationsytor. Klimatpåverkan För minskat utsläpp av CO 2 ingår i projektet Nya Krokslätt en kombination av åtgärder som utvecklas i delprojekt. Det planeras åtgärder för minskad biltrafik genom att göra kollektivtrafik samt gång- och cykelkommunikationer mer attraktiva, åtgärder för ökad andel biogas- och miljöklassade bilar samt åtgärder för att minska antalet transporter via samåkningstjänst och transportpool (se delområde Hållbar mobilitet). Förnybar energi kommer att produceras lokalt via solpaneler, solceller och vindturbiner om ca 10 MWh/år samt Stirlingmotor. (se delområde Energismarta tekniska system och lokal produktion). Dessutom ger frodig vegetation mellan husen och i klimatzonen på de nya byggnaderna absorbering av CO 2 samt ett jämnare mikroklimat genom skuggning och vindskydd. Genom att nyttja de möjligheter till lokalt egenproducerad energi via tex berg, sol och vind så minskas mängden CO 2 ekvivalenter med nästan 98% relativt nuvarande Krokslätts Fabriker och med nästan 99% relativt ett konventionellt fjärrvärmeuppvärmt område byggt enligt BBR vilket motsvarar mer än 1700 ton CO 2 ekvivalenter/år. Övrig energitillförsel sker endast genom stadsnätet för fjärrvärme eller köpt grön el. För att minska klimatpåverkan har Nya Krokslätt också ambitionen att minska energianvändningen. Målet är att sänka energianvändningen med 10% trots att uppvärmda ytor ökar med 65%. Det kommer att ske genom att ny bebyggelse skall förbruka max 50% av dagens BBR-krav, åtgärder på befintliga byggnader (reducering med 25%) återvinning av processvärme till värme och varmvatten, direktkyla ur berget samt värme-/kyllagring i bergrum (se delområde Energismarta tekniska system och lokal produktion, delprojekt 1). Genom att synliggöra lösningar i arkitekturen och individuell mätning och debitering kommer brukarna att se förbrukningen och uppmuntras till minskad energi- och vattenanvändning (se delområde Brukarmedverkan). Upphandling av system och material kommer att ske enligt LCC-metoden. Exportpotential Det unika i detta projekt är sättet att implementera många olika slags lösningar och att genom integrerade system uppnå ett kraftigt minskat nettoutsläpp av växthusgaser. Projektet kan med en hanterbar storlek konkret visa upp ett stadsområde där hållbarhetsaspekterna tillämpats fullt ut och där både ny och gammal bebyggelse ingår. Kopplingen mellan miljövinster (t ex hälsa och CO 2 -minskning) kommer att vara tydliga och både nationellt och internationellt kommer det vara enkelt att dra lärdom av detta. Både arbetsmetoder, helhetsgrepp och specifika tekniklösningar har exportpotential. Inom varje delområde redovisas specifik exportpotential. Genom samarbetet mellan kommun, näringsliv och forskning finns flera och breda kanaler för kunskapsspridning internationellt. Flera stora konsultföretag är involverade, varav flera är inblandade i projekt utanför Sverige. Det innebär stora möjligheter att återanvända erfarenheter och kunskaper i kommande nationella och internationella projekt med andra beställare. Husvärden har såsom en av initiativtagarna till Sweden Green Building Council en aktiv roll i nätverket. Genom detta forum planeras kontaktknytande med GBC-aktörer i andra länder och möjligheter att anordna studiebesök för internationella besökare. Samarbete med den akademiska världen med vetenskaplig uppföljning är föreslagen i form av ett jämförande forskningsprojekt kring hållbarhetsprogram för stadsutvecklingsprojekt. Mistra Urban Futures, Chalmers Tekniska Högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet kommer att ställa sin kompetens och nätverk till förfogande i projektet. Samarbetet med Mistra Urban Future utgör en viktig plattform för export av kunnande och tekniska lösningar då centret ingår i ett internationellt nätverk med verksamhet i Manchester (UK), Kisumu (Kenya), Shanghai (Kina) och Kapstaden (Sydafrika). Kunskapsspridning planeras även att ske via det miljösamarbete som Sverige har upprättat med Staten Kalifornien via ett Memorandum of Understanding (MoU) on renewable Fuel and Energy. Kalifornien har en stor efterfrågan på miljöteknik på grund av sin tuffa miljölagstiftning med höga krav på utsläppsreduceringar. Initiativrikedomen är hög, mätningar visar på att Kalifornien stod för 70 % av riskkapitalinvesteringar i Nordamerika och 50 % av de globala investeringarna. ORGANISATION, DELTAGANDE, SAMVERKAN I följande avsnitt besvaras de frågor som i den tidigare ansökan var uppdelad i fyra avsnitt: Organisation för information och kunskapsspridning, Deltagande och inflytande Integrerad sektorsövergipande planering Samverkan mellan näringsliv och kommun Vi har valt att foga samman dessa avsnitt i följande text då många av de aktiviteter vi planerat för gynnar hela organisationen och dess gränsöverskridande samverkan. För Husvärden är en grundläggande syn att hållbar stadsutveckling endast nås genom bred samverkan mellan olika aktörer inom staden; näringsliv, offentlig sektor och forskning i nära samarbete med brukarna. Denna samverkan ska genomsyra alla planerade aktiviteter, all kommunikation samt projektgenomförande. Organisation Styrgrupp Damoj AB genom Husvärden (fastighetsägaren) har satt samman en styrgrupp bestående av 8 9

6 Husvärden, White arkitekter och Bengt Dahlgren i projektet att utveckla Krokslätts Fabriker och Kängurun 21 till en hållbar del i Mölndals stad. Styrgruppens uppgift är att leda projektet Hållbar stadsutveckling Nya Krokslätt och initiera samarbeten. Styrgruppen håller samman aktörer och olika delprojekt och ser till att projektets mål uppnås. Medaktörer Styrgruppen kommer att arbeta i nära samverkan med parter från näringsliv, högskola, den offentliga förvaltningen samt brukare. I dagsläget har Husvärden tecknat samarbetsavtal tecknats med följande aktörer: Högskola/forskning; Mistra Urban Futures, Chalmers Tekniska Högskola samt SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet Offentlig förvaltning; Mölndals stad Näringsliv; Windforce AB, Cleanergy AB, Welcom Kommunikationsbyrå, Wingårdh arkitekter, Ramböll och WSP Utöver ovanstående aktörer har samarbete påbörjats med ytterligare aktörer (se aktörslista motstående sida) Högskola - Medverkande aktörer från forskningen innebär stora möjligheter till kunskapsutbyte mellan teori och praktik. Högskolan bidrar med expertkunskap och kan genomföra fördjupade forskningsstudier inom aktuella hållbarhetsfrågor där näringslivet sett kunskapsbrister. Genom högskolans etablerade kanaler för kunskapsspridning (vetenskapliga journaler, konferenser, högskolenätverk etc) ges värdefulla möjligheter att nå ut med intressanta resultat från projektet. Forskningen erbjuds en arena och mötesplats på Nya Krokslätt för att testa forskningsidéer i full skala och studentprojekt planeras att regelbundet genomföras i projektet. Offentlig förvaltning - Samverkan mellan projektägaren och Mölndals stad ska bidra till att ta fram samarbetsmodeller mellan näringsliv och kommun samt fungera som pilotprojekt för nya planeringsnormer. Målet är att öka samarbetet inom de områden som kommunen ansvarar för. Dit hör exempelvis folkhälsofrågan, kommunens miljömål, avfallshanteringen, energiutbyte och energiformer som styrs av beslut i fullmäktige, men som i framtiden kan utvecklas i samverkan. Projekt Nya Krokslätt arbetar också aktivt och i samverkan med kommunen kring