Kalmar Län - Slutrapport

Transkript

1 Kalmar Län - Slutrapport 1

2 Innehåll 1- Inledning Projektets syfte & mål Metodavsnitt Resultat... 5 Metodbeskrivning av funktionen IRT (delmål 1)... 5 Verifiering av specifik Innovationsrådgivning som metod (delmål 2)... 7 Klarläggande nyttjande IRT-verksamhet ur offentligas samt aktörers perspektiv (delmål 3)...9 Bilagor Bilaga 1, Arbetspaket & tidplan Bilaga 2, Innovationssystemet Kalmar Län i översikt Bilaga 3, Definitioner kring begreppet Innovation

3 1- Inledning Initiativet till ökad innovationskraft genom en rådgivningsresurs presenterades på SUF s (Svenska Uppfinnarföreningen) nationella ordförande konferens Almi medverkade även och stod bakom dessa gemensamma tankar. Detta kom senare att få namnet IRT 9I (Innovation för Regional Tillväxt, 9:de Innovationskontoret) nu används endast IRT, eller Innovation för Regional Tillväxt, som benämning. I anknytning till forskaren Charlotte Normans seminarium Uppfinningars betydelse för Sverige i Kalmar 2013 fick Uppfinnarna Kalmarsund uppdraget av Landshövdingen Stefan Carlsson att sammankalla näringslivschefer till Residenset för dialog om en regional satsning med koppling till SUF s nationella program. SUF s nationella program har finansierats av Vinnova med 4,8 miljoner kronor över en 3 årsperiod med syftet att starta upp pilotverksamheter för IRT verksamhet. Det föreliggande projektet IRT Kalmar Län är ett fältprov inom ramen för dessa pilotverksamheter och har finansierats genom SUF samt Regionförbundet Kalmar Län. 2- Projektets syfte & mål Syfte & Mål Tydliggöra och fastställa detaljutformningen av en rådgivande verksamhet med syftet att stödja personer med idéer som bedöms kunna leda till innovationer. Fokus för detta skall vara innovationens utveckling och inte affärsutveckling. Projektet har pågått 2014-april 2015-jan i Kalmar Län. Delmål Projektet har haft 3 delmål: 1- Framtagning av en metodbeskrivning utifrån för IRT som funktion och anpassad till Kalmar Län. 2- Verifiera metoden genom faktiska rådgivningar med innovatörer i Kalmar Län. 3- Klarläggande av Kalmar Läns kommuners villkor för nyttjande av IRT men även villkoren från de andra aktörerna i innovationssystemet. Organisation Projektägare är Uppfinnarna i Kalmarsund. Projektet finansieras av Regionförbundet Kalmar Län samt SUF (Svenska Uppfinnarföreningen) Styrgrupp; Mattias Nylander, Regionförbundet Roland Lindqvist, SUF (projektledare nationella projektet IRT) Mats Olsson, SUF (styrelseordförande) Joakim Axelsson, Uppfinnarna Kalmarsund (styrelseordförande) Projektgrupp; Nicholas Murigu (Projektledare), Joakim Axelsson, Lennart Eriksson 3

