Delrapport

Transkript

1 Delrapport Innehåll 1- Inledning Projektsyfte & mål... 2 Syfte & Mål... 2 Delmål... 2 Organisation Projektresultat... 3 Metodbeskrivning (delmål 1)... 3 Verifiering behovet av specifik Innovationsrådgivning (delmål 2)... 4 Klarläggande nyttjande IRT-verksamhet ur offentligas samt aktörers perspektiv (delmål 3) 5 Effekt av verksamheten Innovations rådgivning... 6 Bilagor... 8 Bilaga 1, arbetspaket & projekttidsplan... 8 Bilaga 2, Översikt Innovationssystemet Kalmar Län... 9 Bilaga 3, Begrepps definitioner kring Innovation

2 1- Inledning Initiativet till ökad innovationskraft genom en rådgivningsresurs presenterades på en vid SUF s (Svenska Uppfinnarföreningen) nationella ordförande konferens Almi medverkade även och stod bakom dessa gemensamma tankar. Detta kom senare att få namnet IRT 9I (Innovation för Regional Tillväxt, 9:de Innovationskontoret) nu används endast IRT som benämning. I anknytning till forskaren Ann-Charlotte Normans seminarium Uppfinnarens betydelse för Sverige i Kalmar 2013 fick Uppfinnarna Kalmarsund uppdraget av Landshövdingen Stefan Carlsson att sammankalla näringslivschefer till Residenset för dialog om en regional satsning med koppling till SUF s nationella program. SUF s nationella program har finansierats av Vinnova med 4,8 miljoner kronor över en 3 årsperiod med syftet att starta upp pilotverksamheter för IRT verksamhet. Det föreliggande projektet IRT Kalmar Län är det första projektet inom ramen för dessa pilotverksamheter och har finansierats genom SUF samt Regionförbundet Kalmar Län. 2- Projektsyfte & mål Syfte & Mål Tydliggöra och fastställa detaljutformningen av en rådgivande verksamhet med syftet att stödja personer med idéer som bedöms kunna leda till innovationer. Fokus för detta skall vara innovationens utveckling och inte affärsutveckling. Delmål Projektet har haft 3 delmål: 1- Framtagning av en metodbeskrivning utifrån IRT anpassad till Kalmar Län. 2- Verifiera metoden genom faktiska rådgivningar med innovatörer i Kalmar Län. 3- Klarläggande av Kalmar Läns kommuners villkor för nyttjande av IRT men även villkoren från de andra aktörerna i innovationssystemet. Organisation Projektägare är Uppfinnarna i Kalmarsund. Projektet finansieras av Regionförbundet Kalmar Län samt SUF (Svenska Uppfinnarföreningen) Styrgrupp; Mattias Nylander, Regionförbundet Roland Lindqvist, SUF (projektledare nationella projektet IRT) Mats Olsson, SUF (styrelseordförande) Joakim Axelsson, Uppfinnarna Kalmarsund (styrelseordförande) Projektgrupp; Nicholas Murigu (Projektledare), Joakim Axelsson, Lennart Eriksson 2

3 3 - Projektresultat Metodbeskrivning (delmål 1) Övergripande består IRT funktion av två delar som fungerar fristående var för sig alternativt som komplement. En rådgivningsfunktion som skapar en struktur för den enskilde innovatören kring utvecklingsprocessen av själva idéen samt stöd i utvecklingsarbetet. En lotsningsfunktion som skapar en enkel väg in i det, för den ej insatta, komplicerade befintliga aktörsnätverket som utgör innovationssystemet. En dörröppnare helt enkelt. Underlag från SUF nationellt samt erfarenheter från Skellefteå s innovationssystem angav detta som en integrerad funktion. De regionala förutsättningarna för Kalmar Län ger dock en kraftigt varierad tyngdpunkt för insatsen från respektive del beroende på kommun. Generellt har större kommuner ett behov förskjutet mot Rådgivningsdelen och de mindre behov av båda delarna. Det noterades under projektets gång att de mindre kommunerna har ett allmänt behov av ökade resurser för lotsning av entreprenörer generellt (och ej enbart kategorin innovatörer). Rådgivningsfunktionen Denna skall vara; - Metodisk - Kännetecknas av hög kompetens - Vara kvalitétssäkrad - Engagerad - Potential att vara långsiktig - Anpassad efter idéägarens förutsättningar (situationsanpassat) - Målinriktad - Lösningsorienterad Rent praktiskt går rådgivningen till genom möten. Frekvensen är individuell utifrån individens förmåga och önskan om progress. Under piloten som genomförts har deltagarna själva angett att möten var 14:de dag har varit ett bra upplägg. Mötena har hållits mestadels fysiskt. Metodiken under mötena bygger på en iterativ process som utgår från idéen. Idégivaren har stöts i utvecklingsprocessen genom direkt idéutveckling samt ett bollplank. 3

