Verksamhetsberättelse 2013

Transkript

1 Verksamhetsberättelse

2 2

3 Svalorna Latinamerika VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Innehåll Rättigheter och fattigdom därför gör vi det vi gör! s.4 Det här är Svalorna Latinamerika s.5 Styrelsens arbete s.6 Styrelsens år s.7 Våra verksamhetsområden Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter s.11 Demokrati och mänskliga rättigheter s.13 Utbildning s.15 Medlemmar och frivilliga s.16 Ekonomi s.17 3

4 Rättigheter och fattigdom därför gör vi det vi gör! Svalorna Latinamerika, alla medlemmar, styrelse, lokalgrupper, frivilliga, praktikanter och anställda, kan känna sig mycket nöjda med Vi hade i början av året som mål att se till att flera av de system som vi arbetat med en längre tid i Bolivia, Nicaragua, Peru och Sverige kunde falla på plats, bl.a. att ett större ansvar skulle flyttas över till våra samarbetsorganisationer i form av programråd, och samtidigt fullfölja stora strukturella förändringar för att klara av finansieringen. Detta lyckades vi med och mer därtill. Tack vare långa och väletablerade relationer med våra samarbetsorganisationer har samarbetet i programråden inneburit att organisationerna stärkts i sitt interna arbete, men också att målgrupperna kunnat delta mer aktivt i den strategiska utvecklingen av verksamheten och att Svalorna och organisationerna deltar på mer lika villkor med konsensus som ledstjärna när de viktiga besluten ska tas. I Bolivia smygstartade vi ett nytt program med fem nya samarbetsorganisationer. Samtidigt avslutade vi som planerat samarbetet med Chasqui, Yanapi och Cassa med mycket goda resultat. I Nicaragua kan vi redan efter ett år av det nya programmet se resultat av det förebyggande arbetet mot kommersiellt sexuellt utnyttjande av barn och unga. Människor i området har organiserat sig i olika typer av skyddsnätverk och de lokala medierna rapporterar och informerar allmänheten om denna allvarliga problematik som tidigare var helt osynliggjord. Arbetet för landsbygdsutveckling i Peru har också lett till att lokala myndigheter börjat ta ett större ansvar genom att civilsamhället, framför allt organiserade unga och kvinnor, fått större erkännande i regionen och utkräver sina rättigheter. I Sverige har vi jobbat för att få vårt informationsarbete och praktikanters, medlemmars och frivilligas ovärderliga insatser för Svalorna att bli mer sammanhängande med Latinamerikaverksamheten. En mindre personaltät struktur har i det avseendet förenklat de interna kommunikationsvägarna och är samtidigt ett steg mot att stärka kopplingen mellan länderna och våra olika arbetsområden och insatser. En diskussion om hur vi bättre tillvaratar medlemmar, lokalgruppers och frivilligas engagemang har också förts på styrelsenivå under året. Likaså har en särskild plan för hur vi genom förenade insatser kan öka insamlingen till verksamheten tagits fram och enastående insamlingsinitiativ, som den stora decemberfesten och lokalgruppernas enträgna arbete, har varit oerhört betydelsefulla. Även stödet från institutionella givare som Radiohjälpen och nya samarbetspartners som Örjan Hansson Bokförlag och Världens Resor är av stor vikt. Positivt för året är att flera av våra informationsinsatser också har bidragit till att öka engagemanget från enskilda och småföretagare för våra målgrupper i Latinamerika. Vi hoppas att verksamhetsberättelsen ska kunna ge en så heltäckande bild som möjligt av allt arbete som gjorts under 2013 och att den inspirerar till fortsatt engagemang. Teresia Carlgren Verksamhetsledare 4

