SVALBLADET. Situationen har förbättrats! RED ADA. NI UNA MÁS! Inte en enda till - Demonstrationer mot våld mot kvinnor i Bolivia

Transkript

1 SVALBLADET Nr 1/2017 På bilden: Manifestation för att fira Svalorna LA:s samarbetsorganisation Mary Barredas 27-årsjubileum och uppmärksamma risker med sociala medier. Foto: Caroline Jonsson NORVIN & ROSA MARÍA FÖREBYGGER BARNSEXHANDEL I NICARAGUA: Situationen har förbättrats! RED ADA - stöttar unga i La Paz & El Alto Klimatförändringar i Peru påverkar könsroller NI UNA MÁS! Inte en enda till - Demonstrationer mot våld mot kvinnor i Bolivia

2 Läs mer om demonstrationen i La Paz, Bolivia på sidan 5. Innehåll Bolivia Red Ada stöttar unga i La Paz och El Alto 4 Ni una más! Inte en enda till! 5 Ett frö till förändring växer i El Alto 5 Bilder från Latinamerika 6 Club Infantil gör föräldrar uppmärksamma på sexövergrepp 8 Könsbaserat våld påverkar oss alla 9 De kämpar för att stoppa barnsexhandel 10 Peru Klimatförändringar påverkar könsroller 11 Bonifacia tar plats 12 Amet övar på ledarskap 12 Vårt arbete gör skillnad Innan jul hade jag den stora förmånen att åka till Peru och delta i Svalorna Latinamerikas aktiviteter med bergsbönderna i det otillgängliga området Castilla Media i Andernas sluttningar utanför Arequipa. Kvinnorna i de avlägsna byarna berättade att de, innan deltagande i Svalorna LA:s program, inte pratade inför grupp utan var tysta och att de inte tjänade några pengar. Nu visade de stolt upp kuddfodral och halsdukar de sytt som de säljer. Andra inkomstkällor som Svalorna LA bidragit till är marsvinsuppfödning och honungsproduktion. Under tiden jag var där arrangerade vår samarbetsorganisation Ceder, ett uppskattat seminarium om den högaktuella frågan om klimatförändringen som redan påverkar bergsbönderna i området genom att den närliggande glaciären Coropuna smälter alltmer. På seminariet deltog bönderna, lokala och regionala myndighetspersoner och andra strategiska aktörer. Syftet var att öka kunskapen om vad som håller på att ske med glaciären och vattenavrinningen samt hitta strategier för att möta klimatförändringen. Något som känns som ett högaktuellt ämne, inte minst med tanke på de problem som finns med vattenbrist i La Paz och högplatån i Bolivia. Kalendarium Fredag till söndag februari Insamlingshelg i underbar miljö Plats: Green Hotel, Tällberg, Dalarna Svalorna Latinamerika anordnar, i samarbete med Green Hotel, en helg i Tällberg vid Siljan den februari. Här finns aktiviteter för kropp och själ och utrymme för återhämtning. Vi erbjuder utöver en av Sveriges vackraste utsikter även längdskidåkning, långfärdsskridskor, yoga, bad, bastu, utomhusträning och mycket mer. Därtill erbjuds varma sängar, god mat och fantastisk livemusik. Alla intäkter från helgen går till Svalorna LA:s arbete. Läs mer på: svalorna.se/insamlingshelger Måndag 27 februari kl Föreläsning och film om Peru Plats: Café Bojan vid Stockholms universitet Tillsammans med Utrikespolitiska Föreningen Stockholm bjuder vi in till en spännande kväll om Peru! - María Mancilla García, forskare vid Stockholm Resilience Centre, föreläser på engelska om vatten och landsbygdsutveckling från ett institutionellt perspektiv. - Efter föreläsningen berättar vi om Svalorna LA:s arbete i Peru samt visar en kortfilm om hur klimatförändringar påverkar regionen Castilla Media. Lördag 4 mars Extrainsatt årsmöte för Svalorna LA Plats: Solidaritetshuset, Tegelviksgatan 40, Stockholm Mer information hittar du på svalorna.se/arsmote-2017 Lördag 4 mars kl :00 Filmvisning och föreläsning Plats: Solidaritetshuset, Tegelviksgatan 40, Stockholm Under kvällen kommer det att visas filmer om: - Klimatförändringar i Peru - Könsstereotyper i Bolivia - Arbetet mot barnsexhandel i I samband med varje film ger våra praktikanterna en kort presentation av sitt arbete och programmen i respektive