4 3 Metodavsnitt Detta resultat har arbetats fram genom möten med ett representativt urval av aktörer i hela länet med en direkt eller indirekt koppling till innovationssystemet. Fokus för informationsinhämtningen har primärt varit behovet ur ett innovationssystem perspektiv (bilaga 2) och villkoren för funktionen samt sekundärt tänkbara finansieringsmodeller av en IRT-verksamhet. En fältstudie har även genomförts för rådgivningsfunktionen som finns beskriven under punkt 4, projektresultat delmål 1. Genom denna studie har deltagare rekryteras från Kalmar Län genom nätverkskontakter samt en bred utlysning via annonsering i länet. Rådgivningen har varit kostnadsfri för deltagarna och kriteriet har varit att de skall ha en formulerad idé som de redan har börjat bearbeta med det uttryckta syftet att utveckla det till en innovation. Samtliga respondenter (aktörsrepresentanter + deltagarna) har intervjuats genom kvalitativa möten. I samband med utdelningen av Innovationspriset 2014 i Kalmar Län anordnades ett mindre seminarium kring denna fråga där deltagarna fick öppet diskutera, under moderering från Christian Sandström (RATIO), frågeställningar kopplade till respektive projektmål. Vid seminariet deltog ett 20-tal som representerade, framgångsrika innovatörer, aktörer i innovationssystemet samt landshövdingen. En kvantitativ verifiering av antalet idéägare med detta behov har inte gjorts inom ramen för detta projekt. Mestadels beroende på resursbrist men även för att ett sådant tillvägagångssätt skulle innefatta ett enkätutskick till en stor andel av regionens invånare på grund av, enligt författarna, att innovatörer inte är en homogen grupp som kan urskiljas från gemene man utan är vanliga (och ovanliga medborgare) med en stor divergens i deras livssituation, ålder och kön. Det är dock författarnas åsikt att det finns ett behov av en kvantitativ undersökning i regionen av intresset från allmänheten att utveckla en idé till en innovation under förutsättningen att de får ett stöd genom processen. Syftet med en sådan undersökning skulle vara att få ett bättre kvantifierbart beslutsunderlag för de insatser aktörer samt privata parter inom detta område som denna rapport avser. Det befintliga aktuella underlaget som har kunnat hittats i arbetet med denna rapport är av en mer kvalitativ karaktär. Projektet har genomförts enligt arbetspaketsuppdelning samt tidsplan i bilaga 1. 4

5 4 Resultat Metodbeskrivning av funktionen IRT (delmål 1) Övergripande har IRT s roll identifierats av aktörerna samt deltagarna, som en funktion som består av två delar. En rådgivningsfunktion och en lotsningsfunktion som fungerar fristående var för sig. Tendensen från fältstudien har dock varit att båda delarna har nyttjats av deltagarna då individerna har haft olika förutsättningar och nya möjligheter har skapats efter hand. Del 1: Rådgivningsfunktionen Denna skall vara; - Metodisk - Kännetecknas av hög kompetens - Vara kvalitétssäkrad - Engagerad, Kritisk/ifrågasättande - Potential att vara långsiktig - Anpassad efter idéägarens förutsättningar (situationsanpassad) - Målinriktad - Lösningsorienterad - Långsiktig Genom rådgivningsfunktionen ökar man kunskapen gällande de olika aspekter som behöver beaktas för hela processen när man går från idé till innovation. I rådgivningsfunktionen tas även fram en struktur för den enskilde idéägaren kring utvecklingsprocessen av själva idén. Rent praktiskt utförs rådgivningen genom fysiska möten till en början. Sedan förekommer en hel del telefonmöten. Allt beroende på den aktuella situationen. Frekvensen är individuell utifrån individens förmåga och önskan om progress. Genom dessa strukturerade diskussioner så berörs: visioner/mål/exit, kompetens, motivation, resurser, handlingsplaner, marknadsvägar, prissättning, tillverkningsmetoder, olika svårigheter, immaterialrätts strategier, ekonomiska möjligheter, prototyptillverkning, vilka förutsättningar som krävs, sammarbetspartners, befintliga nätverk, tidigare erfarenheter. Metodiken under mötena bygger på en iterativ process som utgår från idén. Idéägaren stöds i utvecklingsprocessen genom direkt idéutveckling samt att få tillgång till ett bollplank där man ser olika scenarier om hur möjliga konsekvenser kan påverka projektet. Under fältstudien/piloten som genomförts har deltagarna själva angett att möten var 14:e dag har varit ett bra upplägg. 5