5 DET HÄR ÄR SVALORNA LATINAMERIKA Sverige Latinamerika Program Samarbetsorganisationer Målgrupp Årsmöte Medlemmar Bolivia Programråd: Suma Thaki ALBOR CDC CISTAC RedAda Barn och ungdomar Styrelse Nicaragua Programråd DEDENAN Mary Barreda APEADECO Asoc. Miriam Club Infantil Barn och ungdomar Kansli Peru Programråd PDR CIED ASDE Yachay Wasi Kvinnor och ungdomar Vår vision Svalorna Latinamerikas vision är en värld där jämlikhet råder mellan människor och där alla har möjlighet att påverka sin egen livssituation. En värld där mänskliga rättigheter upprätthålls och alla har inflytande i samhället och dess hållbara utveckling. Vårt uppdrag I Latinamerika stödjer vi lokala aktörer som arbetar för att människor ska kunna använda sina resurser för både personlig och samhällelig förändring. Vi arbetar även för en ökad medvetenhet i Sverige om de globala utmaningar som berör oss alla, med särskilt fokus på utsatta människors situation i Latinamerika. 5

6 STYRELSENS ABETE Styrelsen har under verksamhetsåret bestått av nio ordinarie ledamöter och tre suppleanter varav av sju kvinnor och fem män (Merith Boman, Viktoria Enström, Per Fröberg, Sofia Gustafsson, Pär Hansén, Lisa Hansson, Daniel Hedlund Jorquera, Pernilla Nordwall, Juan Pablo Obregón, Jenny Ringarp, Anna Tingbäck och Katarina Wallgren). Under mandatperioden har Victoria Enström (15 jan 2014), Jenny Ringarp (21 okt 2013) och Daniel Hedlund Jorquera (18 mars 2014) lämnat sina styrelseuppdrag för andra uppdrag i Kambodja, Sverige och Australien. Ansvarsområden för styrelsen Ordförande Vice ordförande Sekreterare Vice sekreterare Kassör Vice kassör Per Fröberg Lisa Hansson Victoria Enström därefter Daniel Hedlund Jorquera Anna Tingbäck Sofia Gustafsson Pär Hansén Arbetsgrupper Ideologi och framtid: Juan Pablo Obregón, Sofia Gustafsson, Daniel Hedlund Jorquera, Pär Hansén, Katarina Wallgren Information: Victoria Enström, Per Fröberg Medlemskap i Forum Syd: Juan Pablo Obregón, Per Fröberg Insamlingsarbetet: Per Fröberg, Anna Tingbäck, Daniel Hedlund Jorquera Föreningsstruktur och medlemmar: Per Fröberg, Pär Hansén, Anna Tingbäck, Pernilla Nordwall Genus: Katarina Wallgren, Merith Boman Program: Sofia Gustafsson, Katarina Wallgren, Merith Boman, Pär Hansén, Daniel Hedlund Jorquera, Victoria Enström Landbevakning Nicaragua: Per Fröberg Landbevakning Peru: Pär Hansén 6

7 STYRELSENS ÅR Styrelsen har haft 9 styrelsemöten under verksamhetsåret 2013, varav ett konstituerande styrelsemöte. Mellan styrelsemötena har arbetsutskottet (AU) haft möten för att bereda styrelseärenden och även hållit möten för att fatta beslut som inte kunnat invänta ordinarie styrelsemöte. Styrelsen har utöver detta haft ett strategimöte med kanslianställda, för att tillsammans diskutera utveckling av verksamheten. Styrelsens främsta ansvar är att leda Svalorna Latinamerika på en övergripande nivå. Detta har styrelsen gjort främst genom styrelsemöten där verksamhetens inriktning diskuteras och beslut fattas. Under 2013 har styrelsen fattat beslut om ansökan om Sida-medel för fortsatt verksamhet under tre år i Nicaragua och Peru samt ett nytt utvecklingsprogram i Bolivia. Styrelsen har även ansökt om medel för informationsverksamhet samt medel för praktikantverksamhet. Under året har styrelsen särskilt tagit fasta på frågor om insamling och vidareutveckling av verksamheten. För att effektivisera organisationens verksamhet och anpassa den till de ekonomiska förutsättningar som verksamhetsbidrag och insamlingsresultat ger, har styrelsen under 2013 slutfört det påbörjade arbetet med omstrukturering av organisationen. Som ett led i omstruktureringen av verksamheten, med ökad tonvikt på program och sänkning av kostnaderna i egen organisation, har styrelsen genomfört en omdisponering av arbetet på programkontoren i Bolivia, Nicaragua och Peru samt omstrukturerat verksamheten på kansliet i Stockholm. Personalen på programkontoren har minskats från tre till två personer på varje kontor och antalet anställda i Stockholm reducerats från fem till tre anställda. Arbetet med en tydligare rollfördelning i utvecklingsprocessen med utökat metodstöd till våra samarbetspartner vad gäller deras roll som genomförare och sakkunniga inom ämnesområden som familjerelationer och våld, jämställdhetsfrågor, utbildning, hållbar jordbruksproduktion och utnyttjande av barn och ungdomar har betonas under 2013 och det arbetet kommer att fortsätta under Samtidigt har Svalorna Latinamerikas dubbla roll som finansiär och organisationsutvecklare visavi samarbetsorganisationerna understrukits. Under styrelsens diskussioner om vidareutveckling av verksamheten har det betonats att Svalorna Latinamerika har en särskild tillgång i det nära samarbetet med lokala organisationer genom att programkontoren finns på plats där 7