nyetablering av företag och arbetsplatser till området. Näringsliv - Samarbetet med näringslivet är en styrka och förutsättning för att kunna ta del av näringslivets praktiska erfarenheter. Det ger också möjlighet till produktutveckling av tekniska lösningar och kunskapsspridning i aktörernas respektive branscher via projekt, fackpress och fackseminarier. Brukare - Redan i ett tidigt skede kommer framtida hyresgäster och lokalintressenter att bjudas in i planeringsarbetet. Planering av olika lägenhetstyper och lokaler samt yttre miljö inom ramen för projektet ska diskuteras för att utforma unika bostadskvaliteter i Nya Krokslätt och flertalet sätt att hålla en hållbar livsstil. Synpunkter och idéer som framkommer genom brukarmedverkan ska involveras i arbetet och ligga till grund för utformning och planeringen av området. Krokslätts fabriker har ett kluster bestående av ca 80-talet småföretag, vilka idag inte är organiserade i någon typ av företagarförening. Projektet avser att i ett samarbete utveckla gemensamma transporter, förskola för barn, småbutiker och övrig önskvärd service. Bl a kan rådgivning för energibesparande åtgärder i verksamheten erbjudas för ökad konkurrenskraft. Att brukarmedverkan är en så pass viktig del i processen mot ett hållbart Nya Krokslätt har vi valt att åskådliggöra genom att lyfta fram brukarmedverkan som ett delområde. Aktörslista Juri Lutz Styrgruppen Damoj AB genom Husvärden AB Initiativtagare, byggherre, ledare i styrgruppen, medverkar i delprojekt. (Lennart Larsson, Lage Persson) Bengt Dahlgren AB Medverkar i styrgruppen, medverkar i delprojekt. Ansvar för energifrågor och energisamordning (Berth Olsson) Juri Lutz, Konsult Samhällsbyggnad Medverkar i styrgruppen, medverkar i i delprojekt. White Arkitekter AB Medverkar i styrgruppen, medverkar i i delprojekt. Samordnande av hållbarhetsprojektet Nya Krokslätt, (Johanna Engberg) Aktörer med avsiktsförklaring Mistra Urban Futures Medverkar i delprojekt, kunskapsåterföring och kunskapsexport. Mistra är ett centrum för kunskapsutveckling kring hållbar stadsutveckling som drivs av 7 parter, Chalmers, GBG Universitet, IVL, GBG stad, Länsstyrelsen Västra Götalandsregionen m.fl. (Kerstin Elias) Chalmers Medverkar i delprojekt, kunskapsåterföring och kunskapsexport. (Michael Edèn /CTH och Jan-Olof Dahlbäck och Mats Rydehell/CEC. ) SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet Medverkar i delprojekt, kunskapsåterföring och kunskapsexport. (Tim Delshammar) Windforce AB Medverkar i delprojekt vindkraft (Lars Linde) Cleanergy AB Medverkar i delprojekt stirlingmotor (Anders Koritz) Mölndals stad Medverkar i planarbete och delprojekt (näringslivsenheten Lars Ekberg, Leif Fred Planchef, Robert Lundell Stadsarkitekt, Ylva Ralph, Hillevi Funck, Fredrik Berlin) Avsiktsförklaring tecknad med kommunalråd Hans Broberg Medverkande konsulter Wingårdh Arkitektkontor AB Medverkar i delprojekt, ansvar för arkitektur och gestaltning. (Johan Eklind) Ramböll Sverige AB Medverkar i delprojekt, ansvarar för utemiljö (Camilla Wenke) WSP Sverige Medverkar i delprojekt, ansvarar för geoteknik (Rolf Källström) Welcom Hemsida och kommunikation (Anders Westgårdh) Andra Medverkande aktörer Brukargrupp Medverkar i delprojekt Brukarmedverkan som består av befintliga- och kommande hyresgäster till bostäder och verksamhetslokaler. Konstnär Bengt Olson Rådgivare kring konst i stadsrummet samt kring projektets helhet. Business region Göteborg Medverkar i delprojekt (Roger Strömberg) Centrum för Management i Byggsektorn Medverkar i delprojekt Mölndals energi Medverkar i delprojekt Fastighetsägarna Medverkar i delprojekt (Andreas Jarud) Västsvenska Industri och Handelskammaren Medverkar i delprojekt Exportrådet Medverkar i delprojekt 10 11

7 Uppföljning av projektet Uppföljning kommer att ske både på lång och kort sikt. Tydlig målformulering med konkreta krav avseende hållbarhetsaspekterna är framtagna för projektet i Hållbarhetsprogrammet. Koordinator för hållbarhetsfrågorna samordnar projektgruppens deltagare och styr arbetet så att hållbarhetsmålen med angivna nyckeltal uppnås i projektets alla skeden, genom regelbundna avstämningsmöten, upprättande av handlingsplaner och dokumentation av uppnådda mål och avvikelser. På lång sikt ska utvärderingar ske av planeringsprocessen. Krav i hållbarhetsprogrammet stäms av mot verkligt utfall, dels i samband med att området färdigställts, dels efter två och fem års användning. De valda lösningarna och systemen utvärderas och hur de betalat sig, hur de påverkat brukarna och vilken förbättringspotential som finns. Dessa utvärderingar görs i samarbete med bl a Mölndals stad och Chalmers. Resultaten publiceras löpande både under och efter genomförandet. EKONOMI Användning av beviljat planeringsanslag Projektet ansökte och beviljades planeringsanslag om kr. Detta stöd har tillsammans med medel som Husvärden satsat, varit en förutsättning för att de tankar och idéer som angavs i ansökan kunnat utvecklas och kompletteras. Som direkta resultat av beviljat anslag har en styrgrupp kring hållbarhetsarbetet etablerats och samverkan med strategiska parter har formaliserats. Fördjupningen i hållbarhetsfrågorna har också inneburit att en relevant kostnadsberäkning kunnat tas fram. Utöver detta har ett hållbarhetsprogram för projektet tagits fram och en hemsida för information och kunskapsutbyte har publicerats. Finansiering av projektet. Koncernen Damoj AB har ett fastighetsinnehav med ett värde på ca 1,2 miljarder. Idag har företaget två lånegivare: Handelsbanken, och Bohusbanken. Detta samarbete har pågått under drygt 15 år. Krokslätts Fabriker har utvecklats till ett attraktivt område. Under den senaste tioårsperioden har tre nybyggda kontorsfastigheter (ca m²) uppförts inom Krokslätts Fabriker, vilka samtliga är fullt uthyrda. Befintligt fastighetsbestånd i koncernen (ca m² ) har under 2000-talet kontinuerligt förädlats och upprustats och är nu fullt uthyrda. Husvärden genom Damoj AB räknar med att kunna hyra ut kontorshuset i projektet under planeringsfasen. Idag finns flera intressenter. Investeringen finansieras med eget kapital till 30 % samt belåning till 70 % i bank. Fastigheten som skall exploateras äger företaget själva och delar av byggherrekostnader är betalda vid tidigare investeringar. Ekonomi/ Åtgärder som söks stöd för Pkt Delprojekt Benämning Investerings 1 Kontor kostnader D4, D9 Klimatanpassad arkitektur, ökade U-värden, solavskärmning, effektiv energianvändning 2 Bostäder D4, D7, D8, D9,D 16 Klimatanpassad arkitektur, ökade U-värden, solavskärmning, effektiv energianvändning, balkonger med tillhörande glasfasad och yttertak (BTA), regnvattenförsörjning inklusive dammar, växthus. Stödberättigade kostnader Garage D5, D14 Säkerhet, effektiv energianvändning el (miljöbelysning) och VVS Förskola D4 Klimatanpassad arkitektur, ökade U-värden, effektiv energianvändning 5 Butiker D4 Ökade U-värden, effektiv energianvändning Försörjningssystem inkl. projektering D1, D2, D3, Utvinning kyla och värme i bergrum, Stirlingmotorer, integrerade D4, D6 solceller i fasad på bostadshusen, solvärme och varmvatten befintliga byggnader, solvärme och varmvatten i nybyggnad, vindkraft, erfoderliga teknikutrymmen, försörjningsstråk, energioptimerad befintlig bebyggelse Kängurun 18 till Green Building 7 Mobilitet D11 Tillgänglighet, transportpool, smarta IT-tjänster, väderskyddade gångstråk. mm D1- D17 Byggherrekostnader inkl. Projektledning och byggledning Summa TIDPLAN kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 workshops workshops fortsättning detaljplan projektering brukarmedverkan företagarförening/ lokalintressenter byggstart och byggnation av kontorshus och garage markarbeten kontorshus brukarmedverkan intressenter byggstart och byggnation av bostäder markarbeten gårdar 12 13

