Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2015

2 Svalorna Latinamerika Tegelviksgatan Stockholm Telefon: E-post: Hemsida:

3 Innehållsförteckning Inledning Det här är vi Vår verksamhet Demokrati och mänskliga rättigheter Försörjning Utbildning Medlemmar och frivilliga Styrelsens arbete Styrelsens år Ekonomi Resultaträkning Balansräkning Samarbetspartners

4 Samarbete för rättvisa! Svalorna Latinamerika har under 2015 fortsatt med programverksamheten i Peru, Bolivia och Nicaragua med stöd till kvinnors och ungas kamp för ökat inflytande genom organisering, utbildning och möjligheter till egen försörjning. Samtidigt har vi varit aktiva i Sverige med att sprida information om Latinamerika, om våra målgrupper och om våra tematiska arbetsområden för att sprida kunskap och få opinion för de frågor vi arbetar för. Personalförändringar på framför allt kansliet i Stockholm, men även på programkontoret i Bolivia, skapade ett budgetöverskott som användes i verksamheten i våra programländer. Så trots att en svagare krona minskade de medel som var planerade till verksamheten kunde vi upprätthålla eller till och med öka de medel som överfördes till våra samarbetspartners i Peru, Bolivia och Nicaragua. I Peru har vi arbetat med att stärka kvinnor på landsbygden, dels ekonomiskt genom att organisera utbildningar i kommersiell marsvinsuppfödning, avokadoodling, biodling och dels kunskapsmässigt genom utbildningar i ledarskap, påverkan och empowerment. I Bolivia har ungdomar i La Paz och El Alto visat stort intresse av att delta i grupper som vidareförmedlar kunskaper om sexuella rättigheter och våld i nära relationer genom teater och poesi. Och i Nicaragua har bland annat taxichaufförer engagerat sig i det förebyggande arbetet mot barnsexhandel genom att få information om hur de ska agera om de misstänker att taxikunderna är involverade i det. 4 En extern halvtidsutvärdering av alla program gav mycket positiv kritik till framför allt programmen i Bolivia och Nicaragua. Vi ansågs arbeta med relevanta frågor och på ett

5 Nicaragua effektivt sätt. I Peru sågs landsbygdsutvecklingsprogrammet som viktigt för målgruppen men utvärderingen kritiserade hur programmet genomfördes. Baserat delvis på den informationen kommer programmet i Peru att ändra arbetssätt under kommande år. Även i Sverige har Svalorna Latinamerika varit aktiva under 2015 med bland annat besök från personer från våra samarbetsorganisationer i Bolivia, medverkan vid bokmässan i Göteborg med lokalgruppen därifrån, medverkan vid latinamerikanska event, organisering av Årets viktigaste adventsfest, julmarknaden Schysst Jul samt mycket annat. Glädjande har varit att lokalgrupperna har tagit så många egna initiativ och att de har berikats med hemkomna praktikanter. Besöket från våra partners i Bolivia var så lyckat och uppskattat att det nu har planerats att bli ett årligt event. Insamlingen till vår verksamhet i Latinamerika gick ovanligt bra 2015 med ett resultat på över 1 miljon kronor. Ett stort tack till alla givare, medlemmar och frivilliga som möjliggjorde detta. Insamlingsevent som helgerna i Marstrand och Tällberg, liksom Adventsfesten och Schysst Jul har varit extra lyckosamma, men de kräver också ett stort engagemang av de som ställer upp och organiserar detta på sin fritid. Klas Sellström Verksamhetsledare 5

6 Det här är vi Vår vision Svalorna Latinamerikas vision är en värld där jämlikhet råder mellan människor och där alla har möjlighet att påverka sin egen livssituation. En värld där mänskliga rättigheter upprätthålls och alla har inflytande i samhället och dess hållbara utveckling. Vårt uppdrag I Latinamerika stödjer vi lokala aktörer som arbetar för att människor ska kunna använda sina resurser för både personlig och samhällelig förändring. Vi arbetar även för en ökad medvetenhet i Sverige om de globala utmaningar som berör oss alla, med särskilt fokus på utsatta människors situation i Latinamerika. Vår organisation 6