4 Lotsningsfunktionen Denna skall vara: - Välinsatt i aktörsnätverket regionalt - Insatt i relevanta större aktörer nationellt - Träffsäker vid vidareförmedling av kontakter - Avlastande för lokala resurser som ej har detta som huvudfunktion Rent praktiskt går lotsningen till genom vidareförmedling av kontakt uppgifter till relevant aktör för vilket innovatören har ett behov. Vid projektets seminarie i samband med utdelningen av innovationspriset på Landshövdingens residens framkom det från innovatörer att behovet har en stor spridning allt från affärsutvecklings kompetens genom regional aktör till specialist rådgivning för tekniska / innovations relaterade frågeställningar. Ett resonemang fördes även att det finns ett allmänt (och även för detta, specifikt) behov av en mer integrerad koppling av nationella nätverk med de regionala nätverken. Det finns mycket nätverk helt enkelt att hålla sig ajour med för aktörerna. Verifiering behovet av specifik Innovationsrådgivning (delmål 2) Ur den enskildes perspektiv fungerar det offentliga som en sluss funktion till andra aktörer. En slussfunktion som upplevs bristfällig då vidarebefordringen av kontakt i princip utgår från de två kategorierna Vill starta företag alt. Har startat företag. En kvantitativ verifiering av antalet innovatörer med detta behov har inte gjorts inom ramen för detta projekt. Mestadels beroende på resursbrist men även för att ett sådant tillvägagångssätt skulle innefatta ett enkät utskick till en stor andel av regionens invånare, med detta vill projektet belysa att innovatörer inte är en homogen grupp utan är vanliga och ovanliga medborgare med en stor divergens i livssituation, ålder och kön. Det stödjande systemet för näringslivet och entreprenörer (där innovatörer utgör en del mängd) har i dagsläget ett stort antal olika aktörer (se bilaga 2) där respektives spetsområde samt överlappning är svåröverskådligt för den ej dagligt verksamma. Bilden kompliceras ytterligare av att det finns stora regionala variationer av tillgängligheten till respektive aktör. Fokus och spetskompetens för de respektive aktörerna är fokuserade kring affärsutveckling för tillväxt utifrån områden relaterade till affärs- och företagsutveckling. Utveckling av kärnidén är inte centralt utan fokus ligger på behovet av kompetens och verktyg för försäljning av x affärsidé, detta är lovvärt då det värnar om individens egna utgångspunkter och dennes önskemål om innehållet i sin affärsidé. Det skall dock noteras att ALMI historiskt har innehaft en hög kompetens för att stödja innovatörer i processen att utveckla deras innovationer. En förändring i det nationella ägardirektivet 2013/2014 innebär dock en förskjutning för vilken fas ALMI prioriterar fria innovatörer och istället i realiteten arbetar med innovationer som är direkt kommersialiserbara i befintliga företag. 4

5 Detta förhållningssätt fungerar dock inte för gruppen idéägare då dessa i utvecklingsskedet har ett primärt behov av stöd för utveckling av innovationen (idén). En idé/innovation som dessutom inte nödvändigtvis möter kriterierna för en affärsidé och i vissa fall inte har en idéägare med intresse för företagande utifrån sin potentiella innovation. Detta påvisar att det vidare mera finns ett behov eller möjlighet till match-making mellan innovatörer och entreprenörer. Behovet ur det offentligas perspektiv bedöms således vara stort gällande förmågan att omhänderta behovet från enskilda innovatörer. Klarläggande nyttjande IRT-verksamhet ur offentligas samt aktörers perspektiv (delmål 3) Metod Detta resultat har arbetats fram genom möten med ett representativt urval av aktörer i hela länet med en direkt eller indirekt koppling till innovationssystemet. Fokus har primärt varit behovet och villkor för funktionen och sekundärt tänkbara finansieringsmodeller av en IRTverksamhet. (not. i denna delrapport presenteras slutsatser/resultat på enbart utifrån respondenternas gemensamma synpunkter) Resultat - Ett behov som IRT bör fylla är stadiet innan innovatören är kvalificerad för ALMI s stöd möjligheter - Gruppen innovatörer har hittills utgjort en liten del av aktörernas fokusområde. - Det finns ett starkt intresse av att kunna avropa från en rådgivningsfunktion. - IRT skulle vara ett tillskott för att öka tillgängligheten för lotsning i mindre kommuner Behovet som IRT fyller i och med det direkta process stödet för innovationens utveckling (idéutveckling) finns idag inte regionalt hos befintliga aktörer. En tänkbar finansieringsmodell är utifrån avrop från kommunen genom lokal aktörer (kommunen finansierar därmed enbart när det finns en idégivare i sin kommun med behov av att nyttja funktionen). Ett medlemskap, där kommunerna i regionen betalar en årsavgift är inte att föredra. Projektmedel är möjligt i ett uppstartsskede. För långsiktig hållbarhet krävs en lokal/regional finansieringsmodell. Under förutsättning att behovet av funktionen kan påvisas ansågs inte finansieringen utgöra det primära hindret en etablering. Det primära var att en IRT-verksamhet inte bidrog till att ytterligare komplicera aktörskonstellationen i det redan befintliga innovationssystemet. Verksamheten kan med fördel infogas hos en redan befintlig regional aktör. 5