8 14 Delområden och delprojekt De åtgärder som projektet söker medel för,har delats upp i fem delområden (energismarta tekniska system och lokal produktion, klimatanpassad arkitektur, vatten och grönska, hållbar mobilitet och brukarmedverkan). Inom dessa vill vi visa på möjligheter att utveckla nya innovativa lösningar som ska ge Nya Krokslätt en unik hållbarhetsprofil. Energismarta tekniska system och lokal produktion Vatten och grönska Klimatanpassad arkitektur Hållbar mobilitet Brukarmedverkan ekologiskt ekonomiskt socialt Minskade utsläpp av CO 2 genom samordnade tekniska system Byggnad gestaltad för att minimera vindoch sollaster Arkitektur som integrerar ventilation och vatten Intergrering av utrustning för lokal energiproduktion i kulturmiljö Ökad boendegemenskap Rening av dagvatten i vegetationsytor. Samverkan synligt vatten och vegetation skapar biotoper berikar stadsmiljön. Hållbar fossilfri mobilitet, sänkning av CO 2 med 50% till år 2015 Metod för att värdera ekologiska aspekter Minskad negativ påverkan från brukarnas vanor $ Reducerad energiförbrukning och driftskostnader i befintliga och nya lokaler Minskad driftskostnad Flexibel boendeyta Minskade översvämningsrisker. Minskade kostnader för skötsel av utemiljön genom boendeinflytande och medverkan Bättre privatekonomi genom samutnyttjande Miljöprofil lockar hyresgäster Gemensamt utnyttjande av resurser Mål Integration av tekniska system i kulturmiljö Byggnader med stark identitet God inne- och utemiljö Hälsosam och avstressande utemiljö Förutsättningar för umgänge och odling. Ökad folkhälsa genom att fler väljer att cykla eller gå Inkluderande arbetsmetod Effektiv metod för brukarmedverkan Boendegemenskap Delprojekt D1, Energilagring i bergrum D2, Stirlingmotor för elproduktion D3, Egenproducerad el D4, Låg energiförbrukning, Green Building D6, Solvärme för varmvatten D9, Dubbla klimatskal + 4B intergrering av tekniska system D7, Kombinerade dagvattenmagasin och vegetationsytor D8, Biologiska system som del av byggnad D16, Utemiljö D11, Transportpool D12, Attraktiv kollektivtrafik D13, Trygga och tillgängliga cykelvägar D14, Differentierade p-platser D15, Metoder för brukarmedverkan. (I samtliga projekt inkl. byggherrekostnad.) D10, Smart IT Kostnad (SEK) D1, D2, D3, D4A, D6, totalt kr D D4B totalt kr D7, D8, D totalt kr Klimateffekt MWh/år / Ton CO 2 D1, 3180 / 375 D2, 70 / 5 D3, 50 / 5 D4, 1410 / 175 D6, 210 / 25 totalt 4920 / 1190 totalt 4300 / 550 Fördröjning av vattenmängder ca 2000 m³. Vegetetaionen absorberar även CO 2, effekt ej beräknad D11-D14, / 2035 D D10, kostnad ingår i D4 -- Nya Krokslätt - ett hållbart samhälle i miniatyr Odlingsterrasser och vattenmagasin överskottsel till värme- och kylproduktion Klimatzoner i bebyggelsen klimatsmart bebyggelse entréplats till Safjällets naturreservat < bioenergigenererad fjärrvärme (spetsvärme) < köpt miljömärkt el idélab, kreativ träffpunkt energilagring i bergrum länk till spårvagnshållplats små vindkraftverk på tak spårvagnshållplats Krokslätts fabriker transportpool Göteborgsvägen mot Göteborg centrum > cykla 20 min, spårvagn 17 min < mot Mölndal centrum cykla 6 min, spårvagn 4 min Mölndalsån E 20 klimatsmart bebyggelse stirlingmotorer på tak vatten som kvalitet i miljön lekplats i natur växthus för social samvaro gröna balkonger solceller integrerade i fasad

9 Energismarta tekniska system och lokal produktion Bakgrund För att minimera den köpta energin krävs förutom byggnader med låg förbrukning även integrerade tekniska system som kan nyttja de förutsättningar som finns i denna typ av område. Området Nya Krokslätt innehåller såväl bostäder, kontor, butiker som små industrier vilka har helt olika förutsättningar vad gäller såväl behov av olika energislag och mängd, liksom variationen över år och dygn. Redan när den typ av industrietableringar som Krokslätts Fabriker utgör, växte fram under 1800-talet, skapades sådana system. Då nyttjades ångan för att distribuera ut såväl värme till lokalerna som kraft till maskinerna. Inom Krokslätts Fabriker finns redan ett sådant nät utbyggt vilket vi kommer att ansluta oss till. Hyresgäster inom kontor och småindustri varierar över åren. Även denna relativt frekventa ut- och inflyttning måste kunna hanteras av de lokala tekniska system som distribuerar t.ex. värme, kyla, el eller varmvatten till de enskilda byggnaderna i området. Med smarta tekniska system enligt ovan kan man enkelt koppla på den planerade utrustningen för lokal elproduktion, men också de som i en framtid kan visa sig ekologiskt och ekonomiskt hållbara. Som exempel på olika sätt att nyttja detta, kan nämnas att värmen från ett serverrum på ett kontor kan bli varmvatten i förskolan eller att värmen från de vattenkylda stirlingmotorerna kan bli kyla för renrum i Krokslätts Fabriker. Mål Ekologiska Målet med de åtgärder vi avser att utföra, enligt delprojekten nedan, är att dessa tillsammans med åtgärder enligt delområdet Klimatanpassad arkitektur skall innebära att den köpta energin för hela området Nya Krokslätt, nytt inklusive befintligt, skall vara drygt 10 % lägre än vad Krokslätts Fabriker köper idag. Detta trots att den uppvärmda ytan ökar med drygt 65 %. Hela det Nya Krokslätt kommer då att förbruka nästan 98 % färre CO 2 ekvivalenter än vad Krokslätts Fabriker förbrukar idag. Som jämförelse kommer Nya Krokslätt dessutom att förbruka nästan 99 % färre CO 2 ekvivalenter än vad ett område utfört enligt Boverkets regler skulle ha förbrukat och drygt 55 % mindre energi, vilket motsvarar drygt ton CO 2 ekvivalenter per år. En viktig del i att nå målet avseende CO 2 ekvivalenter är, förutom åtgärderna enligt delprojekten, att alla den fjärrvärme respektive el som behöver köpas, köps som bioenergigenererad fjärrvärme respektive miljömärkt/grön el. Ekonomiska Minskade energi- och driftskostnader. Sociala Lösa integrationen av ny teknik i gammal kulturhistoriskt värdefull miljö. Skapa robusta lösningar som klarar olika hyresgästers behov. Energismarta tekniska system och lokal produktion Delprojekt 2: Stirlingmotor för lokal elproduktion El från sol är inte alls så dyr som många tror. Stirlingmotorn med sin solparabol och CBS turbiner är efter 25 års utveckling nu produktionsmogna och har sedan några år kommit ut på marknaden. En fullt realistisk slutsats är att år 2050 kan solkraftverk stå för halva elkraftproduktionen. Stirlingmotorn i vårt projekt levererar ca 9 kw el och för sin avkylning 27 kw värme med en temperatur av 70 C. Innovationen i projekt Kängurun 21 är att ta vara på denna värme för att använda för produktion av kyla. Detta stämmer väl med effektiviteten på processen då solen lyser mest under sommaren då också mest kyla behövs. För att få absorptionskylan att fungera optimalt behövs minst 90 gradigt vatten (gärna över 100 C). Denna högre temperatur är inte omöjlig att utveckla från dagens Stirlingmotor, men en forskningsinsats behövs enligt Clenergy AB, med