land, det kommer även att finnas tid för frågor. Fika kommer att finnas till försäljning. Läs mer om alla våra evenemang på svalorna.se/kalendarium Den upplevelse jag bär med mig från resan är att Svalorna LA:s arbete gör skillnad. Det gör mig stolt och glad och väcker en känsla av solidaritet som att en hand sträcks ut från Sverige till medmänniskor under svåra förhållanden i Latinamerika. Anne Rymer-Rythén Styrelseordförande Dags att betala medlemsavgiften för 2017 Betala till PlusGiro eller Swish Ange ditt namn och e-post eller telefonnummer. Ordinarie medlemsavgift: 250 kronor Pensionär: 190 kronor Student, arbetslös samt ungdom under 20 år: 125 kronor Svalorna Latinamerika 2017 Redaktion: Svalorna Latinamerika, Tegelviksgatan 40, Stockholm, info@svalorna.se, telefon , organisationsnummer , PlusGiro Medverkande: Nathalie Elena Gordin, Frej Berglund, Caroline Jonsson, Josefin Edberg, Lina Franzén och Lillemor Lind Alpstad Redaktörer: Zelina Nyhlén, Julia Nordin och Matilda Lööv Layout: Matilda Lööv, Zelina Nyhlén Vad tycker du om Svalbladet? Vi vill gärna höra din åsikt! Mejla oss på info@svalorna.se eller ring

3 BOLIVIA BOLIVIA Bolivia Program: Suma Thakhi II Tema: Könsrelaterat våld och sexuella rättigheter Plats: La Paz och El Alto Samarbetsorganisationer: Albor CDC Red Ada La Paz El Alto Ni una más! Inte en enda till! rörelsen startade i Argentina men finns även i Mexico, Guatemala, Chile, Uruguay, El Salvador, Brasilien, Peru och Bolivia. Under 2015 uppmärksammades hela 117 fall av feminicidios* i Bolivia, ett land med ungefär lika många invånare som Sverige. I 75 procent av fallen var offrets partner förövaren, rapporterar Bolivias nyhetskanal Abya Yala. Under 2016 skedde 94 mord inom loppet av 10 månader. Red Ada stöttar unga i La Paz och El Alto Det viktigaste när en arbetar med unga är att tro på dem. Det handlar om att bygga ett ömsesidigt förtroende. Jag tror på dem, deras syfte, deras kamp. Vi kämpar tillsammans och vi gör skillnad. Aracelly (längst ner till höger) med gruppen Visión Juvenil Ave på en aktivitet i El Alto Så resonerar Aracelly Aranda som de senaste åtta åren lagt sitt fulla engagemang på att stötta ungdomar. Aracelly är en del av organisationen Red Ada, som arbetar med information och kommunikation om sexuella rättigheter för unga i La Paz och El Alto. Till Red Adas kontor kommer ungdomar efter skolan eller jobbet för att förbereda sina respektive projekt men också för att mötas, spåna ideér eller ta en fika. Radio, film, dans, teater och konst är olika kreativa former som ungdomarna använder för att nå ut. Arbetet drivs ideellt och engagemanget för frågor som genus, HBTQ och våld i nära relationer är stort. Kontoret som ligger centralt har kommit att bli en central mötesoch arbetsplats för ungdomsgrupperna. Att ge ungdomar utrymme och förtroende för att kunna utvecklas är förhållningssätt som tillämpas på Red Ada. Unga lyssnar ju också bäst till andra unga. Vi har sett att när nya ungdomar kommer in i en grupp smittar stämningen av sig snabbt och kunskapen sprids som en multiplikationseffekt, säger Aracelly. Teamet består av fem anställda som alla är väl insatta i ungdomarnas verklighet. Här får grupperna redskap och stöttning för sina ideér. Ungdomarnas ålder varierar mellan men ålder är sällan en faktor som läggs vidare fokus på. Här finns ingen plats för ålderscentrism. Vi vuxna kan inte säga vad unga ska och inte ska göra. Våra ungdomar är huvudaktörerna för förändring. Vår roll är att stötta dem att förverkliga sina ideér, säger Aracelly. Text: Nathalie Elena Gordin, programpraktikant, Bolivia Bild: Frej Berglund, infopraktikant, Bolivia Den 25 november tågade en stor folkmassa genom centrala La Paz under parollen Ya basta, ni una más ( Vi har fått nog, inte en enda till ). Syftet med demonstrationen var att manifestera mot mäns våld