6 Slutsats Delmål 3 Det är projektets uppfattning att i ett uppstartskede är projektmedel som kanaliseras via EU det bästa alternativet. Dels för att en del av dessa medel är öronmärkta för specifikt detta område och dels för att de lokala/regionala finansiärerna behöver ett beslutsunderlag där behovet i form av innovatörer på lokalnivå tydligt framgår. Under förutsättningen att behovet och en löpande fungerande verksamhet kan påvisas ökar möjligheterna till finansiering för en långsiktig verksamhet markant. IRT-verksamheten bör infogas under paraplyet till en redan befintlig regional aktör. IUC har identifierats som en lämplig aktör p.g.a: - IRT har flera beröringspunkter med IUC s verksamhetsområde. - Kapacitet för utökning av verksamhetsområde. - Regional näringslivsnärvaro - Väl underhållet nätverk & anseende hos nätverk samt relevanta aktörer - Deras nationella etablering ger en långsiktig förenlighet med SUF s nationella projekt där flera verksamheter på andra orter kan bli aktuella. Övrigt Att kunna påvisa behovet av funktionen är väsentligt men problematiskt. Dels är det svårt att statistiskt kunna kvantifiera antalet idégivare regionalt/kommunalt. Dels är det svårt att påvisa den faktiska effekten ur ett tillväxtperspektiv då det kan ta lång tid för en innovation att få ett externt genomslag då innovationsprocessen är lång och i vissa fall kan ta flera år. Det har framkommit att det finns ett behov av typ av match-making verksamhet för innovatörer och entreprenörer. Kompetensen för själva affärsidén (vare sig det gäller innovation eller ej) och kompetensen för entreprenörskapet som behövs för en lyckad marknadsetablering återfinns sällan hos samma individ. Internt för pilotverksamheten som IRT har bedrivet handlar flera punkter om att söka utveckla affärsperspektivet samt marknadsmöjligheterna genom egna agerande och kontakter med aktörer med detta som sin kärnkompetens. Detta bekräftas av aktörerna själva som även har tillagt att de möter flera kompetenta drivna entreprenörer som saknar hållbara affärsidéer att driva. Den logiska slutsatsen är därför att det finns ett stort behov och värde i en sammankoppling mellan dessa två grupper. Effekt av verksamheten Innovations rådgivning o Forskningsrapport påvisar att IRT-verksamheten är en vit-fläck* (Uppfinarens betydelse för Sverige) o Kontakt och nätverkande för fristående innovatörer o Tillväxt i form av nya arbetstillfällen i befintliga nya företag o Satsningarna på företag med innovationer lönar sig mera o Av nya innovationer på marknaden är 33% fria innovatörer och 47% kommer från företag och endast 20% från universitet.** o Påskynda och effektivisera innovationsprocessen o Individer får utforska och utveckla sina talanger o Underlätta och förbereda kandidater för andra aktörer i systemet. 6

7 o Säkerställning av att medelberättigade idéer är bedömningsbara när de kommer till aktören som hanterar och delar ut medel. o Fler företag till de regionala inkubatorerna * Källa: Ann-Charlotte Norman, LNU ** Källa: Ratio, näringslivets forskningsinstitut Metod för projektresultatet Resultatet har arbetats fram genom kvalitativa intervjuer/möten med de befintliga aktörerna i innovationssystemet enl. bilaga 2. Utöver dessa har även representanter från kommunen (näringslivschef/näringslivsutvecklare) fått komma med sina synpunkter. Samtliga respondenter har selektivt valts ut för vara representativa utifrån stor/liten kommun/aktör. I pilotverksamheten har innovationsrådgivning genomförts med 10 st kandidater som alla har haft en idé till en innovation som har utvecklats innan de antogs till pilotverksamheten. Dessa har nåtts genom främst aktörer inom innovationssystemet samt projektmedlemmarnas egna nätverk. Störst andel har kommit via ALMI. Kvinnor har varit underrepresenterade. Kandidatarer utanför det befintliga systemet har sökts genom en brett riktad regional marknadsföring i såväl etablerade nätverka som reklam via KLT s bussar. Projektet har genomförts enligt arbetspaketsuppdelning samt tidsplan i bilaga 1. 7

8 Bilagor Bilaga 1, arbetspaket & projekttidsplan 8

9 Bilaga 2, Översikt Innovationssystemet Kalmar Län 9

10 Bilaga 3, Begrepps definitioner kring Innovation Idégivare potentiell blivande uppfinnare. Uppfinnare den förste som utvecklat en anordning eller metod som löst ett tekniskt problem som fungerar på ett nytt och effektivare sätt. Innovatör är den som kommersialiserar eller har kommersialiserat en uppfinning. Innovationer är kommersialiserade uppfinningar Källa: Innovation and Economic Growth. Cambridge 10