7 Vår verksamhet Svalornas Latinamerika (LA) har under 2015 drivit tre utvecklingsprogram i Peru, Nicaragua och Bolivia. Verksamheten i dessa program bygger på Svalorna LA:s huvudsakliga temaområden; demokrati och mänskliga rättigheter, försörjning samt utbildning. I programländerna har Svalorna LA också programkontor som är bemannade med en landrepresentant och en ekonom. Deras roll består av uppföljning, kontroll, kapacitetsutveckling inom programmens aktuella teman liksom i genus- och miljöfrågor samt kontakter med myndigheter och lokala och internationella organisationer. I Sverige genomför Svalorna LA ett informationsprogram och ett praktikantprogram. Programmen i Latinamerika och Sverige Programmet i Bolivia Suma Thaki II (som betyder På god väg på Aymara) syftar till att förebygga könsbaserat våld mot barn och ungdomar, stödja politisk aktivism bland ungdomar relaterat till rättighetsteman så som ickediskriminering, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och våld på grund av kön och sexualitet. I programmet ingår samarbetsorganisationerna ALBOR, CISTAC, CDC och RED ADA som är baserade i La Paz och El Alto. Samarbetsorganisationerna har ungdomsgrupper som planerar och genomför aktiviteter som har som mål att förändra attityder och diskriminerande inställningar i sin omgivning och resten av samhället. 7

8 I Nicaragua arbetar Svalorna LA med ett program som har till syfte att förebygga barnsexhandel i samarbete med fyra organisationer i fyra kommuner; APEADECO i Telica, Club Infantíl i Jinotega, Proyecto Miriam i Estelí och Mary Barreda i León. Tillsammans driver vi programmet DEDENAN II (Derecho y Desarollo Integral de Niñas, Niños y Adolescentes) där vi jobbar med att se sexualitet som en naturlig del i alla människors liv och där de ifrågasätter diskriminerande beteenden och könsstereotyper. För att förebygga fördomar och könsstereotyper arbetar programmet med attitydförändringar, både med barn och vuxna, för att minska skuldbeläggandet av barn och ungdomar (framför allt flickor) som utsatts för barnsexhandel eller på annat sätt utsatts för sexuellt våld eller exploatering. Programmet arbetar även med att förmedla kunskap kring hur familjer och ungdomar kan skydda sig mot att barn luras eller tvingas in i barnsexhandel. I Peru bedrevs under 2015 landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR II (Programa de Desarrollo Rural, fase 2) i fem distrikt i Castilla Media i Arequipa-departementet tillsammans med samarbetsorganisationerna CIED samt CEDER och CECYCAP. Programmet syftar till att kvinnor och ungdomar i fattigdom aktivt ska delta i processer som främjar hållbar utveckling samtidigt som de stärker sina ekonomiska, sociala och politiska rättigheter. Vi arbetar tillsammans med kvinnor och unga för att de ska få en ökad självkänsla, sträva efter jämställdhet och inkludera kvinnor i politiken. Kvinnor och unga får utbildning i retorik och ledarskap vilket har lett till att de medverkat i framtagandet av politiska förslag för lokal utveckling. Rätten till försörjning är också ett fokus och målgruppen har med ett visst tekniskt stöd och utbildning startat nya initiativ inom marsvinsuppfödning, biodling, textilier och avokadoodling. Utbildningen har varit 8

9 Peru inriktad på kapacitetsutveckling inom produktion och användning av ekologiskt gödslingsmedel, förbättrat djurfoder och bevattning. I Sverige har vi ett informationsprogram med syfte att sprida kunskap om kvinnors, ungas och barns sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, rätten till utbildning samt ökad insikt om rättigheternas odelbarhet och deras betydelse. Vi vill även förmedla kvinnors ungas och barns roll för fattigdomsbekämpning och demokratisk utveckling i Latinamerika. Svalorna LA bedriver det utåtriktade arbetet i Sverige med en informationsansvarig på kansliet, föreningens frivilliga och de hemkomna praktikanterna. Svalorna LA deltar i ett SIDA-finansierat praktikantprogram som förmedlas via Universitets- och högskolerådet. Vi skickar praktikanter till våra programkontor och samarbetsorganisationer i Latinamerika samt tar emot praktikanter på kansliet i Sverige. Under 2015 har vi haft 12 praktikanter i Latinamerika och två egenfinansierade praktikanter på kansliet i Stockholm. Utöver den roll som praktikanterna spelar i arbetet med samarbetsorganisationerna i Latinamerika, utgör de en viktig del av informationsprogrammet i Sverige genom sina blogginlägg under praktiken och sina informationsturnéer vid hemkomsten. 9