8 utvecklingsprogrammen genomförs. Detta ger tillgång till direkt kontakt med genomförare och målgrupper och diskussion om snabb anpassning av arbetet baserat på uppnådda resultat och ändrade förutsättningar. Tillgången till information om hur människor förbättrar sin situation individuellt och i samverkan med andra gör att resultaten enklare och tydligare kan förmedlas till finansiärer, givare och intresserade i Sverige och därigenom ytterligare öka engagemanget och stödet för utvecklingssamarbetet. Sedan flera år har styrelsen haft som långsiktigt ekonomiskt mål att stärka föreningens eget kapital, prioritera egen insamling och hitta nya finansieringskällor. Under verksamhetsåret har framsteg gjorts inom detta område med en ökning av egen insamling från flera nya källor som resultat. Detta har kompenserat för den minskning av bidragen från Radiohjälpen som vi noterat under året. Fluktuationen i bidragen från Radiohjälpen har resulterat i mindre bidrag till Svalorna Latinamerika. Vi hoppas på en stabilisering under Det är därför angeläget att diversifiera föreningens inkomstkällor. Trots detta har ett tillfredsställande ekonomiskt resultat uppnåtts under Finansieringen är förutom Sida-stöd, beroende av ett engagerat insamlingsarbete av medlemmar och frivilliga. Stor betydelse har enskilda initiativ som insamlingsfester i samverkan med olika företag som bidrar med infrastruktur och gåvor. En särskild satsning har gjorts under 2013 genom anställning av en insamlingsansvarig som förutom kommunikation om verksamheten skall samordna och förstärka insamlingsarbetet. Viktiga finansiärer är arbetsplatsgrupper på företag som Trygg Hansa, Scania i Södertälje och Volvoanställdas U-landshjälpsförening. Genom fleråriga utfästelser om bidrag ger de stöd till uppbyggnad av en uthållig finansieringsstruktur inom Svalorna Latinamerika. Dessutom ökar de antalet kontaktpunkter för information och samarbete ute i samhället. Dessa kontakter kompletterar Svalorna Latinamerikas satsningar på skolor, gymnasier och högskolor för att engagera ungdomar och studenter i utvecklings- och sociala frågor och rekrytera studenter till praktikantarbete i Latinamerika och Sverige. För att stärka ledningen av föreningens arbete har styrelsen under flera år i följd genomfört en medarbetarenkät för att på så sätt kunna ringa in styrkor och svagheter i organisationen. Resultaten av enkäterna visar att de som arbetar inom organisationen är starkt engagerade i verksamheten och att vad som behövt förbättras är kommunikationen mellan kansliet i Stockholm och programkontoren. Detta har åtgärdats under 2013 genom att veckovisa 8

