SVALBLADET REPORTAGE. Kvinnorna utvecklar familjejordbruket. Jonathan, 15, sänder radio om sexuell exploatering

Transkript

1 SVALBLADET Nr 1/2016 INTERVJU Gloria & Celeste lyfter kvinnliga förebilder REPORTAGE Kvinnorna utvecklar familjejordbruket INTERVJU Jonathan, 15, sänder radio om sexuell exploatering

2 INNEHÅLL Bolivia Tjejer ger varandra styrka 4 Gloria & Celeste lyfter kvinnliga förebilder 5 Aktivister kämpar för jämställdhet 6 Nicaragua Teater blev rädslans medicin 7 Jonathan, 15, sänder radio om sexuell exploatering 8 Journalister förebygger barnsexhandel 8 Hur går vårt arbete med att förebygga barnsexhandel? 9 Läs mer om José Davíd på sidan 7 Peru Glaciären smälter i Castilla Media 10 Kvinnorna utvecklar familjejordbruket 11 KALENDARIUM Läs mer om våra evenemang på svalorna.se/kalendarium november MR-dagarna Plats: Malmö Live konserthus Svalorna Latinamerika kommer att finnas med på Fredstorget på Mänskliga Rättighets-dagarna under alla dagar. Kom gärna och prata med oss! 20 november Yoga för Latinamerika Plats: Venue 81, Drottninggatan 81, Stockholm En dag med föreläsning, filmvisning och yoga! De insamlade pengarna går till arbetet i Latinamerika. Läs mer på svalorna.se/kalendarium 3-4 december Schysst Jul Plats: ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm. För tredje året i rad arrangerar vi julmarknaden Schysst Jul. På Schysst Jul deltar företag och organisationer som säljer produkter som tar hänsyn till människa och miljö. Öppet kl januari Nytt medlemsår Snart går medlemsåret mot sitt slut och ett nytt spännande år med Svalorna Latinamerika väntar. Redan nu kan du betala in medlemsavgiften för

3 Välkommen till Svalbladet! Det är med stor glädje vi nu presenterar Svalbladet, en medlemstidning i pappersformat med fördjupad läsning om vårt arbete i Latinamerika. Svalbladet kommer att landa i din brevlåda tre gånger per år och är ett komplement till det mer kortfattade månatliga nyhetsbrevet som skickas via e-post. I bladet lyfter vi fram berättelser från barn, ungdomar och kvinnor och visar vilka erfarenheter de har av de aktiviteter som Svalorna Latinamerika stödjer. En styrka i vårt arbete är att vi samarbetar med lokala organisationer och med långsiktiga program istället för korta projekt. Programmen pågår i fyra till fem år i taget, och innan ett nytt program påbörjas gör vi en förstudie. Vi är i en spännande fas nu då förstudier precis håller på att avslutas eller ska påbörjas. Förstudierna kommer att vara en utgångspunkt för de program som ska tas fram för åren i Peru och åren i Bolivia och Nicaragua. Vi har valt att arbeta med långsiktiga program och strategiskt utvalda lokala samarbetspartner för att vi har sett att det leder till goda resultat hos våra målgrupper: barn, ungdomar och kvinnor i Latinamerika. Du som medlem bidrar på många sätt till vårt arbete. Tillsammans förebygger vi könsrelaterat våld i Bolivia och barnsexhandel i Nicaragua, och vi stärker kvinnors och ungdomars ekonomiska och sociala rättigheter i Peru. Tack för ditt engagemang! Anne Rymer-Rythén Styrelseordförande Klas Sellström Verksamhetsledare 3Svalbladet utkommer tre gånger per år Svalorna Latinamerika 2016 Redaktion: Svalorna Latinamerika, Tegelviksgatan 40, Stockholm, info@svalorna.se, telefon , organisationsnummer , PlusGiro Omslagsbild: Deltagare i studieresan i artikeln på sida 11, foto Lina Franzén Medverkande: Nathalie Elena Gordin, Frej Berglund, Caroline Jonsson, Josefin Edberg, Lina Franzén och Lillemor Lind Alpstad Redaktörer: Zelina Nyhlén, Julia Nordin och Matilda Lööv Layout: Matilda Lööv Vad tycker du om Svalbladet? Vi vill gärna höra din åsikt! Mejla oss på info@svalorna.se eller ring