10 Demokrati och mänskliga rättigheter Svalorna Latinamerika arbetar för att stärka organiseringen av kvinnor, barn och unga så att de genom demokratiskt deltagande ska kunna påverka de beslut som berör dem. Svalorna LA arbetar även för rätten till den egna kroppen genom att förebygga barnsexhandel och motverka sexuellt och könsbaserat våld mot barn och unga. Arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter genomsyrar all vår verksamhet, och de senaste åren har det också blivit tydligt att framför allt SRHR utgör en viktig del i allt vårt arbete, både i Latinamerika och i Sverige. Under 2015 har programmet Suma Thaki II i Bolivia fortsatt framåt. Det har varit ännu ett framgångsrikt år där deltagandet och intresset ökat. När programmet startade 2014 fanns det 15 ungdomsgrupper, i slutet av 2015 hade det ökat till 23 stycken. Allt fler ungdomar har tagit del av programmets aktiviteter och de som deltagit i studiecirklar eller i ungdomsgrupper har bland annat fått kunskap om våld i nära relationer, sexuella rättigheter och HBTQ-frågor. Ungdomarna blir i sin tur sedan ledare för nya ungdomsgrupper där de leder samtal med andra ungdomar om de teman de lärt sig om. På så sätt har allt fler ungdomar tagit del av aktiviteterna i programmet. Samarbetsorganisationen CDC som består av jurister har sedan 2011 tillsammans med landets HBTQ-rörelse bistått justitieministeriet med att förberedda lagen om könsidentitet. Lagen fastställer förfarandet för byte av namn och kön för transpersoner. Lagen är viktig eftersom att den syftar till att stärka mänskliga rättigheter för HBTQ-personer. 10

11 Innan var jag blyg, jag gillade inte att ta ansvar och att säga min åsikt. Jag tänkte att jag skulle tråka ut folk i så fall. Sedan min medverkan i PDR så har jag öppnat upp mig. Varför ska inte jag också få säga mitt? Om vi alla är jämlika, varför skulle inte jag också få delta? Jag tror inte att jag är perfekt, men nu deltar jag ändå. Erika Soto Silva är ordförande för en organisation av jordbruksproducenter i Tipán, Peru. Medlemmarna i organisationen producerar honung, och har varit med i PDR-programmet 11 sedan Hennes organisation organiserade 2015 en marknad för närproducerade produkter och bjöd in alla producenter i Castilla Media att delta.

12 I november 2015 godkände Bolivias president projektet lagen om könsidentitet. Lagen väntar nu på att bli prövad av parlamentet. Även i Nicaragua görs framsteg. Föräldrar och familjer som tagit del av programmet visar att de är mer medvetna om att barn och unga har rättigheter, de lyssnar i större utsträckning på barn och fler vuxna stöttar barn och unga med skolarbete. Barnaga är fortfarande vanligt förekommande vilket gör att arbetet med att upplysa om barns rättigheter och alternativa uppfostringsmetoder måste fortgå. För att informera och synliggöra faktorer som bidrar till att barn blir utsatta för sexhandel och informera om att trafficking är ett brott har samarbetsorganisationerna och olika samhällsaktörer och nätverk såsom taxiförbundet, lokala krogar och affärer organiserat festivaler och kampanjer. I kommunerna arbetas det med att synliggöra och informera om att barnsexhandel är ett brott och att det finns lagar som skyddar barn och unga, och vikten av att ställa de som utsätter barn för sexhandel ställs inför rätta. Programmet arbetar även med att tydliggöra var dessa platser fysiskt finns så att myndigheter och polis kan agera. Inom landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR II i Peru arbetar vi med organisering av kvinnor och unga, samt med rätten till försörjning och utbildning. Under 2015 har kvinnor och ungdomar deltagit i ledarskapsutbildningar och i medborgardialog med kommunen. Utbildningarna syftar till att bidra till att bygga ett demokratiskt samhälle med teman som miljöfrågor, mänskliga rättigheter och rätten att organisera sig. De spelar en stor roll för de kvinnor som deltar. 12