mot kvinnor kvinnor, män och barn i alla åldrar tog plats för att visa att misogyni* är ett samhällsproblem som påverkar alla och att alla därför är skyldiga att kämpa för förändring. Varje år den 25 november organiseras demonstrationer runt om i Syd- och Centralamerika. Ni Una Menos - Ett frö till förändring växer i El Alto Medlemmarna i en av Albors studiecirklar har precis avslutat teaterövningarna och klivit ut i El Altos begynnande kväll. Solen sträcker sig knappt över hustaken och bergstopparna och kylan är omedelbar på meters höjd. Guadalupe Callisaya Quisbert, 19, studerar till samhällskunskaps-lärare och deltar i den ännu inte namngivna studiecirkeln i distrikt 1, Satélite. Jag bor i distrikt 7 som är på andra sidan stan. Det tar 1,5 timme för mig att ta mig hit till studiecirkeln. Det var genom skolan som jag kom i kontakt med Albor, men jag gick i skolan långt ifrån stan så det var svårt för mig att ta mig till Albors aktiviteter. En tid efteråt vid ett evenemang sprang jag på Willy (Albors verksamhetsledare) och då frågade jag honom hur det gick med teatern. Han berättade för mig att de hade påbörjat nya studiecirklar och att en precis startat upp i Satélite. Där har jag nu gått med. I El Alto har de flesta erfarenhet av könsbaserat våld och machismo och det är intressant hur man genom Svalorna LA:s samarbetsorganisation Red Ada var en av medarrangörerna till demonstrationen och de menar att: Problemet är att mäns våld mot kvinnor har normaliserats och reproducerats till den grad att kvinnorna själva inte vet sina egna rättigheter. Vi kräver därför att offentliga myndigheter på olika nivåer ska prioritera fall där våld mot kvinnor har ägt rum. Text och bild: Nathalie Elena Gordin, programpraktikant, Bolivia * Misogyni innebär en hatisk attityd mot kvinnor * Feminicidio är spanska för könsrelaterat mord på kvinnor teatern kan nå ut till så mycket folk. Ibland tas inte teatern på allvar, men det är ett vapen till förändring. Genom Albor och genom programmet Suma Thakhi II kan allmänheten på ett eller annat sätt bli berörda av dessa frågor och se att de själva kanske är en del av problematiken. Det är som ett litet frö som växer, till att man frågar sig varför man själv inte försöker förändra. Det är det som är det fina och vackra med Albor. Text och bild: Frej Berglund, infopraktikant, Bolivia 4 5

4 Bolivia På Internationella flickdagen läser Jennifer Anieska Dormuz upp varför dagen har instiftats och varför det är viktigt att uppmärksamma den. Foto: Caroline Jonsson Norma Francela Gutierrez, Doricel Córdoba & Kenneth Rivera Chavarria, barnkommunikatörer på Club Infantil, filmar ett nyhetsprogram. Foto: Caroline Jonsson Svalorna LA:s samarbetsorganisation Albor anordnade lekar i samband med en poesi- och teaterfestival. Foto: Frej Berglund Demonstration den 25 november för att stå upp mot det patriarkala våldet i Bolivia. Kvinnorna sätter upp plakat utanför Högsta domstolen. Foto: Nathalie Elena Gordin Manifestation för att fira Svalorna LA:s samarbetsorganisation Mary Barredas 27-årsjubileum och uppmärksamma riskerna med sociala medier. Foto: Caroline Jonsson Teatergruppen Yatiri från Albor framför sin pjäs om Snövit, en föreställning som utmanar skönhetsideal, på en gymnasieskola i El Alto. Foto: Frej Berglund Peru Antony García besöker Beatriz Medina Silva s biodling i byn Tagre, Castilla Media. Foto: Lina Franzén Luis Condori Condori från Asociacón de Fruticultores Ecológicos de Viraco visar upp jorden från sin kompost. Foto: Lina Franzén Skolbarnen från Primaria i Tipan, Peru genomför en manifestation för miljön. Foto: Lillemor Lind Alpstad 6 7