9 skype-samtal mellan kontoren och programansvarig i Stockholm införts. Ordföranden och verksamhetsledaren har likaså skype-samtal med programkontoren om aktuella ärenden inför styrelsesammanträden. Ett arbete med att omarbeta Svalorna Latinamerikas vision och mission har genomförts i samarbete med lokalgrupper från Göteborg, Malmö och Stockholm. Resultatet har blivit innehållsmässigt likartat men med kortare och mer stringenta formuleringar som kommer att underlätta arbetet med att sprida budskapet om vad organisationen står för och vill uträtta. Verksamhetsåret 2013 har innehållit utmaningar för styrelsen att ta hänsyn till rekommendationer från den viktigaste finansiären, Sida genom Forum Syd, till att utforma ett tydligt uttryckt rättighetsfokus i alla program och därtill att justera kostnaderna inom egen organisation till en lägre nivå. Förändringarna har införts under 2013 och resultaten kommer att bli tydliga under En utmaning under året har varit att verksamhetsbidrag från Sida har först blivit tillgängligt för utbetalning till Svalorna i mars 2013, långt efter det att programarbetet inletts i januari. Detta har lett till svårigheter att betala samarbetsorganisationer för verksamhet och personal i början av verksamhetsåret. Styrelsen ser att årets uppdrag kan vara att fortsätta stärka den egna organisationen genom att engagera fler medlemmar, utveckla lokalgrupperna och förankra information och insamling i frågor som är gemensamma för människor i Latinamerika och människor i Sverige. 9

10 VÅRA VERKSAMHETSOMRÅDEN 10

11 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Svalorna Latinamerika arbetar för att motverka sexuell kommersiell exploatering och sexuellt våld. Genom att arbeta för rätten till den egna kroppen så bekämpar vi fattigdom! Under året har Svalorna Latinamerikas arbete för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland annat inneburit att vi i Nicaragua startat ett skyddsnätverk för barn och unga på platser där risken för dem att utnyttjas sexuellt är särskilt stor. Nätverket syftar till att motverka sexuell kommersiell exploatering av barn och ungdomar. Genom en av våra samarbetsorganisationer, APEADECO, har vi också etablerat ett samarbete med hälsoministeriet som arbetar med rätten till hälsa. Tillsammans har vi kunnat utveckla gemensamma strategier för att förebygga spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar bland barn och ungdomar. T.ex. sprider APEADECO information om vad hälsoministeriet gör så att befolkningen känner till sina rättigheter och har möjlighet att utkräva dem. Vårt nära samarbete direkt med barn och ungdomar har också skapat möjligheter för dem att själva vara med och diskutera kring sina sexuella rättigheter samt att identifiera ojämlikheten mellan könen i sin omgivning genom exempel från det dagliga livet. På så sätt kan de formulera egna förslag på ändringar i relationerna inom familjen, exempelvis att det obetalda hushållsarbetet borde delas, och olika sätt på vilka en kan kommunicera självsäkert inom familjen. Några av ungdomarna som vi samarbetar med gjorde också en video som de skickade till Sveriges justitieminister Beatrice Ask för att uppmärksamma den nya skärpta lagen gällande sexualbrott som antogs i Sverige den 1 juli Vi tog emot ett tackbrev från ministern där hon framhöll att hon sett filmen och tackade för stödet och uppmärksamheten. I Bolivia inledde vi under året nya samarbeten, bland annat med en människorättsorganisation (CDC), som arbetar för HBTQ-personers rättigheter en kvinnoorganisation (Red Ada), som arbetar med kvinnor i rural miljö för att göra kvinnornas röst hörd genom t.ex. lokalradio, en organisation(cistac), som arbetar med maskuliniteter, en barn- och ungdomsorganisation (Albor) som arbetar med poesi och teater för att stärka deras rättigheter samt en organisation (NATs) som består av barn och 11