vilka Husvärden ingått ett samarbetsavtal. Delprojekt 3: Egenproducerad el - solcellsanläggning/vindkraft Vindkraft i sig är ingen ny uppfinning. I tusentals år har människan försökt utnyttja vinden till olika ändamål. Dagens vindkraftverk är väsentligt mer sofistikerad med avsevärt högre verkningsgrad. Den stora majoriteten av de vindkraftverk som byggs idag är ämnade för elproduktion. Idag kan man i huvudsak säga att det finns två typer av vindkraftverk med hög verkningsgrad; de horisontella och de vertikala. Vi ser en stor potential i de vertikala verken och tror att dessa kommer starkt i framtiden. Med små vertikala vindturbiner öppnar sig helt nya möjligheter för att vindkraften skall kunna integreras i stadsmiljön. Visionen är att Nya Krokslätt på detta sätt skall kunna producera el från den energi som finns på plats, där vind spelar en viktig roll. Windforce har vertikala och horisontala vindturbiner som är tysta, vibrationsoptimala samt med ett kompakt format. För Nya Krokslätt skall vindturbiner provas som en del i stadmiljön och som en del av arkitekturen. Det kräver både anpassning och utveckling av turbiner och byggnader. ) Delprojekt 1. Energilagring/bergrum/försörjningssystem Inom området Krokslätts fabriker finns ett bergrum, f d skyddsrum, vilket med sina ca 800 m 2 utgör ett utmärkt rum för att samla den teknik som krävs. Ur berget hämtas, via borrhål, förutom direktkyla även värme respektive kyla för att via kyl-/värmeaggregatet behandla denna till de temperaturer som krävs. Detta är också ett sätt att över året ladda respektive plocka ut energi ur berget. I bergrummet placeras också de ackumulatorer som krävs för att kunna lagra energi utifrån de variationer som beskrivs ovan. Från bergrummet distribueras sedan, via behovsstyrda pumpar, värme och kyla ut till byggnader och befintligt ledningsnät. Till detta ledningsnät kan då även lokala produktionsenheter anslutas såsom solvärme, solceller, stirlingmotorer eller vad som i det fortsatta arbetet och i framtiden kan visa sig vara hållbara lokala produktionsenheter

10 Energismarta tekniska system och lokal produktion Solceller är idag en känd teknik. Den är dock dyr och ger inte alltid ett arkitektoniskt tillskott i den byggda miljön. I vårt fall kommer vi att pröva ny teknik för att integrera solcellerna i fasaderna på de sju nya bostadshusen, för att på så sätt sänka den totala investeringskostnaden, men också för att vi önskar skapa stor integration mellan tekniska system och den arkitektoniska utformningen av de nya byggnaderna Delprojekt 4. Green-Building-klassning av de befintliga byggnaderna Framtidens utmaning att får ner energianvändningen ligger i att hitta lösningar för att få ner förbrukningen i det befintliga beståndet. Redan idag är ca 75 % av det fastighetsbestånd som kommer att finnas år 2050, då vi skall ha minskat förbrukningen till 50 %, redan byggt. Som en viktig del i detta projekt kommer de befintliga byggnaderna att Green Buildingklassas, vilket innebär en reducerad energianvändning med minst 25 %. Utmaningen för Nya Krokslätt ligger inte bara i att nå det målet utan att klara att utföra det i ett område som också är byggnadsminne. Varsamma åtgärder måste utföras som t ex att byta ut befintliga aggregat utan återvinning till nya med hög återvinningsgrad, tilläggsisolera liksom att driftoptimera nya och befintliga anläggningar. Delprojekt 6. Solvärme för varmvatten I området kommer det att finnas ett antal relativt stora förbrukare av varmvatten. De centrala distributionsnäten är uppbyggda för att kunna ta emot energi från olika lokala produktionsenheter. Initialt planeras solvärmeproduktion på tre av de nya bostadshusen, på förskolan samt på restaurangbyggnad inom Krokslätts Fabriker. Systemen är utformade så att det i framtiden går att ansluta fler enheter om förutsättningarna förändras t.ex. i form av nya eller flyttade restauranger. Effekt Se motstående diagram avseende energiflödet inom området. Totalt kommer hela området Nya Krokslätt att förbruka: 22 ton/år CO 2 ekvivalenter mot idag i befintliga Krokslätts Fabriker 923 ton/år Ca 7800 MWh/år energi mot idag i befintliga Krokslätts Fabriker 8900 MWh/år Uppföljning Samtliga delar och dess effektivitet stäms av mot verkligt utfall, mätningar skall ske av alla lokala produktionsenheter och analyseras och utvärderas hur de betalat sig. Mätningar och analyser jämförs med mål avseende energikonsumtion vilket jämförs med liknande områden. Dessa utvärderingar görs i samarbete med Chalmers och övriga medverkande aktörer. Kunskapsspridning / exportpotential De nya system för energiutvinning och nyttjande av gjorda innovationer, t.ex. använda Stirlingmotorns värme för absorptionskyla är en ny teknik som har en bred användning inom fastighetssektorn, inte minst i lite varmare och soligare länder än Sverige. Systemens generalitet kommer att bli hög, vilket tillsammans med principerna för el/värme/ kylproduktion kommer att vara tillämpbara både nationellt och internationellt med avseende på teknikexport. Vad som också kommer att vara intressant ur ett internationellt perspektiv är vår metod att knyta samman gammal industrimark med nya områden och nyttja den infrastruktur i form av ledningsnät och dylikt som finns i dessa, för att på det sättet utnyttja lokalt producerad energi optimalt. Medverkande aktörer Styrgruppen, Bengt Dahlgren AB, Chalmers, Cleanergy AB, Windforce AB Energiflöden

11 in i byggnadsstommen för att sedan kunna användas för uppvärmning solen står högt. Under vintern släpps solljus in genom lägre solvinkel. Klimatzonen fungerar som naturlig solavskärmning under sommaren då bostäderna och de boende ges möjligheter att utveckla ett MMAR av glasade klimatzoner i oende ges ckla ett de där andera under ch energier den kalla NTER/ SOMMAR r som naturlig er sommaren då er vintern släpps re solvinkel. Principlösning för ett årstidsanpassat boende. Skydd för solinstrålning beroende av årstid Principlösning för ett årstidsanpassat boende med klimatskal Klimatanpassad arkitektur Bakgrund Husvärden har tillsammans med Wingårdhs och Bengt Dahlgren AB uppfört ett kontor på Kängurun 18 med gott resultat både ur energi- och gestaltningshänseende och med stor hänsyn till kulturmiljön i området. Förbrukningen ligger där under 50 kwh/m 2 år trots drygt 55 % glasandel av fasaden. Erfarenheterna från projektet visar att man med en genomtänkt klimatanpassad gestaltning ihop med väl integrerade installationssystem, kan uppnå låg energianvändning. Genom att placera byggnader utifrån sol- och vindförhållanden, kan energibehovet reduceras. Effektiv solavskärmning och ett klimatskal som släpper in dagsljus utan att få in övertemperaturer, minskar behovet av energi både avseende belysning och mekanisk ventilation. För att uppnå en god innemiljö är dagsljus, frisk luft, god ljudmiljö och bra inomhustemperaturer viktigt. Direkt dagsljus sommartid leder dock lätt till övertemperaturer vilket motverkar krav på låg energianvändning. Med genomtänkt gestaltning och välintegrerade tekniska system kan värme- och ventilationsbehov reduceras. Att utforma en klimatanpassad arkitektur ställer nya krav på gestaltning. Idag finns få goda exempel där miljöambitionerna präglar det arkitektoniska uttrycket. Genom att visualisera miljölösningar kan man uppnå byggnader med stark karaktär och skapa ett område med tydlig