4 BOLIVIA Bolivia Program: Suma Thakhi II Tema: Könsrelaterat våld och sexuella rättigheter Plats: La Paz och El Alto Samarbetsorganisationer: Albor CDC Red Ada La Paz El Alto Tjejer ger varandra styrka Nytt för i höst i programmet Suma Thaki II är två cirklar av självhjälp. Det är ett koncept som just nu testas för att se huruvida det är något vi kan arbeta vidare med, säger Gladys Alejo, verksamhetsledare på samarbetsorganisationen Red Ada. Att känna in sin kropp och att sätta gränser för sitt kroppsliga utrymme är olika sätt att arbeta med självhjälp. Foto: Nathalie Elena Gordin Red Ada har nyss avslutat en pilotomgång av självhjälpsgrupper, separatistisk för unga tjejer med erfarenhet av våld. I gruppen defineras våldets mekanismer, strategier för vardagsrädslor samt att systraskapet stärks när en kan hitta stöd och råd från sina medsystrar. Självhjälp är ett koncept som blivit populärt på senare år och som syftar till att varje individ själv vet vad som är bäst för en samt har förmåga att hjälpa sig själv och andra. I gruppen förs samtal där det finns utrymme att ta upp sina vardagsdilemman och reflektioner men också dynamiska övningar med inslag av meditation, kroppskännedom och kreativa uttryck. Sessionerna är konfidentiella och gruppen är sluten till tio tjejer för att skapa ett tryggt utrymme där en kan dela med sig av sina erfarenheter och tankar. Självhjälpsgruppsidén uppkom för att vi såg ett behov av ett tryggt utrymme där kvinnor som jämbördiga parter tillåts reflektera fritt, säger Gladys. Responsen från gruppen har varit positiv, flera har uttryckt att det finns mycket tillit och att de har kunnat dela erfarenheter med varandra som i vanliga fall är svåra att våga prata med andra om. Det jag gillar med självhjälpsgruppen är att vi är en liten grupp tjejer som vågar öppna upp oss för varandra. Vi delar erfarenheter och kan ge varandra råd. Att vi endast är tjejer tror jag genererar ett förtroende i sig. Varje gång jag går från gruppen känner jag mig avslappnad och lite mer befriad från allt det svåra, säger Ana*, 20, som är med i gruppen. Det har också diskuterats varför det alltid ligger på offrets ansvar att utveckla sig själv och hitta strategier för att inte bli utsatt för våld. Tankar kring att det egentligen är de som utsätter andra för våld som behöver en självhjälpsgrupp har uttryckts. Det är något vi pratat om från början, att också starta en grupp för personer som utsatt någon annan för våld, säger Gladys. *Ana heter egentligen något annat Nathalie Elena Gordin, programpraktikant, Bolivia 4