13 Nicaragua Våra lokalgrupper i Sverige väljer oftast att genomföra aktiviteter i samband med dagar som berör mänskliga rättigheter. Under 2015 anordnade och deltog vi i flera event som på olika vis uppmärksammade mänskliga rättigheter, bland annat på MR-dagarna med ett seminarium om barnsexhandel i Nicaragua och på flera HBTQ-festivaler med vår hemkomna praktikants Denise Bergs film om Ruddy Christina som är crossdresser. I slutet av november anordnade hemkomna praktikanter, lokalgruppen och frivilliga Stockholms viktigaste adventsfest, en välbesökt tillställning som anordnades i samband med den 25 november (internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor). Under året bildades nätverket Feminism utan gränser tillsammans med Färnebo folkhögskola, FIAN och Latinamerikagrupperna. Genom nätverket anordnades samtal under Feministiskt forum i Stockholm och Feministisk festival i Malmö. Samtalen handlade om att jobba internationellt i Latinamerika med fokus på kvinnor. 13

14 Försörjning Svalorna Latinamerika arbetar för att utsatta människor, i synnerhet kvinnor och unga, ska kunna påverka sina egna liv och förbättra sina livsvillkor genom att främja deras möjligheter till egen försörjning på landsbygden. I Peru har kvinnorna i landsbygdsutvecklingsprogrammet tagit initiativ till att genomföra marknadsdagar för försäljning av sina produkter, som honung och marsvin, med goda resultat. De som nått bäst resultat under året är biodlingsföreningen. De har skördat mer honung vilket bidragit till stärkt självkänsla hos deltagarna och även lett till ökade intäkter för familjerna. Under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg höll hemkomna praktikanter i ett seminarium om programmet i Peru. De lyfte särskilt vad programmet betytt för målgruppen och knöt an till att vi som organisation varit verksamma i Peru sedan 60-talet. 14

15 Förut handlade mitt liv om min son, mina kossor och att komma hem och kolla på TV och jag såg inga alternativ till detta. Sedan jag deltagit i självförtroendekurser började jag i högre grad värdera mig som kvinna. Jag började se alternativ och gick med i en organisation. Jag märker nu att många av mina problem har försvunnit, även om inte allt är perfekt. Idag ser jag annorlunda på världen. Rocío Zuñiga Minaya är ordförande för en organisation av jordbruksproducenter i 15 Machaguay, Peru. Organisationen producerar honung, har varit med i PDR-programmet sedan 2014, och organiserade Machahuays motsvarighet till Bondens marknad 2015.

16 Utbildning Alla program arbetar med utbildning och folkbildning som en metod för att åstadkomma förändring. Våra direkta målgrupper (kvinnor, ungdomar och barn) utbildas i föreningskunskap, i sina rättigheter och i hur de kan hävda sina rättigheter gentemot myndigheter och andra. Folkbildning innebär att allmänhet och myndigheter blir informerade och påverkas för att få ökade kunskaper om våra målgruppers rättigheter, men också för att ändra sitt beteende gentemot målgruppen. Det kan till exempel gälla en ändrad syn hos allmänheten på barnsexhandel, där det ofta är barnen istället för förövarna som skuldbeläggs. Det kan också gälla könsbaserat våld inom familjen eller mot HBTQ-personer. Programmet i Bolivia använder sig av olika metoder för att öka kunskapen om sexuella rättigheter, våld i nära relationer och HBTQ-frågor. Det har visat sig framgångsrikt att använda underhållning som ett verktyg för utbildning (det finns ett begrepp som kallas edu-entretenimiento, på svenska ungefär utbildnings-underhållning). Ungdomarna förmedlar den kunskap de lärt sig via bland annat teaterföreställningar och radioprogram. Under 2015 utbildades 270 ungdomar i frågor om sexuella rättigheter, könsbaserat våld och maskulinitetsfrågor. Ungdomsgrupperna vidarförmedlade den kunskap de fått genom utåtriktade aktiviteter som teater, poesi, radio och TV, och nådde på så vis ut till tusentals andra ungdomar och vuxna med programmets budskap. Ytterligare ett exempel på edu-entretenimiento är samarbetsorganisationen CISTAC:s TV-serie Solo para machos 16