identitet. Genom att synliggöra system för vatten och energi ökas förståelsen för brukarens egna miljöpåverkan. Individuell mätning och debitering bidrar också till förändrat brukarbeteende. Dagens samhälle med bland annat förändrade familjesituationer ställer andra krav på bostäder än tidigare. Familjestorleken kan variera veckovis, enpersonshushållen har ökat drastiskt och önskemålen om större boendegemenskap där funktioner används gemensamt ökar. Människor med olika kulturell bakgrund söker olika kvaliteter och dagens pensionärer är friskare och mer aktiva än tidigare. Detta medför bland annat att behovet av yta kan variera över tid och bostäderna behöver vara flexibla. Mål Ekologiska Byggnaderna gestaltas för att minimera vind- och sollaster för att minska den totala energianvändningen. Ventilations- och vattensystem integreras pedagogiskt i gestaltningen. Ekonomiska Låg driftskostnad genom lägre energianvändning Flexibla planlösningar som tål förändringar både från klimatet och från brukarnas krav Sociala Stark boendegemenskap Byggnader utformas med tydlig miljöidentitet God inne- och utemiljö BOSTAD VINTER/ SOMMAR uterum skapas olika klimatzoner i glasade av skal yttre ett Genom bostadsytan kan expandera under där boende årstidsanpassat optimera skalet under den kalla energi- och årstiden varma den årstiden. Delprojekt 9. Dubbla klimatskal Genom ett yttre skal av glasade uterum skapas olika klimatzoner i bostäderna och de boende ges möjligheter att utveckla ett årstidsanpassat boende där bostadsytan kan expandera under den varma årstiden och energioptimera skalet under den kalla årstiden. Projektet lägger stor vikt vid att utveckla tekniken i klimatzonerna och optimera den för ett kallt klimat. Principen ger möjlighet till nya typer av ventilationssystem där solvärmen i ett yttre klimatskal utnyttjas optimalt. Överskottsvärmen som alstras under dagen lagras för att sedan värma rummen nattetid. Detta ger zonen ett jämnt klimat. Sommartid kan rummen ventileras helt mot naturen och de utskjutande bjälklagen ger tillsammans med planteringsytor skugga och behaglig temperatur. Planteringsytorna som finns i zonen ingår tillsammans med gröna tak i ett mer vittförgrenat bevattnings- och reningssystem som fördröjer och renar dagvattnen. Se delområde; Vatten och Grönska. BOSTAD VINTER/ SOMMAR uterum skapas olika klimatzoner i glasade av skal yttre ett Genom möjligheter att utveckla ett ges boende de och bostäderna SOLINSTRÅLNING VINTER/ SOMMAR årstidsanpassat boende där solavskärmning under sommaren då naturlig som fungerar Klimatzonen bostadsytan kan expandera under den varma årstiden och energi- årstiden. under den kalla skalet optimera solljus in genom lägre solvinkel. släpps vintern Under högt. står solen SOLINSTRÅLNING VINTER/ SOMMAR LUFT DAG/ NATT in i byggnadsstommen för att sedan leds klimatzon från Överskottsvärme nattetid. för uppvärmning användas kunna LUFT DAG/ NATT Överskottsvärme från klimatzon leds nattetid. Klimatanpassad arkitektur Byggnaderna kommer att klimatsimuleras för att uppnå bästa möjliga värden för en energisnål utformning Effekter Ekologiska - Den inre fasaden utsätts inte för samma påverkan av väder och vind som en konventionell fasad och den jämna temperaturen i det yttre klimatskalet gör att energiförbrukningen kan hållas på BOSTAD en jämnare VINTER/ SOMMAR och lägre nivå med lägre CO 2 -utsläpp. Den yttre klimatzonen utnyttjas till installations- och ventilationskanaler som läggs lätt åtkomliga för underhåll och eventuella uterum skapas framtida olika klimatzoner okända i installationsbehov, samtidigt kan bostäderna och de boende ges synergieffekter utnyttjas för energiframställning från vind och sol. Ekonomiska - Genom att ha rum den i varma zonen årstiden mellan och energioptimera skalet under kalla ute och inne blir bostadens yta större samtidigt som uppvärmningen fortfarande årstiden. är densamma. Skalet skyddar mot vind och sol vilket ger en mindre energiförbrukning. Byggnaden blir billigare i drift samtidigt som bostadsytorna blir större. Sociala - Klimatzonen ger de boende möjlighet till en större flexibilitet i det sociala umgänge, SOLINSTRÅLNING SOMMAR/VINTER Överskottsvärme från klimatzon leds fler kan samsas på samma yta då det finns möjlighet att även vintertid vistas ner och i lagras uterummet för att sedan kunna (vid Klimatzonen fungerar som naturlig användas för uppvärmning nattetid. t ex lek eller fester). Den extra ytan underlättar även för familjer där man ibland är många, solavskärmning under sommaren då ibland få. Större möjligheter till en solen varierad står högt. Under fritid vintern ges, släpps där hobbyverksamhet kan utövas solljus genom lägre solvinkel. i hemmet (odling, hantverk mm). I förlängningen ger detta ett större välbefinnande och behovet av fritidsboende och resor kan minskas. En frihet i användning och rumsmått skapar karaktär åt byggnaden och ger lägenheter av olika storlek; också detta en styrka, då variationen ger naturlig blandning av boende i olika livssituationer och ökade möjligheter till en boendekarriär inom fastigheten, vilket gynnar den sociala sammanhållningen. Det LUFT ger DAG/ också NATT möjligheter att kombinera bostad med arbete, funktionerna kan variera över tid. Kunskapsspridning / exportpotential Det finns ett stort behov inom bygg- och fastighetssektorn att finna nya med lösningar gråvatten från för bostäderna används till bevattningssystem för klimatanpassade fasadsystem som är robusta och tål stora vädervariationer terrasserna samtidigt och leds därefter som vidare de och används för spolning av wc. måste klara allt tuffare energikrav. De nya system för energiutvinnig och -utnyttjande såsom avkylning, ventilation och magasinering av värme som kommer att integreras i arkitekturen visar på innovativa lösningar med stora exportmöjligheter. Systemens generalitet kommer att bli hög, vilket tillsammans med principerna för klimatskalen kommer att vara tillämpbara i många andra sammanhang. Uppföljning Dagvatten fördröjs och renas via Energiförbrukning kommer att mätas. Till detta kommer värdering av fysiska faktorer, såsom gröna tak och terrassernas Organiskt avfall separeras i temperaturer, luftkvalitet, buller etc. växtlighet. Utöver Dagvatten detta tillsammans kommer boendeenkäter hushållen genomföras avfallskvarnar för för med gråvatten från bostäderna att mäta trivsel, upplevd miljö, trygghet används till etc. bevattningssystem Resultaten för kommer att jämföras växtnäring. såväl med terrasserna och leds därefter vidare kommunens övriga nyproduktion som med annan bebyggelse med uttalad miljöprofil. Medverkande aktörer Styrgruppen, Wingårdhs Arkitektkontor, Bengt Dahlgren AB, SLU, Mistra, Chalmers, Mölndals stad. Genom ett yttre skal av glasade möjligheter att utveckla ett årstidsanpassat boende där bostadsytan kan expandera under Överskottsvärme från klimatzon leds ner och lagras för att sedan kunna användas för uppvärmning nattetid. VATTEN DAG-/GRÅVATTEN och används för spolning av wc. RESURSHUSHÅLLNING SOPSORTERING/ KOMPOST Organiskt avfall separeras i hushållen genom avfallskvarnar för framställning av biogas och biomull/ växtnäring. BOSTAD VINTER/ SOMMAR Genom ett yttre skal av glasade uterum skapas olika klimatzoner i bostäderna och de boende ges möjligheter att utveckla ett årstidsanpassat boende där bostadsytan kan expandera under den varma årstiden och energioptimera skalet under den kalla årstiden. SOLINSTRÅLNING SOMMAR/VINTER Klimatzonen fungerar som naturlig solavskärmning under sommaren då solen står högt. Under vintern släpps solljus in genom lägre solvinkel. LUFT DAG/ NATT VATTEN DAG-/GRÅVATTEN Dagvatten fördröjs och renas via gröna tak och terrassernas växtlighet. Dagvatten tillsammans RESURSHUSHÅLLNING SOPSORTERING/ KOMPOST framställning av biogas och biomull/ Principlösning för temperatur utjämning dag- respektive natt