12 ungdomar som tvingas arbeta på gatan. Trots denna till synes spridda blandning har vi under året tillsammans med alla organisationerna planerat ett gemensamt program för att motverka sexuellt våld mot barn och unga i El Alto och La Paz. Alla organisationer ska kunna bidra utifrån sin kompetens till att förebygga detta problem som tyvärr är mycket stort bland barn och ungdomar i Bolivia. De samarbeten som vi har haft under flera år med CASSA, Yanapi och Chasqui avslutades med mycket goda resultat i december När det gäller arbetet med SRHR har vårt arbete bl.a. lett till att situationen i familjerna förbättrats tack vare insatser med inriktning på kommunikation, fredlig konflikthantering och stödgrupper. Självhjälpsgrupper där föräldrar jobbar med barns rättigheter, bättre bemötande i familjen och mot våld i hemmet finns hos alla samarbetsparterna och består av cirka 15 föräldrar per grupp som träffas 1-2 gånger i månaden. Mest är det kvinnor från familjerna som deltar men även män i viss utsträckning. I Sverige har vårt utåtriktade informationsarbete handlat om att öka kunskapen om dessa frågor bland unga och andra relevanta målgrupper i Sverige. Exempelvis genomförde vi ett seminarium med namnet Våld och kön hänger det ihop? som kopplade ihop den svenska debatten om våld mot kvinnor med situationen i våra verksamhetsländer. Vi har tillsammans med andra organisationer uppmärksammat våra fokusområden och våra målgrupper på bl.a. mors dag, den 8 mars och den 25 november. En genusstrategi antogs likaså av styrelsen under året och vi håller på att se över hur vi kan stärka vårt genusarbete i praktiken. Våra praktikanter har bidragit till att sprida kunskap om situationen gällande SRHR genom sina informationsturnéer och aktiva arbete med artikel- och bloggskrivande för hemsidan. På just temat SRHR gjorde tre av praktikanterna filmer om homosexuellas rättigheter i Bolivia och risken för barn och ungdomar att utnyttjas sexuellt i Nicaragua. Lokalgruppen i Stockholm visade en film tar upp abortfrågan i Nicaragua och lokalgruppen i Malmö anordnade ett evenemang för att uppmärksamma den internationella dagen mot våld mot kvinnor. 12

13 Demokrati och mänskliga rättigheter Svalorna Latinamerika arbetar för att öka engagemang och ge makt åt dem som inte har. Genom att utbilda och informera om mänskliga rättigheter och demokrati så tillvaratas fler människors rättigheter genom att utkräva dem! Arbetet med demokrati och rättigheter genomsyrar all vår verksamhet. Vi kan särskilt uppmärksamma arbetet med att stärka utsatta kvinnor och ungdomar i Castilla Media i Peru. Där har målgruppen med visst tekniskt stöd under året kunnat sätta igång egna initiativ för marsvinsuppfödning och biodling. På så sätt har den befintliga produktionen förbättrats och försäljningsmöjligheterna ökat. Det i sin tur har lett till att målgruppens inkomster har ökat vilket stärkt deras ekonomiska och social oberoende, likaså den allmänna självkänslan. En studie som vi genomförde i slutet av året föreslår att vi nu arbetar vidare med att också stärka organiseringen av producenterna för att ytterligare öka de positiva effekterna av arbetet. Samtidigt har vi jobbat med att stärka ledarskapet hos unga och kvinnor samt deras egen organisering. Det har gjort att de börjat synas mer lokalt och utkräver sina rättigheter. Till exempel genomförde de kampanjer och allmänna manifestationer för att sprida kunskap bland befolkningen om miljörättigheter samt de ekonomiska, politiska, sociala och rättigheterna. En av organisationerna i Viraco (Club de Madres de Viraco) lyckades få kommunal finansiering för en studieresa som sedermera utmynnade i ett lyckat initiativ för tygproduktion. En grupp unga lämnade också in ett förslag till de regionala myndigheterna för att förbättra vägarna till det mycket svårtillgängliga området. Trots att staten är skyldig att garantera de mänskliga rättigheterna har det stor betydelse att kvinnor och unga på lokal nivå har fått med sig myndigheterna på olika initiativ. Det skapar större förutsättningar för uppföljning och efterlevnad. Som ett resultat av arbetet med stärkta ledarskap, information om rättigheter o.s.v. lyckades våra målgrupper även blåsa liv i ett tidigare nätverk mellan de lokala borgmästarna som syftar till att öka samordningen för en gemensam hållbar utveckling i området. Liksom i Peru, har det fleråriga samarbetet i Bolivia med våra tidigare samarbetsorganisationer inneburit att barn och ungdomar ökat sitt självförtroende och har förmågor att ta större ansvar i sin personliga och 13