17 Bolivia 17

18 När jag började i Kommunikationsgruppen var jag väldigt blyg och hade svårt för att uttrycka mig, jag skulle aldrig ställt mig framför en kamera eller delta i ett liveprogram på radio. Nu har jag lärt mig att undersöka, att kommunicera och kan förmedla min kunskap om barnsexhandel till andra ungdomar och barn. Alyson Gamez är 16 år och har varit med i organisationen Asociación Miriams kommunikationsgrupp i Estelí, Nicaragua i ungefär 5 år. 18

19 (Bara för machos) som redan visats två gånger på nationell TV i Bolivia. CISTAC har följt dramaturgin från populära tv-serier men istället för att reproducera de vanliga historierna handlar serien om teman relaterade till maskuliniteter och genusfrågor såsom sexuella rättigheter, hiv och aids, våld inom familjer, homosexualitet och sexuellt utnyttjande. Utifrån serien har CISTAC tagit fram utbildningsmaterial så att dessa viktiga frågor kan diskuteras vidare. Serien och workshopen sprids även utanför Bolivias gränser. Inom programmet i Nicaragua står utbildning kring sexuella och reproduktiva rättigheter (SRHR) och barnsexhandel i fokus. Inom programmet utbildas barn, föräldrar samt yrkesgrupper som anses vara nyckelaktörer för att motverka barnsexhandel, såsom lärare och taxichaufförer. Under året har programmet DEDENAN II i Nicaragua även fortsatt utbilda samarbetsorganisationernas personal i aktuella teman som är relaterade till programmet. En viktig del i sammankomsterna är att personalen har fått möjlighet till reflektion gällande strategier och metoder. I Landsbygdsutvecklingsprogrammet i Peru ägnas ett helt delprogram åt grundskoleutbildningen inom det landsbygdsområde som programmet är verksamt. Det görs främst genom att organisera skolungdomar i elevråd, lärare i lärargrupper och föräldrar i föräldragrupper. Dessa grupper diskuterar hur de på olika sätt kan förbättra utbildningen utifrån de behov som finns och arbetar med påverkansarbete, bland annat mot skolmyndigheter. Vikten av att ta upp frågor som SRHR och barns rättigheter i skolutbildningen tas också upp inom Landsbygdsutvecklingsprogrammet. 19

20 Tidigare gjorde jag bara mina saker, utan att se någon större mening. Nu tycker jag det är viktigt att förbättra vår organisation. Samtidigt har vårt matintag blivit bättre. Beatriz Medina Silva är ledare för en organisation i Tipán, Peru, som föder upp marsvin och sysslar med biodling. Hon är också en aktiv deltagare i Escuela de Empoderamientos möten som anordnas för att träna ledarskap. Dessutom har hon de senaste två åren vunnit priser på fruktfestivalen i Tipán för sina produkter. Under året har PDR II hållit i flera utbildningstillfällen gällande hållbart jordbruk. Klimatförändringarna i programområdet har bidragit till minskad produktion och produktivitet och därför har programmet genomfört kapacitetsutveckling och utbildning i hållbara jordbruksmetoder (agroecólogico). Under 2015 utbildades 130 personer. 103 av dem använder sig av minst en teknik för hållbart jordbruk. 20 I Sverige samarbetar Svalorna Latinamerika med Billströmska folkhögskolan utanför Göteborg. Studenterna på Billströmskas resandekurs De ungas rätt åker till Bolivia och praktiserar under några veckor, bland annat på några av Svalorna LA:s samarbetsorganisationer. Vi stödjer deras informationsturné som främst genomförs på skolor. Under sina presentationer