6 Del 2: Lotsningsfunktionen Denna skall vara: - Målinriktad - Välinsatt i aktörsnätverket regionalt - Insatt i relevanta större aktörer nationellt - Träffsäker vid vidareförmedlingen av kontakter - Avlastande för lokala resurser och få idéägare mer förberedda för nästa steg - Insatt i olika tillverknings och marknadsprocesser - Affärsmässig - Vara långsiktig Rent praktiskt skall lotsningen leda till en vidareförmedling av kontaktuppgifter till relevant aktör eller företag för vilket innovatören har ett behov. Fältstudien visade även att det var viktigt att lotsaren var behjälplig i att identifiera lämpliga samarbetspartners samt vara en dörröppnare. Lotsningsfunktionen skall stegvis vidareförmedla nödvändiga kontakter för att idébäraren skall kunna ta sitt nästa steg i processen utifrån den strategi som man kommit fram till, oberoende om man har fått stöd från en rådgivningsfunktion. Steget som det lotsas vidare till kan antingen vara inom näringslivet eller annan aktör i det regionala eller nationella kontaktnätet. Med hjälp av denna funktion avslutas inga aktiviteter i utvecklingsprocessen av den potentiella innovationen utan fokuset ligger på att bygga upp idéägarens egna nätverk. Övrigt Underlag från SUF nationellt samt erfarenheter från Skellefteås innovationssystem föreslog detta som en integrerad funktion. De regionala skillnaderna i den befintliga aktörskonstellationen rent fysiskt på kommunala nivån gör dock att det för Kalmar Läns del förordas en separering av dessa med en möjligt att nyttja dessa funktionerna var för sig. Vid seminariet i samband med utdelningen av innovationspriset på Landshövdingens residens framkom det från innovatörers sida att lotsningsfunktionen är av största vikt. Rent konkret angavs att kontaktbehovet med aktörer i systemet mest handlade om nischad affärsutvecklingskompetens (specifikt för deras marknadsområde) samt speciell rådgivning för tekniska innovationsrelaterade frågeställningar. Detta upplevdes som svårtillgängligt i regionen. Det upplevdes också finnas ett övergripande behov av en mer integrerad koppling mellan de nationella nätverken och de regionala nätverken. Ett citat som belyser detta är; Det finns för mycket nätverk för att de befintliga aktörerna i systemet ska kunna hålla sig uppdaterade med alla. 6

7 Verifiering av specifik Innovationsrådgivning som metod (delmål 2) Genom verifiering av metoden avsågs att utreda hur en separat funktion för innovationsrådgivning fungerar i praktiken genom fältprov. Funktionen avsågs vara ett alternativ till nuläget där funktionen inte utgörs av specialister, utan istället som en integrerad del i verksamheten hos aktörerna i det befintliga innovationssystemet. Innovationssystemet i Kalmar Län Beskrivning utifrån projektetssyfte Det stödjande systemet i Kalmar Län för näringsliv och entreprenörer (där innovatören utgör en delmängd) har i dagsläget ett stort antal olika aktörer i det s.k. innovationssystemet (se bilaga 2). Innovationssystemet beskriver de aktörer som har en officiell koppling till det offentliga utifrån ett processperspektiv. Processperspektivet är utvecklingsfaserna som genomgås vid ett företagande. Respektive aktörs spetsområde/fokus samt överlappning med varandra är svåröverskådligt för utomstående och individer som ej har en yrkeskoppling som kräver kännedom om dessa förhållanden. Detta kompliceras ytterligare av att det finns stora regionala variationer av tillgängligheten till respektive aktör. För individen skall det noteras att detta i sig inte, av författarna uppfattats som ett stort problem då flertaget av aktörerna har en god kännedom om varandra och systemet. Det skall dock noteras att även aktörerna har uttryckt synpunkterna ovan, att systemet är; svåröverskådligt, ingen optimal verksamhetsområdes överlappning samt komplext. Fokus och spetskompetens för de respektive aktörerna ligger på affärsutveckling för tillväxt utifrån områden relaterade till affärs- och företagsutveckling. Utveckling av kärnidén är inte centralt utan fokus ligger på behovet av kompetens och verktyg för att göra affärer. Aktörernas kärnverksamhet kan därför kategoriseras som att deras kärnverksamhet är att ge stöd och verktyg för att göra affärer utifrån ett företagande och individens förutsättningar. Detta är en förutsättning för att individerna skall vara framgångsrika och stabila i sina företagssatsningar och samtliga respondenter har lovordat aktörerna för deras kompetenta insatser för detta. Detta förhållningssätt fungerar dock inte optimalt för gruppen idéägare. Idéägaren har en idé som de vill utveckla till en innovation. En idé som inte nödvändigtvis möter kriterierna för en affärsidé. En pedagogisk liknelse kan göras genom att beskriva det som att de har en idé men inte en affär och kvalificeras därför inte som en affärsidé. Utifrån perspektivet Stöd till idéägare/uppfinnare Aktörerna i det befintliga systemet har en mycket god kompetens samt successrate för att utveckla individerna så att det blir en affär men i nuläget finns det ingen aktör i regionen med kärnkompetens för utvecklingen av idé till innovation. 7