5 NICARAGUA NICARAGUA Program: Dedenan II Tema: Förebyggande av barnsexhandel Plats: León, Telica, Jinotega och Estelí Samarbetsoranisationer: Apeadeco Proyecto Miriam Club Infantil Asociación Mary Barreda Estelí Telica Jinotega León Omkring % av alla sexuella övergrepp sker på de platser som vi tror är de säkraste, så som hemmet, skolan och kyrkan. Förövarna bygger sakta men säkert upp ett förtroende, vilket gör att de utsatta barnen och ungdomarna ofta tar på sig skulden för övergreppen, upplyser psykologen Armida Aráuz. I presentationen förtydligar hon vad som är skillnaden mellan sexuella övergrepp, våldtäkt och incest. Det är svåra ämnen att prata om, men viktiga att uppmärksamma eftersom många barn och unga utsätts och brotten inte alltid anmäls. Ofta tar de utsatta barnen och ungdomarna tillbaka sina vittnesmål eftersom det är lättare att säga att det var en lögn, än att bli ifrågasatt och skuldbelagd, förklarar Armida. Efter att ha informerat och förklarat var, när och hur övergrepp begås, visas en kortfilm. Club Infantil gör föräldrar uppmärksamma på sexuella övergrepp I ett klassrum i skolan Linda Vista Sur i Jinotega har föräldrar samlats för att delta på ett informationsmöte om sexuella övergrepp på barn och unga. De flesta har barn som är aktiva i Club Infantil, men även lärare har bjudits in denna morgon. Målet är att förtydliga vad sexuellt utnyttjande, våldtäkt och incest betyder och att de är brott som måste anmälas. Mamman trodde inte på sin dotter, eftersom hon inte ville tro att mannen hon älskade kunde göra något sådant, svarar Ana Yulia Mendiol, 46 år, på frågan om vad hon lade märke till i filmen. Precis. Ofta finns det både ett ekonomiskt och känslomässigt beroende som gör det svårt för kvinnorna att anmäla sina makar eller pojkvänner, säger Armida. Det är första gången som Ana Yulia Mendiol är på ett informationsmöte organiserat av Club Infantil, men hon har tänkt gå på fler. Informationsmötet var väldigt bra och viktigt. På det här sättet blir en påmind om att vara mer uppmärksam, säger hon. Text och bild: Caroline Jonsson, programpraktikant, Inuti flygbladet går det att läsa om de olika typer av våld som kvinnor utsätts för, något som hjälper både kvinnor och män att identifiera våldet och arbeta för att det ska upphöra. Könsbaserat våld påverkar oss alla Fram till september 2016 mördades 42 kvinnor i för att de är kvinnor. Femicidio, som det kallas, är den grövsta formen av könsbaserat våld. Ofta är mördaren en partner eller före detta partner till kvinnan och det är vanligt att mordet föregåtts av både psykisk och fysisk misshandel. I staden Estelí har Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Proyecto Miriam arbetat mot könsbaserat våld sedan organisationen grundades för 27 år sedan. 25 november internationella dagen mot våld mot kvinnor är ett viktigt tillfälle att sprida information om våldet, några av dess orsaker och konsekvenser, samt om var en kan söka hjälp. Vi försöker hitta sätt att göra folk medvetna om vikten av att arbeta preventivt mot våldet. Det är något som påverkar oss alla och ett kollektivt deltagande behövs för att bekämpa det, säger Angela Peralta, en av Proyecto Miriams grundare. Hon förklarar att organisationen försöker nå ut till så många som möjligt genom både skriftliga och muntliga medier. Bland annat gästade organisationen lokala och regionala radioprogram för att prata om ämnet och deras informativa radiovinjetter kunde höras på olika kanaler under hela november månad. Under dagen delade de ut flygblad på stadens två busstationer, på vårdcentraler och utanför cigarrfabriker, och de körde runt bilar med högtalarutrop i olika stadsdelar utanför centrum för att nå ut till de boende där. Förutom informationsspridning är det även en viktig möjlighet för oss att visa befolkningen att det finns organisationer och personer som står upp emot våldet och försöker förändra situationen, förklarar Angela. Hon berättar att situationen för kvinnor i har förändrats mycket under de 27 år som hon arbetat med Proyecto Miriam. Under den tiden har bland annat Lag 779 skapats, som förbjuder våld mot kvinnor såväl i privata som offentliga sammanhang. Trots att lagen inte implementeras som vi hade hoppats så ser vi den som ett viktigt framsteg, för nu vet människor att våldet är olagligt och folk ser det inte längre som något naturligt. Kvinnor har idag mer kunskap om sina rättigheter att leva utan våld. De vet vart de kan vända sig om de vill anmäla misshandeln och de vet att de inte behöver stanna i en våldsam relation. Text och bild: Josefin Edberg, programpraktikant, 8 9