21 informerar studenterna bland annat om barns rätt till utbildning som ett sätt att bekämpa fattigdom och främja demokratisk utveckling. De informerar även om Svalorna LA:s verksamhet, vad vi gör och hur en kan engagera sig. Svalorna Latinamerikas samverkan med Lärarförbundet i Sundsvall har fortsatt under året som gått. En praktikant som nyligen varit i Peru besökte en grupp lärare som i slutet på året åkte till Peru och fick möjlighet att själva se verksamhet som de stödjer finansiellt. Ytterligare ett resultat på vårt samarbete med Lärarförbundet var att lokalgruppen i Stockholm engagerade sig i Global Action Week Lokalgruppen kontaktade praktikanterna i respektive land som intervjuade elever och ställde frågor om deras skolgång. Lokalgruppen ställde sedan liknande frågor Tidigare så gick vi ungdomar bara till skolan och sen hem igen, gjorde det vi var tvungna till och inte mer. Nu är de flesta som är med i vår grupp mer utåtriktade och vi har lärt känna andra från de andra distrikten. Personligen har jag utvecklats som person och fått bättre självförtroende. Norca Roca Aguilar, Peru, är koordinator för en organisation bestående av tonåringar. 21 Organisationen heter Nya Generationen Ledare och har medverkat i PDR-programmet sedan 2014.

22 till elever i Stockholm och alla svaren sammanställdes på vår hemsida. Under året har även samarbetet med Örjan Hanssons förlag fortsatt med produktionen av läroboken Gracias, vilken sålde i exemplar och därmed bidrog till Svalorna LA:s verksamhet. Under 2015 fick vi besök från våra samarbetsorganisationer i Bolivia och Nicaragua som med stöd från lokalgrupperna och frivilliga möjliggjorde informationsturnén som tog våra besökare runt om i Sverige. Under informationsturnén lyfte de vikten av utbildning och utbildning som metod för att informera målgruppen i Latinamerika om sina rättigheter. Medlemmar och frivilliga Svalorna Latinamerika hade 207 medlemmar vid årets slut. Medlemmarna är en viktig kraft inom föreningen och bidrar oerhört mycket till Svalorna LA:s verksamhet. De aktiva medlemmarna är organiserade i tre lokalgrupper; i Malmö, Göteborg och Stockholm. Under året har dessa lokalgrupper utfört en rad olika aktiviteter. Malmögruppen har bland annat initierat ett företagssamarbete med Mando Steakhouse, haft ett samarbete med musikern och före detta Boliviavolontären Gitte Pålsson där de fått informera om Svalorna LA:s verksamhet vid en av hennes spelningar och fick träffa Bolivias ambassadör i Sverige. 22

23 Lokalgruppen har även fått besök från samarbetsorganisationerna Red Ada och Albor från Bolivia och från Club Infantil i Nicaragua samt deltagit på Feministisk festival i Malmö. Lokalgruppen i Göteborg har under året synts på två stora event som ägt rum i staden, Mänskliga Rättigheter-dagarna och Bok- och biblioteksmässan. Även Göteborgsgruppen fick besök av representanterna från Suma Thakhi II, något som uppskattades och gjorde att lokalgruppen på ett konkret sätt fick mer insyn i arbetet i Bolivia. I Stockholm har lokalgruppen haft ett aktivt verksamhetsår med bland annat en konsert med Gitte Pålsson under våren 2015 där många tidigare volontärer och intresserade deltog samt deltagit på Feministiskt Forum i Stockholm. Under hösten anordnade lokalgruppen en adventsfest för att uppmärksamma Internationella dagen mot våld mot kvinnor samt en träff med hemvändande och utresande praktikanter. De träffade även besökarna från Bolivia och Nicaragua och anordnade välbesökta informationskvällar under besöket. Lokalgrupperna i Malmö och Göteborg har under året kämpat med att bibehålla antalet aktiva medlemmar och värva nya medlemmar. Det har varit ett arbete som varit svårt då många i gruppen är studenter och ofta endast engagerar sig en kort tid. För andra året i rad arrangerade Svalorna LA julmarknaden Schysst Jul med ett 40-tal deltagande föreningar och företag. Det blev återigen en lyckad tillställning. Förutom att informera om Svalorna LA sålde föreningen produkter från samarbetsländerna, vilket bidrog till vår insamling. 23