8 Individer som befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede har ett primärt behov av stöd för utveckling av idén och att lägga upp en strategi för hela processen att utveckla en idé till en innovation. Kunskapen om hur man går tillväga har, utifrån den gjorda fältstudien, visat sig vara begränsad hos deltagarna. Det skall dock noteras att specifikt ALMI historiskt har en hög kompetens för att stödja idéägare/uppfinnare i processen att utveckla sina idéer till innovationer. En förändring i det nationella ägardirektivet 2013/2014 för ALMI innebär dock en förskjutning för i vilken fas av utvecklingsprocessen ALMI prioriterar fria uppfinnare och istället i realiteten arbetar med uppfinningar som är direkt kommersialiserbara i befintliga företag. Vidare mera noterades det under projektets gång att de mindre kommunerna har ett allmänt behov av ökade resurser för lotsning av entreprenörer generellt (och ej enbart kategorin innovatörer). Resultat (delmål 2) Övergripande Ur den enskildes perspektiv fungerar det offentliga som en sluss funktion till andra aktörer. En slussfunktion som upplevs bristfällig då vidarebefordringen av kontakt i princip utgår från de två kategorierna Vill starta företag alt. Har startat företag. I och med att ingen av aktörerna har den enskilde idébäraren som specialistområde tenderar dessa att enbart skickas vidare från en aktör till en annan och resurserna från både aktör och individ går åt till förflyttning i systemet och inte utvecklingen av idén. Notera att ovanstående avser utvecklingen av idén enbart. Kompetensutveckling sker gällande affärsaspekterna som i många fall är av stor vikt, men detta sker med risktagandet att idéutvecklingen avstannar eller i värsta fall läggs ner utifrån ett underlag som påvisar dåligt gynnsamma affärsmöjligheter. Med en specifik innovationsfunktion angavs att det skulle stimmulera fler att ta tag i sina idéer för att få de testade om de är hållbar eller inte samt vidare utveckla dem. Denna stimulering bör således ligga med som uppgift i funktionen. Individen Förutsättningarna för deltagarna har varit mycket olika demografiskt. Sysselsättningen för deltagarna har varit; arbetslösa, pensionärer, heltidsarbetande och studenter. Projektet har eftersträvat en jämlik köns representation. Detta har dock varit svårt att uppnå trots en punktbelysning på detta genom ex. specifika utskick till kvinnliga nätverk. Fältstudien har haft 15 deltagare varav 25 % kvinnor. Generellt ansåg det av deltagarna som en mycket bra aktivitet. Man ansåg också att det tillförde mycket drivkraft och kunskap som det hade tagit lång tid att skaffa sig om man hade gjort det på egen hand. Upplägget för rådgivningen med en flexibel variation av fysiska möten samt telefonmöten uppskatades då det tillmötessåg respektives individuella förutsättningar. Då fältstudien varade under en begränsad tid (hösten 2014) så var det ingen av deltagarna som hade genomgått hela processen; från idé till innovation (marknadsetablering av idén). 8