5 BOLIVIA Diskriminering på grund av bland annat kön, ålder eller sexuell läggning är utbredd i Bolivia. Gloria & Celeste i livesändning från studion i El Alto. Foto: Nathalie Elena Gordin Gloria & Celeste lyfter kvinnliga förebilder Existerar det för få kvinnliga förebilder för unga? Eller är det egentligen bara så att historien är skriven av män, för män? Denna vecka diskuteras ämnet kvinnliga förebilder och vikten av att ta plats i historien i ett radioprogram av ungdomsgruppen Proyecto Punto 0, som är en del av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation Red Ada. Vi befinner oss i Radio Fejuves studio på en av El Altos mest livliga gator. Utanför hörs trafiken, musiken och det flödande ljudet av människor. Framför mig sitter Gloria Angelly Vega Vargas, 18, och Celeste Echeverria Quispe, 20, som själva är två unga kvinnliga ledare och förebilder. De är drivande i Proyecto Punto 0 som arbetar med att ifrågasätta destruktiva normer kring kön, ras och sexualitet. De sänder tillsammans varje måndag radio till sin målgrupp, som är ungdomar. När en betraktar dem kan en lätt tro att de båda har lång erfarenhet av att sända radio. De talar vant till sina lyssnare. De understryker vikten att vara inkluderande när de talar, vilket de har fått lära sig på en workshop om sexistiskt språkbruk. Det är därför förvånande att höra dem berätta att de sände sitt första radioprogram för endast tre månader sedan. I dagens radioprogram presenterar de en lista på alla de kvinnliga pionjärer och aktivister de känner till i Bolivia. De säger att det är viktigt att se tillbaka på historien och inte glömma bort de kvinnor som varit viktiga för de kamper som idag är vunna. Vi ser för få kvinnliga förebilder. När vi letade material till detta radioprogram hade vi själva svårt att komma på några och då jobbar vi ändå aktivt med jämlikhetsfrågor, berättar Gloria. Bolivia har till skillnad från Sverige haft två kvinnliga presidenter, Lidia Gaylor Tejada och Gabriella Montaño. Det är en viktig demokratisk fråga att få fram rösterna för hela befolkningen och inte endast män, säger båda. De flesta har potentialen att bli en bra ledare och förebild, det har inget med kön, ras eller sexualitet att göra, fyller Gloria i. Möjligheten att uttrycka sig i radio har varit värdefull för Celeste och Gloria. Här har de fritt fram att lägga fokus på de ämnen de finner viktiga. När jag var yngre var jag blyg och vågade sällan säga vad jag tyckte, ännu mindre offentligt. Då hade jag aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle komma att tala i radio, säger Gloria. Det bästa är att få vara en röst för unga och representera de frågor vi själva ser ett behov av att prata om. Sexualitet kan till exempel vara tabu i många hem, därför måste någon ta ansvaret och våga prata om det, förklarar Celeste. Nathalie Elena Gordin, programpraktikant, Bolivia 5