12 Vatten och Grönska Vatten och Grönska dammar, vattendrag och vegetation fördröjer dagvatten från berget växthus förlänger möjligheten till social samvaro under höst- och vinteråret Bakgrund Utemiljön är viktig för att knyta samman området och ge boende och verksamma gemensamma mötesplatser och aktivitetsytor. Inom projektet Nya Krokslätt finns både den äldre fabriksmiljön med hårdgjorda ytor, men även sluttande terräng med stora träd gränsande till Safjällets naturområde. Mölndalsån har översvämmats årligen framför allt på grund av minskad infiltration i takt med att mer och mer mark har blivit bebyggd och hårdgjord. Klimatförändringar innebär sannolikt ökade regn- och snömängder som ger ytterligare belastning. Mölndals stad genomför invallningar och förstärkningar för att minska översvämningsrisken, men de insatser som skulle ge mer hållbar effekt är småskaliga fördröjningar av allt dagvatten innan det når Mölndalsån. Dagvattnet bär dessutom föroreningar från hårdgjorda ytor, vilket kan förbättras genom fördröjning och rening högre upp i systemet. Mål Ekologiska Fördröjning och rening av dagvatten lokalt (fördröjning upp till ca 2000 m 3, infiltration/ avdunstning upp till 50 mm/dag) Fördröjning och rening av takvatten i byggnadens klimatzon Restorativa utemiljöer med vegetation och vatten anpassade till stadens behov Ekonomiska Minskade kostnader för översvämningar Minskade kostnader för skötsel av utemiljön genom boendeinflytande och medverkan Sociala Bättre folkhälsa genom utemiljö som uppmuntrar till utevistelse och fysisk aktivitet Ökad trivsel och trygghet genom utemiljö som utformas för sociala möten Delprojekt 7. Kombinerade dagvattenmagasin och vegetationsytor Nya Krokslätt ska kunna fördröja och rena dagvatten dels från de stora hårdgjorda ytorna på Krokslätts fabriker och dels från bergen i naturreservatet Safjället ovanför. Därför avses att utveckla utformning av vattenmagasin kombinerade med planteringsytor för förtätning i stadsmiljö där behov av både vattenfördröjning och vegetation finns. Kravet som ställs på vattenmagasinen/planteringsytorna är att de ska kunna fungera optimalt även i kalla klimat och ha en stadsmässig utformning som passar i kulturmiljön i Krokslätts fabriker. Terrängen där de nya bostadshusen ska ligga är kuperad och fördröjningen av dagvatten i magasin/planteringar där är tänkt att utformas som terrassodlingar. Befintliga träd ska sparas där det är möjligt och bilda stommen i grönstrukturen. Tillsammans med SLU skall utformning av kombinerade planteringsytor och vattenmagasin (dammar, stenmagasin, inomhusplanteringar mm) för förtätning i stadsmiljö som kan fungera optimalt även i kalla klimat utvecklas. vattenmagasin med vegetation gröna tak på nya byggnader klimatzon i glasade uterum med vegetation som bevattnas med takvatten asfalterade ytor i kulturmiljön ersätts till förmån för grönska och vatten fördröjningsmagasin med vegetation minskar risken för översvämning av Mölndalsån Delprojekt 8. Biologiska system som del av byggnad Projektet kommer att utveckla en klimatzon mellan ute och inne med biologiska system som skall kunna ta hand om övertemperaturer, kraftig nederbörd, buller och luftföroreningar. Projektet kommer att arbeta med växthus, balkonger, gröna väggar och tak, tunnor för bevattning och vattendammar. Vintertid kommer zonen endast värmas upp till frostvakt och klimatet kommer likna medelhavsklimat. Det ger möjlighet till andra biotoper än vad vanligt är och balkongerna kommer lämpa sig utmärkt till planteringsytor. Systemet skall avlasta dagvattensystemet utanför och efter det, de kommunala näten. Delprojektet samverkar med delområdet Klimatanpassad arkitektur. Delprojekt 16. Utemiljö Brukarna nyttjar området vid olika tider med olika syften och det är sålunda viktigt att utemiljön anpassas. Samtidigt ska hänsyn tas till naturvärden, stadsmässigheten och de kulturhistoriska värden som finns. Utemiljön skall vara tillgänglig för brukare med barnvagn, rullator eller rullstol. Den skall uppmuntra till sociala möten och rekreation mellan generationer. Delprojektet handlar om att tillsammans med brukarna skapa en utemiljö som främjar hållbar utveckling. Resultatet av brukarplaneringen kan handla om växthus och egna odlingar, gemensamma uteplatser samt lekplats och utomhusgym för alla åldrar. Effekter KLIMATZONEN I HUSEN Ekologiska - Rening av dag- och dräneringsvatten lokalt genom att kombinera KLIMATZONEN I HUSEN Vegetationen renar vattnet, ger vattenanläggningar med vegetation både vid nybyggnad och i den befintliga, stadsmässiga Vegetationen renar vattnet, ger KLIMATZONEN inomhusklimat. I HUSEN miljön i Krokslätts fabriker, innebär förbättrad vattenkvalitet och ökad biologisk mångfald inomhusklimat. Takdagvatten bevattnar vegetationen. Vegetationen renar vattnet, ger med öppna vattenytor och frodiga växtmiljöer. Genom att kombinera grönska och solavskärmning vatten och bidrar till ett bra inomhusklimat. skapas värdefulla biotoper och livsmiljöer som är sällsynta i staden. Det kan också skapa andra ekosystemstjänster som jämn bevattning av odlingslotter. Vegetationen innebär också jämnare lokalklimat (temperatursänkning vid hetta och vindskydd vid kyla) samt renare luft. Takdagvatten bevattnar vegetationen. Takdagvatten bevattnar vegetationen. solavskärmning och bidrar till ett bra solavskärmning och bidrar till ett bra Ekonomiska - Fördröjning av dag- och dräneringsvatten med småskaliga lösningar både i utemiljön och i byggnaderna minskar risken för översvämningar. Förebyggande småskaliga SLÄNTEN MELLAN HUSEN SLÄNTEN MELLAN HUSEN lösningar mot översvämningar innebär en god investering istället för att riskera att behöva implementera en storskalig (och möjligtvis kostsam) lösning vid ett akut behov SLÄNTEN i framtiden. MELLAN HUSEN Brukarmedverkan ökar chanserna till investeringar som motsvarar de boendes behov. Terrasser med vegetation och utemagasin Terrasser bevattnas med med vegetation öppna bäckar. och utemagasin Vattnet bevattnas fördröjs och med dunstar öppna i planteringsytorna. bäckar. Vattnet fördröjs och dunstar i planteringsytorna. Terrasser med vegetation och utemagasin bevattnas med öppna bäckar. Vattnet fördröjs och dunstar i planteringsytorna. Sociala - Närhet till vegetation och synligt vatten både vid planerade bostäder och vid de befintliga arbetsplatserna i Krokslätts fabriker ger positiva hälsoeffekter både mentalt och fysiskt. Det innebär en berikning av den förtätade stadsmiljön och bidrar till ökad medvetenhet om klimatpåverkan genom synliga lösningar. Möjlighet till odling och umgänge ger delaktighet och gemenskap. Ljud från rinnande vatten och prasslande löv (white noise) ger vila från vägbruset och verkar avstressande. Genom att området knyts ihop med Safjällets naturområde med tillgång till löparslingor, fotbollsplaner etc ges möjlighet för boende och verksamma till