9 Idéns bärkraft De idéerna som har varit i ett tidigt skede har fokus legat på att få deltagarna att utvärdera bärkraften i idén. Detta resulterade i att några av deltagarna valde att inte gå vidare med den specifika idén medans andra fick ett stärkt belägg för deras idé och i fältstudiens slutskede hade de övergått till ett prototypstadie. Exempel på avslut för idéutveckling Ett skäl till avslut var i ett fall ett resultat av att idéägaren hade, genom lotsning, fått kontakt med ett etablerat företag inom idéns målområde och genom dialog med det företaget fått fördjupad insikt i det nödvändiga åtagandet för att genomföra processen att ta idén genom processen till en innovation. Exempel på fortsatt utveckling I ett annat fall fick idéägaren, genom lotsning, en tidig kontakt med lämplig licenstagare vilket gjorde att man fick inblick i branschen och inte bekostade dyra prototyper innan man gick till marknaden. Denna väg hade aldrig idéägaeren tagit om hen gjort det själv. Idéägaren ligger nu i skedet att i dialog med företrädare för marknaden (potentiella licenstagare, etc.) fortsätta att utveckla idén. Slutsats Behovet är ur det offentligas perspektiv bedöms vara stort gällande förmågan att omhänderta behovet från enskilda uppfinnare. De regionala förutsättningarna för Kalmar Län ger en kraftigt varierad tyngdpunkt för insatsen från respektive del i en IRT funktion (rådgivning och/eller lotsning) på en kommunal nivå. Generellt har större kommuner en behovstyngdpunkt förskjutet mot Rådgivningsdelen och de mindre kommunerna ett mer balanserat behov av båda funktionerna. Övrigt Det noterades att vissa deltagare inte hade en tydlig ambition för ett framtida företagande utifrån sin potentiella innovation. I diskussion med aktörer kring detta resonerades att det finns ett behov till match-making mellan idébäraren/uppfinnaren och entreprenörer med drivkraft att etablera innovationen på marknaden och driva ett företagande utifrån det. Klarläggande nyttjande IRT-verksamhet ur offentligas samt aktörers perspektiv (delmål 3) Resultat - Ett behov som IRT bör fylla är stadiet innan uppfinnaren är kvalificerad för ALMI s stödmöjligheter 9

10 - Gruppen uppfinnare i tidigt skede har hittills utgjort en liten del av aktörernas fokusområde förutom Almi. - Befintliga aktörer känner av minskning och saknar tillräckligt inflöde av idéer. Här har IRT möjlighet att öka detta inflöde då man hjälper idéägarna igång i processen. - Det finns ett starkt intresse av att kunna avropa tjänster från en rådgivningsfunktion. - IRT skulle vara ett tillskott för att öka tillgängligheten för lotsning i mindre kommuner Behov Behovet som IRT fyller i och med det direkta processtödet för innovationens utveckling (idéutveckling) finns idag inte regionalt hos befintliga aktörer. Finansiering & Etablering Projektmedel är möjligt i ett uppstartsskede och genomförande av en etablering av en IRTverksamhet. För en långsiktig hållbarhet krävs en lokal/regional finansieringsmodell. För Rådgivningsfunktionen är en rekommenderas en finansieringsmodell för en löpande IRTverksamhet utifrån ett avrop-system från kommunerna. Respektive kommun finansierar därmed enbart när det finns en idégivare, folkbokförd alternativt företagsregistrerad, i sin kommun som utnyttjar funktionen. För Lotsningsfunktionen föreslås en basfinansiering från kommunerna som baseras på antalet folkbokförda samt den historiska efterfrågan på den ordinarie i nuläget existerande företagslotsningen. För att motivera detta för kommunerna föreslås att kommunerna delegerar en del av sin existerande funktion för företagslotsning till en IRT Lotsningsfunktion. Genom denna modell ökar kommunens kapacitet för denna service mot sina medborgare i och med att uppgiften i nuläget ligger hos redan fullt belagda roller. Ett medlemskap, där kommunerna i regionen betalar en årsavgift rekommenderas inte. En verksamhet som i dagsläget har en sådan modell är Kumulus i Kalmar Län vilket är en regional funktion för initiering samt genomförande av ungdomsprojekt som arbetar utifrån LUPP. Medlemskapet för kommunerna är frivilligt och avgiften baseras på antalet ungdomar i kommunen. Detta har gjort att basfinansieringen därifrån har varierat över tid och regionen påverkas då Kalmar kommun som är störst i regionen och även hyser huvudkonterat inte var medlem under flera år. Kumulus är en mycket välfungerade verksamhet med duktiga medarbetare och Kalmar kommun är i nuläget medlem. Slutsatsen som dras från detta exempel är att om en medlemskapsavgifts modell tillämpas behöver den kopplas till behovet samt nyttjandet av funktionen såväl som kommunens storlek utifrån medborgarantal. För IRT fallet saknas idag denna statistik. Vid presentation av IRT funktionen för näringslivschefer i Kalmar län framkom att; under förutsättning att behovet av funktionen starkt kunde påvisas ansågs inte finansieringen utgöra det primära hindret för en etablering eller infogning av en sådan funktion i kommunerna. Funktionen kan med stor fördel infogas hos en redan befintlig regional aktör. Här kan man dra stor nytta av den befintliga basfinansiering dessa uppbär. De aktörer som identifieras för en sådan infogning är; ALMI, IUC och Kalmar Science Park. 10