6 BOLIVIA Vi har ett problem i Bolivia, i snitt sju kvinnor om dagen bli utsatta för sexuellt våld Aktivister kämpar för jämställdhet Klockan 8 på morgonen är luften sval och solen har ännu inte hunnit bestiga Andernas branta sluttningar. La Paz ligger i skugga och gatorna är tomma. Frånvaron av trafik har en lugnande effekt på en stad som vanligtvis alltid är i rörelse. På Plaza Camacho är det emellertid hög aktivitet. Ungdomar lastar ur en skåpbil med tält, ljudutrustning, bord och stolar. Det är ett tungt arbete, men allt eftersom det dyker upp fler ungdomar löper arbetet snabbare. Den 13 augusti infaller Internationella ungdomsdagen. Ungdomarna som sliter i morgontimmarna är aktivister som representerar ett tiotal olika organisationer. De flesta av organisationerna samarbetar med Red Ada, Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation. Temat för dagen är utövandet av sexuella och reproduktiva rättigheter, samt ungdomars njutning. Utövandet av våra sexuella och reproduktiva rättigheter är inget vi får information om i skolan, de flesta känner inte till sina rättigheter. Vi har ett problem i Bolivia, i snitt sju kvinnor om dagen blir utsatta för sexuellt våld, säger Maria René Tapia Limachi, 16 år och medlem i Red Tu decides, en organisation som arbetar med att sprida kunskap om sexuella och reproduktiva rättigheter bland ungdomar. Vid lunchtid är torget fullt av rörelse. Nyfikna besökare i alla åldrar går från tält till tält och tar del av ungdomsgruppernas aktiviteter. Utanför ett tält står en överdimensionerad sko gjord i plast och papp. Besökarna sätter sig i skon och blir sedan tilldelade ett par hörlurar med inspelade förolämpningar och vanliga uttryck som förekommer i parrelationer. Mery Betea Molina Huaranca, 18, är en av ungdomarna som håller i aktiviteten. Vår aktivitet heter Sätt dig i mina skor. Det vi vill visa är att våld och diskriminering finns överallt. Våld kan vara när privilegierade grupper eller personer får makt över sociala och ekonomiska frågor och inte bryr sig om andra personer i samhället. Genom våld så försöker man få kontroll över en eller flera personer. Sådana här meningar kan man höra från en våldsam partner; Om jag börjar skälla så är det för att jag älskar dig, När du är med dina vänner blir jag ensam, Jag har träffat bättre killar/tjejer än dig eller Utan dig kan jag inte leva. berättar Mery Betea Molina Huaranca. En bit bort sitter studenten Stefany Butron Zeballos vid ett bord och samtalar med en kamrat. Jag är här för att jag blev inbjuden av en kompis. Dessutom så intresserar de här frågorna mig. Jag har sett flera personer som jag känner igen från olika skolor. Det är viktigt att vi vet vad sexualitet, machismo och feminism är för något och att det lärs ut av andra ungdomar, inte av äldre. Internationella ungdomsdagen är lycka, att stå tillsammans, vara enade och att dela erfarenheter, säger Stefany Butron Zeballos. På eftermiddagen börjar besökarna klinga av och ungdomarna plockar ihop sin utrustning. Några av dem går med stora plastpåsar och samlar ihop skräpet efter de cirka 200 deltagare som kommit och gått under dagen. Men trots att dagens aktiviteter kommit till ända så slutar inte arbetet här. Samma ungdomar som idag samlats för att sprida information och kämpa för en jämlik och jämställd framtid, fri från våld och orättvisa, kommer att vakna imorgon och fortsätta kampen via sina respektive organisationer. Frej Berglund, infopraktikant, Bolivia 6

7 NICARAGUA Nicaragua Program: Dedenan II Tema: Förebyggande av barnsexhandel Plats: León, Telica, Jinotega och Estelí Samarbetsoranisationer: Apeadeco Proyecto Miriam Club Infantil Asociación Mary Barreda Estelí Telica Jinotega León Teater blev rädslans medicin José David Gonzales Sobalvarro har genom Club Infantils kurser och utbildningar släppt sina tidigare rädslor och börjat sprida sin kunskap vidare. Genom teatern tar han och vännerna sig an teman som könsrelaterat våld, mobbing och miljöförstöring. Solen sprider sitt ljus över bergen som omringar Jinotega. I staden bor drygt invånare varav en av dem är José David Gonzales Sobalvarro, 15 år. Han har varit aktiv i Club Infantil i fem år och har nyligen startat en teatergrupp. Jag lär ut det jag kan om teater och andra ämnen till deltagarna i gruppen för att de sedan ska kunna lära ut till andra. På så sätt blir grupperna större och kunskapen förs vidare som i en kedja. Club Infantil lägger stort fokus på att barnen och ungdomarna ska delta och vara drivande i organisationens arbete. Jag var en av dem som inte trodde på sådana här saker. Jag var reserverad och skötte mitt. Jag gick aldrig ut och pratade om saker, jag gav aldrig min åsikt. Jag har förlorat rädslan som jag hade tidigare. Teatergruppen gör teater tillsammans med och för både barn och ungdomar. De har gjort pjäser med teman som mobbing, miljöförstöring och våld i nära relationer. Just nu arbetar de med en pjäs som tar upp bland annat självmord. Våra starkaste egenskaper som teatergrupp är att vi kan säga stoppa mobbingen, stoppa könsrelaterat våld och stoppa våld i nära relationer. Allt det ser vi i samhället. Tillsammans håller vi också på och planerar en minifestival. Jag tror att varje utbildning som vi har fått delta i har hjälpt oss, och Club Infantil har aldrig stängt dörren framför oss. De säger alltid ja, här är vi och de ger oss stöd i allt vi gör. Caroline Jonsson, programpraktikant, Nicaragua 7