14 sociala utveckling. Exempelvis har de organiserat sig i fem olika s.k. självhjälpsgrupper där framför allt ungdomar har möjlighet att analysera sin situation, stötta varandra och sprida information om rättigheter vidare. Inom samarbetsorganisationerna genomför nu målgruppen egna styrelseval hos alla tre sedan Det har genom vårt program blivit en självklar del av organisationerna och kommer att fortsätta även efter att det direkta samarbetet avslutas. Barnstyrelserna har regelbundna möten, fattar beslut och kan påverka organisationernas inriktning. Totalt är det 20 barn och unga som varje år väljs till barnstyrelserna inom organisationerna. Majoriteten av dessa är flickor. Nytt för arbetet i Bolivia under 2013 var bland annat uppstarten av fem nya elevråd. Dessa elevråd har lett till en större medvetenhet hos målgruppen om deras rättigheter och möjligheter att påverka, utifrån intressen och behov, samt hur man kan organisera sig. Inom vissa skolor fanns i början ett stort motstånd till ökat elevinflytande, men tack vare riktade insatser under året har elevråden vunnit erkännande. Elevråden har numera rätt att rösta i beslutsfattandet kring utbildningsfrågor i skolan. De åtta elevråden har stadgar och deltar aktivt i olika aktiviteter inom den egna skolan och visar ansvar och engagemang i studentsamfundet. Stadgarna har också blivit antagna och undertecknade av Federationen för Gymnasieelever i El Alto som utgör den största studentorganisation i staden. Ungdomar på två av skolorna har tagit fram informationsmaterial och en handbok för hur man startar elevråd, vilka rättigheter de har och hur dessa kan utkrävas. Handboken kommer användas av elevråden för att utbilda nya studenter i framtiden och skapa hållbarhet efter programmets avslutande. Målgruppen har även engagerat sig utanför skolmiljön, bland annat genom att lägga fram förslag till olika instanser om ökade möjligheter för ungas deltagande. Ett av dessa förslag har antagits av en grannskapsförening och på så sätt kan barn och ungdomar i området delta i de lokala beslutsprocesserna. I Sverige nämner vi i frågan om demokrati och mänskliga rättigheter i flera av de sammanhang där Svalorna LA utnyttjat sin röst för att påverka vårt och våra samarbetsorganisationers arbete för demokrati och mänskliga rättigheter. Svalorna Latinamerika har som medlemsorganisation till Forum Syd bland annat arbetat tillsammans med andra svenska enskilda organisationer för att stärka medlemsnyttan och medlemsorganisationernas perspektiv i de utvecklingsinsatser som Forum Syd finansierar. Vi har också 14

15 deltagit i den allmänna biståndsdebatten under året genom att som remissinstans till regeringen slutligen lämna in en remiss angående den biståndspolitiska plattformen i början av Utbildning Svalorna Latinamerika arbetar för att ge relevant och kvalitetssäkrad utbildning åt fler. Genom att utbilda och medvetandegöra om utbildningens betydelse så förbättrar vi livsvillkoren för barn, ungdomar och kvinnor! Att jobba för en god utbildningskvalitet är ett långsiktigt arbete som kräver att alla inblandade parter deltar, från elever och föräldrar till lärare och myndigheter. I Peru har vi under året startat ett arbete för att öka medvetenheten hos myndigheterna om vikten av utbildningsfrågan och vilken roll de spelar för att förbättra utbildningskvaliteten. Genom tillämpning av den s.k. Yachay Wasi-metoden (efter namnet på en av våra samarbetsorganisationer som utvecklat metoden) har vi också sett mer aktivt deltagande från elevernas sida i undervisningen. För att främja miljötänkandet har vi även startat särskilda miljökommittéer i skolorna. Genom att skapa strukturer för miljöarbetet, i synnerhet inom skolan, ökar det förutsättningarna för ett hållbart miljöarbete på längre sikt. I Bolivia kan vi konstatera att utbildningsmöjligheterna för barn och ungdomar har ökat genom att fler barn nu slutför grundskolan. Genom att ha lyckats bygga upp ett starkt samarbete mellan kommun, grannskapsföreningar och våra tidigare samarbetsorganisationer ser vi också goda möjligheter till att resultaten kan leva vidare. Barn och ungdomar tar också fler egna initiativ för att förbättra sin skolmiljö och har till exempel organiserat sig i fredsgrupper och som medlare med syfte att förebygga mobbning och diskriminering. Grupperna har erkänts av skolornas ledning vilket är viktigt för att de ska kunna få genomslag och bidra till det generella målet om att höja utbildningskvaliteten. I Sverige syns frågan om utbildning tydligast genom våra praktikanter som under sina informationsturnéer gör ett ovärderligt arbete med att sprida information och öka kunskapen bland svenska gymnasieelever, 15