fysisk aktivitet och samvaro. KULTURMILJÖN I KROKSLÄTTS FABRIKER KULTURMILJÖN I KROKSLÄTTS FABRIKER Stenmagasin kombinerat med träd Stenmagasin fördröjer och renar kombinerat dagvatten, med absorberar träd fördröjer CO2 och ger och trivsammare renar dagvatten, utemiljö. absorberar KULTURMILJÖN I KROKSLÄTTS FABRIKER CO2 och ger trivsammare utemiljö. Stenmagasin kombinerat med träd fördröjer och renar dagvatten, absorberar CO2 och ger trivsammare utemiljö. Uppföljning Uppföljning sker genom mätning av hur vattenrening och vattenmängder vid utlopp förändras utifrån dagens läge i det befintliga Krokslätts fabriker. För de kombinerade vattenmagasinen/ planteringsytorna är uppföljning av växtetablering och skötselbehov viktiga. Även enkäter bland boende och verksamma genomförs för att visa på hur den yttre miljö används och vilka positiva effekter som kan spåras som ett resultat av genomförda åtgärder. Kunskapsspridning / exportpotential Det finns ett stort behov av utvecklade metoder för fördröjning och rening av vatten kombinerat med vegetation för länder med årstidsväxlingar, där kalla vintrar kan minska reningseffekt och slå ut vegetationen. Det gäller även för glasade uterum och växthus. Det finns också ett stort behov av att utveckla stadsmässiga utformningar av planteringar i kombination med vattenfördröjning och rening för platser med lite utrymme och mycket hårdgjord yta, t ex vid förtätningar i städer. Magasineringsbehovet av dagvatten för Krokslätts fabriker och den planerade nybyggnationen har beräknats till drygt 2000 m³ för att motsvara naturmark (oexploaterad mark) och avrinning 2 l/s ha. För beräkning av flöden enligt nedan har 10-årsregn använts och Z=22. Delyta Area (ha) Avr.koeff. Q (l/s) Skog/berg 20,0 0, Hårdgjord 5,0 0,8 930 Nytt omr 2,0 0, Fördröjning av dagvatten i byggnad... i terrassodling och... Ovan föreslagna kombinerade planteringsytor/vattenmagasin i nybyggda delar (utomhus och i byggnad) samt i den befintliga miljön i Krokslätts fabriker beräknas kunna fördröja vattenmängder på upp till ca 2000 m³. Genom att fördröjningen sker i vegetationsytor kan dessutom upp till 50 mm vatten avdunsta och infiltrera per dag. 22 Medverkande aktörer 23 Styrgruppen, Ramböll, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU och i stenmagasin

13 Hållbar Mobilitet Hållbar Mobilitet Hammarby Sjöstad har i uppföljning av resvanorna uppmätt liknande färdmedelsandelar som föreslås för kv. Kängurun. Målsättningen inom ramen för K2020 (Göteborgsregionens kommunalförbunds projekt för att öka resandet med kollektivtrafiken) är att öka kollektivtrafikens andel av resandet till 40 procent. Bakgrund Krokslätts fabriker har genom god tillgång till kollektivtrafik och ett centralt läge i storgöteborg, gynnsamma förutsättningar för att nå målsättningen om en hållbar mobilitet. Området ligger centralt längs Göteborgsvägen, länken mellan Mölndal och Göteborg. Längs vägen finns en bred och rak cykelbana samt spårvagn med hållplats i direkt anslutning till Krokslätts fabriker. Avståndet med spårvagn är fyra minuter till Mölndals centrum och station för regionaltåg och 17 minuter till Göteborgs Central. För att möta samhällets krav kommer projektet att arbeta med såväl fysiska förändringar som ändrat beteende hos människorna vid val av färdsätt genom ett en kombination av åtgärder. Det är sällan en åtgärd för sig som ger resultat, utan det är flera åtgärder i kombination som ger effekt. Utöver delprojekten kommer Husvärden att bjuda in Eon att anlägga en biogastapp och det kommer skrivas gröna transportavtal med hyresgästerna till lokalerna. Mål Ekologiska Sänkning av koldioxidutsläppen med 50 procent till år 2015 jämfört med om kv. Kängurun genomförts med konventionell planering och med övervägande fossilberoende mobilitet. Ekonomiska Bättre privatekonomi genom samutnyttjande av transportmedel Tydlig miljöprofil med god kollektivtrafik lockar till sig företagare och andra hyresgäster Sociala Ökad folkhälsa genom att fler väljer att cykla eller gå. Färdmedel o parkering Mål Nya Krokslätt Jmf Göteborg Bil 20% 47% Kollektivtrafik 50 % 28% Cykel 15 % 10% Till fots 15% 14% Parkeringsnorm bil/lgh 0,5 0,75 Andel miljöbilar 50% 7% * VG-region 2010 andel av totalt bilinnehav. Andel av nyregistrerade bilar 2010 var 35%. Delprojekt 11. Transportpool Delprojektet innebär att ta fram en modell för en ny typ av transportpool för miljöbilar, elcyklar med kärror etc. Transportpoolen ska finnas inom gångavstånd, och det ska vara lätt att veta när fordon finns tillgängliga. Behovet av egen bil kommer att minska och genom det, även en minskning av det totala antalet bilresor. Transportpoolen innehåller endast miljöfordon av hybridtyp. Enligt erfarenheter från Älvstranden AB, kan 1 bilpoolsbil ersätta 7-8 privatbilar. Åtgärden skulle innebära en sänkning av p-norm från 0,75 till 0,27 ifall 75% av hushållen väljer bilpool istället för privatbil. Delprojekt 12:.Attraktiv kollektivtrafik Genom att göra vägen mellan ytterdörr och kollektivfordon så attraktiv, trygg och tillgänglig som möjligt uppmuntras brukarna till att välja spårvagn och buss framför bilen. Delprojektet handlar om att utveckla vägen och själva hållplatsen till något vackert, tryggt och bekvämt; något som kan tävla med bilen även när man har med sig tunga kassar, små barn och/eller det regnar och är halt. Projektet kommer att utgå från väderskyddade gångstråk med hissar för höjdskillnad i terrängen, välbelyst, intressant gestaltning och innovativa hållplatser. Bostadshusen planeras i en sluttning. För att öka tillgängligheten skall en lösning tas fram för att underlätta för cykel såväl som för barnvagn, rullator och rullstol att ta sig bekvämt upp till husen. Snedhissar och cykelspår kommer att undersökas. Delprojekt 14: Differentierade P-platser Projektet inför s.k. differentierade p-platsersom innebär att parkeringsytor reserveras för fordon med olika bränslen, t ex reserveras 300 platser enbart för fordon drivna med biogas, 300 för bilar som drivs med fordonsgas och 600 för miljöklassade fordon. En delåtgärd i projektet är anläggande av 0,5 parkeringsplatser/ lägenhet istället för rådande p-norm på 0,75. Markreserv för uppfyllande enligt plankrav reserveras dock. Genomsnittlig körsträcka per person i Sverige (2008) 1473 mil/år Genomsnittsbilen (nya och äldre) släpper idag ut 200 gram/km C0 2 Miljöklassad bil får i Sverige avge max 120 gram/km CO 2. De bränsleslag som börjar vinna större andel på marknaden är fordonsgas som är en blandning av fossil naturgas (40%) och biogas (60%) och biogas som anses inte avge någon CO 2. All laddning av elhybridfordon sker med egenproducerad- eller köpt grön el. 0-alternativ vid ingen åtgärd av bilparken görs efter utbyggnad på Nya Krokslätt. Utsläppen uppgår då till; 0,002 x 1473 x 1200 p-platser = 3535 ton CO 2. Bilparken differentieras enligt bränsleslag efter utbyggnad på Nya Krokslätt. Utsläppen uppgår då till: 50 % av bilparken är miljöbilar: x 1473 x 600 p-platser = 1060 ton CO 2 25% av bilparken är fordonsgasdrift: 0.5 x x 1473 x 300 p-platser = 440 ton CO 2 25% av bilparken är biogasdrivna fordon: I princip 0 ton CO 2 Effekten av differentieringen blir en minskning av CO 2 med 2035 ton efter utbyggnad eller en minskning med ca 40% trots att antalet p-platser ökar med 50%. Målet är givetvis att minska bilanvändning på sikt genom åtgärder enligt