8 NICARAGUA Jonathan, 15, sänder radio om sexuell exploatering En viktig del i arbetet för att förhindra barnsexhandel är att sprida information om olika riskfaktorer som gör ett barn mer utsatt och lättare att utnyttja. Radioprogrammet som Proyecto Miriam sänder i Estelí, behandlar en ny risk för barnsexhandel i varje avsnitt. Jonathan Briones Rùgama är 15 år gammal och har varit del av ungdomsgruppen som gör radioprogrammen i snart tre år. Barn och ungdomar kan vara i fara på Facebook, Whats app, ute på gatan eller i sina egna hem bland farbröder, bröder med mera. Människor som inte pratar om barnsexhandel annars kan lyssna på radioprogrammet, få information, kommunicera den vidare och skydda sig från all sorts sexuell exploatering. Josefin Edberg, programpraktikant, Nicaragua Journalister förebygger barnsexhandel På initiativ av organisationen Club Infantil samlas journalister från Jinotega och León för att utbyta erfarenheter. De är nyckelaktörer i det förebyggande arbetet mot barnsexhandel och har under året utbildats på temat av organisationerna Mary Barreda och Club Infantil. Journalisterna skriver ner vad de tycker är viktigt att fokusera på när de rapporterar om barnsexhandel. Foto: Caroline Jonsson Efter en tre timmar lång resa över berg och förbi vulkaner, kommer journalisterna och kommunikatörerna från Jinotega fram till havet. Vid stranden Las Peñitas, León, ska de utbyta erfarenheter och kunskaper med journalister från León. Tillsammans reflekterar de kring medias ansvar gällande barnsexhandel, hur de kan uppmärksamma brottet i sina hemkommuner, vilka framgångar de har noterat i det förebyggande arbetet och vilka hinder de ser som störst i arbetet. Människor är bättre informerade om att barnsexhandel är ett brott och fler anmälningar görs nu i våra kommuner, men fortfarande normaliseras våldet i samhället och kommunikationen mellan myndigheter och institutioner brister, uttrycker journalisterna. De utbyter sedan erfarenheter med varandra genom att på kreativa sätt visa upp vad de har lärt sig under året. Jinotegas journalister och kommunikatörer visar upp en sketch om hur barnsexhandel kan manifestera sig och en fingerad tv-paneldebatt om mäns involvering i det förebyggande arbetet. Leóns journalister väljer att lyfta fram vikten av kommunikation mellan föräldrar och barn. Vi måste ta hand om våra barn, lyssna på vad de har att berätta, så att de inte faller i händerna på skrupelfria personer, rapporterar Maria José Velasquez som agerar nyhetsankare. Frågor bollas mellan de båda grupperna och nya band och kontaktnät knyts. Vi vet att förövarna använder sociala medier för att kontakta och lura barn och unga, säger Domingo López från Jinotega. Som ett nätverk av journalister i León och Jinotega som arbetar preventivt mot barnsexhandel borde vi också finnas närvarande på de plattformerna. Tillsammans kan vi kanske starta en Facebooksida eller en kampanj för att nå ut till fler via våra nätverk. Caroline Jonsson, programpraktikant, Nicaragua 8