6 NICARAGUA PERU De kämpar för att stoppa barnsexhandel I oktober var Rosa María och Norvin, som arbetar på två av våra samarbetsorganisationer i, i Sverige på besök för att utbyta kunskap och dela med sig av hur de arbetar. Vi tog chansen att prata med dem om deras förebyggande arbete mot barnsexhandel. Peru Program: Programa de Desarrollo Rural (PDR) II Tema: Landsbygsutveckling Plats: Regionen Castilla Media Samarbetsorganisationer: Ceder av El Altos Castilla befolkning Media lever i fattigdom Rosa María Espinoza Cantillano Verksamhetsledare på Mary Barreda Vi arbetar idag med barn som befinner sig på bussterminalen och marknaden i León, där risken för att bli utsatt för barnsexhandel är stor. Vi informerar om riskfaktorer för barnsexhandel och bjuder in barnen till kreativa aktiviteter. Vi besöker skolor samt ger barnen möjlighet att bli kommunikatörer och sprida information vidare till andra barn. Vi informerar familjer, samhällsledare och transportsektorn. Det är viktigt att de vuxna vet hur barnsexhandel går till för att kunna fungera som ett skyddsnät för barnen. I samarbetet med transportsektorn besöker vi olika kooperativ. Förarna hjälper till genom att göra anmälningar när de misstänker brott. Kooperativen hjälper också till genom att sprida videofilmer om barnsexhandel i de bussar som de kör. På marknaden i León arbetar vi med barnens familjer, försäljare på marknaden och ägare av internetcaféer och skönhetssalonger. Det är ett viktigt nätverk eftersom detta är högriskplatser för barnsexhandel! Både föräldrar och barn uppskattar arbetet som vi gör. Ett resultat vi sett är att färre barn arbetar och att fler barn går kvar i skolan. Nu går många barn till våra workshops efter skolan istället för att arbeta på marknaden. Norvin Narciso Campos Ramos Verksamhetsledare på Apeadeco Vi arbetar med att sprida information i skolor om sexualitet, rättigheter och barnsexhandel. Vi ger barn och ungdomar utbildning om genus, identitet och sexualitet och vi pratar om de olika riskfaktorer som finns för att råka ut för barnsexhandel. De riskfaktorer vi informerar om är till exempel att hamna utanför skolsystemet, att vara separerad från sina föräldrar samt drogberoende. I finns det ett tabu kring att prata om sexualitet. Det kan vara svårt att uttrycka att en har en viss sexuell läggning. Det finns starka idéer i det nicaraguanska samhället om hur män och kvinnor bör vara, hur de bör agera och vad de bör göra med sina liv. Apeadeco anser att detta är begränsande för ungdomarnas utveckling, samt att detta är en stark bidragande orsak till att det finns ojämlikhet mellan män och kvinnor. Därför vill vi få barnen att se detta mönster, tänka utanför det traditionella och ge dem nya perspektiv på hur samhällsnormerna kan se ut. Situationen har förbättrats. Innan ansåg många att det inte fanns ett problem med barnsexhandel i men nu har de öppnat ögonen och jobbar för att minska problemen. Text och bild: Matilda Lööv, kanslipraktikant, Sverige Klimatförändringar påverkar könsroller Spridning av tropiska sjukdomar, stigande havsnivåer, smältande glaciärer och fatala naturkatastrofer - listan över de ödesdigra konsekvenser som orsakas av klimatförändringar kan göras lång. Men kan vi verkligen prata om klimatförändringar som något som påverkar alla på samma sätt? Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram i Peru verkar i området Castilla Media, där det endast regnar ett fåtal månader om året. Den största delen av tiden förser i stället glaciären Coropuna områdena med vatten. Klimatförändringarna leder till att glaciären smälter, vilket utgör ett problem som hotar invånarna i Castilla Media. Mercedes Cruz Díaz, sociolog på organisationen Humanida Libre, menar att det är nödvändigt att ta på sig genusglasögonen när man pratar om klimatförändringarna och dess effekter. Det går inte att prata om klimatförändring utan att identifiera de individer som påverkas av detta. Kvinnor lider generellt sett av klimatförändringar på ett sätt, män på ett och äldre och unga på andra sätt. Ett exempel på detta är att de första som lämnar landsbygden när levnadsförhållandena blir sämre på grund av klimatförändringars effekter, så som torka, ofta är männen. De tar sitt pick och pack och flyttar in till städer i jakt på bättre arbetsmöjligheter. Kvar på landsbygden blir kvinnorna. Det innebär att de blir ansvariga för hushållet, jordbruket och familjen. Detta tunga arbete tär ofta på kvinnornas hälsa. Dessutom lider de även av konsekvenserna av att bli av med en familjemedlem; en partner, en son eller en bror, säger Mercedes. Det talas för det mesta mycket om de negativa effekter som klimatförändringar orsakar, men Mercedes anser att det även medför positiva effekter på kvinnors situation i samhället: När männen lämnar byarna uppstår det luckor som kvinnorna måste fylla. Byarna hamnar i kvinnornas händer då de får en mer aktiv och bestämmande roll över sina samhällen. Text och bild: Lina Franzén, programpraktikant, Peru 10 11

7 PERU Bonifacia tar plats Det är en tidig förmiddag och jag har tagit mig upp till Huami, Viraco, för att träffa Bonifacia Huayna Vilca, aktiv i organisationen Asociación de Fruticultores Ecológicos de Viraco. Hon möter mig vid vägen och vi går upp för en kulle för att njuta av Huamis vackra utsikt. Text och bild: Lillemor Lind Alpstad, programpraktikant, Peru Hur är det att vara kvinna i Castilla Media? Jag tycker att det har blivit mycket bättre. Innan var jag lite rädd för att prata om mina idéer och ta plats, men så är det inte längre, säger Bonifacia. Att vara kvinna här i Castilla har förändrats mycket de senaste åren. Genom landsbygdsutvecklingsprogrammet och alla workshops har vi i Castilla Media fått lära oss om våra rättigheter och skyldigheter som medborgare. Det viktigaste av allt: Vi har lärt oss att vi kvinnor kan mycket och att våra idéer betyder något! En stor del av det jag gör, gör jag för att min by och distrikt ska utvecklas. Jag har till och med blivit ledare i mitt distrikt Viraco. Jag vet att jag har många färdigheter som har vilat inom mig och som nu har väckts till liv. Amet övar på ledarskap Amet (i rutig skjorta) på fotografiutflykt med ungdomsgruppen. 16-åriga Amet Vasquez Saduedra är medlem i en ungdomsgrupp som bildats med hjälp av Svalorna LA:s landsbygdsutvecklingsprogram i Peru. När Amet börjar prata om ungdomsgruppen lyser han upp: Syftet är att lära medlemmarna ledarskap redan från en ung ålder så att vi kan skapa en bättre framtid för oss själva. Vi samlas här på kontoret för att prata, delta i workshops och föreläsningar om våra rättigheter. Vi har också deltagit i en fotografikurs och utflykter, säger han. Men det är inte bara roligt att vara med i gruppen, ibland dyker det upp problem. Utmaningen är när åsikterna skiljer sig åt. Vi försöker vara demokratiska och kombinera idéer. Vår grupp hjälper oss att öppna upp oss och våga prata. Många här är väldigt blyga, kanske just eftersom vi spenderar mycket tid hemma själva. Därför är det bra att det finns en plats där vi kan träffa andra och lär oss att uttrycka våra åsikter och tankar. Text och bild: Lina Franzén, programpraktikant, Peru 12