de mål som anges ovan. Effekt Ekologiska: Genom åtgärderna i delprojekten uppnås målet med hållbar mobilitet och detta ger effekt i form av bättre utomhusmiljö avseende buller och föroreningar. Mindre hårdgjord yta för bilar utnyttjas för grönska som inverkar positivt på djurliv, dagvatteninfiltration etc. Ekonomiska: Genom att området förses med god kollektivtrafik och säkra cykelvägar minskar behovet av privatägd bil vilket gynnar den egna hushållsekonomin. Attraktiviteten för att befintliga och kommande hyresgäster ökar då området har bra, gröna kommunikationer vilket gynnar både fastighetsägaren och brukare i området. Sociala: När den yttre miljön gestaltas för grönytor och mötesplatser istället för i huvudsak parkering, ökar trivseln och välbefinnandet. Välplanerade cykelstråk och promenadvägar uppmuntrar till aktivitet och bidrar positivt till folkhälsan. Samutnyttjande av resurser, t ex transportpool, kan bidra till stärkta sociala nätverk. Uppföljning Resvaneundersökning kommer att genomföras två respektive fem år efter inflyttning både för boende och verksamma på området. Samtidigt mäts antalet uthyrda fordon från transportpoolen samt räkning av miljöfordon på området. Utvärdering av IT-systemet samt registrering av den mängd resandeslag som används. Kunskapsspridning / exportpotential Intresset och behovet av att hitta lösningar för hållbar mobilitet är stor både i Sverige och internationellt och vår ambition är att genom delprojekten visa på en mängd lösningar som tillsammans ger önskad effekt. Kunskapsspridning planeras att ske via det miljösamarbete som Sverige har upprättat med Staten Kalifornien via ett Memorandum of Understanding (MoU) on renewable Fuel and Energy. Kalifornien har en stor efterfrågan på miljöteknik på grund av sin tuffa miljölagstiftning med höga krav på utsläppsreduceringar. Delprojekt 13: Trygga och tillgängliga cykelvägar Projektet innebär att göra cykeltrafik mer attraktiv genom gena, belysta cykelvägar och säkra cykelgarage i markplan. Belysningen skall vara energieffektiv med LED-teknik och utformas så att fågelliv inte störs. Medverkande aktörer Styrgruppen, Chalmers 24 25

14 Brukarmedverkan Bakgrund Vi ser brukarmedverkan som en grundförutsättning för ett hållbart samhälle. Stad och byggnad skall utformas utefter faktiska människor och deras behov snarare än en mall om standardfamiljen. Det handlar om demokrati, sociala strukturer och den faktiska marknaden. Med ny teknik finns större möjligheter att föra en aktiv dialog vilket bör leda till förnyelse av byggbranschens arbetssätt när det gäller att lyssna in omvärldens krav och önskningar. Projektet syftar till att vara en föregångare i detta för byggbranschen. Metoder och processer för brukarmedverkan kommer att utvecklas och genomsyra hela projektet Nya Krokslätt. Mål Ekologiska Metod för att väva in ekologiska aspekter i processer med brukarmedverkan Ekonomiska Metod för brukarmedverkan för effektiv planering Samutnyttja resurser för en bättre privatekonomi Sociala Förankring av projektet hos de befintliga och kommande brukare En bättre förståelse och kommunikation mellan medverkande parter Smarta IT-system för dialog mellan parter i planeringsprocessen Delprojekt 15. Metoder för brukarmedverkan I Nya Krokslätt kommer vi att arbeta strategiskt med brukarmedverkan. Det känns extra viktigt och blir än mer intressant eftersom Nya Krokslätt är ett område med befintliga verksamheter som kommer att byggas ut med bostäder av fyra olika upplåtelseformer, nya kontor samt verksamhetslokaler. Det kommer att finnas många olika brukargrupper med skilda behov och det är viktigt att alla kommer till tals. Brukarmedverkan social plattform för inbjudningar till företagarträffar, städdagar och grillkvällar. Även en tjänst för uträkning av ekologiskt fotavtryck skall finnas. För att utveckla systemet att bli så användarvänligt som möjligt och för att förankra systemet hos brukarna måste det göras i samverkan där de faktiska behoven identifieras. Tidigare har it-system kopplade till bostäder och lokaler provats men då har det rört sig om ett fåtal applikationer såsom bostadslarm och energianvändning. För Nya Krokslätt skall systemet utvecklas till en daglig virtuell portal som hjälper brukarna i sin vardag. Målet med systemet är att bidra till ett socialt nätverk, minskat behov av resurser och transporter, samt genom att medvetandegöra den egna miljöpåverkan så att denna kan minskas. Uppföljning Arbetet kommer att följas upp kontinuerligt under processen och resultaten stäms av mot olika medaktörer. NBI (Nöjd-brukar-index) kommer att mätas bland brukarna inom en femårsperiod efter uppförandet. Även kommer kostnader för ombyggnad och reparationer kommer att mätas och jämföras med liknande områden. Beteendemönster kommer att följas upp genom att mäta resvanor, konsumtion av el, värme och vatten. Kunskapsspridning / exportpotential Brukarmedverkan som metod samt lärdomarna från arbetsprocessen är intressant att exportera vidare. Det finns ett påtagligt behov av att implementera bra arbetsmetoder i branschen där brukarna involveras. Smart-IT kommer att utvecklas till en produkt användbar för både bostäder och verksamheter. Medverkande aktörer Styrgruppen, brukargrupper, Chalmers, Mistra Tidigare erfarenheter av brukarmedverkan, främst Kooperativa hyresrätterna Kornet i Bifrost, Mölndal har varit positiva både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Byggherre, brukarförening och entreprenör är nöjda med resultatet, då det passar de boendes önskningar, blev billigt och gett ovanligt få byggfel. Med bakgrund från Kooperativet Kornet skall metoder för brukarmedverkan nyttjas och utvecklas vidare. Vi kommer att använda oss av erfarenheten från Kornet och forskare från Chalmers och sedan arbeta fram en generell metod kring brukarmedverkan. Metoden skall vara tillämpbar på hela den process som projektet Nya Krokslätt innebär. Inför projekteringen kommer brukarföreningar bestående av dem som kommer att ha bostäder eller verksamheter i området, att fungera som en tredje part i byggprocessen tillsammans med entreprenör och byggherre. Föreningarna skall kopplas in i ett tidigt skede och alla de möten som rör byggprocessen kommer att vara öppna för föreningen att delta i. Delprojekt 10. Smart IT Genom att medvetandegöra resultat av brukares livsstil kan man få denne att ändra sina beteenden. Till exempel ger individuell mätning och debitering av vatten en minskning av vattenförbrukningen med 15-30%. Det visar bl.a. rapporter från Boverket samt mätningar i Landskrona. Därför skall virtuella system genom s.k. Smart IT, utvecklas. Systemet skall underlätta för brukarna i vardagen i allmänhet och underlätta för mer miljömässigt hållbara beteenden i synnerhet. Åtkomst till systemen kan ske via hemsida och applikationsprogram till mobiltelefoner. Vissa tjänster kan också visualiseras i den arkitektoniska gestaltningen. Tjänsterna som erbjuds skall vara allt från att kunna boka gemensamma resurser så som tvättstuga, gästlägenhet, bil från transportpoolen, konferensrum, samåkning, tidtabell för kollektivtrafiken samt lägenhetslarm, sin egen el- och vattenkonsumtion och möjlighet att stänga av elen från utvalda kontaktuttag för att minska standby-el etc. Det skall även kunna fungera som en Skiss över tänkbar bebyggelsekaraktär med klimatskal på Nya Krokslätt 26 27