9 NICARAGUA Hur går vårt arbete med att förebygga barnsexhandel? Under oktober och november genomför Svalorna LA:s samarbetsorganisationer i Nicaragua sin årliga resultatmätning för att få en överblick över hur det preventiva arbetet mot barnsexhandel fortskrider. Syftet med programmet är att stärka barns och ungas rättigheter, öka kunskapen om sexuella rättigheter och varje persons rätt att bestämma över sin sexualitet samt synliggöra barnsexhandel som ett brott mot mänskliga rättigheter. I enkäterna hittar de tillfrågade bland annat frågor som Vems ansvar är det att skydda barn och unga från barnsexhandel?, Skulle du vara vän med någon som blev kär i en person av samma kön? och I en familj med både kvinnor och män, vems uppgift är det att ta hand om barnen?. En del av enkäterna är hela åtta sidor långa och totalt ingår 353 personer från målgrupperna i mätningarna. Tack vare det ambitiösa arbetat kan organisationerna identifiera vilka frågor de behöver lägga mer eller mindre fokus på inför nästkommande år, och samarbetet mellan organisationerna gör att de kan hjälpas åt och utbyta erfarenheter från aktiviteter med olika teman. För två systrar, 12 och 13 år gamla, i Proyecto Miriams målgrupp i Estelí betyder egentligen inte det organisatoriska arbetet särskilt mycket. Det viktigaste för dem är att få kunskap och information under organisationens aktiviteter, så att de kan använda den för att hjälpa andra. De berättar om de resultat de själva tycker att de uppnått, på en mer personlig nivå. Jag vet mycket om olika riskfaktorer inför barnsexhandeln, och att det finns förövare som lurar barn och unga. På det sättet vet jag hur jag ska skydda mig, berättar den ena. Vi känner också till hur vi kan förhindra barnsexhandeln, vart vi kan gå och söka hjälp eller anmäla om något skulle hända oss eller någon vi känner, fyller hennes storasyster i. Josefin Edberg, programpraktikant, Nicaragua. Noggrant och tålmodigt fylls en av enkäterna i av en tjej i Proyecto Miriams målgrupp i Estelí. Foto: Josefin Edberg 9

10 PERU Peru Program: Programa de Desarrollo Rural (PDR) II Tema: Landsbygsutveckling Plats: Regionen Castilla Media Samarbetsorganisationer: Ceder av El Altos Castilla befolkning Media lever i fattigdom Glaciären smälter i Castilla Media Klimatförändringarna blir allt tydligare och bristen på vatten är ett stort problem runtom i världen. Peru har under många år betraktats som ett av de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna. I Castilla Media är glaciären Coropuna en viktig vattenkälla men på grund av ökande temperaturerna håller glaciären snabbt på att minska. Foto: Lillemor Lind Alpstad Den ökande temperaturen, de smältande glaciärerna och de kortare regnperioderna har skapat problem för vattensituationen i landet. Miljöfrågor är en viktig del av landsbygdsutvecklingsprogrammet i Peru, även kallat PDR. I Castilla Media håller den viktigaste vattenkällan på att minska och invånarna i området måste nu försöka förändra vattenanvändningen inom jordbruket, som kräver stora mängder vatten. Förändringen skulle kunna göras genom att byta till mer vattensnåla grödor, alternativt att använda sig av andra bevattningssystem eller hitta nya vattenkällor. Det är en del saker på gång när det gäller vattenfrågan i Castilla Media eftersom det belysts mer och mer i samhället. Distriktet Pampacolca kommer bland annat att koordinera med skolor, ha manifestationer och engagera olika organisationer för att främja en mer hållbar vattenkonsumtion. Distriktet bildar även lokala miljökommittéer för att öka medvetenheten om hur klimatförändringar påverkar deras miljö. Under en vecka i mitten av augusti fick två personer från PDR:s team delta som jury i vetenskapsmässor i två olika skolor i Tipan och Viraco. Eleverna presenterade alltifrån frukter och grönsaker som är bra för kroppen till droppbevattningssystem. De berättade att deras samhällen måste minska vattenförbrukningen och börja använda sig av smartare bevattningssystem. Med droppbevattning tillförs vatten i små doser direkt till de växter som behöver det. Miljöfrågor uppmärksammas mer i Castilla Media och invånarna har aktivt börjat att engagera sig. Lillemor Lind Alpstad, programpraktikant, Peru 10