24 Styrelsens arbete Styrelsen har under verksamhetsåret bestått av tolv ledamöter, nio kvinnor och tre män. De nio ordinarie ledamöterna har varit Tomas Alvarsson, Maria Aviles, Victoria Enström, Per Fröberg, Sofia Gustafsson, Cerese Olsson, Carl Gustav Svensson, Anna Tingbäck och Katarina Wallgren. De tre suppleanterna har varit Karolina Grundin, Sanna Rosén och Caroline Ullman. En medlem, Cerese Olsson, har under året lämnat styrelsen för annat uppdrag. Styrelsemedlemmarnas ansvarsområden Ordförande: Anna Tingbäck Vice ordförande: Per Fröberg Sekreterare: Victoria Enström Vice sekreterare: Katarina Wallgren Kassör: Sofia Gustafsson Vice kassör: Carl-Gustav Svensson Styrelsemedlemmarnas arbetsgrupper Arbetsgrupp för Program/strategi: Tomas Alvarsson (sammankallande), Carl-Gustav Svensson, Katarina Wallgren, Sofia Gustafsson, Maria Aviles Arbetsgrupp för Information: Victoria Enström (sammankallande), Karolina Grundin, Sanna Rosén, Caroline Ullman Arbetsgrupp för Föreningsstruktur, medlemmar och lokalgrupper: Maria Aviles (sammankallande), Sanna Rosén, Cerese Olsson, Anna Tingbäck Arbetsgrupp för Insamling: Anna Tingbäck, Per Fröberg (sammankallande), Cerese Olsson Arbetsgrupperna har rapporterat vid styrelsemötena. 24

25 Bolivia 25

26 Styrelsens år Styrelsen har under verksamhetsåret haft nio styrelsemöten, varav det första var konstituerande möte. Mellan styrelsemötena har Arbetsutskottet (AU) genomfört möten för att förbereda styrelsemöten eller fatta beslut i ärenden som inte kunnat invänta ordinarie styrelsemöten. Styrelsen har under 2015 haft att särskilt hantera externa faktorer som påverkat verksamheten och den politiska utvecklingen i Sverige och i samarbetsländerna Bolivia, Nicaragua och Peru. I Sverige har regeringen som tillträde efter valet 2014 signalerat ett ökat intresse för internationella frågor och för biståndsfrågor i synnerhet, Sverige har på nytt blivit en aktör i utrikespolitiska sammanhang och det svenska civilsamhällets organisationer har fått en mer framträdande roll vad gäller bistånd. Regeringen för nu en dialog med organisationerna och Svalorna Latinamerika har genom styrelsens arbete varit en aktiv part i dessa samtal. En ny strategi för Sidas stöd till utvecklingssamarbete genom svenska civilsamhällesorganisationer har tagits fram och även här har styrelsen varit aktiv. En presentation kommer att ske våren I Svalornas samarbetsländer kan vi konstatera att den makroekonomiska utvecklingen fortsatt i positiv riktning medan skillnaden mellan dem som får del av utvecklingen och dem som ställs utanför fortsätter och ökar. Styrelsen konstaterar att även om våra samarbetsländer numera klassas som medelinkomstländer, är behovet av utvecklingsinsatser, riktade mot utsatta grupper oförändrat stort. 26