16 folkhögskole- och högskolestudenter om våra målgrupper i Latinamerika. Vårt samarbete med Billströmska folkhögskola har fortsatt under året och elever från deras kurs De ungas rätt har besökt några av våra samarbetsorganisationer i Bolivia. Likaså har vi inlett ett samarbete med nätverket Socionomer utan gränser som innebär att svenska socionomstudenter gör praktik hos våra samarbetsorganisationer. Detta bidrar till att öka kunskapen om kvinnor, barn och ungdomars situation i Latinamerika bland studenter på ett sätt som vi tidigare inte nått ut till, samtidigt som socionomstudenterna får en möjlighet att tillämpa sina kunskaper i en internationell kontext. Genom ett nätverkssamarbete med Peaceworks, Palestinagrupperna och Afrikagrupperna tog vi under året också fram ett material riktat till unga i Sverige för att öka deras kunskap om rättighetsbaserat arbete. Slutligen inledde vi under året ett mycket viktigt samarbete med bokförlaget Gracias som ger oss möjligheten att genom läroböcker i spanska informera om vår verksamhet och målgruppers situation i Peru. Medlemmar och frivilliga Svalorna Latinamerika har under 2013 haft ca 250 medlemmar. Det är ett medlemsantal som varit stadigt under flera år och som vi tyvärr haft svårt att höja. Däremot så är de frivilliga krafterna inom organisationerna engagerade! Många initiativ till aktiviteter och insamling har under året tagits av organisationens aktiva frivilliga vilket är en oumbärlig resurs för hela organisationen och av stor betydelse för kvinnor, barn och ungdomar i Latinamerika. Lokalgrupperna i Stockholm och Malmö har under 2013 bland annat uppmärksammat den internationella kvinnodagen, mors dag och internationella dagen mot våld mot kvinnor. Genom insamlingsfesten på Marsstrand samlades under 2013 en ansenlig summa in som möjliggör Svalorna Latinamerikas arbete i Latinamerika. Inför 2014 hoppas vi att den vilande lokalgruppen i Göteborg återigen blir aktiv och att organisationens frivilliga och engagerade medlemmar fortsätter med det betydande arbete de gör. 16

17 Ekonomi Svalorna Latinamerika org nr RESULTATRÄKNING VERKSAMHETSINTÄKTER Medlemsavgifter Insamlade medel Försäljning Bidrag Övriga verksamhetsintäkter SUMMA INTÄKTER VERKSAMHETSKOSTNADER Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER Verksamhetsresultat FINANSIELLA POSTER Övriga ränteintäkter Resultat efter finansiella poster Årets resultat Fördelning av årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år Reservering av ändamålsbestämda medel som inte utnyttjats I anspråktagande av praktikantreserv Resultat efter fördelning

18 BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Inventarier 0 0 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Projektfond Fond Peru Suma Thaki Rotativ Fond Balanserat kapital Årets resultat

19 SUMMA EGET KAPITAL LÅNGFRISTIGA SKULDER Praktikantreserv SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER KORTFRISTIGA SKULDER Skuld till Forum Syd Skuld Radiohjälpen Övriga skulder 0 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda panter och ansvarsförbindelser

20 Tack alla medlemmar, givare och samarbetspartners för året som gått! Utan er hjälp och ert engagemang hade vårt arbete inte varit möjligt! 20