11 PERU Deltagarna på studieresan En ugn byggd i lersten som även ger varmvatten Ett kylskåp som kyler ned maten utan att behöva elektricitet Kvinnorna utvecklar familjejordbruket I augusti deltog kvinnor från Castilla Media, Peru, i en studieresa med fokus på att utveckla det småskaliga familjejordbruket. Kvinnorna fick besöka andra kvinnor som lyckats förbättra sin ekonomiska situation med hjälp av nya tekniker. Det är tidig morgon och tio kvinnor från Castilla Media, som alla deltar i Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram i Peru, kliver av bussen i byn Unión Chahuay utanför staden Cusco. Kvinnorna har kommit hit för att delta i en workshop arrangerad av projektet Sierra Productiva. Sierra Productiva är ett projekt med målet att utveckla det småskaliga familjejordbruket genom att använda tekniker som berör jordbruk, djuruppfödning och alternativ turism. Det är väldigt inspirerande att se hur kvinnorna lär sig och implementerar dessa tekniker på ett så framgångsrikt sätt, säger Maritza Rodriguez Nuñez, medlem i grupp för stickning. Jag tycker att detta tydligt visar hur kvinnors situation kan förbättras och att vi kan bli självständiga och ha ett eget liv som inte är helt beroende av mannens. De tekniker som visas upp är bland annat marsvinsuppfödning, bevattning med hjälp av en vattenspridare bygd av en gammal vattenflaska, tillverkande av biogas av kogödsel och kök byggda i lersten. Jag tycker att ugnen som förutom att värma upp maten även värmer upp vattnet i en vattentank placerad under själva ugnen som sedan leds till vattenkranen är väldigt smart. På så sätt skulle vi kunna diska med varmvatten istället, utan att egentligen behöva betala för uppvärmningen av vattnet, säger Maritza. Felicitas Llaza Purhuaya, medlem i en marsvinsuppfödargrupp, är också imponerad av köket: Kylskåpet är som ett skåp byggt i lersten där en liten balja med vatten ställs på botten, på så sätt hålls maten kall utan att använda elektricitet. Jag ska prova att bygga ett sådant kylskåp när jag kommer hem och om det funkar bra ska jag lära andra i mitt område hur man gör, säger Felicitas. Just att ta med sig teknikerna hem till byn och lära de andra invånarna är en central del av studieresan, då samarbete och spridning av kunskap är viktigt för att kunna genomdriva dessa förändringar i byarna. Efter två lärorika dagar stiger kvinnorna på bussen med ny inspiration och kraft för att bidra till utvecklingen i sina områden. Text & foto: Lina Franzén, programpraktikant, Peru 11

12 Ge en present för en rättvisare värld! Nu har du chansen att göra världen mer rättvis. Ge bort en gåva som glädjer mottagaren samtidigt som den leder till en förbättrad situation för barn, ungdomar och kvinnor i Bolivia, Nicaragua och Peru. För 100 kronor kan 25 flickor och pojkar i Nicaragua delta i en workshop och lära sig om riskfaktorer för att utsättas för barnsexhandel och om sina rättigheter. För 200 kronor kan 15 ungdomar och kvinnor i Peru utbilda sig i hållbara jordbrukstekniker för att kunna försörja sig på landsbygden. För 300 kronor kan 120 ungdomar i Bolivia delta i en kurs om könsrelaterat våld under tolv utbildningstillfällen För 500 kronor kan 200 ungdomar i Bolivia organisera en demonstration i syfte att uppmärksamma homo- och transfobi. Beställ gåvobeviset på vår hemsida: svalorna.se/gavobevis När du gör en beställning, fyller du i vilken summa du vill skänka samt vem som ska få gåvobeviset. Sedan betalar du in önskat belopp till oss via Swish eller plusgiro. Så snart vi tagit emot din beställning och din inbetalning, skickar vi gåvobeviset hem till dig eller till den person du angett som mottagare. Gör din beställning och din inbetalning i god tid, senast den 13 december för att få gåvobeviset innan jul. Svalorna Latinamerikas verksamhet har kvalitetssäkrats av Sida. För varje insamlad krona får organisationen 9 kronor av Sida genom Forum Syd. Alla insamlade medel godkänns och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll genom Svalorna Latinamerikas 90-konto.