11 Bland dessa identifierade aktörer lyfts IUC särskilt på grund av; - IRT har flera beröringspunkter med IUC s verksamhetsområde. - Kapacitet för utökning av verksamhetsområde. - Regional näringslivsnärvaro - Väl underhållet nätverk & anseende hos nätverk samt relevanta aktörer - Deras nationella etablering ger en långsiktig förenlighet med SUF s nationella projekt där flera verksamheter på andra orter kan bli aktuella. - Tidigare erfarenheter från Skellefteå. Slutsats Det är projektets uppfattning att i ett uppstartskede är projektmedel som kanaliseras via EU det bästa alternativet. Dels för att en del av dessa medel är öronmärkta för specifikt detta område och dels för att de lokala/regionala finansiärerna uttrycker ett behov av ett beslutsunderlag där funktionens behov är kvantifierat. Under förutsättningen att behovet och en löpande fungerande verksamhet kan påvisas ökar möjligheterna till finansiering för en långsiktig verksamhet markant med medel från den offentliga sektorn. Effekt av verksamheten Innovations rådgivning Att kunna påvisa effekten och behovet av funktionen är väsentligt men problematiskt. Effekten har påvisats genom forskning men som beslutsunderlag för etablering av en IRT funktion har det uttryckts underlag med en regional utgångspunkt där det påvisas den faktiska effekten ur ett tillväxtperspektiv. Gällande behovet för medborgarna har det uttryckts en efterfrågan av en kvantifiering av antalet idégivare regionalt/kommunalt. Övergripande finns i nuläget nedanstående effekter identifierade. En utredning alt. projekt för en kvantifiering är relevant men kan av författarna ifrågasättas ur resurseffektiviseringssynpunkt. Som alternativ till fortsatt behovsutredning kan det vara bättre att initiera en stegvis etablering av funktionen. o Forskningsrapport påvisar att IRT-verksamheten är en vit-fläck* (Uppfinningars betydelse för Sverige) o Kontakt och nätverkande för fristående innovatörer o Tillväxt i form av nya arbetstillfällen i befintliga nya företag o Av nya innovationer på marknaden är 33% fria innovatörer och 47% kommer från företag och endast 20% från universitet.** o Effektivisering av innovationsprocessen o Individer får utforska och utveckla sina talanger o Underlätta och förbereda individer med potential för andra aktörer i systemet. o Säkerställning av att medelberättigade idéer är bedömningsbara när de kommer till aktören som hanterar och delar ut medel. o Ökat inflöde av företag till de regionala inkubatorerna * Källa: Per Frankelius & Charlotte Norrman - Linköpings universitet ** Källa: Ratio, näringslivets forskningsinstitut 11

12 Bilagor Bilaga 1, Arbetspaket & tidplan 12

13 Bilaga 2, Innovationssystemet Kalmar Län i översikt 13

14 Bilaga 3, Definitioner kring begreppet Innovation Idégivare potentiell blivande uppfinnare. Uppfinnare den förste som utvecklat en anordning eller metod som löst ett tekniskt problem som fungerar på ett nytt och effektivare sätt. Innovatör är den som kommersialiserar eller har kommersialiserat en uppfinning. Innovationer är kommersialiserade uppfinningar Källa: Innovation and Economic Growth. Cambridge 14