27 En annan fråga som upptagit styrelsen under året, är det minskade utrymme för civil-samhällets organisationer att agera som kan noteras i våra samarbetsländer, något som gör att arbetet med att organisera människor för medvetandegörande om mänskliga rättigheter och möjligheterna att utöva dessa rättigheter begränsats. Verksamheten i programmen har hittills kunnat anpassas, och de fortsätter att anpassas, till de pågående förändringarna i de externa förhållandena. Under verksamhetsåret har styrelsen deltagit i det årliga regionala mötet mellan landkontoren som i år genomförts i Nicaragua och styrelsen har även besökt samarbetsorganisationer i landet. Utarbetandet av en långsiktig strategi för Svalorna LA:s verksamhet har konkretiserats under året och en femårig strategi, med en halvtidsöversyn, presenteras för antagning vid årsmötet i maj Styrelsen har under verksamhetsåret varit drivande i insamlingsarbetet, den insamling av medel som av Sida krävs som egeninsats på 10 procent av programkostnaderna. Insamlingsarbetet har gett goda resultat och lett till ett överskott som kan utnyttjas under Ordförandens särskilda insamlingsevent på helger har starkt bidragit till årets goda resultat och försäljning av hantverk vid samarrangemang med andra organisationer som Schysst Jul har bidragit till insamling och utökade kontakter. Styrelsens arbete med organisationsutveckling har fortsatt under året och antalet tjänster på kansliet i Stockholm har minskats från 3,75 tjänster till 3 heltidstjänster i början av Arbetsbelastningen på personalen i Sverige har ökat men förändringen har samtidigt gett möjlighet att flytta medel från egna kostnader i Sverige till verksamhetsfinansiering i Latinamerika. 27

28 Svalorna LA har programkontor i Bolivia, Nicaragua och Peru. Styrelsen har fortsatt drivit linjen att landkontoren har en viktig roll i verksamheten för förmedling av bidrag och ge administrativt stöd till våra samarbetsorganisationer och stärka dessa civilsamhällesorganisationer i rollen som aktörer för demokratisk utveckling. Ekonomi Svalorna Latinamerikas verksamhet har under året finansierats till största delen genom anslag från Sida, via Forum Syd, för utvecklingssamarbetet i Latinamerika och för informationsinsatser i Sverige. Enligt avtalet med Forum Syd måste Svalorna LA själva bidra med en finansiering om tio procent av den totala budgeten som en egeninsats. Svalorna LA har även mottagit medel från Universitet- och Högskolerådet, via Forum Syd, för praktikantverksamhet och från Radiohjälpen för programmet i Nicaragua. Därutöver finansieras verksamheten av medlemsavgifter, gåvor från allmänheten och företag samt försäljning av hantverk. Verksamhetens omsättning uppgick under 2015 till tkr. Största finansiären är Sida genom Forum Syd. Svalorna LA:s anslag från Forum Syd var tkr varav tkr avser utvecklingssamarbete, tkr praktikantbidrag och 688 tkr informationsverksamhet. Radiohjälpen bidrog med 376 tkr till programmet i Nicaragua. Under 2015 uppgick Svalorna LA:s insamling till 863 tkr. Årets verksamhetsresultat är +245 tkr. Överskottet fonderas för att användas till att finansiera kommande års egeninsatsbehov. För den som vill sätta sig in ytterligare i föreningens ekonomi finns Svalorna LA:s årsredovisning tillgänglig på vår hemsida: svalorna.se 28

29 Resultaträkning VERKSAMHETSINTÄKTER Medlemsavgifter Gåvor Bidrag Nettoomsättning Övriga intäkter SUMMA VERKSAMHETSINTÄKTER VERKSAMHETSKOSTNADER Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER Verksamhetsresultat FINANSIELLA POSTER Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Årets resultat Fördelning av ändamålsbestämda medel Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan) Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år Ändamålsbestämning av medel Kvarstående belopp för året/förändring balanserat kapital

30 Balansräkning TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Inventarier 0 0 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Projektfond Ändamålsbestämda medel Rotativ Fond Balanserat kapital Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL LÅNGFRISTIGA SKULDER Praktikantreserv SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER

31 KORTFRISTIGA SKULDER Skuld till Forum Syd Skuld Radiohjälpen Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 0 0 Samarbetspartners Svalorna LA har under året samarbetat med följande företag och organisationer: Green Hotel Villa Maritime Billströmska Folkhögskolan Örjan Hansson Läromedel AB Världens Resor Chaleca Tolvskillingshjälpen Volvoanställdas u-hjälpsförening Mando Steakhouse Lärarförbundet Radiohjälpen 31

32 Tack alla medlemmar, gåvogivare och samarbetspartners för året som gått. Tack vare er hjälp och ert engagemang möjliggör vi förändring.